Bergby gård

 Vallentuna Nya

24 mars 2022

Familj i Vallentuna är med i tv-serien ”Det sitter i väggarna”

Av Daniel Bergholm

Nu spelas den åttonde säsongen av tv-serien ”Det sitter i väggarna” in och i veckan har de besökt ett hus i Vallentuna.

Familjen Johansson kommer vara med i nästa säsong av tv-serien: "Det sitter i väggarna". På bild pappa Andreas och mamma Matilda. Foto: Roffe Andersson

DELAFamiljen Johanssons fastighet på välkända Bergby gård kommer ses i tv-rutan när den nya säsongen släpps under hösten 2022.

– Det är ett otroligt intressant hus, säger en av programledarna Erika Åberg.

Erika Åberg är programledare tillsammans med antikexperten Rickard Thunér. Hon har varit med sedan starten 2015 och har sett det mesta. Husen de besöker innehåller ofta flera olika historier och där handlar det mycket om att hitta en röd tråd. Huset i Vallentuna sticker ut lite extra då det fanns ett gäng röda trådar som de kunde välja emellan.

– Vi har fått kämpa en del med att hitta rätt på olika sätt, säger hon.



Huset är fullt av historiska detaljer. Foto: Roffe Andersson

Dokument från 1287
Andreas Johansson, har själv bott på gården hela sitt liv och Matilda flyttade hit 2005. Hans farmor och farfar var annars först på plats när de flyttade in 1953.
– Jag tror att huset är flera hundra år gammalt, det första dokumentet vi hittat är från år 1287, säger Andreas Johansson.

Anledningen till att de sökte var att familjen sett vad man kan få reda på för historier om huset.
– Vi är intresserade av hela historien. När byggåret var och att få veta mer vilka som har bott här, säger Andreas.

När vi träffar familjen är det på den första inspelningsdagen av totalt åtta.
– Allt är väldigt spännande och det är mycket som händer. Än är det inte nervöst, men det kommer nog när det sänds, säger Matilda.

Övervann rädslan
Just att de har sett mycket av programmet har gjort att de vet en del om upplägget. Även om de är nöjda med att vara med så märker man på främst Andreas att det inte var helt självklart att ansöka.
– Desto mer vi såg av programmet så har intresset att vara med ökat. Nyfikenheten övervann rädslan till slut, säger Andreas.

De fick reda på att de skulle vara med i säsongen vid första advent 2021 och har haft lång tid att kunna planera in allt.
– Och ändå väntar man till sista dagen med ett städa, säger Andreas med ett leende.



– Första inspelningsdagen är alltid extra rolig, säger programledaren Richard Thunér, som tillsammans med Erika Åberg är redo att ta sig an en ny säsong, med start i Vallentuna.

Annat tempo
När programmet drog igång 2015 hade Erika Åberg ingen aning om att serien, som hon påpekar går i ett långsamt tempo, med långsam byggtakt och att mycket handlar om människor som bott där tidigare men som inte längre finns, nu skulle gå in på sin åttonde säsong.
– Där skiljer det sig minst sagt från kända program som ”Bygglov” och ”Extreme home makeover”, där allting går vrålande fort.
– Att folk tog det här till sina hjärtan var en överraskning för alla, säger hon.

Projektet är redo
Som byggnadsantikvarie gäller det att alltid hitta ett byggmoment som ska hinnas med under inspelningstiden.

Husen de besöker innehåller ofta flera olika historier och där handlar det mycket om att hitta en röd tråd varje gång.
– Det ska vara rimligt och inspirerande. Det går inte heller att tapetsera fyra gånger i rad utan det måste finnas en variation. Det här huset var svårt då det fanns en del att välja på, men vi har landat i ett projekt som känns jättebra, säger Erika Åberg.

– Det här är något vi har tänkt på en del innan och det känns bra att det kommer hit proffs som kan fixa lite, säger Matilda Johansson.
Daniel Bergholm
daniel@vallentunanya.se

Förr i Markim, numera på Molnby ägor.

Vallentuna kommun

Bergby
Bergby ligger i västra delen av socknen, på en höjd mellan 5 och 25 meter över havet, med någon enstaka höjd däröver. Bergbys ägor var uppdelade i två delar. Den delen där bebyggelsen och inägorna ligger har en välarronderad, närmast kvadratisk ägofigur med en utlöpare mot sydväst där en samfälld betesmark kallad Galgängen låg. Tomten låg på en del av ett impediment i den västligaste delen av ägorna alldeles intill ägogränsen mot Vreta. Skogsmarken, som sträcker sig upp mot mellan 30 och 40 meter över havet var särskiljd från inägorna och låg som en egen del intill sockengränsen till Skånella socken i väster mellan Vreta och Ekeby ägor.


Karta över Bergby 2014.

På Kvarnbacken som är ett långsträckt impediment på 20-25 metersnivån återfinns en rad förhistoriska lämningar. Längst i norr finns ett stort område, RAÄ 143:1 med flera terrasser, både odlingsterrasser och husterrasser. Ett par har karaktären av stensträng med påförd odlingssten. Området bör bevakas som ålderdomligt odlingsområde typiskt för äldre odling i Upplands slättområde.

Längre söderut på samma impediment finns ett gravfält, RAÄ 8:1 med 25 synliga fornlämningar, varav en hög, ungefär 19 runda stensättningar, tre rektangulära stensättningar, en triangulär stensättning och en rest sten. Ytterligare längre söderut, mot och överlagrande ägogränsen mot Husby i söder finns ett större, långsträckt gravfält, RAÄ 7:1 med ungefär 60 synliga fornlämningar. Fornlämningar utgörs av fyra högar, ett femtiotal runda stensättningar, en oval stensättning, tre kvadratiska stensättningar, fyra rektangulära stensättningar och en oregelbunden stensättning. Mellan de två gravfältet finns flera enstaka stensättningar som antyder att gravfältet ursprungligen kan ha utgjort ett sammanhängande gravfält. I det lägsta partiet mellan Bergby och Markims kyrka finns uppgift om att man på 1870-talet ska ha hittat en runsten, RAÄ 163:1. R. Dybeck ska ha hittat en ”hittills okänd runsten, liggande i en sank äng icke långt från kyrkan”. Platsen är ungefärligt angiven.

Söder om kyrkan finns en minnessten, RAÄ 133:1. Direkt norr om kyrkan står en runsten, RAÄ 20:1 (U 325) och texten lyder Tällenäv (?) och Tor-… (läto resa) stenen efter Frösten, sin fader, och Vi- (?)… efter sin frände. Här finns även uppgift om en offerkälla RAÄ 20:2.


Bergby gård i Markim. Fotograf: Okänd cirka 1895.

Bergby omnämns första gången i det medeltida källmaterialet på 1280-talet och namnet är ett –bynamn med ursprung i yngre järnålder. Förleden beskriver naturgivna förutsättningar på platsen, med tydlig förekomst av berg i dagen.

På 1630-talet utgjorde Bergby en ensamgård, ett skattehemman om 12 öresland (1 ½ markland vilket motsvarar storleken/skattekraften hos 1 ½ gård). Gårdens årliga utsäde låg på 18 respektive 17 tunnor + 1 respektive ¾ tunna i en vret. Årligen skördades 89 lass hö. Relationen mellan ytan odlad åker och antalet skördade lass hö var nästan 1:5, vilket innebär att produktionen på gården hade en tydlig inriktning mot animalieproduktion och att det sannolikt fanns relativt många betesdjur på gården vilket torde ha haft en stor påverkan på gårdens betesmarker. Se den geometriska jordeboken A9:54-55.


Del av karta A9:54-55 från 1637.

År 1769 (A 63-2:1) kartlades Bergby (1 mantal skatterusthåll om 12 öresland) med anledning av storskifte. Kartläggningen utfördes av lantmätare J. Lifman under överinseende av Gabriel Boding. På kartan finns förutom Bergby ägor även kyrkan, klockstapeln och en skattlagd lägenhet sydväst om kyrkan redovisad samt den kringbyggda ladugården tillhörande Vreta. Av kartan framgår tydligt att Bergby bestod av Södergården och Norrgården uppdelad i tre brukningsdelar varav Södergården var dubbelt så stor (6 öresland) som de andra två. De små gårdarna i norra delen av tomten hade en kringbyggd gårdsform. Av kartan framgår att beteshagen Galgängen kunde föda 13 boskapskreatur. Ängsmarken var belägen i norr och väster, benämndes i norr Inlöten och i väster Utlöten. Avkastningen från ängsmarken uppgick årligen till 92 lass hö varav Utlöten var bördigast. Skogen var uthuggen, men betet var någorlunda gott.


Del av karta A 63-2:1 från 1769.

Av sockenkartan, som är daterad år 1837 (A63-1:1), framgår att Bergby utgjorde en mycket tydligt kringbyggd gård med en fähusdel och en bostadsdel. Söder om kyrkan låg Klockarbostaden och fattighus.


Markims kyrka till höger och klockarbostaden till vänster. Fotograf: A. Ståhlberg ca 1900.

Av konceptet till det äldre ekonomiska kartverket (häradskartan) uppmätt vid sekelskiftet 1900 och tryckt 1903 framgår att Bergby låg kvar på ursprunglig plats och utgjorde en gård som fortfarande var kringbyggd. Det hade dock tillkommit dels en större ekonomibyggnad i norra delen av bytomten, en väderkvarn samt ett bostadshus strax norr om väderkvarnen. Klockargården låg kvar söder om kyrkan.


Bergby kvarn i Markim sommaren 1928. Karlssons i Bergby har Stockholmsfrämmande. Fr v står Hugo Karlsson, Arnemo, Maja Pettersson, pojken Georg Pettersson, Erik Pettersson, okänd, fru Pettersson, syskonen flicka och Gösta Karlsson som var sommarbarn i Hagalund, Julia Karlsson och på cykeln Hemrik Oldeskog född Karlsson. Fotograf: Okänd 1928.

I början av 1950-talet fanns det förutom kvarnen även en såg, direkt söder om kvarnen, öster om Bergby gård. Bostaden som fanns redan vid sekelskiftet benämns Kvarnbacken. Öster om bostadshuset på gården fanns en trädgård och längs infarten fanns en allé. Ägogränsen i sydväst tycks ha ändrats sedan sekelskiftet och Bergby ägor hade utvidgats åt sydväst. På norra delen av Bergby, som ligger helt skild från den ägofigur där gården ligger, fanns ett dragontorp och Artinge nära ägogränsen mot Vreta i söder.

Idag finns det två bostadshus på Bergby gård och trots att ekonomibyggnaderna byggts till har gården fortfarande en bibehållen kringbyggd form. Det har sedan 1950-talets början tillkommit ett bostadshus och en ekonomibyggnad öster om kvarnen och ett bostadshus och en ekonomibyggnad nära ägogränsen mot Husby i söder. Kvarnbacken har styckats av till en egen fastighet.

Bergby ingår i sin helhet i riksintresseområde för kulturmiljövården (K 74) och ägorna berörs i den västra delen även av landskapsbildsskydd (§ 19 fd NVL).