fredag 24 november 2023

Anni-Marie Antonsson

Hon kom till världen som Ann-Marie Pettersson söndagen den 10 januari 1926 på Allmänna Barnbördshuset i Engelbrekts församling. Det var en bitande kall vinter. Kylan höll landet i ett fast grepp. Ja, så kallt var det att regeringen bara några dagar tidigare hade skickat isbrytare till Norrlandskusten för att assistera nödställda fartyg som höll på att frysa fast.

För Frida Lovisa (1891-1968) och Karl Johan (1883-1957) Pettersson i Huvudsta, Solna, var det en glädjens dag. Efter sju söner hade de äntligen fått en dotter. Därmed var det slut på barnafödandet för Frida Lovisas del. Hur hon lyckades med det visste hon förmodligen bara själv.  

Anni-Marie 1926
Att få föda på ett sjukhus var en stor förmån. För Frida Lovisa var det andra gången. Det står särskilt antecknat i församlingsboken. 
De sex första barnen hade hon sannolikt fött hemma i utdragssoffan. Kanske hade hon hjälp av sin mor Emelie Carolina (1868-1927) då, Kanske hade hon hjälp av andra mer erfarna kvinnor eller någon klok gumma. Ingen vet längre hur det faktiskt gick till.  

Allmänna Barnbördshuset kom från början till för att minska mödra- och barnadödligheten bland fattiga. Värst drabbade var barnen och många dog späda helt i onödan. Många barn saknade mat och att någon som tog hand om dem på dagarna medan föräldrarna arbetade. De enda som dittills hade brytt sig var kvinnor från förmögna familjer som engagerade sig och arbetade frivilligt i olika välgörenhetsorganisationer. 

År 1926 låg Allmänna Barnbördshuset vid Fiskartorpsvägen 15 i Lill-Jans skogen. Där fanns 60 vårdplatser och av de journaler som finns tillgängliga framgår att vårdtiden vanligen varade i 10-14 dagar vilket måste ha varit rena semestern för många. 
Pappor var portförbjudna. De fick nöja sig med att se sina kära genom fönstren och vinka från gårdsplanen utanför.  

På den tiden hade gravida kvinnor rätt till två veckors ledighet före nedkomsten. De var därefter "i princip skyldiga" att inte arbeta de följande sex veckorna. För att kompensera i synnerhet industriarbetande kvinnor fanns ett statligt stöd som motsvarade ungefär två tredjedelar av lönen. I övrigt fick de klara sig själva. 
Det är inte troligt att Frida Lovisa fick del av den där ersättningen. Hon kan knappast ha ansetts arbeta inom industrin. Moderskapspenningen som gällde alla genomfördes först 1931. Som vanligt fick hon nog klara sig själv.  

Så här i efterhand kan man undra hur det var för Frida Lovisa att traska hela vägen hem den dryga halvmilen genom skogarna. Var det någon som kom och mötte? Fick hon sällskap längs vägen? Bar hon sin nyfödda lilla dotter i famnen eller låg barnet varmt nedbäddat i den skrangliga barnvagnen? Ingen vet. 
Långa raden vid Storgatan

Fredriksborg
Familjen bodde just då i Fredriksborg på Ingentingsgatan 16 i Huvudsta, en adress de delade med minst åtta andra familjer. Därhemma väntade familjens andra barn på sin mamma. De var två, fem, sju och nio år gamla och hade i bästa fall tillsyn av någon släkting eller granne. 

Som de flesta andra barn i Huvudsta på den tiden fick syskonen Pettersson oftast klara sig själva bäst de kunde eller med hjälp av de vuxna som råkade finnas till hands. 

Karl-Johan, som var målare, måste arbeta när arbete fanns att få. I synnerhet som han var låghalt och något handikappad. Som femåring hade han trillat ner från ett träd och brutit benet. Det var inte tal om att söka läkarvård för ett brutet ben. Den sortens pengar fanns helt enkelt inte. Hans ben fick därför läka ihop av sig självt och blev kortare än det andra. Men arbeta kunde han. Och det var många munnar att mätta. Karl-Johan var en vänlig människa med gott humör. Det var från honom Anni-Marie hade fått sitt vänliga sinnelag. Och så kunde han spela dragspel...

Långa raden
Anni-Marie hade inga minnen från Fredriksborg. Familjen måste därför strax ha flyttat vidare till Sandsborg som hon däremot kom ihåg. Huset, en rödmålad, kall och dragig länga om fyra lägenheter som saknade både vatten och avlopp låg vid Storgatan och kallades Långa raden. 
- Man fick pumpa upp vatten ur en brunn på gården, pulsa i snön och bära in det, berättade Anni-Marie långt senare.
- Sedan fick man förstås bära ut slasken också. Men det var lika för alla. Det var ingen som klagade.  

Försäkring
Karl Johan var så lycklig över sin lilla dotter att han lät försäkra henne hos Svenska Livförsäkringsanstalten. Avgiften om 50 öre i veckan var emellertid mer än vad familjen hade råd med. I december 1927 förvandlades försäkringen till ett fribrev utan att premie. Anni-Marie kunde därför kvittera ut 162 kronor när hon 1986 fyllde 60 år. 
Men tanken var fin. Och det är det som räknas. 

Barnkrubba 
Barnkrubban i Huvudsta
De första småbarnsåren tillbringade Anni-Marie på barnkrubban i Huvudsta, när föräldrarna arbetade. Det var en slags dagis med stränga sköterskor i vita, stärkta förkläden som styrde verksamheten med hård disciplin.
Anni-Marie trivdes inte. Det stod klart för alla som långt senare fick bläddra i hennes album och höra henne berätta.

Anni-Marie trivdes bäst i familjen.
Så snart hon kunde fick hon klara sig själv med hjälp av bröderna när föräldrarna arbetade. 

Anni-Marie med bröderna Kurt
och Karl-Erik
Frida Lovisa arbetade som diskerska och möjligen också kallskänka på restaurant Oden vid Odenplan. Hon promenerade genom Ingentingskogen för att komma dit och gick samma väg tillbaka. Barnen brukade otåligt vänta på henne om kvällarna. I bästa fall kunde hon ha med sig något gott som blivit över. 

På ålderns höst var Frida Lovisa överkänslig mot vatten och rengöringsmedlet Surf som var på modet. Hon var tvungen att använda gummihandskar när hon diskade. Hon hade helt enkelt diskat för mycket i sitt liv.  

Söderbönan
När Anni-Marie var sex år följde hon en dag efter en granne till jobbet. Hon var pratsjuk och lyckades smita med ombord på bussen till stan. Väl framme stod hon plötsligt ensam mitt i trafiken. Södermalmspolisen fick hjälpa den skärrade sexåringen hem. Efter det blev hon skämtsamt kallad Söderbönan av bröderna.


Novilla
När Anni-Marie var åtta år gick flyttlasset till en modernare lägenhet om ett rum och kök i Novilla på Vinkelgatan 3 i Huvudsta. Där fanns vedspis, kallvattenkran och vask. 
I köket stod kökssoffa, bord och stolar och i rummet fanns både kamin, ottoman, några skåp och en radio. 

I en kombinerad vedbod på gården låg utedassen på rad och i källaren fanns tvättstuga med pannmur att tvätta kläder i. 

På bilden till höger ses Frida Lovisa i slutet av 40-talet med barnbarnet Irene i gröngräset utanför Novilla. 
Bakom henne ses skjulet i vilket utedassen låg på rad. 

Novilla låg där nuvarande Skytteholmsskolan ligger idag.


Frida Lovisa
Anni-Marie
Från bergknallen utanför Novilla kunde familjen se ända bort till Råsunda fotbollsstadion. Därifrån hördes publikens jubel om söndagarna när det var match och det blev mål.

Ett lastbilslass med jordgubbar
Nedanför berget låg på 1930-talet en soptipp för i första hand byggmaterial. 
Men det hände ibland att det kom lastbilar med annat. Som till exempel den gången när en lastbil tippade av ett helt lass med jordgubbar.

- De hällde bensin över jordgubbarna och tände på, berättade Anni-Marie långt senare. Bara de som var allra snabbast hann få något med. Det är lätt att föreställa sig alla rännstensungars besvikelse. 

"Anni-Marie på en sten"
Gav sig själv ett extra i
Någon gång i tonåren snofsade Ann-Marie till sitt förnamn med ett extra i. Hon tyckte helt enkelt att det såg fint ut. Hennes nya namn åkte rakt in i folkbokföringen och så stavas det offentligen än i dag.  

Det extra i:et uttalades aldrig av hennes närmaste.  
Lika lite som de uttalde det sista e:et i hennes namn. 
Det var bara den omtänksamma vårdpersonalen i slutet av hennes liv som vrickade tungan när de ansträngde sig för att uttala hennes namn som det var skrivet.  

På en sten ute på berget vid Novilla. I bakgrunden skymtar brevbärare Thydéns hus på Vinkelgatan 5. 
Det sägs att han i brist på bra adresser namngav alla vägar i Huvudsta på egen hand. 

Anni-Marie gick i Huvudsta folkskola sex år och fick ett fint avskedsbetyg den 9/6 1939. 
Därefter var hon barnflicka åt en liten kille som hette Bertil. Samtidigt gick hon två årskurser med inriktning på sömnad vid Solna fortsättningsskolor.
Övriga ämnen var uppförande, ordning och flit, modersmålet, medborgarkunskap, arbetskunskap, naturkunnighet och gymnastik. Hon fick ett fint betyg daterat 26/10 1940.  




På baksidan av fotot har Anni-Marie skrivit lärarens namn: Fröken (Hildur) Hellgren
Pojkar: Olle?, Karl-Axel?, Lars Matsson, Lennart?, Gott Nordkvist, Sten, Gunnar Pettersson, Sven Sundkvist, Nils Nilsson, Arne? Flickor: Marian Lindström, Birgit Holgersson, Inga Olsson, Britta Pettersson, Maj-Britt Strä..., Mary Jönsson och Anni-Marie Pettersson (som alltså står längst bak bredvid fröken Hellgren). 

Tryckerier
Femton år gammal fick Anni-Marie jobb på Esselte, ett tryckeri på Vasagatan i stan. Ett gammalt arbetsintyg berättar att hon 4/3 1941 anställdes som bokbinderiarbeterska på bokbinderiet för 82 öre per timma. 
På Esselte arbetade även Arne från Vallentuna som hon snabbt fick ett gott öga till. Han cyklade till jobbet från Vallentuna varje dag. Och hon cyklade från Huvudsta. Så gjorde nästan alla. Åtminstone sommartid. 
- Det var snarast horder av cyklister som vällde in till stan genom Roslagstull om morgnarna, berättade Arne långt senare.

På jobbet...
Den ena har matrast och den andra har problem med tryckpressen.
Anni-Marie insjuknade i tbc och måste sluta på Esselte 2/6 1945. Det tog lång tid att bli frisk. Ingen hade ännu hört talas om penicillin. Två månader senare, den 6/8 1945, blev hon anställd av Nya Kartongaktiebolaget för arbete med diverse maskinarbeten som slitsning, häftning och klamring. Hon blev kvar till 13/6 1947. Då hade hon sagt upp sig för att bolaget skulle flytta. 
Den 9/10 1947 var hon tillbaka på Esselte, nu på förpackningsavdelningen, Gävlegatan 20 i Stockholm, där hon fick till uppgift att såväl ansmörja som köra en överdragsmaskin för 1,43 kr i timmen. Där blev hon kvar till 21/5 1949, en knapp månad innan hon fick sitt första barn. 

Arne och Anni-Marie ca 1948
Fattigt men kärleksfullt
Det är ingen tvekan om att Anni-Marie växte upp i en fattig men kärleksfull familj. De delade allt vare sig det gällde mat och potatis eller mössor och vantar. När våren kom och ljuset lockade dem utomhus hade familjen ofta picknick på gröna tuvor i bergskrevorna utanför Novilla.

Då kunde det hända att Karl-Johan spelade dragspel. 
Frida Lovisa var inte sen att ta fram sitt munspel och spela med. Sedan sjöng de allihop av hjärtats lust med grannar och andra som hade vägarna förbi.

Anni-Marie och bröderna lärde sig också att spela munspel. Men när hon väl hade gift sig och flyttat till Vallentuna fick hon spela ensam. Här fanns ingen som kunde spela med. Hon saknade och längtade efter dragspelsmusik hela livet. 

Besök från Huvudsta. I förgrunden
Karl-Johan med dragspelet.
Dragspelsmusik från Huvudsta
Det var bara när föräldrarna någon gång kom på besök - sedan storebror Kalle skaffat bil - som dragspelsmusiken 
ljöd över Bällsta. Då följde nämligen alltid dragspelet med. 

Det finns en betydligt bättre bild från det här tillfället. Dessvärre är den just nu försvunnen.
Från vänster (mitt emot Karl-Johan Pettersson med dragspelet) sitter Anni-Marie Antonsson, Karl-Erik Pettersson med fru Greta och Frida Lovisa Pettersson

Vid den här tiden fanns ändå en viss tröst att få tack vare radion som dagarna i ända spelade Jularbo och Postflickorna likaväl som önskemusik med artister som Alice Babs, Povel Ramel och Harry Brandelius. Folkdansmusik var ett annat alternativ. Anni-Marie och Arne var i många år ivriga folkdansare i Tuna Gille. 

Sommaren i Fiskebäckskil
1948 for Anni-Marie och Arne iväg tillsammans för att arbeta på en sommarrestaurang i Fiskebäckskil på Västkusen. 
Vid sidan av arbetet startade de en egen affärsverksamhet genom att köpa in hemslöjd billigt och sälja med vinst. 
Det var förmodligen ingen lysande idé. En del av sortimentet finns 75 år senare fortfarande kvar för arvingarna att nu fördela. 

Bröllopsklockor 
Anni-Marie och Arne gifte sig i Solna kyrka på nyårsafton 1948. 
Hon blev Anni-Marie Antonsson och han fortsatte att vara Arne Antonsson

Bröllopsresan skulle bli en tur genom södra Sverige. 
De skulle hälsa på släkten i Dalsland och Bohuslän var tanken.

Det blev en strapatsrik om än lycklig tur på tandemcykel genom Sverige. Det var campingliv, ihållande regn, blöta kläder och ständiga punkteringar. 

De kom till Värmland. 
Där gav de upp, vände och trampade hem igen. 

Om sanningen ska fram så är det något fuffens med den där cykelturen. Anni-Marie och Arne sa alltid att det var deras bröllopsresa. 
Men om det hade varit sant så skulle bilderna här vara tagna sommaren 1949. Det är de inte. 
Sommaren 1949 var Anni-Marie antingen höggravid eller mamma till en liten unge. Och en sådan släpar man inte gärna med sig på en cykeltur i ur och skur. 
Det är därför troligt att den här "bröllopsresan" gjordes åtminstone ett halvår innan bröllopsklockorna ringde. Eller kanske ännu tidigare med tanke på att de faktiskt var i Fiskebäckskil 10/6 till 31/8 sommaren 1948. 

Nåväl,
Anni-Marie och Arne flyttade in i Lillstugan på hans föräldrarnas marker i Bällsta. Där fanns kallvattenskran, vask för dagvattenavlopp och utedass i farstun. I övrigt fanns inga bekvämligheter. Men Anni-Marie var inte van vid annat så det gick fint.  


I köket fanns vedspis, skafferi, diskbänk och några skåp. I hallen stod en ottoman, ett skrivbord, en byrå med spegel över och ett skåp med en radiogrammofon på. 

I vardagsrummet fanns kamin,  matsalsbord och garderob. 
Där fanns även tre extra små fönster varav ett var ut- och ingång för katten Pelle. Några kaniner i bur fanns på tomten där Anni-Marie anlade en trädgård delvis med växter från Huvudsta. 

Hon jobbade också, "gjorde motstånd" som monteringsarbetare hos LM Eriksson (9/4 1951-19/12 1952 i fd möbelsnickerifabriken, gamla Sörabhuset), hon jobbade på WeTe-bageriet (Allévägen 6) och hon städade i skolan. Hon var som sin mor Frida Lovisa en riktig arbetsmyra, aldrig rädd för att hugga i. 

Anni-Marie och Arne fick en tomt av hans föräldrar och byggde 1956 sitt hus i Bällsta. På samma adress startade de och drev Affärs- och tidskriftstryck innan verksamheten flyttade till granntomten och svärföräldrarnas då renoverade före detta ladugård där verksamheten pågår än i dag. 
I samma takt som Arne satte, layoutade, tryckte, falsade och skar såväl tidningar som brevpapper och visitkort tog Anni-Marie hand om allt från plockning till häftning och banderollering.  


Konsum
Hon var engagerad i Konsum också. 1983 var hon till och med på Kooperativ fortsättningskurs under två dagars internat på Vår gård. Hon var butiksråd och hade allehanda förtroendeuppdrag i den lokala butiken där Birgitta Ringström var den stora eldsjälen.

Dragspel
I 60-års åldern skaffade Anni-Marie ett dragspel, 
gick på kurs och lärde sig spela. 
- Det är upprörande, tyckte hon, att radion så sällan spelar Jularbomusik.
Det är ju sånt som alla vill höra!
Hon glömde bort att hon hade fyllt både 80 och 90 och att det är annat nu.

En sommardag i "Gröna paviljongen" när livet var som bäst...

Lilla mamsen...
Nyklippt och fin var hon...
Foto: Anki Antonsson

Hon älskade enkla sommarblommor som krasse, ringblommor, löjtnantshjärta och stockrosor. 
Om vintern var det julkaktus och amaryllis. 
Hon fick alltid Saint Paula att blomma.

Blommor var även det genomgående temat i hennes porslinsmålning. De sista tallrikarna målade hon och brände till ett av barnbarnen när hon var långt över 90 år.  

Anni-Marie och Arne fick ett gott liv tillsammans. Inte minst för att det resulterade i tre barn, sju barnbarn och så här långt tre barnbarns barn.

De höll ihop i vått och torrt tills han gick bort vid midsommartid 2009.
Och nu har hon följt efter…

Tack till Hallsenius begravningsbyrå.

Vi har haft en ljus och fin begravningsgudstjänst i Vallentuna kyrka idag under ledning av kyrkoherde emeritus Kurt Sundén. Den var allt annat än tung. Den gick snarast i glädjens tecken helt i mammas stil med dragspel, piano- och orgelmusik samt vacker sång framförd av Monica Enfjord och Thomas Sving, två fantastiskt duktiga musikanter som även sjöng och spelade för oss på minnesstunden i Klockargården. 
Varmt tack!

Klockringning 
Boeves psalm (dragspel o piano) 
Tryggare kan ingen vara (248)
Griftetal med överlåtelse 
Bibelläsning 
I min lilla värld av blommor (sång o piano) 
Nocturn av Evert Taube (piano) 
Begravningsbön 
Blott en dag (249) 
Tysta skyar av Dan Andersson (sång o piano) 
Välsignelse 
Tröstevisa av Benny Andersson (dragspel o piano) 
Utgång 
Urnsättning
Avsked 
Härlig är jorden (297)
Klockringning 

Foto: Ingela Almén

Alltid glad. Alltid omtänksam. Världens snällaste.
- Jag är ju nästan 100 år, sa hon ibland och såg förvånad ut.
Hon skulle ha fyllt 98 i januari.
Vi såg alla fram mot det. Hon kämpade men kroppen sa upp sig. Den hade gjort sitt.  
Hon blev 97 år 9 månader och 14 dagar gammal.

Vi saknar dig oändligt men vi sörjer inte.
Vi är glada att vi fick ha dig så länge.

***
Copyright 
Monica Antonsson där inget annat anges.

måndag 20 november 2023

Gustaf Ivan Nilsson, konstnär

I december 2023 publicerar kommunen följande Efterlysning på hemsidan: 

Vad vet du om konstnären Ivan Nilson?


Den 24 februari öppnar en utställning med verk av Vallentunakonstnären Ivan Nilson i Konstkuben. Han utförde en monumental målning till Vallentuna kommuns första sammanträdessal för kommunfullmäktige år 1951. Nilson levde och var verksam i Vallentuna fram till sin bortgång år 1970. Vallentuna kommun äger en målning, en skiss och 18 teckningar av konstnären.

Vi söker nu information om Ivan Nilson, född Gustaf Ivan Nilsson 1892 i Adolf Fredriks församling. Har du träffat honom, hört talas om honom, äger du något verk av honom?

All information är intressant, hör av dig!
Kontakt:
Malin Carlsson, konsthandläggare
malin.carlsson@vallentuna.se
08-587 848 34


Ur:
Vallentunabloggen:
För nästan hundra år sedan...
"Gustaf Ivan Nilsson född 1892 i Adolf Fredriks församling som var - artist. Jag vet inte vad han var för sorts artist men han dog i Vallentuna 21/11 1970. Adressen anges i dödboken till Avunden Postlåda 912."


Familjen:
Pehr Oskar Nilsson, handlande, född 13/6 1854 i Rångedala, Älvsborgs län - död 26/11 1902. Han var då folkbokförd på adress Tegnergatan 35 i Adolf Fredriks församling, Stockholm
gift 26/4 1886 med:
Anna Andrietta Fredrika Ljungqvist född 11/12 1865 i Katarina församling - död 26/5 1920. Hon var då folkbokförd på adress Westmannagatan 3 i Adolf Fredriks församling. 
Barn:
  1. Erik Oskar Wilhelm född 10/7 1890 i Klara - dog av lungtuberculos den 9/6 1907 i Gustav Vasa. Han var studerande och skulle just fylla 17 år. 
  2. Gustaf Ivan född 12/8 1892 i Adolf Fredrik. Död 21/11 1970. Han var ogift och kyrkobokförd på adess Avunden Postlåda 912, Vallentuna
  3. Anna Greta född 1/1 1895 i Adolf Fredrik. Gift Ryde. Änka 13/12 1942. Död 27/9 1984. Hon var då skriven på Anders Reimers väg 2 2tr, Stockholm
  4. Gustaf Arvid född 18/5 1896 i Adolf Fredrik. Gift 3/1 1928. Död 12/3 1972. Han var då skriven på adress Stortorget 16 4tr, Storkyrkoförsamlingen, Stockholm
Föräldrahemmet
1892-12-08 inflyttad till Drottninggatan 93, Rådmansgatan 61, Banhusväderkvarnen 14, Adolf Fredrik
1898-12-10 utflyttad därifrån
1898-12-10 inflyttad till Holländargatan 25, Tegnérgatan 35, Adolf Fredrik
1903-10-10 utflyttad därifrån
1903-10-10 inflyttad till Saltmätaregatan5, Tegnérgatan 22, Adolf Fredrik (fadern död)
1904-10-10 utflyttad därifrån 
1904 inflyttad till Dalagatan 28, Observatoriegatan 23, Adolf Fredrik
1909 utflyttad därifrån

På egna ben: 
1914 inflyttad ensam från Solna till Västmannagatan 12, Adolf Fredrik
1922-09-19 utflyttad till Österåker
1923 inflyttad till Österåker från Stockholm
1924 utflyttad därifrån

1940 Ogifte artisten Gustaf Ivan Nilsson född 1/8 1892 bor i fastigheten Avunden 1:2, Vallentuna.
1946 Ogifte artisten Gustaf Ivan Nilsson född 1/8 1892 bor i fastigheten Avunden 1:2, Vallentuna.
1950 Ogifte artisten Gustaf Ivan Nilsson född 1/8 1892 bor i fastigheten Avunden 1:2, Vallentuna.
1960 Ogifte artisten Gustaf Ivan Nilsson född 1/8 1892 bor i fastigheten Avunden 1:2, Vallentuna.
1970 Ogifte artisten Gustaf Ivan Nilsson född 1/8 1892 bor i fastigheten Avunden 1:2, Vallentuna.

Gustaf Ivan Nilsson dog 21/11 1970.
Han var då fortfarande ogift och kyrkobokförd på adessen Avunden Postlåda 912 i Vallentuna

Tommy Frölin med familj övertog Avunden efter konstnären Ivan Nilsson.
Förtjänstfullt bidrar Tommy med ett foto av Avunden taget 1975.
Om jag fattat det hela rätt så låg Avunden helt intill flygfältet.

Avunden låg under Ekeby: 
Ekeby storskiftades år 1790 (A112-8:1). Gårdarnas jordnatur hade ändrats sedan 1630-talet, men dess värderade storlek var densamma. Gårdarna benämndes Södergården (den större) och Norrgården. På ägorna låg även de två torpen Vargmötet och Avunden som båda brukade egen åker. Torpet Avunden låg nära ägogränsen mot Lindö i väster och Vargmötet närmare byn intill vägen upp mot Lindö. Det fanns även bebyggelse på den platsen där torpet Rosendal senare anlades. Vägen genom ägorna benämns ”Häradsvägen”.

Vid sekelskiftet 1900 fanns tre gårdar kvar i Ekeby. Det fanns även sex bebyggda lägenheter på ägorna. Sedan 1700-talets slut hade ett torp tillkommit i södra delen av ägorna nära ägogränsen mot Mörby, det benämndes Rosendal. Arealen åker uppgick till 56,7 hektar, men det fanns ingen naturlig äng kvar.

I början av 1950-talet hade Vargmötet bytt namn till Mötet och det hade tillkommit enstaka bostäder utmed vägen och nära ägogränsen mot Mörby, intill de äldre bebyggelselägena för Rosendal och Mötet. Avunden fanns inte kvar som bebyggd plats, men däremot levde namnet kvar på ett uppodlat skifte. Ännu hade inte så omfattande avstyckningar skett på Ekeby ägor.


Från internet
Wikipedia mfl platser:
Gustaf Ivan Nilsson, född 12 augusti 1892 i Stockholm, död 21 november 1970 i Vallentuna, var en svensk målare och tecknare.
Nilsson studerade vid olika målarskolor i Stockholm. Hans konst består av figurkompositioner, folksagomotiv, blomsterstilleben och landskap. Nilsson är representerad med oljemålningen Natur och människor vid Vallentunas kommunhus och med målningen Ansgar vid Atlaskapellet i Stockholm.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Svenskt konstnärslexikon del IV sid 202, Allhems Förlag, Malmö. LIBRIS-ID:8390296
Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 371, ISBN 91-87504-00-6

Bildkonstnär. Född 1892 i Stockholm. Han har studerat vid olika målarskolor i Stockholm. Han har målat figurkompositioner och landskap.

Gustaf Ivan Nilsson, född 12 augusti 1892 i Stockholm, död 21 november 1970 i Vallentuna, var en svensk målare och tecknare.
För liknande namn, se Ivan Nilsson.
Nilsson studerade vid olika målarskolor i Stockholm. Hans konst består av figurkompositioner, folksagomotiv, blomsterstilleben och landskap. Nilsson är representerad med oljemålningen Natur och människor vid Vallentunas kommunhus och med målningen Ansgar vid Atlaskapellet i Stockholm.

måndag 13 november 2023

Den driftiga fru Ekendal

 Bällsta 2:64 och 2:65 Ekendal  

Appelbomsvägen 13 
Ekendal

Fru Ekendal var en fantastisk kvinna född 1911 i Tyska riket, som det står i folkbokföringen. 
Hon var gift med muraren och verkmästaren Nils
Erik Ekendal född 15/8 1910 i Brunnby.

Fru Ekendal, som man sa, hade arbetat på Restaurang Flugan och gjorde sig känd för att baka
de allra godaste wienerbröd. 
Kanske var det därför som hon och maken Erik så småningom öppnade kafé i korsningen hemma i 
villan i korsningen Manhemsvägen / Appelbomsvägen. 

De sålde småningom kaférörelsen och huset till 
makarna Hernodh och flyttade in i huset intill med adress Appelbomsvägen 13.  
Fru Ekendal drev som pensionär filmklubb för traktens alla ungar i Hjälmstaskolans aula. Vi fick gå dit och se på film helt enkelt.  
Tant Gunhild, som barnen
Hernodh kallade fru Ekendal

1940
Bällsta 2:65 (inget namn) sid 10 (1940)
Ekendahl Nils Erik född 15/8 1910 i Brunnby. Murare och verkmästare
Ekendahl Gunthilda Walborg född Johannesson född 24/6 1911 i Hamburg Tyskland. Husmor.
Barn:
Ekendahl Erik Gustaf Albert "Putte" född 21/5 1933 i Engelbrekt
Gifte sig och flyttade till Munkedal 1959. Två barn, en flicka och en pojke. Putte dog i Skara 2004. 
  
1950
Bällsta 2:64 (1950)
Apelbomsvägen
Ekendal Nils Eric född 15/8 1910 i Brunnby, Malmöhus län. Byggmästare
Ekendahl Gunthilda Walburg född 24/6 1911 i Tyska riket. Kaféinnehavare

Bällsta 2:64 mf (1950)
Apelbomsvägen
Ekendahl Erik Gustaf Albert född 21/5 1933 i Engelbrekt. Elektrikerlärling
(foto: Erik Ekendal 1941)




1960
Bällsta 2:64 (1960)
Apelbomsvägen 13
Ekendal Nils Eric född 15/8 1910 i Brunnby, Malmöhus län. Byggmästare
Ekendahl Gunthilda Walburg född 24/6 1911 i Tyska riket. Kaféinnehavare

Bällsta 2:64 (1960)
(inneboende hos Ekendal)
Jarmert Erik Valdemar född 21/9 1913 i Torsås, Kalmar län
Rörläggare. Änkling 1960.

Bällsta 2:64 (1960)
Lindqvist Frida Helena född Johannesson född 5/5 1913 i Tyska Riket.
Gift kvinna. Bagare. (inneboende hos Ekendal)

Källa: Alla som bodde i Bällsta som du hittar här och här

Familjen Hernodh drev kafé i Bällsta

 Bällsta 2:65

Appelbomsvägen 15

Foto 2020: Monica Antonsson

Stig Arne Hernodh med dottern Ann-Kristin på armen 1956.
I den här villan var det en gång 
ett kafé. 

Vi diskuterar det i Uno Skölds facebookgrupp och det är många som minns. 

Och det var alltså den driftiga fru Ekendahl - Gunthilda Walburg Ekendahl född 24/6 1911 i Tyska Riket som drog igång verksamheten. 

I folkräkningen 1950 står hon inskriven som kaféinnehavare.  

Maken Nils Erik Ekendahl (född 15/8 1910 i Brunnby, Malmöhus län) var byggmästare och av någon anledning frikallad från värnplikt. 

De hade sonen Erik Gustaf Albert Ekendahl född 21/5 1933 i Engelbrekts församling, Stockholm, som då var elektrikerlärling och av någon anledning kallades Putte.

Makarna Ekendahl sålde kaférörelsen med hus, minigolfbana och allt till 
Mona-Britt och Stig Arne Hernodh som tog över konditoriet. 
- Jag tror mamma blev upplärd av tant Gunhild, säger dottern Anita Hernodh.

Familjen:
Elektrikern
Stig Arne Hernodh född 22/10 1925 i Barva, Sörmands län - död 14/2 2009 i Vallentuna. 
Gift 19/7 1952 med och 27/9 1971 frånskild från:
Märta Mona-Britt Helfridson född 29/3 1934 i Långtora, Uppsala län - död 1/6 2000 i Strängnäs.
Barn: 
  1. Mona-Britt Hernodh med dottern
    Ann-Kristin 1956
    Ann-Kristin Elisabet född 1955 i Vallentuna
  2. Kerstin Ann-Britt född 1961 i Vallentuna
  3. Barbro Anita Hernodh född 1963 i Vallentuna
  4. Eva Annelie född 21/12 1964 i Vallentuna - död 25/7 1966 i Vallentuna
Familjen var skriven:
1956 på Bällsta 2:65
1959 på Bällsta 2:289
1960 på Bällsta 2:289
1970 på Appelbomsvägen 15

1975 
Mona-Britt och de två yngsta döttrarn bor på Appelbomsvägen 15
Dottern Ann-Kristin bor på Karlavägen pl 516 i Vallentuna
Stig Arne bor på Råsundavägen 55B i Solna
En annan farmilj Hernodh bor på Lundbyvägen 1, Vallentuna. Kanske släkt?

Ann-Kristin och mamma Mona-Britt
med hunden Rusty ca 1959
1980 
Mona-Britt Åhman bor (ensam) på Brunnsvägen 35C i Strängnäs (1983 Strängnäs, 1984 Vantör)
Stig Arne Hernodh bor (ensam) på Råsundavägen 55B i Solna

1985 
Mona-Britt Åhman bor (ensam) på Glanshammarsgatan 56 i Bandhagen
Stig Arne Hernodh (ensam) på Råsundavägen 55B i Solna

1990 Mona-Britt Åhman bor (ensam) på Tallåsvägen 344 i Vallentuna
Stig Arne Hernodh bor till synes ensam på Råsundavägen 55B i Solna

2000 
Mona-Britt Åhman bor på Oxhagsvägen 41C i Strängnäs (frånskild 7/7 1982) död 1/6 2000 
Stig Arne Hernodh (omgift 29/2 1988) bosatt på adress Appelbomsvägen 15 i Vallentuna.
Hur i all världen gick det till? 
Hade han behållit fastigheten i alla år?

2009 
Stig Arne Hernodh (omgift 29/2 1988) Appelbomsvägen 15 i Vallentuna - död 14/2 2009 i Vallentuna

Några röster om kaféet: 

Lillemor Taberman minns de fantastiska wienerbröden:
- När min pappa  Acke Isaksson, fyllde 50 år 1953 hade vi middag där. 

Stuffa Thingberg:
- Där drack jag min första Coca-cola. Och där fanns ett flipperspel. Det var jättemånga skinnkluttar där.

PJ Jägerhult:
- Tror att fiket var i bruk ngt in på 60-talet också. Flyttade hit 1961 och minns - kanske felaktigt - att det var i bruk då? Hörde också från några hojåkare som är äldre än jag, att man gärna tog en tur från Sthlm ut till detta fik. Var förmodligen den då slingrande vägen till Vallentuna som hägrade mer än fikat och eventuell minigolf.

Carl Lindhé:
- Putte mins jag från skolan för att senare träffa honom, när vi återplanterade skog vilket han ledde.

Ingrid Rost Rosander:
När Lena Fogelström frågar vilket av de två gula husen i korsningen det är: 
- Det östra. Det andra som ligger närmre stationen (eller hållplatsen som man sa förr) byggdes 1925. Det ägdes under en tidig period av prosten Plenjé (stavning okänd) som lånade ut det sommartid till en familj vars barn var mina lekkamrater. Själv bodde han aldrig där.

Monica: 
Kan det möjligen röra sig om prosten Rikard Mauritz Plengiér (1872-1962) som 1940 bodde i Prästgården i Fasterna och som 1950 och 1960 bodde i Stocksund med ättlingar på Lidingö. 

RIKARD MAURITZ PLENGIÉR, * 23/3 1872, s. t. lantbrukare Anton Hilarius Plengier i Vaksala. Teol.kand. 1897. Prvgd. 28/5 1898. G. 12/4 1911. Kyrkoadjunkt bl.a. i Forsa o. Hög. Komminister i Bollnäs 1906. Kyrkoherde i Fasterna 1906. Kontraktsprost i Sjuhundra 1934-1942. Emeritus 1/4 1943. † 6/5 1962
(A8) ASTRID CATHARINA CARLSSON, * 27/7 1883 i Hedv. Eleonora, Stockholm, d. t. grosshandlare John Alfred Carlsson.
HELGA LILLY MARGARETA, * 18/3 1913. G. m. komminister K. A. Grandin i Edsbro

Lena Fogelström: 
- ah den gula med punchveranda då. Tack för info.

Monica Antonsson:
- Och över punchverandan hängde liksom lyktor eller girlanger eller balonger eller vad det var. Jag ser det än, när jag går förbi, fast det inte finns. Det hör liksom dit.

Härliga tjejer med rötterna i Vallentuna!
Systrarna Anita, Ann-Kristin och Kerstin Hernodh

Läs mer om konditoriet här

onsdag 1 november 2023

Fagermodarn...

Den man som kom att kallas för Fagermodarn hette i verkligheten Karl Hemrik Andersson. Hans namn varierar i kyrkoböckerna och än oftare kallas han Carl Emmerik Andersson. Han var i alla händelser född 12/5 1891 i Orkesta och i födelseboken avslöjas att han faktiskt var tvilling.  

Orkesta (AB) B:4 (1891-1903) Bild 370

Den 12 maj 1891 föddes alltså i Orkesta två gossar som namngavs Oskar Henning och Karl Hemrik. De var oäkta, skriver prästen. Modern, pigan Johanna Wilhelmina Andersdotter i Nedersumpen, Söderby, var nämligen inte gift. Ingen barnafader namnges. Wilhelmina Andersdotter har emellertid själv erkänt sina barn i ett intyg som ligger i födelseboken. Allt för att de ska få ärva åtminstone henne. Arvsrätt efter modern var nämligen ingen självklarhet förrän 1905. Arvsrätt efter fadern om föräldrarna var ogifta infördes först 1970.   

Orkesta (AB) B:4 (1891-1903) Bild 370

I kanten av födelsenotiserna för båda barnen skriver prästen:
Modern har skriftligen anhållit att barnet varder antecknadt såsom hennes barn för att bevara dess lagliga arfsrätt. Intyget (se ovan) ligger dessutom med i födelseboken. 

Som dopvittnen den 14/5 1891 anges: 
Modern själf, torparen Karl Petter Andersson i Nedersumpen och pigan Teckla Gustafsson i Lindh: Nybygget.


Söderby gård i Orkesta 2000
Foto: Peter von Schoultz, Vallentuna bildarkiv.
Piga i Söderby
Bland torpen i Söderby finns såväl Nedersumpen som Uppsumpen. Det förstnämnda kan kort och gott även kallas Sumpen som det ser ut i husförhörslängden. Där bodde 1891 torparen Karl Petter Andersson född 20/5 1859 i Orkesta. Han har fyra unga drängar och en fosterson Gustaf Ivar Engström född i Stockholm 1887. Gossens båda biologiska men ogifta föräldrar står antecknade i husförhörslängden. Den 10/11 1900 får han flytta till Mörbytorp i Lindholmen där han blir fosterson hos en annan torpare.  

I Sumpen bor även hushållerskan Augusta Emilia Olsson född 2/9 1870 i Värmdö med inte mindre än fyra oäkta barn. Hon och torparen Karl Petter Andersson kommer så småningom att gifta sig. Då, den 26/8 1899, erkände de sig båda som föräldrar till åtminstone två av hennes fyra barn. 

I hushållet fanns även pigan Gerda Josefina Gustafsson född 1876 i Frösunda och pigan Johanna Wilhelmina Andersdotter född 7/2 1864 i Orkesta och hennes båda oäkta tvillingsöner Oskar Henning och Karl Hemrik födda 12/5 1891. Även i den och följande husförhörslängder skriver prästen in att modern har erkänt sina barn. 

En av tvillingarna, Oskar Henning Andersson, dör emellertid den 24/2 1892. I dödboken står att han dog av bröstsjukdom i en ålder av 9 månader och 12 dagar. Han begravdes den 28/2 1892 i Orkesta. 

Hushållerska i Kulla, Lindholmen
Lindholmsvägen vid infarten till Lindholmen nära Kulla
gård 1974. Foto: Ann Engstrand, Vallentuna Bildarkiv.
Den 11/11 1895 flyttar Johanna Wilhelmina Andersdotter och sonen Karl Hemrik till Kulla i Lindholmen. Hon avancerar från piga till hushållerska åt torparen Karl Oskar Johansson född 28/12 1867. När han sju år senare planerar gifta sig 1903 flyttar Wilhelmina och Hemrik Andersson 15/11 1902 till granngården. 

Där blir Wilhelmina hushållerska hos statdrängen Sven August Johansson född 2/9 1850 i Nye, Jönköpings län. Hans hustru hade 5/6 1902 dött i barnsäng. Barnet överlevde och plötsligt stod statdrängen där ensam med två små barn.  

Den oäkte tvillinggosssen Hemrik Andersson flyttade 16 år gammal till Frösunda 11/11 1907 för att påbörja en lång karriär som dräng i Billsta. 1909 flyttade han vidare till en annan drängsyssla i Rosendal i Frösunda. Här skrevs han nu som Carl Emmerik Andersson vilket kom att följa honom länge. År 1910 blev han dräng i Luttergärde och 1913 i  Luttergärde, Stora No 1 och 2 i Frösunda. En kort tid var han sedan statdräng i Berg, Frösunda, men han återvände 1914 som jordbruksarbetare till torpet Hagalund i Luttergärde. Och då var han inte längre ensam...
Molnbyvägen mellan Roseberg och
Gustavsbergs gård. Till vänster ses
dagens Grindstugan under Molnby.
Foto: Gun Hillbo 2002.
Vallentuna bildarkiv.

Carl Emmerik gifte sig
Den 30/10 1913 vigdes Carl Emmerik Andersson med Astrid Charlotta Pettersson född 3/5 1896 i Frösunda. 
Prästern skrev i husförhörslängden att båda kontrahenterna muntligen hade samtyckt till giftermålet och att giftomannasamtycket hade lämnats av kvinnans mor och hennes man. 

Makarna hade redan då den gemensamma dottern Nanny Maria född 10/3 1912 i Frösunda, vilket prästen noterade i och med att hon minsann var oäkta född. 
Den 2/1 1914 föddes dessutom sonen Karl Kristian i Frösunda. Han dog emellertid av slag den 20/5 1914. 

Carl Emmeriks mor, Wilhelmina Andersson, dog av kronisk hjärtsjukdom och njurlidande på lasarettet i Hammarby den 15/8 1915 och begravdes i Orkesta den 22/8 1915. 

Lasarettet i Hammarby är detsamma som Löwenströmska lasarettet som kungamördaren Anckarströms familj 1811 skänkte mänskligheten som någon slags botgörelse efter mordet på Gustav III 1792. 

Redan dagen efter begravningen, den 23/8 1915, skrevs bouppteckningen efter Johanna Wilhelmina Andersson som ju redan vid sonens födelse var så angelägen om att han skulle ha arvsätt efter henne. Nu var ju lagen sådan att det var en självklarhet men så var det inte 1891 vid hans födelse. 
Bouppteckningen skrevs av Erik Gustaf Ström som var Befallningsman i Lindholmen. Den bevittnades av G A Söderström fd Nämndeman och finns bevarad hos Stockholms läns västra domsaga. 

Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:16 (1915-1916) Bild 3290 / sid 49

Bouppteckning
År 1915 den 23 Augusti förrättades bouppteckning efter ogifta hushållerskan Johanna Wilhelmina Andersson i Lindholmen i Orkesta socken, hvilken, född den 7 Februari 1864 aflidit den 15 innevarande Augusti och som arfvinge efterlämnalt sonen Karl Emrik Andersson född den 12 Maj 1891 från Luttergärde i Frösunda socken. 
Närvarande vid förrättningen var ofvanbemälda Karl Emrik Andersson.
Boet uppgafs under edlig förpligtelse af Karl Emrik Andersson antecknades och värderades i följande ordning. 

Tillgångar:
Enligt revers af torparen CP Andersson i Mörbytorp (290), 1 år och 5 månaders ränta á 5% derå (6:04), Enligt motbok med Sveriges Postsparbank (326:66), Från Sjuk o begravningskassan Hjälpsamhet (57), från samma källa: dödsfallsersättning (100), Guldärringar (2), 1 byrå (5), 1 spegel (3), 1 symaskin (25), Fruntimmersgångkläder (50), 6 lakan (6), 22 handdukar (5:50), Parti ... (1), 1 st tyg (11:25).
Summa tillgångar Kronor 888:45

Skulder:
Handlare W Rosén Lindholmen (8:95), Torparen A Eklund Strömmen (2), Arbetaren G Andersson Skensta(?) (5), Kista och svepning (26), Klockor och lister (1:50), Begrafningskostnad /111:76), S:t Eriks sjukhus Stockholm (90), Löwenströmska lasarettet (4:50), Bouppteckningsarvode (1)
Summa skulder Kronor: 250:71

Boets behållning Kronor: 637:74

Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:16 (1915-1916) Bild 3300 / sid 50

Att allt blifvit riktigt uppgifvet och ej något med vilja eller vetskap dolt eller utelemnadt intygar under edlig förpligtelse. Karl Emrik Andersson. 
Här finns alltså hans egen namnteckning av vilken det framgår att han själv kallade sig Karl Emrik Andersson.

Karl Emrik Andersson blev, såvitt jag förstår, tämligen välsituerad tack vare sin mor. En prisomvandlare på nätet ger vid handen att 638 kronor 1915 motsvarar mellan 30 000 och 35 000 kronor idag. Wilhelmina hade verkligen sparat och dessutom investerat genom att låna ut pengar mot ränta (hur felräknat det än ser ut att ha blivit i bouppteckningen). Hon var till och med så förutseende att hon tog en privat socialförsäkring hos Sällskapet Hjälpsamheten - i en tid då inga sociala rättigheter fanns - som till sist kom att stå för hennes sjuk- och begravningskostnader. Utan en man var en kvinna annars tämligen hjälplös. Med tanke på värdet av hennes  "fruntimmers- gångkläder" kan hon nog också ha varit en rätt proper kvinna.
Några direkta skulder hade hon inte heller, bara sånt som det faktiskt kostade att få dö. 
Det kanske var tack vare sitt modersarv som Karl Emrik till sist kunde bli torpare i Fagermoda även om det kan ha tagit en tid innan torparen CP Andersson i Mörbytorp kunde lösa reversen.   

Torpare i Fagermoda
Den 2/11 1915 flyttade familjen till Orkesta där Carl Emmerik Andersson blev statdräng i Stora Mörby. Mindre än två veckor senare föddes dottern Naemi Ingegerd Vilhelmina den 8/11 1915. 
Den 28/11 1918 flyttade familjen till Grindstugan under Molnby i Vallentuna där Carl Emmerik Andersson skrevs som jordbruksarbetare. 
Den 1/11 1920 flyttade de vidare till torpet Fagermoda under Molnby där Karl Emmerik Andersson och hans familj etablerade sig som torpare. 

Fagermoda under Molnby gård
 
Torpet Fagermoda under Molnby gård. Det lilla huset längst till vänster var en gammal kolonistuga
som hämtats från Stadshagen på Kungsholmen. Den lilla byggnaden till höger om torpet var en
vedbod med halmtak. Foto: Nolle Andersson 1960. Vallentuna bildarkiv. 

Här ses torparen Carl Hemrik Andersson på sin traktor på baksidan av torpet Fagermoda.
Till höger skymtar den gamla kolonistugan som hämtats från Kungsholmen i Stockholm. 
Foto: Nolle Andersson 1960. Vallentuna bildarkiv.  



Vid Fagermoda fanns dessutom denna loge som byggdes om på 1930-talet. Den bestod av ett 
stall med vagnsbod och ett hönshus längst till höger. I bakgrunden skymtar torpet Kallboda. 
Foto: Nolle Andersson 1958. Vallentuna bildarkiv. 

Hus vid Lingsbergsvägen
Nolle Andersson, nr 9 i barnaskaran, har lämnat in ovanstående fotografier till Vallentuna bildarkiv. Han har dessutom lämnat med två bilder tagna vid "föräldrahemmet vid Lingsbergsvägen".
Jag gissar med ledning av folkbokföringsadresserna (nedan) att huset låg i korsningen Åbyholmsvägen (nuvarande Lindholmsvägen) / Lingsbergsvägen.  
På bilden till höger ses Astrid Charlotta Andersson 1960 med några av sina barnbarn.
Foto: Nolle Andersson, Vallentuna bildarkiv.



Familjen
Karl Hemrik (Carl Emmerik) Andersson född 12/5 1891 i Orkesta - död 8/3 1979 i Vallentuna
Och hans hustru (vigsel 30/10 1913):
Astrid Charlotta Pettersson född 3/5 1896 i Frösunda - död 15/5 1976 i Vallentuna
Makarna var vid sin död skrivna på adress Björknäs, Åbyholmsvägen 501, 186 00 Vallentuna

Astrid Charlotta gav liv åt inte mindre än 12 barn varav 11 överlevde barndomen. 
- Föräldrarna hade den egenheten att alla deras barn skulle ha namn som började på N, berättade sonen Nolle Andersson en gång. Och kom de inte på något namn på N så tog de ett annat namn och satte ett N framför. Som till exempel Olle. Det är därför jag heter Nolle...

Barn:
  1. Nanny Maria född 10/3 1912 i Frösunda (Gift Karlsson. Änka 25/7 1969. Död 31/10 1977. Då skriven på adress Marsvägen 14 i Nyköping) 
  2. Karl Kristian född 2/1 1914 i Frösunda - död av slag den 20/5 1914 i Frösunda
  3. Naemi Ingegerd Vilhelmina född 8/11 1915 (Gift Nilsson 15/10 1938. Död 10/10 2002. Då skriven på Ekollonvägen 4B i Sollentuna)
  4. Karl Nore född 16/8 1917 i Orkesta (Gift 30/4 1950. Död 23/2 1983. Då skriven på Lövängsvägen 66 i Täby. 
  5. Nora Charlotta född 19/12 1919 i Vallentuna (Gift Gustafsson. Änka 18/10 2015. Död 9/1 2020. Då skriven på Snödroppsgrän 23 i Hässelby)
  6. Nelly Sofia född 31/3 1922 i Vallentuna (Gift Jansson. Skild 23/2 1961. Död 22/8 1996. Då skriven på Alströmergatan 16 i Stockholm)
  7. Nancy Matilda född 1/8 1924 i Vallentuna (Gift Wallén. Änka 13/6 2012. Död 9/3 2019. Då skriven på Broby gård 3 i Täby men bosatt hos son på Sveavägen i Täby)
  8. Nils Gustav född 9/8 1928 i Vallentuna. Skild 18/3 1968. Död 30/7 2017. Då skriven på Söder Enbyvägen 7 i Sorunda. 
  9. Nolle Emanuel född 20/8 1930 i Vallentuna (Skild 7/3 1969. Död 29/4 2015. Då skriven på Skördevägen 3 i Vallentuna. 
  10. Henny Nerland född 26/7 1932 i Vallentuna (ogift man död 9/5 2012. Då skriven på Lingsbergsvägen 2 i Vallentuna)
  11. Astrid Nelsy född 3/9 1937 i Vallentuna
  12. Ninni Margareta född 20/4 1940 i Vallentuna
Kyrkoböckerna:
Orkesta (AB) B:4 (1891-1903) Bild 370 (tvillingarna föds, modern erkänner sina söner)
Orkesta (AB) AI:19 (1891-1901) Bild 1370 / sid 127 (fam i Nedersumpen, Söderby) 
Orkesta (AB) B:4 (1891-1903) Bild 880 (ena tvillingen död)
Orkesta (AB) AI:19 (1891-1901) Bild 1860 / sid 175 (modern hushållerska i Kulla)
Orkesta (AB) AI:20 (1891-1895) Bild 990 / sid 91 (modern hushållerska i Kulla)
Orkesta (AB) AIIa:1 (1896-1903) Bild 2070 / sid 194 (fam flyttar t granngården)
Orkesta (AB) AIIa:1 (1896-1903) Bild 2060 / sid 193 (modern hushållerska i granngården, Kulla)
Orkesta (AB) AIIa:2 (1902-1915) Bild 2130 / sid 201 (modern död och sonen till Frösunda 1907)
Orkesta (AB) FI:1 (1912-1943) Bild 110 / sid 4 (modern död i Kulla)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:16 (1915-1916) Bild 3290 / sid 49 (moderns bouppteckn)
Frösunda (AB) AII:2 (1902-1913) Bild 740 / sid 64 (dräng i Billsta)
Frösunda (AB) AII:2 (1902-1913) Bild 1800 / sid 170 (dräng i Rosendal)
Frösunda (AB) AII:2 (1902-1913) Bild 2350 / sid 225 (dräng i Luttergärde)
Frösunda (AB) EI:1 (1895-1969) Bild 34 / sid 26 (vigsel, Emmerik gifter sig)
Frösunda (AB) AII:4 (1913-1930) Bild 160 / sid 258 (gift dräng i Luttergärde Stora)
Frösunda (AB) AII:4 (1913-1930) Bild 1960 / sid 438 (gift statdräng med familj i Berg)
Frösunda (AB) AII:4 (1913-1930) Bild 120 / sid 254 (gift jordbruksarbetare med fam i Luttergärde)
Frösunda (AB) FI:1 (1895-1945) Bild 520 / sid 44 (sonen Karl Kristian död i Berg)
Orkesta (AB) AIIa:2 (1902-1915) Bild 1720 / sid 160 (statdräng på Stora Mörby)
Orkesta (AB) AIIa:3 (1916-1930) Bild 1750 / sid 162 (som ovan, till Vallentuna 28/11 1918)
Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 2450 / sid 229 (fam i Gridstugan u Molnby, till Fagermoda)
Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 2420 / sid 226 (torpare i Fagermoda)
Vallentuna (AB) AII:4b (1923-1931) Bild 210 / sid 13 (torpare i Fagermoda)

Här tar församlingsböckerna slut och folkräkningarna tar vid. 

1940
Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta
Bor med familjen i Fagermoda under Molnby i Vallentuna
Han kallas möjligen torghandlare och hon är husmor.

1950
Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta
Bor med familjen i fastigheten Molnby 1:1 i Molnby, Vallentuna
Han tituleras arrendator

1960
Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta
bor med hustrun i fastigheten Åby 1:66, Nya Åbyholm, Vallentuna
Han tituleras fortfarande arrendator

1970
Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta
och hustrun bor på adress Björknäs, Åbyholmsvägen pl 501 i Vallentuna
Han kallas nu förre arrendatorn 

1975
Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta 
och hustrun hr nu flyttat till Väsbygården i Vallentuna
Han tituleras fortfarande förre arrendatorn
Hustrun dör 1976 och Karl Emmerik 1979.

Monica:
Det visar sig att jag har haft kontakt med åtminstone två av "barnen" i den här familjen. 
När jag i min ungdom sjöng i dansband spelade vi ofta på Stora hotellet i Nynäsham. Här på bild med Clarence Fridsjös orkester 1969/1970.
Restaurangen var en rundel eller rotunda med fönster runt hela fasaden. Där vi stod och spelade såg vi Gotlandsbåtarna komma in och lägga till vid kajen. Det var verkligen exotistiskt. 
En som ofta var där och dansade var Nils Gustav Andersson född 1928 som då bodde i Sorunda, dvs en son till torparparet i Fagermoda, Carl Hemrik och Astrid Charlotta Andersson. Jag minns honom som en mycket vänlig man som gärna gjorde sig anledning att åtminstone någon gång per kväll prata bort en stund om gamla Vallentuna. Han var mycket proper, stilig och trevlig och hälsade alltid till sin bror Nolle i Vallentuna. 

Stora hotellet i Nynäshamn brann dessvärre ner till grunden några år senare. Det var en stor förlust för Nynäshamnsborna. 

Den yngre brodern Nolle Andersson, som donerat bilder till bildarkivet och som bodde på Skördevägen i centrum såg man i vimlet då och då. Han hörde liksom till. Vid ett tillfälle ringde han och berättade om sin blommande, ovanligt fina julkaktus. Jag cyklade dit och tog bilder på både honom och kaktusen till en liten notis i tidningen Södra Roslagen. 
När jag hittar klippet ska jag lägga ut det här.