Norrtelje tidning
Fredagen den 27 juli 1984
Jul- och vintervisor mitt i sommarvärmen
(VALLENTUNA)
- När jag får en melodislinga i huvudet brukar jag fråga
barnen om de tror på den och vad de tror att den ska handla om. Om melodin får
deras godkännande blir den sedan oftast en färdig visa.
Liselott "Lotta" Juhlin sitter mitt i högsommarvärmen och skriver
visor. Det är i och för sig inget ovanligt i det. Lotta har alltid en penna
till hands om hon plötsligt skulle få en text- eller melodiidé. Då gäller det
att skriva ner den fort, så den inte glöms bort.
Det lite märkliga med Lottas textskrivande är att hon
mitt i sommarvärmen skriver jul- och vintervisor om tomtar och snögubbar, just
som solen gör vad den kan för att smälta glasstårtan hon samtidigt försöker
stoppa i sig.
- Jag försöker få ihop material till en julskiva som
uppföljning på debutplattan som kom ut i maj, förklarar hon.
Lotta har alltså skivdebuterat vid 38 års ålder på ett av
de allra största bolagen efter att ha fått nobben av Stikkan Andersson. Skivan
heter Kartongcirkus och innehåller en knippe barnvisor med Bylebarnen. Skivans
namn är direkt hämtat från vårens TV-serie med samma namn.
Klasspappa
Lotta är småskollärare och talpedagog och det var när en
förälder kom på idén med kartongcirkus som allting började. Efter en uppskattad
föreställning i Kyrkskolan visade TV sitt intresse för idén som går ut på att
tillverka cirkusdjur av helt vanliga wellpappkartonger. Lotta blev ombedd att
skriva cirkusmusik och det gjorde hon, med en hel TV-serie och en LP-skiva som
följd.
- Men alltihop var klasspappans idé och förtjänst, säger
hon blygsamt.
- Vi ville att en skiva skulle ligga ute på skivdiskarna
när sista TV-programmet sändes, säger Peo, Lottas man som alltid finns med i
bakgrunden och stöttar och som hjälpte Lotta till de rätta kontakterna.
- Jag började skriva visor för många år sedan när jag
hade ett lärarvikariat i Småland. Jag bodde inackorderad och i mitt rum stod en
gammal gungstol som jag tyckte var så fin. Där kom den första visan till med
titeln ”Mormors gamla gungstol”.
Sedan dess har visorna blivit allt flera och Lotta har i
dag en hel pärm fylld av texter som bara väntar på att få komma ut och bli
omtyckta av en större krets än de närmaste.
Familjen är mycket viktig för Lotta. Musikaliteten och
kreativiteten löper som en röd tråd genom generationerna. Båda döttrarna Malin,
13, och Lena, 11, dansar och spelar piano. Mormor sjunger och en bror är
skådespelaren Christian Zell. Mormors mor – som fyllt 84 – spelar teater i
husmorskörens förening i Eskilstuna där hon bor.
- Nyligen hade hon en roll som klockarens dotter som
förälskar sig i handlarens son, berättar Lotta förtjust.
När Lotta var åtta år och modern just skulle föda sitt
tredje barn omkom fadern i en bilolycka. Hans bäste vän tog dock hand om
familjen inom kort och några år senare kom ytterligare ett syskon till världen.
- Vår nya pappa hade med sig karameller i stora
genomskinliga strutar när han hälsade på. Vi tyckte att han var en toppenkille
och hade ingenting emot att så småningom flytta till honom.
Familjen flyttade ofta på grund av faderns arbete. Det
var emellertid helt naturligt och något de vande sig vid. När Lotta kom med Peo
till Vallentuna hade hon aldrig stannat mer än tre år på var plats. Men här har
hon bott nu i många år och trivs bra.
Innan Lotta blev lärare hann hon pröva på lite av varje.
Hon var barnflicka i Bryssel, stod i bokhandel, diskade på tåg och arbetade som
flygvärdinna. Nu har hon alltså givit ut sin första skiva. Dessutom har hon
just lagt sista handen vid ett manuskript som är tänkt att bli en bok för
talpedagoger, logopeder och lärare. Visor och verser för vise och versa, är
arbetsnamnet och Lotta väntar just nu på besked från bokförlaget om den är
antagen.
Boken är en del av Lottas specialarbete från Lärarhögskolan
där hon nyligen tog sin talpedagogexamen. Den innehåller ett hundratal sidor
med rim och verser, roligt upptecknade med snackor och pratordlekar som ska
stimulera till riktigt spontantal.
- Det är kul att visorna äntligen kommer ut och för dem
som har svårt att uttala ett ljud vill jag skapa verser och berättelser som är
lustbetonade, meningsfyllda och adekvata, säger hon och fortsätter rimma om
juleljus, klappar och tomtar som gömmer sig i skrymslen och vrår.
Monica Antonsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar