9 mars 2005
Hellre kärnfamilj än kärnkraft
Namn: Olle Wallin
Ålder: 54 år
Stjärntecken: Oxe (typisk, lugn och stabil)
Familj: Sambo Marianne Aggestam och barnen Måns, 31, Erik, 24 och Linnea, 3,5 år.
Bor: Parhus i Enebyberg
Yrke: Samhällsbyggnadschef sedan januari 2001
Lön: 53 500:-/månad
 |
| Olle Wallin Foto: Tommy Jansson |
Olle Wallin har sina rötter i femtiotalets barnrika Hägersten söder om Stockholm. Där lekte han som alla andra ungar indianer och cowboys i skogarna och där mekade han både cykel och moped. Olle är nämligen barnsligt förtjust i att skruva. Märklintåg var populärt, så Olle hade en bräda med en halvstor modelljärnväg. Han formade landskap på egen hand och fick med jämna mellanrum nya vagnar i present.
Olles mamma var hemmafru. Hon hade fullt upp med att passa honom och hans fyra år äldre syster. Pappan var bangårdsarbetare vid SJ på Södra station. Där omkom han i en tågolycka, när Olle var sex år gammal.
– Det var ett svårt slag, säger han. Det är hårt för alla barn som förlorar en förälder. Man blir präglad, men jag kan inte säga, att jag lider. Det var värre för syrran. Det var liksom pappas flicka och mammas pojke hemma hos oss.
Kärnvapenhotet
Olle började i skolan och mamman blev kassörska i snabbköpet Sabis i Fruängen. Om somrarna fick han vara sju sköna sommarveckor på Barnens Ö och i tonåren blev han själv ledare för en barnkoloni i Julitta vid Hjälmaren.
– Jag har alltid slitits mellan intresset för det tekniska och de mer samhällsorienterande ämnena. Samtidigt har jag alltid varit intresserad av politik. Det kommer från pappa som var aktiv kommunist. Han var radikal som sjutton, medan mamma var helt ointresserad av politik.
Olle påminner om att femtiotalet präglades av Kalla kriget och stormakternas kapprustning. I Hägerstens portuppgångar satt ständigt broschyrer med information om kärnvapen och hur husen skulle utrymmas, om ryssen kom.
- Diskussionens vågor gick höga hemma på gården. Speciellt om atomvapen. Det var som om det ständigt hängde ett skrämmande krigshot över oss. Jag blev oerhört negativ till kärnvapen, vilket även ledde till ett självklart nej i kärnkraftsomröstningen 1980.
Blev vuxen i Vasastan
Olle har alltid haft en humanistisk livssyn. Han var tidigt motståndare till krig och tyckte att USA borde lämna Vietnamn. Samtidigt var han kritisk till den totalitära FNL-rörelsen och olika vänsterpartier.
- Deras slagord kändes främmande. Jag tyckte att frågorna var mer komplicerade än så. Själv gjorde jag inget annat än höll mig informerad genom att läsa och följa med i debatten
Efter nian var Olle skoltrött. Han blev vaktmästare på Riksskattenämnden och kallar sina tonår omvälvande och stökiga. Det hade varit bra med en pappa då som kunnat säga ifrån. Skolan var inte direkt högprioriterad, säger han. Men läslusten återvände, så Olle läste in gymnasiet och blev på fyra år gymnasieingenjör. Arton år gammal flyttade han in i en omodern etta i Vasastan med toalett i trappan och bad i källaren.
- Det var skönt, säger han. Man kände sig fri och var på väg att bli vuxen.
Jobbade med Kjell
Det var byggkris då och Olle fick besikta måleriarbeten i ett konsultföretag, innan han 1977 blev fastighetsingenjör i Botkyrka kommun. Där var obyråkratiskt och informellt. Alla som arbetade där var unga och nyrekryterade, vilket ledde fram till mer utbildning och kunskap.
- Tre år senare var jag distriktschefer med stort ansvar. Efter ytterligare fyra år kom jag som distriktschef till kommunala bolaget Huge Bostäder i Huddinge, där jag fick 90 personer under mig.
Olles egen chef under sex, sju år var Kjell Johansson – i dag kommunchef i Vallentuna.
- Han slutade fem år före mig. Själv avancerade jag först till utvecklingschef och sedan till chef för fastighetsavdelningen. Det var som sådan jag blev handplockad till jobbet som samhällsbyggnadschef i Vallentuna. Men jag har ingen aning om, vem som tipsade headhunter-företaget om mig.
Skapade förvaltning
Erbjudandet från Vallentuna sammanföll med att Olle sökte en förändring. Jobbet verkade dessutom både intressant och utmanande, så han tillträdde tjänsten i januari 2001 och fick skapa sin förvaltning. Den är ett resultatet av att före detta miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden och tekniska nämnden slogs ihop.
- Processen har tagit tre år, säger Olle. Nu är vi inne i en fas, då det känns, som att allt har satt sig.
Olles jobb består av att ta hand om kommunens fastigheter, skapa detaljplaner och underlag för de långsiktiga planeringsfrågorna. Han har ett 90-tal personer till sin hjälp och svarar mot samhällsbyggandsnämnden med Elwe Nilsson (m) i spetsen och Nämnden för Teknik och Miljö som leds av Uno Arfvidsson (fp).
Från jakt till brödbak
Olle och hans sambo, Marianne Aggestam, bor med drygt treåriga dottern Linnea i ett parhus i Enebyberg. Därifrån har Marianne gångavstånd till jobbet som utredare på det sociala området i Täby kommun.
– Vi träffades när hon hade en tillfällig projektanställning på Huge Bostäder, säger Olle. Sönerna Måns och Erik har han sedan tidigare.
– De blev lite överraskade över att få en lillasyster, säger Olle och kallar sig övertidspappa. Nu tycker de, att det är kul.
Olle har en aktiv fritid med betoning på naturen, långpromenader och jogging. Han läser, spikar på huset och jagar rådjur i skogarna kring fritidshuset på Svartsö mellan Ljusterö och Möja. Skärgården, fiske och båtar är stora intressen och han missar ogärna den bligatoriska skidveckan i svenska fjällen. Matlagning är en annan hobby. Han lagar framför allt husmanskost som kalops och rotmos med fläsklägg.
– Jag har redan gått igenom både indiskt och asiatiskt, säger han. Nu har jag återvänt till husmanskosten. Dessutom bakar jag allt vårt matbröd hemma.
Monica Antonsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar