Åbyholm

Södra Roslagen

12 november 1986

Åbyholms gård

En samlingsplats genom seklen

Jacob Johansson och Henrietta Catarina Lindbren framför mangårdsbyggnaden i Åbyholm 

utmärkta med x på bilden.

Hur gammal Åbyholms gård egentligen är vet nog ingen idag. Inte heller hur många människor som levat där. Ann Fröderberg, som tillsammans med maken Anders, har renoverat gården har kunnat spåra den till åtminstone sent 1700-tal. Att Åbyholms gård har varit en betydelsefull samlingsplats står dock utom allt tvivel. Här har varit både krog, tingsrätt och handelsbod samt skjutsstation och häkte.

- Första gången man stöter på benämningen Åbyholm är 1796 då hjulmakaren Johan Hedhålm avled på gården, berättar Ann Fröderberg. Av den uppgiften kan man kanhända dra slutsatsen att Johan Hedhålm under senare delen av 1700-talet bedrev hjulmakeri på gården. Smedjor på gårdarna var i alla händelser vanliga i en tid då var och en var ”sin egen lyckas smed”. Behövdes en spik så var det bara att smida den själv.

Försedd med krog

Den 3 maj 1815 fick Åbyholms skjutsstation högtidligt tillstånd till brännvinsminutering. Det skulle med dagens termer kunna jämföras med när länsstyrelsen allra nådigast tilldelar tillstånd att servera alkoholhaltiga drycker.

Åbyholms skjutstation var följaktligen försedd med krog. Enligt Ann Fröderbergs efterforskningar drevs dessa båda verksamheter på gården under större delen av 1800-talet.

Åbyholm omfattade åtskilliga byggnader. Det framgår av gamla kartor från den tiden. Det omtalade tingshuset ska ha legat på andra sidan vägen från huvudbygganden räknat. Än idag finns dess husgrund med källare kvar. Häkten däremot var inrymt i södra flygelns källarvalv. Den lilla fönsterglugg som varit försedd med galler och som vette ut mot Åbyholmsvägen är numera igenmurat. I taket sitter kraftiga järnkrampor inmurade. I dessa band man troligen de fängslade i väntan på rannsakan och dom.

År 1825 delades Åbyholms hagar och skog mellan tre män. Det var Anders Jansson som fick 3/8 mantal, Jan Andersson som fick ¾ mantal och Gustaf Larsson 3/8 mantal av Åbyholm. Om delningen av det forna rusthållshemmanet berodde på ett arvskifte framgår inte.

Tingsställe också

Gustaf Larsson drog in på Åbyholms gård tillsammans med hustrun Maria Christina Andersdotter, två barn och en fosterdotter.

Troligen är det Maria Christina som döljer sig bakom inskriptionen i den stora spisen, som fortfarande är i användning i huvudbygganden, efter omfattande renovering. Inskriptionen lyder: ”G Ls MCAD 1838” och skulle kunna tolkas som ”Gustaf Larsson Maria Christina Andersdotter 1838”. Kanske var det år 1838 som husfrun fick en nymodig spishäll inmurad?  Kanske var det just det året som huvudbygganden uppfördes? I husets sockel har dock en sten med årtalet 1768 inristat hittats. Det kan tyda på att ett tidigare byggt hus fått ge plats för den stora huvudbygganden som byggdes i mitten av 1800-talet.

När Gustaf Larsson dog 1842 noterades i bouppteckningen om skilda rumsindelningar. Det var tingsbyggningen, Salen, Kökskammaren, Sängkammaren, Röda salen, Drängkammaren och Winden.

Hwiloställe för allmogen

Vid hustruns död 16 år senare sågs rumsindelningen lite annorlunda ut. Då kallades de för Länsmanskammaren, Förmaket, Domarkammaren, Öfre salen, Nedre salen, gästrummet nb, köket, häradshövdingens rum, tingssalen, nämndens rum, doktorns rum och lilla byggningen.

- Alla dessa rum kan inte rymmas i huvudbyggnaden utan måste vara fördelade i flera byggnader, menar Ann Fröderberg.

Jacob Jacobsson

År 1863 köptes Åbyholm av Jacob Jacobsson och hans hustru Henrietta Catarina Lindgren. Med sina tre små barn ko de till fots med oxar, kor och hästar från fädernegården i Rö socken.

Samma år stod att läsa en kungörelse om gårdens bevarande: ”Åbyholm, som icke blott är häradets tingsställe utan allmänt hwiloställe för allmogen, wid resor till och ifrån Stockholm, finnes utom tingsbyggninngen och andra nödiga byggnader en större twåwåningsbyggning äfwensom dessutom krogstuga och kroglider för allmogen.”

Familjen Jacobssons son Johan fick en vacker fästmö som lät tala om sig i bygden. Hennes far ägde Wäsby och Rickeby gårdar vilket torde vara den mark där centrala Vallentuna nu ståtar.

Tekla Östervall hette flickan och hon hade av sockenstämman utsetts att överräcka blommor till kung Oscar II i samband med Roslagsbanans invigning den 21 december 1885.

Tekla och Johan gifte sig så småningom och flyttade till en annan av de Jacobsson ska gårdarna, Kusta. Åbyholm var dock kvar i familjens ägo till 1917.

Mot en ny vår

Det var troligen gästgivare Jacobsson som startade handelsbod på Åbyholm. Sonen Knut drev den i alla händelser. ”Specerier, Viktualie- och Diversehandel” står att läsa på en gammal påse som kommit fram i renoveringsarbetet av norra flygeln på gården. Där var nämligen handelsboden belägen. ”Kaffe, socker, mjöl, gryn mm. Prima varor! Lägsta priser!” reklamerar ännu den gamla påsen.

Efter familjen Jacobsson har flera ägare kommit och gått på Åbyholm utan att lämna några mer minnesvärda spår. På 1940-talet blev Åbyholm arbetarbostäder till olika arbetare på Åby tegelbruk för att någon gång under 50-talet överges och stå tomt i drygt 20 år, med allt vad det innebär, innan Ann och Anders Fröderberg bestämde sig för att trotsa olyckskorparna och börja renovera gården. Idag går Åbyholms gård en ny vår till mötes. Men än susar historiens vingslag från taknocken till den mörka fängelsehålan i södra flygeln.

Monica Antonsson

Se också:

• Ann och Anders Fröderberg och Åbyholms gård som du hittar här. 
• Oäktingen på Åbyholm som blev slaktare i New York som du hittar här. 
• Historien om ett fotografi som du hittar här.

Åbyholm dyker upp första gången i husförhörslängderna (1786-1813). Dessförinnan finns bara Åby. Det ser ut som att Åby är huvudgården och att Åbyholm är under Åby. Det får stöd i Johan Hedholms dödsnotis enligt vilken han bor på Åby ägor, dvs under Åby. Det finns i denna husförhörslängd tre hushåll förutom Åbyholm och på Åbyholm bor mycket riktigt:

Wagnmakaren Johan Hedholm född 5/5 1736 i Grythyttan.
Hustrun Sara Persdotter född 1748 i Orkesta
Barn:
Eva Lena född 21/9 1778
Jan Eric född 29/5 1782
Johanna född 31/3 1786 - död 9/8 1789
Carl född 13/11 1789

Flickan Caissa Ersdotter född 25/1 1771 som flyttar till Angarn 1785
Pigan Greta Ersdotter född 26/11 1764 inflyttad från Uthamra 1785 och utflyttad till Angarn 1787
Vallentuna (AB) AI:5 (1785-1813) Bild 54 / sid 112

Av Johan Hedholms dödsnotis får vi veta följande:

Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 264 / sid 261

1796
Den 10 afled och den 17 begorfs Wagnmakaren Johan Hedholm från Åby ägor. Född år 1730 (!) den 5/5 uti Grythytte Sokn och Bergslagen. Kom i ungdomen i Wagnamakarelära och blef deruti Gesäll. Gift år 1769 med sin nu efterllefvande Enka Sara Persdotter, haft 9 barn, 2 söner och 1 dotter lefva. Sängliggande 18 veckor af Lungsot. com.d.6. Åldern 66 år.

Det är svårläst men trots att jag vet att han ska ha varit Wagnmakare så tycker jag att det står "Krögaren" om om honom i husförhörslängden.

Vallentuna (AB) AI:5 (1785-1813) Bild 54 / sid 112

Det bekräftas dessbättre i nästa husförhörslängd där det faktiskt står klart och tydligt. Johan Hedholm från Grythyttan drev alltså krog på Åbyholms gård. Det är onekligen en poäng att han kom från Grythyttan.

Och då han faktiskt också var Wagnmakare så skötte han kanhända den verksamheten också. I husförhörslängden (1751-1771) nämns ett ryttartorp under Åby. Eftersom det då inte fanns något Åbyholm så kan det ju ha varit samma fastighet.

Vallentuna (AB) AI:6 (1792-1798) Bild 100 / sid 92

Observera!
Krögaren Johan Hedholm var krögare även i Gullbron 1771-1784 innan han kom till Åbyholm.  
Hans namn skrevs då Johan Edholm. Det är emellertid ingen tvekan om att det är samma person. 
Frågan är närmast om han överhuvud taget var vagnmakare alls. 

Läs mer om krögaren Johan Hedholm här. 

Två år efter makens död - 1798 - flyttar den 17 år yngre mannen Eric Danielsson född 1765 in hos änkan och barnen. De gifte sig och några år senare dog hon.
Då bor ganska mycket folk på Åbyholm, bland annat sockenskräddaren Per Jansson Grandin från Orkesta.
(Vallentuna (AB) AI:7 (1799-1805) Bild 150 / sid 141)

I husförhörslängden står Åby Ryttarhus under Åby ägor och inte under Åbyholm.
(Vallentuna (AB) AI:8 (1806-1810) Bild 1290 / sid 119)

I nästa husförhörslängde har sockenskräddaren Petter Grandin född 1777 tagit över Åbyholm tillsammans med sin familj. Men där bor även smeden Hans Uhr född 1781 med familj mfl.
(Vallentuna (AB) AI:10b (1814-1820) Bild 920 / sid 86)

Och i nästa husförhörslängd har Ryttartorpet bytts till Åby dragonboställe. Inte heller det på Åbyholm.
På Åbyholm flyttar nu Häradsdomaren och Rusthållaren Gustaf Larsson född 1784 i Täby in 1808 med fru och barn. 
(Vallentuna (AB) AI:11b (1821-1825) Bild 980 / sid 90)