Lingsberg i Kårsta

Lingsberg i Kårsta

Kårsta socken och Össeby landkommun ingår sedan 1971 i Vallentuna kommun.

Kårsta församling uppgår sedan 2006 i Össeby församling.

2016 inrättades dessutom distriket Kårsta.

Mälsta-Lingsberg är en småort i Kårsta socken, Vallentuna kommun. 

Något förvirrande med andra ord.

Vallentuna kommun (info)

Kårsta sockenkyrka

Mälsta ligger i centrala delen av Kårsta socken, strax söder om Broby. Byn gränsar också till Salby i väster och till Ledinge i söder. Byns ägogräns i sydost utgör även sockengräns mot gamla Garns socken. Inägorna med bebyggelse, åker och äng är samlade i västra delen av ägorna, utmarken i öster.

Mälsta bytomt ligger på en mot norr svagt sluttande höjd drygt 25 meter över havet. Omgivande marker ligger lägre i väster och högre i öster. I nordväst finns två landtungor som sträcker sig ned norrifrån och som når upp mot 30 respektive 25 meter över havet. Öster om impedimentet där bytomten ligger sträcker sig ett lägre parti i nord-sydlig riktning på mellan 20 och 25 meter över havet. Längre österut finns en långsträckt höjd i samma riktning som i sitt högsta läge når över 45 meter över havet. Höjden kröns av en fornborg. Innan utmarken tar vid i öster finns ytterligare ett lågt och smalt, långsträckt landskapsparti. På utmarken ligger landskapet på över 45 meter över havet, med enstaka höjder upp mot 65 meter över havet.

Namnet är sammansatt av förleden mäl- och efterleden –sta. Namnet skulle eventuellt kunna tolkas som ”stället som låg emellan” vilket kan ha att göra med bebyggelsens läge mellan flera lägre dalgångar. Läget kan ha varit intressant i förhållande till transportmöjligheter på Långhundraleden och dess förgreningar.

På Mälsta ägor, på ett långsträckt impediment strax öster om bytomten, ligger socknens enda kända fornborg, RAÄ 76:1 mellan 35 och knappt 50 meter över havet. Strax väster om bytomten ligger ett gravfält, RAÄ 18:101 och RAÄ 18:201 som på grund av bebyggelse och väg är uppdelat i två delar. Gravfältet innehåller 55 synliga fornlämningar varav 40 runda stensättningar, 8 högar, fyra rektangulära stensättningar, en runsten och en hålväg. På en udde längre åt sydväst ligger en enstaka stensättning, RAÄ 20:1. Det finns även enstaka stenfyllda stensättningar, dels i fornborgen, RAÄ 76:2 och dels knappt 200 meter söder om fornborgen, RAÄ 25:1.

På udden av en av landtungorna på andra sidan dalgången, nordväst om bytomten finns ytterligare en runsten, RAÄ 28:1 med ett kors omslingrat av en drakslinga. På den andra landtungans sägs det ha funnits en domarring, RAÄ 100:1. Arkeologisk undersökning har gjorts i närheten.

Runsten U 510 i Mälsta. Fotograf: Yngve Sjögren,1992.

Mälsta karterades ihop med ensamgården Ekskogen första gången storskaligt år 1639 (A6:30-31). Byn Mälsta bestod då av fyra hemman, varav Ekskogens gård utgjorde ett, och var värderad till 32 öresland, dvs 4 markland.

Del av karta A6:30-31 från 1639.

Det årliga utsädet var sammanlagt för hela byn mellan 27 ¼ och 30 tunnor. Årligen kunde skördas 149 lass ängshö. Relationen mellan åker och äng var således 1:5. Förutom Ekskogens gård fanns Södra gården som också var en skattegård, om 6 öresland. Millangården var värderad till 11 ⅔ öresland och Östra gården var ägd av frälset, värderad till 6 ⅓ öresland. Till byn fanns skog och mulbete till nödtorften. Det fanns dessutom en skvaltkvarn till varje hemman. De var – alla fyra – belägna strax norr om byn, i vattendraget upp mot ägogränsen mot Salby och Broby.

År 1705 (A52-15:1) gjorde lantmätare Lars Kietzling en avmätning av Mälsta samtliga ägor (inkl Ekskogen). Den årligen brukade ytan åker hade ökat till drygt 33 tunnor och ängens avkastning minskat avsevärt till lite mer än 95 lass hö. Skogen var bergaktig, bevuxen med gran och tall, till stor del uthuggen, men kunde trots allt ge torftig fångskog, mulbete, lite timmer och lövskog.

Del av karta A52-15:1 som visar Mälstas ägor 1705.

Ekskogen angavs vara augment (tillägg) till Salby rusthåll. Det berättades för lantmätaren att gården tidigare legat vid de andra gårdarna i byn (vilket torde ha varit före 1639, anm.).

I textbeskrivningen avslöjas att en av gårdarna nu kallades Storgården (fd Millangården). Storgården brukades av två brukare. I norra delen av bytomten, norr om frälsehemmanet, låg en övergiven tomt där Ekskogens gård tidigare kan ha legat. Längst i söder låg Lilla gården. Till Lilla gården fanns även ett torp, strax öster om byn. Frälsehemmanet ägdes av Lars Flemming, men beboddes av bonden Johan Olofsson. Gårdarna hade varsin kalvtäppa vid ån som gav gott bete. I södra delen av ägorna, nära ägogränsen mot Ledinge låg en båtsmansstuga. Två av de fyra gamla vattenkvarnarna fanns kvar i det sk Salbygärdet, men den nordligast belägna saknade värde pga att fallet var för dåligt. Den södra kvarnen var en fotkvarn som bara gick höst och vår och fick användas även av Salbyborna eftersom den påverkade avkastningen på deras ängsmarker.

År 1760 (A52-15:2) storskiftades Mälsta bys inägor och den del av utmarken som låg närmast inägorna. Kartan redovisar bebyggelsen i sin faktiska utbredning med kringbyggda gårdar. Fem ekonomibyggnader i rad fanns på två av gårdarna. Gårdarna benämndes nu Norrgården, Storgården, Lillgården och Ekskogen och brukades av sammanlagt 10 olika brukare. Ekskogen brukades av fyra brukare, Storgården av tre och de övriga två av två vardera. Det fanns två torp öster om byn. En av kvarnarna var kvar.

Del av karta A52-15:2 från 1760.

År 1776 (A52-15:3) storskiftades Mälsta inägor. Gårdarna låg alla kvar på samma plats som tidigare och ingen förändring hade heller skett i värderingen. Vissa byggnader tycks dock ha ändrats. Det fanns fortfarande 10 brukare av gårdarna fördelade på samma sätt som år 1760.

Det fanns nu återigen två kvarnar, en tillhörde Salby och den andra gården Ekskogen. I ägogränsen mot Ledinge i söder låg två båtsmanstorp, ett tillhörde Ledinge och det andra Mälsta.

Av konceptkartan till häradsekonomiska kartan från sekelskiftet 1900 framgår att Ekskogens station anlagt i utkanten av Mälsta ägor, längst i väster intill vägen mellan Salby och Mälsta byar. En bostad benämnd Charlottenberg hade etablerats mitt emot stationen.

Charlottenberg i Ekskogen mittemot Ekskogen järnvägsstation inrymde handelsbod mejeri och missionslokal samt postkontor. Fotograf: Okänd ca 1900.

På bytomten fanns två av gårdarna kvar. Spridd bebyggelse, enstaka bostäder hade tillkommit i utkanterna av Mälsta ägor, Vestanberga i nordväst, Lingsberg i norr och Bergsättra i öster. Söder om byn låg bostäder benämnda Ekbacken, Fridhem, Karlberg, Mötet, Vackerberga och Eriksberg. 

På utmarken i öster hade bostäder etablerats med namn som Hackstalund, Kvarnhagen, Hacksta och Mälstalund. Mälstalund var troligen det gamla båtsmanstorpet som funnits redan på 1770-talet. Det fanns enligt textbeskrivningen till kartan fem brukningsdelar och 14 bebyggda lägenheter. Den sammanlagda arealen åkermark uppgick till 115,4 hektar och det fanns bara 1 hektar naturlig äng kvar. Ekskogens gård hade en trädgårdsanläggning.

Ekskogens järnvägsstation. Fotograf: Zackeus Carlsson ca 1910.

År 1910 (A52-15:4) laga skiftades Mälsta. Vivedal vid Ekskogens station på Roslagsbanan hade då tillkommit.

I början av 1950-talet fanns en snickerifabrik vid Ekskogens station. Det var en större träförädlingsindustri där Sveriges första fabrik för monteringsfärdiga trähus etablerats år 1905. Mellan Västanberga och bytomten hade bostäder som Lillhem och Högsäter tillkommit, men det fanns även enstaka bostäder etablerade längs vägen mellan Ekskogens station och Mälsta (som gjorde att gravfältet delades i två delar). Fram till Ekskogens gård ledde en allé. Lillån hade fortfarande ett meandrande lopp.

Motiv från Ekskogen. I bildens mitt Ekskogens järnvägsstation och t h om den Charlottenberg, mejeri och handelsbod. Längst t v syns Ekskogen träförädlingfabrik. Fotograf: Okänd ca 1940.

Idag finns ett fyrtiotal bebyggda, tätt liggande tomter norr om Ekskogens station väster om Västanberga, Lillhem och öster om det vattendrag i Salby gärde där det funnits fyra vattenkvarnar. På Mälsta utmark i öster, som aldrig tidigare varit bebyggd, har det tillkommit ett knappt 70-tal tomter för enbostadshus i sluttningen ned mot den smala dalgången. De flesta tomterna är bebyggda och området kallas Mälsta-Lingsberg.

 

Jan Hansson från Knåpet

som blev Dragon Johan Ling och sedermera Orgeltramparen Johan Ling, gav namn åt

Lingsberg i Kårsta

Födelseboken i Kårsta 1792

Kårsta (AB) CI:3 (1792-1837) Bild 5 / sid 2 

Födelsenotisen:
Torparen i Knåpet Hans Jansson och hans hustru Anna Brita Nilsdotters son Jan föddes och döptes den 12 september 1792.

Dopvittnen: Torparen Eric Ersson i Burvreten, Drängen Eric Pehrsson i Prestgården, Hustru Kjerstin Jansdotter i Smädstorp, Pigan Stina Andersdotter i Tjusta. 

Knåpet på Tjusta ägor var Torp No 2 i 4:de Sexmans 3 Roten

Torparen Hans Jansson var född 1/9 1751 i Rö. Därifrån kom han till Kårsta som 11-åring.
Hurstrun Aña Brita Nilsdotter var född 11/9 1771 i Rickeby, Kårsta 

(flera ggr felaktigt inskriven som Persdotter)

Vigsel den 9/1 1791 mellan drängen Hans Jansson och pigan Brita Nilsdotter i Rickeby.

Sonen JAN född 12/9 1792 var deras första barn. 

Barn

(kan finnas flera barn 1801-1820:

1. Jan född 12/9 1792 i Knåpet, Kårsta
2. Anna-Brita född 7/6 1796 i Sättra, Kårsta 
3. Catharina född 28/2 1799 under Backa 
4. Nils född 28/6 1800 torpare under Backa i Sättra 
5. Anna Brita Hansdotter född 19/1 1819 i Kårsta (Allmenhagen)

Kyrkoböcker:

Kårsta (AB) CI:2 (1745-1791) Bild 60 / sid 137 (Jans moder Anna Brita Nilsdotter föds i Rickeby)

            (Hennes föräldrar: Nils Pehrsson o Brita Andersdotter i Rickeby)
(Brita Andersdotter född 1733 var änka efter Maths Jansson född 1731 och gifte om sig med
Nils Persson som tidigare varit dräng på gården i Rickeby. Tillsammans fick de dottern Anna
Brita 1771 som småningom blev mor till JAN 1792.)
Kårsta (AB) AI:3 (1784-1791) Bild 68 / sid 63a (Anna Brittas föräldrar o syskon i Rickeby)
Kårsta (AB) AI:3 (1784-1791) Bild 65 / sid 60 (Hans Jansson dräng på gård i R-by. Flytt till Knåpa)
Kårsta (AB) CI:2 (1745-1791) Bild 16 / sid 49 (vigsel 1791 Hans Jansson o Brita Nilsdtr i Rickeby)

Kårsta (AB) CI:3 (1792-1837) Bild 5 / sid 2 (Jans födelsenotis 12/9 1792)

Kårsta (AB) AI:4 (1792-1802) Bild 77 / sid 71 (familjen i Knåpet)

Kårsta (AB) AI:4 (1792-1802) Bild 88 / sid 81 (familjen i Sättra. Två barn)

Kårsta (AB) AI:4 (1792-1802) Bild 183 / sid 175 (familjen i Backa Sättra. Tre barn)

Kårsta (AB) CI:3 (1792-1837) Bild 12 / sid 16 (dtr Anna Brita föds 7/6 1796. Familjen i Sättra)

Kårsta (AB) CI:3 (1792-1837) Bild 19 / sid 30 (dtr Catharina föds 28/2 1799. Familjen i Backa)

Kårsta (AB) CI:3 (1792-1837) Bild 22 / sid 36 (son Nils föd 28/6 1800. Familjen u Backa i Sättra)

Kårsta (AB) CI:3 (1792-1837) Bild 55 / sid 102 (dtr Anna Brita föds 19/1 1819 i Kårsta (allmänhagen)

Kårsta (AB) CI:3 (1792-1837) Bild 23 / sid 38 (dräng HJ på backa får barn med annan kv 24/8 1800)

Här saknas husförhörslängder för 12 år. Jag vet inte vart de tar vägen. 

Kårsta (AB) AI:4 (1792-1802) Bild 88 / sid 81 (Sonen Jan Hansson i Rickeby som beväring)

Kårsta (AB) AI:5 (1814-1824) Bild 1110 / sid 106 (sonen Jan Hansson beväring i Kårsta by)

Kårsta (AB) AI:5 (1814-1824) Bild 790 / sid 74 (Jan Hansson beväring i Rickeby. Fr Kårsta by 1815)

Kårsta (AB) AI:5 (1814-1824) Bild 1820 / sid 175 (fattighjon. fam i Språklaretorp med dtr AB)

Kårsta (AB) AI:5 (1814-1824) Bild 1060 / sid 101 Familjen i Burgrefgården, statstorpare, dtr AB)

Det visar sig att Jan eller Johan (samma namn på den tiden) 

antogs som indelt soldat 1817 

och flyttade till Rö året därpå. 

Av Centrala soldatregistret framgår följande: 

Indelte soldaten, dragonen Johan Ling vid Livregemenets dragoner

Lisinge Rote
Roslags Compani i Rö socken
Torp nr LD-Ä4-0031

Som soldat fick han alltså disponera ett litet torp med tillhörande åkerlapp för sig och sin familj. 

Johan Ling var 

född 12/9 1792 i Kårsta

Han antogs som soldat 1817,

fick avsked 1831 

och dog 66 år gammal av ålderdomskrämpor den 7/2 1859 i Rickeby, Kårsta

Som soldat blev Jan Hansson från Knåpan i Kårsta alltså dragon Johan Ling i Lisinge No 31 i Rö. 

Dragon Johan Ling med familj i Rö.

Rö (AB) AI:5 (1821-1834) Bild 390 / sid 35

Dragonen

Johan Ling född 12/9 1792 i Kårsta (inflyttade till Rö 26 år gammal 1818)

Maria Christina Haglund född 12/7 1789 i Haga, Uppland (inflyttade till Rö 28 år gammal 1817)

Familjen var bosatta i Lisinge No 31 kallad Udden.

Barn:

1. Bernhardina Christina född 6/8 1922 i Rö - död av convulsioner tre dag gammal den 11/8 1822. 
2. Hans August född 5/12 1823 i Rö
3. Nils Wilhelm född 6/1 1828

Johan Ling tar avsked 1831 och flyttar då tillbaka till Kårsta med sin familj. De slår sig ner i Mälsta. Platsen får därmed namnet Lingsberg. 

Kyrkoböcker:

Rö (AB) AI:5 (1821-1834) Bild 390 / sid 35 (familjen i Lisinge)

Rö (AB) CI:4 (1797-1835) Bild 162 (dottern Bernhardina Christina död)

Rö (AB) AI:5 (1821-1834) Bild 1310 / sid 29 (familjen i Lisinge, Udden)

Tillbaka i Kårsta, ger namn åt Lingsberg

Kårsta (AB) AI:7 (1830-1834) Bild 1230 / sid 119

Afskedade Dragonen Johan Ling född 12/9 1792 i Kårsta

flyttar från Rö till Kårsta 1831 i Kårsta. Med på flyttlasset finns hustrun:

Maria Christina Haglund född 12/7 1789 i Haga - död 10/2 1860 i Kårsta

Och barnen:

1. Hans August Ling född 5/12 1823 i Rö 
2. Nils Wilhelm Haglund född 6/1 1828 i Rö - från Orkesta 1843 till Rickeby som dräng. Använder mors namn Haglund
3. Johan Adolph Lind född 28/10 1830 i Rö (skoarbetare) - död 24/5 1887 i Adolf Fredriks förs

Båda makarna läser försvarligt innantill och begriper Catechesen hjälpligt. 

Prästen skriver om båda att de har Goda Seder, är ärliga och något mer som jag inte kan tyda. 

Barnen får omdömet "väl" på allt som prästen efterfrågar. 

De slår sig ner i Kårsta. Platsen får namnet Lingsberg. 

I husförhörslängden AI:10 för åren 1845-1851 kallas de backstuguhjon. 

Familjen blir senare inhyses och ytterligare lite senare tituleras Johan Ling orgeltrampare och afskedad dragon. En orgeltrampare trampade bälgarna som försåg orgeln med luft. Detta sker numera med eldrivna fläktar eller kompressorer.

Orgeltramparen förre Dragonen Johan Ling i Rickeby dör av ålderdomskrämpor 66 år 4 månader och 25 dagar gammal den 7/2 1859. Hustrun kallas därmed Orgeltrampareänka. Hon dör ett år senare av wattusot 70 år och 7 månader gammal den 10/2 1860.

De två äldsta sönerna försvinner ur folkbokföringen omkring 1840. 

Jag kan inte se att de har emigrerat. 

Yngste sonen, ogifte Johan Adolph Lind född 28/10 1830 i Röö 

har god fräjd 3/11 1857 och ett betyg till Jacob & Johannes daterat 1861.  

Han är 27/4 1868 inskriven vid Allmänna Arbetsinrättningen i Stockholm som är stadens arbetsanstalt för stadens arbetslösa befolkning. Arbetshuset öppnades 1844 på Södermalm (se bild) och ombildades 1927 till Högalids vårdhem. 

Johan Adolph Lind skrivs som skoarbetare och dör 24/5 1887 i Adolf Fredriks församling, Stockholm.

Såvitt jag kan se tar ingen av sönerna över torpet Lingsberg. 

Kyrkoböcker:

Kårsta (AB) AI:7 (1830-1834) Bild 1230 / sid 119 (familjen i Lingsberg)

Kårsta (AB) AI:8 (1835-1839) Bild 1250 / sid 117 (familjen i Gillberga Lingsberg. Tre söner.)

Kårsta (AB) AI:8 (1835-1839) Bild 1280 / sid 119 (son Hans Aug dräng i Tjusta)

Kårsta (AB) AI:8 (1835-1839) Bild 1190 / sid 111 (son Hans Aug dräng i Gillberga)

Kårsta (AB) AI:9 (1840-1844) Bild 1040 / sid 98 (sonen Nils Wilhelm Haglund dräng i Rickeby)

Kårsta (AB) AI:9 (1840-1844) Bild 1200 / sid 114 (fam i Lingsberg u Gillberga, två söner hemma)

Kårsta (AB) AI:10 (1845-1851) Bild 1300 / sid 127 (inhys Lingsberg. Backstuguhjon. Yngste sonen)

Kårsta (AB) AI:11 (1852-1860) Bild 1540 / sid 147(Gillberga ägor, Lingsberg. Orgeltrampare)

Kårsta (AB) AI:11 (1852-1860) Bild 1420 / sid 135 (Rickeby ägor. Inhyses. Båda makarna dör)

Kårsta (AB) FI:1 (1838-1863) Bild 190 (Johan Ling död i Rickeby)

Kårsta (AB) FI:1 (1838-1863) Bild 200 (änkan Maria Christina Haglund i Rickeby död)

Allmänna arbetsinrättningen (A, AB) A:1 (1859-1869) Bild 174 / sid 174 (yngste sonen i Stockholm)

_________________________________________________________________________________

Näste ägare till:

(Mälsta) Lingsberg eller Mälsta (Lingsberg)

Från Ekskogen kommer:

Bonden

Anders Andersson född 13/4 1806 i Skepptuna - död 17/11 1869 i Kårsta

Brita Lisa Andersdotter född 18/11 1807 i Kårsta - 14/3 1863 i Kårsta

Barn:

1. Anders Vilhelm född 22/7 1836 i Kårsta
2. Johanna Sofia född 19/6 1839
3. Catharina Vilhelmina född 4/12 1841
4. Carl Gustaf född 23/11 1844
5. Johan August född 3/9 1849
6. Eric Emanuel född 20/9 1854

Pigan Sofia Ulrika Senberg född 25/11 1831 i Wada (till Gottröra 1852)

Bonden Andersson blev alltså änkling 1863 och levde ytterligare sex år innan han dog 1869 varpå barnen flyttade åt olika håll.  

* Mälsta

Nr 1 1/4 mtl skatte, No 3 1/6 mtl skatte (Lingsberg kallad)

Kårsta (AB) AI:11 (1852-1860) Bild 770 / sid 71 (fam Andersson i Ekskogen)

Kårsta (AB) AI:11 (1852-1860) Bild 810 / sid 75 (fam Andersson i Lingsberg)

Kårsta (AB) AI:12 (1861-1870) Bild 530 / sid 46 (makarna dör och barnen skingras)

Kårsta (AB) AI:13 (1871-1875) Lingsberg kallad sid 59*

Kårsta (AB) AI:14 (1876-1880) Bild 710 / sid 64 (Mälsta nr 1. sonen har tagit över)