Båtsmanssläkten på Malmhagens gård

Mikael Magnusson tycker att hans farmor, Anna Margareta Nordgren bör ha en egen sida här i bloggen och då får hon ju det så klart. Det vimlar av indelta soldater, framför allt båtsmän, i den här släkten.

farmor (fm)

Anna Margareta "Anna-Greta" Nordgren 

född 8/9 1929 i Vallentuna - död 4/5 2011 i Vallentuna

Ur: Skolfoto Vallentuna Centralskola, Hjälmsta, 1939. 

Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv.

Båtsmans-Korporalen No 109 i Norra Jersjö, Söderby-Karl
Karl August Söderlund Norgren (fm ff) född 16/4 1855 i Estuna - död 13/10 1926 i Ösmo

Son till:

Båtsmannen i Norra Jersjö

Jan Eric Wallin Norgren (fm ff f) född 4/9 1830 i Estuna och hans hustru 

Eva Maria Norgren (fm ff m) född 1/12 1831. Han antogs som båtsman 1858 och fick avsked 1881. Återfinns här i Centrala Soldatregistret.  

och hans hustru (vigsel 25/8 1878):

Kajsa Greta Ekroth (fm fm) född 12/12 1846 i Wäddö - död 12/3 1913 i Söderby-Karl

Dotter till:

Båtsman No 67 i Södra Edeby, Väddö

Olof Ersson Ekroth (fm fm f) född 22/11 1815 och hans hustru Greta Lisa Jansdotter (fm fm m) född 30/3 1824. Olof Ersson Ekroth antogs som soldat till sjöss 1840 och fick avsked 1865. Norra Roslags båtsmän, Edeby rote. 2:a kompaniet, Väddö socken. Torpnr: Nr-02-0067. Återfinns här i Centrala Soldatregistret.  

Deras barn: 

1. Lovisa Matilda född 16/10 1873 i Söderby-Karl (hennes oäkta dotter före äktenskapet) Gift 9/4 1905. Död 11/4 1920 i Solhagen 2, Lidköping
2. Karl Albert född 16/6 1878 i Söderby-Karl (till Österåker som dragon Tell 7/2 1898. Gift 1/8 1903. Död 8/3 1934 i Barsbro, Järfälla)
3. Johan Emanuel född 11/9 1880 i Söderby-Karl. (Änkling 8/1 1955. Död 9/7 1959 i Blista Estuna)
4. Fritz Hilder (fm f) född 15/11 1883 i Söderby-Karl (Anna-Gretas far, se nedan)
5. Knut Edvard Norgren född 6/9 1886 i Söderby-Karl (gift 25/3 1911. Död 17/12 1962 prästgården, Söderby-Karl)

Indelta soldater till sjöss

Karl August Norgren (fm ff) hans far och hans hustrus far var alltså båtsmän vilket innebär att de var indelta soldater till sjöss. Centrala Soldatregistret är inte komplett men två av dem finns med. Den som så önskar kan kontakta registret för ytterligare information. 

Karl August Norgen (fm ff) var alltså Båtsman No 109 i Norra Jersjö, Söderby-Karl

Regemente: Norra Roslags båtsmän

Rote: Norra Järsö

Kompani: 2:A (från 1875 Roslags 3:E)

Socken: Söderby-Karl

Torpnr: Nr-02-0109  

Hans son: 

(fm f)

Fritz Hildor Nordgren

Statdrängen, ladugårdskarlen och senare hemmansägaren till 7 1/2 ha i Foderby 1:3 Malmhagen

Fritz Hildor Nordgren (fm f) (Hilder, Hildur) Norgren med eller utan d. Det varierar. För att få rätsida vilket namn som är korrekt har jag tagit fram födelsenotisen. 

född 15/11 1883 i Söderby-Karl - död 12/8 1965 i Ekensberg Mörby 1:26, Vallentuna. 

Söderby-Karl (AB) CI:5 (1862-1887) Bild 1750

Det visar sig att han ursprungligen döptes till Frits Hilder Söderlund (fm f) eftersom fadern Carl August (fm ff) hette Söderlund i en tidigare båtmanssyssla i Sonö, Söderby-Karl (antagen 1873 och avsked 1886). Du hittar honom här i Centrala Soldatregistret. 

För varje nytt uppdrag som båtsman måste man alltså byta namn - till ett namn som i sin tur hängde ihop med den torpstuga de fick disponera. När Frits Hildir (fm f) föddes var fadern alltså stationerad i Sonö, Söderby-Karl.  

1940

Fritz Halder Norgren (fm f) flyttade den 7/4 1906 som statdräng till Kalfsvik i Österhaninge där han 27/5 1906 gifte sig med Maria Lovisa Wård född 28/2 1884 i Huddinge. Hon drabbades av hjärntumör och dog på Kungliga Serafimer Lazarettet i Stockholm den 11/4 1908. Ett halvår senare lämnade Fritz Halder Österhaninge och återvände till Söderby Karl 25/10 1908.

 

Gift II den 23/9 1911 med:

Anna Elisabet Holmberg (fm m) född 8/8 1889 i Adrolf Fredriks församling - död 19/7 1969 i Vallentuna

Dotter till: 

Arbetskarlen Franz Oskar Holmberg (fm mf) född 24/2 1865 i Järfälla och hans hustru Olga Lovisa Skultin (fm mm) född 12/6 1862 i Kulla. Hon var dotter till Korpralen Theodor Vilhelm Skultin (fm mm f) född 26/3 1830 i Össeby Garn och dess hustru Anna Sofia Sund (fm mm m) född 30/10 1827 i Alsike bosatta på Räfsta Holme i Kulla. Du hittar honom här i Centrala Soldatregistret. 

Familjen bodde först i Söderby-Karl där Frits Haldor (fm f) var statkarl. De flyttade vidare först till Estuna och småningom till Toftesta och Karby i Össeby Garn där han arbetade som ladugårdskarl. Den 9/4 1927 gick flyttlasset till Vallentuna. Fritz Haldor Nordgren (fm f) köpte sig 7 1/2 hektar jord i Foderby 1:3 och blev hemmansägare till Mamhagens gård. 

Anna Elisabet Nordgren född Holmberg och till höger om henne sonen Sven som då var konduktör
på Roslagsbanan. Anna Elisabet hade fem söner och en dotter (se nedan). En inte alltför vågad
gissning (trots att ingen tycks veta säkert) är därför att hon här på bilden är omgiven av
sina barn. Privat bild. Tack Mikael Magnusson!

Barn:

1. Karl Oskar född 2/2 1911 i Söderbykarl (bådas före äktenskapet) (1940 vägarbetare, Sthlms läns östra väg... Gift 14/3 1942. Död 14/1 1970 i Täby. Då bosatt på Holmgårdsvägen 4 i Täby) 
2. Erik Albin född 21/4 1912 i Söderbykarl (1940 verkstadsarbetare, Roslagens Järnvägar. Gift 9/11 1941. Död 2/11 1993 Lessebo, Kronobergs län, Småland)
3. Johan Edvin född 10/12 1914 i Söderbykarl (1940 chaufför, Agne Bergs åkeri. Gift 14/11 1942. Död 30/4 2003 i Vallentuna. Då bosatt i Sörgården 114, Vallentuna)
4. Sven Gunnar född 26/7 1917 i Estuna (1940 medhjälpare familjen, Fritz Hildor Nordgren, hem äg. Ogift man. Död 4/10 2005. Skördevägen 13, Vallentuna)
5. Stig Lennart född 11/3 1926 i Össeby Garn. Frånskild 21/1 1974. Död 3/1 1983 i Täby. 
6. Anna Margareta född 8/9 1929 i Vallentuna (fm) - död 4/5 2011 i Vallentuna

Flygfoto över Malmhagens gård (Foderby 1:3) Fredensvägen 10 i Vallentuna, 1950.
Tack Mikael Magnusson som letade fram bilden. Fotograf okänd.

Fritz Hildor Nordgren (fm f) och hans hustru Anna Elisabet Holmberg (fm m) drev Malmhagens gård. 

Barnbarnsbarnet Mikael Magnusson har hittat bilder på deras son Sven, här på sin traktor...

Räkenskaperna

Mikael Magnusson har hittat en del av bokföringen från 1947. Skrivbok står det kort och gott på den lilla anteckningsboken. 

Foto: Mikael Magnusson

Överst i högen av lappar ligger en följesedel från Erland Eriksson vilket sannolikt är Erland Eriksson uppe i Ormsta som sålde utsäde och kallade Sädes-Erland. 

Du kan läsa lite om honom här (rulla ner en bit).

Ett annat papper ser ut att vara någon slags deklaration av antalet svin och höns. Statens Livsmedelskommission är avsändare och svar förväntas komma "Kristidsnämnden* i den ort där svin och höns hålls" tillhanda senast 17 april 1947. 

Det är Kungl Maj:t som har anbefallit en allmän räkning av svin och höns inom Götaland och Svealand samt Gästriklands östra och västa domsagor i Gävleborg län. Den som hade svin och höns i flera kommuner måste  deklarera sina djur i var och en. 

Skyldigheten gällde emellertid bara dem som hade ett jordbruk med mer än 1/4 hektar åker. 

Av den ifyllda handlingen framgår att Malmhagens gård 1947 hade en (1) gris och 15 höns kläckta 1945 och tidigare.  

* Kristidsnämnden i Sveriges kommuner ansvarade för hushållningen under andra världskriget. Ordföranden utsågs av länets kristidsstyrelse. Kristidsnämnden ansvarade bland annat för den lokala ransoneringen med ransoneringskort. De flesta kristidsnämnder avvecklades 1950 och verksamheten övertogs av kommunalnämnden respektive drätselkammaren. 

Sven Nordgren på motorcykel. Privat bild. Tack Mikael Magnusson.

1950

Sverige var ännu märkt av kriget och 1950 hade Anna-Greta Nordgren, 21 (fm) gått med i Svenska Lottakåren (SLK) eller Riksförbundet Sveriges lottakårer som före 1942 kallades Sveriges Landstormskvinnor och som i vardagligt tal även kallades "Lottarörelsen" - en partipolitiskt obunden, frivillig förssvarsorganisation för kvinnor i Sverige. Rörelsens syfte var att rekrytera och utbilda kvinnor till uppgifter inom det svenska totalförsvaret och att bedriva totalförsvarsinformation.

Medlemmar i Vallentuna lottakår deltar i en kurs för fälttjänst vid Onödan i Åbyholmsskogen
Fr v Britta Persson Margareta Andersson Märta Karlsson Greta Franzén kursledaren Ann-Marie Stridsberg Ester Nyberg Agda Karlsson Anna-Greta Nordgren (fm) Tora Lindqvist och Maj Pettersson. Okänd fotograf 1950. Vallentuna bildarkiv.

1950 

är Anna Margareta (fm) född 8/9 1929 i Vallentuna - död 4/5 2011 i Vallentuna

folkbokförd som ogift kontorist bosatt på Malmhagens gård. 

Den 28/11 1953 gifte hon sig med: 

Lars Olov - Olle - Magnusson (ff) född 7/12 1925 i Jumkil - död 1/8 2010 i Vallentuna

Rörläggningsentreprenör. Han var vid sin död bosatt på Olsborgsvägen 34, Vallentuna

Läs mer om honom och hans familj här.

Barn: 

1. Jan O född 1957
2. Ann E född 1960
3. Monica A född 1964
4. Eva M född 1966

Kyrkoböcker:

Karl August Norgren, båtsmans-Korporalen No 109 i Norra Jersjö, Söderby-Karl

Söderby-Karl (AB) AI:8b (1861-1865) Bild 350 / sid 229 (i föräldrahemmet)

Söderby-Karl (AB) AI:13b (1886-1895) Bild 370 / sid 266 (fam i Norra Jersjö)

Söderby-Karl (AB) AII:1 (1896-1903) Bild 830 / sid 75 (fam i Norra Jersjö, Fritz Hilder till Wik)

Söderby-Karl (AB) AII:3 (1903-1914) Bild 1070 / sid 97 (fam i Norra Jersjö)

Hustrun Ekroth:

Väddö (AB) AI:12a (1853-1857) Bild 1030 / sid 96 (Kajsa Greta i föräldrahemmet)

Olga Lovisa Skultin

Kulla (C) C:6 (1861-1883) Bild 8 (Olga Lovisas födelse)

Kulla (C) AI:8 (1861-1865) Bild 31 / sid 23 (Olga Lovisa i föräldrahemmet)

Fritz Haldor Nordgren i kyrkoböckerna:

Söderby-Karl (AB) AII:2 (1896-1903) Bild 1420 / sid 282 (Fritz Hilder dräng i Wik)

Söderby-Karl (AB) AII:4 (1903-1914) Bild 1710 / sid 365 (som ovan)

Österhaninge (AB) AIIa:2 (1901-1910) Bild 3430 / sid 333 (Fritz Hilder dräng i Kalfsvik, första giftet, 

          även andra hustrun här, rad 20)

Österhaninge (AB) FI:3 (1895-1920) Bild 590 / sid 52 (första hustrun död)

Söderby-Karl (AB) AII:3 (1903-1914) Bild 1070 / sid 97 (Fritz Hilder Norra Jersjö, andra giftet)

Söderby-Karl (AB) AII:3 (1903-1914) Bild 1080 / sid 98 (Andra giftet, första barnen, till Estuna)

Estuna (AB) AII:3 (1908-1915) Bild 2070 / sid 199 (från Söderbykarl 12/12 1912. Fritz statdräng)

Estuna (AB) AII:4 (1915-1925) Bild 2210 / sid 210 (fam i Stjernholm, till Norr-Malma i Estuna 1917)

Estuna (AB) AII:4 (1915-1925) Bild 1510 / sid 140 (Norr-Malma. Statdräng. Össeby Garn 10/11 1922)

Össeby-Garn (AB) AIIa:11 (1918-1935) Bild 530 / sid 357 (fam i Toftesta. Fritz ladugårdskarl)

Össeby-Garn (AB) AIIa:9 (1918-1935) Bild 540 / sid 42 (fam i Karby. Fritz ladugårdskarl. 

          Till Vallentuna som hemmansägare i Foderby 9/4 1927)

Vallentuna (AB) AII:4b (1923-1931) Bild 1310 / sid 123 (fam i Foderby Malmhagen från 10/12 1928)

Reservation för skriv- och läsfel.

Det började ju så bra i Vallentuna...

Carl Johannes Chronlund
Foto: Riksarkivet

Arbetaren Carl Johannes Chronlund var 1,90 meter lång, väger 93 kilo och har stark kroppsbyggnad. Det skriver någon den 20/2 1908 på Långholmens Centralfängelse när han tas in för 3:e resan stöld hvars föröfvande användts ringare skräckmedel eller hot samt böter.

Han har av Stockholms Rådhusrätt dömts till straffarbete i 3 år 6 månader och 3 dagar samt "förlust av medborgerligt förtroende i tre år utöfver strafftiden" och släpps inte ut igen förrän 23 augusti 1911. Då har han 31 kr 73 öre på fickan. 

Han är hemmahörande på Kungsholmen, har brunt hår och skägg och bruna ögon. Näsan är rak och munnen "vanlig" medan hyn är blek. Som utmärkande kännetecken har han ett ärr efter blindtarmsoperation vilket måste ha varit rätt ovanligt 1908.  

Efter ett år i fängelset har Carl Johannes gått ner till 86 kg och efter två år väger han 82,5 kg. Därefter ingen registrering.

Och det som började så bra i Vallentuna!

Vi tar det från början...

Vallentuna (AB) CI:7 (1884-1894) Bild 190 / sid 15

Carl Johannes Cronlund föddes i No 11 Ekeby, Loviselund, Vallentuna, den 4/5 1886. 

Han var son till:

Bagaren 

Carl Gustaf Johannesson Chronlund född 25/3 1837 i Götheryd, Kronobergs län - död 1/2 1915 i Katarina församling, Stockholm. Danvikens hospital. 

Son till: 

torparen Johannes Jonasson född 23/9 1809 i Göteryd ohh Ingeborg Jönsdotter född 21/5 1811.

Familjen bodde en tid i torpet Kronholmen i Kölaboda Storegård, Kronobergs län, vilket kan vara upphov till efternamnet Chronlund som Carl Gustaf tar sig. 

(Gifte I)

Carl Gustaf Johannisson Cronlund (utan h) var först i förhållande med skomakareänkan, kammakerskan och månglerskan Anna Maria Pettersson född 14/1 1832. De bodde i Gamla stan och hade två barn. Sonen uppges vara hans. Han hade ju flyttat till Stockholm 1856.  

1. Anna Elisab Eleonora född 22/7 1856 (möjligen död 26/7 1856)
2. Carl Philip Lorentz Pettersson född 9/10 1858

Familjen skrivs tillsammans i Storkyrkoförsamlingens församlingsböcker. Det betyder att de tillhör samma hushåll men de är kanske inte gifta då hon tituleras änka. Carl Gustaf for ju till Stockholm 1856, som bekant, så han skulle kunna vara far till barnen. Jag kan inte hitta dem i databaserna vilket bara betyder att de är inskrivna med felaktigheter. Båda barnen hade i vilket fall som helst redan varit vuxna när Carl Gustaf Johannesson Chronlund (med h) gifte sig med Mathilda Sofia Andersson.  

   

Gift 27/1 1881 med:

Mathilda Sofia Andersson född 8/1 1856 i Bergshammar, Nyköpings län. 

Död 14/3 1920 i Köpenhamn. Då skriven på Nansensgade 69 Stuen, Köpenhamn. Änkefru och Husföreståndarinna. 

Barn:

        Maria Elisabeth född 2/2 1880 i Maria församling, Stockholm (hennes före äktenskapet, ej                    inflyttad i Vallentuna. Lämnades till Allmänna Barnbördshuset. Barnhemsbarn No 10092.

        Se nedan)

1. Ingeborg Ebba Sofia född 13/10 1881 i Husby Ärlinghundra (kassörska, med mor till Köpenhamn 1914 - död ogift 16/4 1940 i Höör)
2. Tyra Maria Mathilda född 22/10 1883 i Danderyd (död ogift av tbc 28/2 1906 i Kungsholms förs)
3. Carl Johannes född 4/5 1886 i Vallentuna
4. Gustaf Petrus född 16/3 1889 i Vallentuna (chaufför, mekaniker. Gift 18/12 1920 med Augusta Mathilda Jonasson född 25/4 1888 i Gårdsby - död 12/6 1938 i Köpenhamn) Gustaf Petrus död 12/7 1933 i Nansensgade 69 Stuen, Köpenhamn, Danmark. 

Barnhemsbarn No 10092

Barnhemsbarn No 10092

Mathilda Sofia Andersson tvingades göra sig av med sin oäkta unge Maria Elisabeth Andersson efter
förlossningen. Annars kunde hon varken få arbete eller gifta sig framöver. Nyfödda Maria Elisabeth Andersson lämnades därför in till Allamänna Barnbördshuet för att mot 250 kronor bli barnhemsbarn, dvs kunna utlockalisera i princip till vem som helst mot betalning. 

Den 21/5 1880 lämnades hon ut drygt tre månader gammal till statdrängen Anders Gustaf Wallin från Bränntorp, Ytter Selö församling ... Stallarholmen. 

Ett år senare, den 23 maj 1881 lämnades ettåringen ut till arbetskarlen Karl P Söderström i Elgesta, Odensala församling. Där blev hon tydligen kvar. Den 24/2 1888 görs en anteckning om att fosterfamiljen flyttat till Kårsta församling, lägenheten Hagalund No 3, Uppsala stift. 

Det var smeden Karl Petter Söderström 

född 14/4 1830 i Kårsta och hans hustru Juliana Öberg född 10/7 1827 i Kårsta som tog barnhusbarnet No 10092 till sig sedan dottern (och kanske flera barn) hade flyttat hemifrån. De var redan i 50 års åldern då de blev spädbarnsföräldrar på nytt. 

Den 4/9 1889 får barnhemsbarnet några böcker från barnhuset och den 3/4 1890, när hon fyllt tio år, föräras hon "1/2 beklädnad och en bok om geografi". 

1894 är det dags för konfirmation. Den 20/2 får hon eller fosterfamiljen en belöning på 25 kronor och 22/3 nattvardskläder. Samma år anteckas "Lifräntebok avsänd, qvitto bland inkommande handlingar". Allmänna Barnhuset hade därmed gjort sitt. 

1890 flyttade familjen Chronlund från Vallentuna till Kårsta (se nedan). 

Dessvärre får vi aldrig veta om mor och dotter någonsin möttes. 

 

Men det gick bra för Maria Elisabeth. 

Hon arbetade först som piga lite varstans innan hon 6/12 1903 gifte sig med arbetaren och före detta båtsmannen Viktor Boman född 12/6 1868 i Malsta. De bodde länge i Kårsta och flyttade småningom till Össeby-Garn där maken gick från att vara jordbruksarbetare till att bli jordägare. 

De fick barnen:  

1. Tore Mauritz 10/6 1904 i Kårsta 
2. Tora Maria den 5/11 1905 i Kårsta
3. Betty Viktoria föds 11/6 1912 i Össeby-Garn

Maria Elisabeth Andersson gift Boman dog 4/4 1944 och hennes man Viktor Boman dog 7/10 1946 i Össeby-Garn De var då skrivna på Kumla 1:16, Nybygget. 

Vallentuna

Familjen Chronlund

Loviselund vid dagens Rosendalsslingan 7
Fotograf okänd. Vallentuna bildarkiv

Familjen flyttade till Vallentuna från Stockholm 9/11 1883 och hade även tidigare flyttat ofta vilket enklast syns på var barnen är födda. De blev kvar i sju år och flyttade sedan vidare till Kårsta 1890. 

Carl Chronlund var 19 år äldre än hustrun och står antecknad som änkling. Han bodde många år i Stockholm före äktenskapet och var då i hushåll - eller gift - med Skomakareänkan, kammakaren och månglerskan Anna Maria Pettersson född 14/1 1832. 

Se ovan.  

Men nu var han alltså gift med Mathilda Sofia Andersson född 8/1 1856 i Bergshammar och kom till Vallentuna med henne och de fyra barnen. 

1. Ingeborg Ebba Sofia född 13/10 1881 i Husby Ärlinghundra 
2. Tyra Maria Mathilda född 22/10 1883 i Danderyd 
3. Carl Johannes född 4/5 1886 i Vallentuna
4. Gustaf Petrus född 16/3 1889 i Vallentuna 

Loviselund 

(huset på bilden ovan) ska, enligt Vallentuna bildarkiv, motsvara adresseb Rosendalsslingan 7. Det är troligt att där fanns flera byggnader. Om bilden ovan berättar bildarkivet att en Conrad Österberg hade lånat 200 kronor av sin morbror och att han med hjälp av det kunde inreda ett rum i huset till handelsbod. Det har förstås ingenting med vår Carl Johannes Chronlund att göra men säger något om den miljö till vilken han föddes. 

Bildarkivets uppgifter har sannolikt lämnats av den person som överlät fotografiet. Enligt husförhörslängden (1882-1891) bodde emellertid en riktig handlare i Loviselund. Han hette Johan August Löfgren (1842-1884) och efter honom kom handlaren Carl Erik Eriksson (1838-1919) som blev kvar till 1893 när hans flyttlass gick till Uppsala. Båda hade förstås fruar, barn och tjänstefolk. 

Handlare och bagare

Det är efter Carl Erik Eriksson och hans familj som handlaren Konrad Österberg född 12/11 1864 bosätter sig i Loviselund 1992. Han kom från Asunda i Ekeby rote, så han har inte flyttat långt. Han var nygift och snart hade han och hustrun tre fyra barn i Loviselund. Historien om 200-ringen kommer troligen från en tidigare bostad. Konrad Österberg var handlare när han kom. Han blev kvar i Loviselund till 17/11 1898 då han flyttade ett stenkast bort till Ekebydal där han också var handlare.  

Bagare var en annan yrkeskår i Loviselund. Bagaren Karl Gustaf Bergman flyttade in med sin familj 1882 och flyttade vidare året därpå. Det var honom Carl Johannes Cronlunds pappa efterträdde i Loviselund. Till sin hjälp kom han att ha minst två bagaregesäller som avlöste varandra. Det fanns alltså såväl handelsbod som bageri i Loviselund - kanske i ett och samma företag. Det måste ha doftat väldigt gott där borta.   

Efter sju år i Vallentuna 

flyttade familjen Chronlund till Kårsta och så småningom vidare därifrån först till Vendel i Uppsala län innan de lagom till jul den 21/12 1897 flyttade till Bellmansgatan 27 i Maria församling, Stockholm, där de öppnade och drev en mjölk- och brödhandel. Det tycks fungera ganska väl tills i mars 1913. Familjen är då bosatt i Råsunda, Solna, när Carl Gustaf Chronlund den 27/3 1913 helt enkelt flyttar iväg ensam till Katarina församling.   

Det ser i husförhörslängden ut som att han helt enkelt bara lämnar familjen åt sitt öde. Av Rotemannen framgår emellertid att fd bagaren Karl Gustaf Chronlund är inlagd på Danvikens hospital där han sedan dör 1/2 1915. 

Danviks hospital 

har varit allt från sjukhus till dårhus (Stockholms idiothem) men 1913 får man nog utgå från att det var ålderdomshem. I och med att Karl Gustaf Chronlund formellt flyttade dit 76 år gammal för att aldrig återkomma kan man ana att han var mycket sjuk eller svårt dement. 

Familjen bodde kvar i Råsunda ett drygt år men skingras sedan den 11/6 1914. Hustrun och äldsta dottern flyttar till Köpenhamn i Danmark - vilket de sanolikt inte hade gjort om det fanns någon möjlighet till umgänge med en kär anförvant på sjukhus i Nacka. 

Yngste sonen, Gustaf Petrus, är chaufför och mekaniker till profession. Han flyttar till Matteus församling ger sig så småningom också iväg till Köpenhamn.  

Karl Johannes på brottets bana

Den första kriminalvårdsanteckningen i Rotemannen är från november 1903. Långholmen står det. Sedan rullar det på av sig själv. Karl Johannes kallas visserligen dräng bosatt på Hantverkargatan 11 men kriminalanteckningarna blir allt längre: 

Å Långh.1904-12-02 1905-01-01 1906-01-01 1909-01-01,Å Långholmens Centralfäng.Till 1911-08-23

Å Långholmen 1911-08-23

Stöld 1:a resan

Stöld 2:a resan

Stöld 3:e resan mm 20/2 1908 - 23/8 1911

Centralfängelset Långholmen har intervjuat honom: 

Carl Johannes berättar om sina föräldrar och att sämjan var god i det fattiga hemmet när han växte upp. Han berättar också om sina två syskon Ingeborg Ebba Sofia och Gustaf Petrus att de till skillnad från honom själv är välartade. Lillasyster Tyra Maria Mathilda gick ju bort i Tbc redan 28/2 1906. Den äldre halvsystern Maria Elisabeth nämns inte. Han kanske inte ens kände till hennes existens. 

Ingen inom släkten har någonsin varit tilltalad eller straffad för brott, konstaterar han. Ingen har heller fört en kringstrykande levnad. 

Carl Johannes Chronlund
Foto: Riksarkivet

Carl Johannes berättar vidare att han bodde hemma tills han blev häktad och att vården i hemmet var god. Han har gått 6 år i skolan - i Kårsta och i Örbyhus. Han har därefter arbetat fem år i slaktaryrket. Det är det yrke han kan. Tidvis har han fört en sysslolös levnad och varit fallen för dryckenskap. 

På frågan om han redan som barn blivit straffad svarar Karl Johannes ja. Han begick 17 år gammal en stöld som han 1903 fick tre månaders straffarbete för. Orsaken var, säger han, att han var utan arbete och befann sig i nödställda omständigheter. Brottet bestod av att han tog en rock utanför en pantförsäljning. 

Året därpå 1904 blev han dömd till sex månaders straffarbete för 1:a resan stöld. Men han har inte saknat vare sig uppehälle eller ärligt försörjningsmedel. 

Nu var han den 17/2 1908 av Stockholms Rådhusrätt dömd till 3 år 6 månaders straffarbete för 3:e resan stöld varvid använts ringa skräckmedel eller hot 

Ur rättegångshandlingarna:

Chronlund och Karlsson lockar tyske sjömannen Harder med sig nattetid till Söder Mälarstrand, där de under hot fråntagit Harder penningar till ett belopp av 35 kronor, som Chronlund och Karlsson sedermera delat mellan sig. 

Den 23/8 1911 muckar Carl Johannes Chronlund från Långholmen. Några månader senare, nyårsafton  31/12 1911 så folkbokförs han på adressen Ingermarsgatan 6.

Han valde att gå till sjöss och omkom genom drunkning den 13/3 1915 i Flambrorugh, Engelska kanalen, vilket pastorsämbetet fick veta genom en attest från Svenska konsulatet i Hull. 

Åh, så sorgligt!

Storasyster var oäkta och tvingades bli barnhemsbarn.

Lillasyster dog av tbc 1906

Fadern tas in på Danviks hospital den 27/3 1913 och dör 1/2 1915

Mamman och systern flyttade till Köpenhamn 11/6 1914 

Karl Johannes gjorde karriär på kåken och dog genom drunkning i Engelska kanalen den 13/3 1915

Carl Gustaf Johannesson Chronlund

Göteryd (G) AI:14 (1843-1852) Bild 162 / sid 152 (fam i torpet Kronholmen i Kölaboda Storegård)

Hamneda (G) AI:9 (1844-1851) Bild 208 / sid 198 (fam i Bohok, Hamneda)

Hamneda (G) AI:10 (1851-1856) Bild 211 / sid 198 (som ovan)

Hamneda (G) AI:10 (1851-1856) Bild 204 / sid 191 (fam i torpet Liljelund, Hökhult. CG t Sthlm 1856)

Hamneda (G) AI:11 (1856-1862) Bild 201 / sid 188 (Hökhult. CG tillbaka 1858. namnbyte senare) 

Karl Johannes Chronlund

Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 1150 / sid 416 (fam Chronlund i Loviselund)

Kårsta (AB) AI:16 (1886-1890) Bild 1940 / sid 189 (fam i Backalund. från Vallentuna 17/11 1890)

Kårsta (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 1960 / sid 186 (fam i Backa. Flytt till Wendel 23/9 1895)

Vendel (C) AI:20a (1891-1896) Bild 151 / sid 139 (fam å Libbarbo ägor, Uppsala län)

Vendel (C) AI:21a (1896-1901) Bild 149 / sid 139 (som ovan. Flytt till Maria i Stockholm 17/12 1897)

Kungsholm (A, AB) FI:13 (1904-1906) Bild 1930 / sid 189 (Tyra död av tbc)

Solna (AB) AIIa:23b (1906-1914) Bild 670 / sid 4313 (familjen splittras)

Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:28 (1906-1909) Bild 2350 / sid 8704 

          (Nr 8704 1908 Stamrullan)

Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:14 (1907-1911) Bild 480 / sid 45 (biografi fånge No 68)

Johannes (A, AB) FI:2 (1914-1919) Bild 470 / sid 43 (Carl Johannes död genom drunkning) 

Maria Elisabeth Andersson, barnhemsbarn 10092

Kårsta (AB) AI:16 (1886-1890) Bild 1630 / sid 155 (Maria Elisabet hos fosterfam i Kårsta)

Rö (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 1120 / sid 102 (Maria Elisabet piga i Ticksta, till Kårsta 24/10 1995)

Kårsta (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 1620 / sid 152 (Maria Elisabet piga i Rickeby)

Kårsta (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 1640 / sid 154 (fosterhemmet)

Kårsta (AB) AIIa:1 (1896-1903) Bild 1150 / sid 95 (Maria Elisabet piga i Gillberga Dannviken)

Kårsta (AB) AIIa:1 (1896-1903) Bild 1010 / sid 81 (piga i Gillberga No 1, till Närtuna 30/10 1899)

Närtuna (AB) AII:1 (1897-1908) Bild 2460 / sid 235 (piga i Byle)

Närtuna (AB) AII:1 (1897-1908) Bild 1370 / sid 126 (gift och mamma i Närtuna)

Kårsta (AB) AIIa:2 (1903-1913) Bild 3060 / sid 297 (andra barnet och flytt till Össeby Garn 6/11 1909)

Össeby-Garn (AB) AIIa:7 (1908-1917) Bild 400 / sid 186 (fam i Kumla, tredje barnet, maken jordäg)

Össeby-Garn (AB) AIIa:7 (1908-1917) Bild 590 / sid 205 (fam flytt till Kumla, Stensta lgh)

Össeby-Garn (AB) AIIa:10 (1918-1935) Bild 400 / sid 186 (fam i Kumla, Stensta)

Småskollärarinnan Berna Nilsson...

Småskollärarinnan Berna Nilsson

Vallentuna bildarkiv
1926

Vallentuna bildarkiv
1946

Anna Bernhardina Nilsson

född 10/1 1889 i Gottröra

Legendarisk småskollärarinna först i Veda och sedan i Hjälmsta, Vallentuna

Hon var dotter till: 

Statdrängen och ladugårdskarlen

Johan Erik Nilsson född 6/11 1855 i Fasterna

Ohh (vigsel 3/8 1878): 

Margreta Kristina Jansdotter född 2/6 1854 i 

Fasterna

Familjen var bosatt i Johannesberg, Gottröra, men flyttade 22/10 1895 till Bråttby (med å) gård i Össeby Garn.

Johan Erik Nilssons och Margareta Kristina Jansdotters

Barn: 

1. Johan Bernhard född 23/11 1878 i Gottröra
2. Maria Kristina född 6/8 1882 i Gottröra
3. Ernst Valfrid född 1/3 1885 i Gottröra
4. Fredrika Josefina född 29/11 1886 i Gottröra
5. Anna Bernhardina född 10/1 1889 i Gottröra
6. Edit Lovisa född 18/2 1896 i Össeby Garn

Veda skola togs i bruk 1884. Den kallades först Ubby skola. Skolundervisningen vid skolan 

upphörde 1939 till följd av minskat antal elever och en önskan att centralisera skolväsendet.

Okänd fotograf 1920. Vallentuna bildarkiv

Småskollärarinnan Berna Nilsson avlade sin lärarinneexamen 1908 och kom till Vallentuna från Össeby Garn den 9/11 1909. Hon flyttade in i Veda skolhus där hon efterträdde småskollärarinnan Maria Krantz (född 20/7 1847 i Harbo, Västmanland) som hade fått afsked 1/3 1909 och samma dag som Berna anlände flyttat till sid 29.

Lärarinnan Berna Nilsson med sin klass utanför Veda skola. Märta Eriksson sitter som nummer

två från vänster. Bernas hund sitter som nummer fyra från vänster.

Okänd fotograf 1926. Vallentuna bildarkiv.

Lärarinnan Berna Nilsson med klass 3 i klassrummet
i Hjälmsta skola. I bakre raden fr v Rune Jakobsson,
okänd, okänd och Ulf Bengtsson. Mellanraden fr v
 Ingrid Johansson, ? Hoff, okänd, Inger Bornholm och
Marianne Stennemark. Sittande på golvet okänd, 
okänd o Roland Andersson
Okänd fotograf 1946. Vallentuna bildarkiv

Den 13/11 1917 flyttade Bernas far - förre ladugårdkarlen Johan Erik Nilsson född 6/11 1855 i Fasterna - från Össeby in i skolhuset. Han var änkling då sedan 10/3 1910 och började bli till åren. När yngsta dottern gifte sig och flyttade till Lidingö tog han sitt pick och pack och flyttade hem till Berna. 

De skildes åt 1931 när Berna flyttade till (sid 89 i församlingsboken som ännu inte finns på nätet) lärarbostaden i Hjälmsta där även rektor Josef Anderson med familj och skolfröken Margit Oppermann bodde. 

Bernas far flyttar till sid 55 (som jag alltså inte kan se). Jag gissar på ålderdomshemmet som var närmsta granne med skolan. Han kan i varje fall inte ha varit långt borta. När han dog 22/1 1940 var han skriven i Hjälmsta skola.

Berna bor kvar i lärarbostaden 1950 men  1960 har hon som före detta småskollärare flyttat ner till Centralvägen 11 (Prästgården 1:70). Där bodde hon ännu vid sin död 21/2 1970. 

Berna Nilsson var även politiskt aktiv för Socialdemokraterna. Här sitter hon mitt i bild som nummer tre från vänster när Vallentuna kommunalfullmäktige sammanträder i Sessionssalen, kommunalhuset 1952.

Vallentuna kommunalfullmäktige sammanträder. Första raden fr v Knut Eriksson s, Erland
Eriksson m, Berna Nilsson s, Holger Hovmark h, Gustav Nilsson c, och Oskar Söderlund c.
Rad 2 Åke Ekström s, Ruben Magnusson k, David Pettersson h. Rad 3 Axel Larsson k,
Nils Karlsson s, Nils Alenius s, och Josef Andersson s.
Thors foto, Täby. Vallentuna bildarkiv.

Föräldrahemmet

Gottröra (AB) AI:15 (1887-1896) Bild 420 / sid 33 (fam i Johannesberg)

Össeby-Garn (AB) AI:16 (1891-1895) Bild 28 / sid 18 (fam i Bråttby (med å) gård)

Össeby-Garn (AB) AIIa:1 (1896-1900) Bild 270 / sid 15 (som ovan)

Össeby-Garn (AB) AIIa:3 (1901-1908) Bild 280 / sid 15 (som ovan) 

Össeby-Garn (AB) AIIa:6 (1908-1917) Bild 240 / sid 15 (Hustrun dör. Berna flyttar till Vallentuna 

          24/10 1909. Yngsta dottern gifter sig och flyttar till Lidingö 9/11 1917. Fyra dagar senare flyttar 

          pappan till Berna 13/11 1917)

Småskollärarinna

Vallentuna (AB) AII:2b (1908-1917) Bild 120 / sid 258 (Berna i Veda skolhus)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 2590 / sid 243 (Berna med far i skolhuset i Veda)

Vallentuna (AB) AII:4b (1923-1931) Bild 440 / sid 36 (1931 flyttar Berna och hennes far åt olika håll)

Barnmorskan omtyckt av alla hjälpte unga kvinnor som råkat i olycka...

Barnmorskan 1910
Berna Rundstedt
Vallentuna bildarkiv

Barnmorskan

Maria Bernhardina Rundstedt 
född. 6/3 1872 i Lovö - död 17/6 1961 i Vallentuna 

Församlingsbarnmorska i Vallentuna från 1902.

Distriktsbarnmorska från 1922.

Gift 5/3 1910 med:

Banvakten och senare banmästaren i Molnby

Ernfrid Henning Henningsson f 12/12 1875 i Rö - död 15/4 1952 i Vallentuna

Familjen bodde i Klippan 14, Rickeby 

Äges av banvaktare HE Henningsson i Molnby, står det i husförhörslängden

Han var frikallad från det militära. 

Se Vallentuna i bildarkiv, Rundstedt och Henningson

Barn: 

1. Helge Ernfrid Henningsson född 21/11 1910 i Hammarby - gift 31/10 1937 - död 27/3 2000 i Gränna

2. Stig Henning Henningsson född 14/5 1914 i Vallentuna - Död av Tbc den 18/11 1931 i Vallentuna

3. Nils Bernhard Henningsson född 12/1 1916 i Vallentuna - gift 7/11 1942 - död 5/5 1987 i Hallstavik

Läs mer om henne här och här. 

Där förskolan Videgården ligger idag!

Strax ovanför Folkets hus alltså. 

Villa Klippan på Banvägen i Vallentuna 1908.
Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv. 

Villa Klippan på Banvägen, byggt 1908 och 1910 köpt av banmästare Henning Henningsson
och hans hustru barnmorskan Berna Rundstedt. 
Okänd fotograf fotograferade på 1960-talet. Vallentuna bildarkiv. 

Det skulle kunna vara samma hus som det röda huset ovan, till höger om numera rivna Centrumbiografen. Det röda huset ovan låg ungefär där dagiset Videgården ligger i dag, strax
ovanför Folkets hus. 
Foto: Kristina Peterson. Vallentuna bildarkiv.

Biologiska familjen

Födelsenotis för Stina Cajsa Andersdotter:
Amnehärad (R) C:6 (1842-1860) Bild 13

Pigan Stina Cajsa Andersdotter (m) född 28/7 1848 i Amnehärad, Skaraborg - död ogift den 14/9 1937 på ålderdomshemmet i Rimbo. 

Stina Cajsa var dotter till Anders Andersson (mf) född 2/2 1819 i Amnehärad och hans hustru

Maja Ersdotter (mm) född 13/9 1810 i Amnehärad. 

Amnehärad (R) AI:9a (1848-1851) Bild 77 / sid 72

Födelsenotis för Maria Bernhardina (oäkta): 
Lovö (AB) CI:8 (1861-1893) Bild 400

Maria Bernhardina Rundstedt född 6/3 1872 i Lofö (oäkta)

"Såsom fader uppgifver drängen Carl Johan Bernt Rundstedt (f) och moder pigan Stina Cajsa Andersdotter (m), han i Hillishög och hon i Lunda." 

Kan möjligen vara identisk med Karl Johan Rundstedt född 23/12 1838 i Lovö - död 6/2 1908 i Maria Magdalena, Stockholm. 

Fosterfamiljen 

Fosterfar förre gardisten

Jan Andersson Wicksten född 18/3 1816 (1812) i Skellefteå - död 14/8 1890 i Klara, Stockholm

Carolina Charlotta Carlsdotter född 20/1 1820 i Vadstena - död 24/6 1889 i Klara, Stockholm

Fosterdotter:

1. Maria Bernhardina född 6/3 1872 i Lovö (oäkta)

2. Ellen Maria född 19/11 1877 i St Clara, Stockholm (oäkta) (till St Clara, Sthlm 16/11 1880)

Den egna familjen

Barnmorskan

Maria Bernhardina Rundstedt gift Henningsson

född 6/3 1872 i Lovö - död 17/6 1961 i Vallentuna 

 

Gift i Vallentuna kyrka den 5/3 1910 med:

Banmästaren i Molnby 

Ernfrid Henning Henningsson född 12/12 1875 i Rö 

- död 15/4 1952 i Vallentuna

(Henning Henningsson var första gången gift med Thilda Charlotta Hällgren född 8/12 1898 - död av lungsot 2/1 1909. Inga barn i det giftet.) 

Familjen bodde i Klippan 14, Rickeby vid nuvarande Banvägen.

Där barnstugan Videgården numera är belägen, strax ovanför Folkets hus. 

Prästen skriver i församlingsboken att fastigheten "äges av banvaktare HE Henningsson i Molnby"

Han var frikallad från det militära. 

De tre sönerna Henningsson 1924.
Okänd fotograf
Vallentuna bildarkiv

Barn: 

1. Helge Ernfrid Henningsson 

    född 21/11 1910 i Hammarby 

    - gift 31/10 1937 - död 27/3 2000 i Gränna

2. Stig Henning Henningsson 

    född 14/5 1914 i Vallentuna 

    - Död av Tbc den 18/11 1931 i Vallentuna

3. Nils Bernhard Henningsson 

    född 12/1 1916 i Vallentuna 

    - gift 7/11 1942 - död 5/5 1987 i Hallstavik

Fosterbarn:

Hanna Rosalie Gunhild Lindqvist född 4/2 1900 i Vallentuna (Föräldrar: Vagnmakaren Lindqvist och hans fästeqvinna i Weda. Till Hedvig Eleonora 26/11 1915.)

Carl-Axel Hans Gösta född 29/5 1912 i Vallentuna (Modern, som tillhör Engelbrekts församling i Stockholm, är född 15/5 1885. Enl erkännande af 9/12 1926 är Anna Maria Cassel i Johannes församling. Till Johannes 1/2 1919)

Margareta Viktoria född 8/9 1914 i Vallentuna (Modern okänd, född 24/11 1884, från Örnsköldsvik, döpt här. Till sid 69 (?) den 11/12 1916)

Eva Maria född 29/10 1917 i Vallentuna. (Föräldra okända. Modern från Uppsala Domkyrkoförsamling 

född 26/12 1891. Betyg till Solna 12/11 1917. Upptagen som adopt (?) 3/10 1921 till postiljon 

 Algot Eberhard Lindström och hh Ester M... född Karlsson, ...bäcken 2 Linköping)

Berna Henningsson arbetade som barnmorska i Vallentuna under många år. Hon gifte sig 1910 med banmästaren Henning Henningsson och fick sönerna Helge,Stig och Bernhard. Berna står här i
uniform vid grinden till Klippan tillsammans med fru Åström med dotter från Stockholm.
Fotograf: Helge Henningsson 1940. Vallentuna bildarkiv.

Det berättas att Berna fick vara behjälplig vid olika sjukdomsfall och sårskador. Sonen Helge har berättat att även en gris blev en gång hopsydd av Berna. 

- Ingen har någonsin sagt ett ont ord om Berna, hon var uppskattad och respekterad av alla.

Berna hade själv haft en trasslig barndom och visste bara alltför väl hur livet på den tiden kunde te sig. 

"Hon hjälpte också unga kvinnor som "råkat i olycka" 

och lät dem bo hos sig tills barnet var fött och kunde adopteras bort." 

Notera alla hennes fosterbarn

Och se historen om Kurt Georg vars föräldrar var okända.

Folkskolläraren Per Ferdinand Torell tjänstgjorde i Vallentuna 1887-1919. Här står han utanför Klockargården , som var både skollokal och bostad, tillsammans med sin dotter Kerstin Torell gift Westerlund i rutig klänning och längst t h hustrun Hanna Torell. Uppgifter från Torells dotterson Egon Westerlund. Kvinnan i vita kläder är Berna, född Rundstedt, nyanställd barnmorska i Vallentuna socken, 1910 gift med Henning Henningsson
Okänd fotograf 1910. Vallentuna bildarkiv.

Berna Henningsson var barnmorska och allmänt avhållen och uppskattad för sina kunskaper i 

sjukvård, sin hjälpsamhet och sitt sociala intresse.

Läs mer om henne här och här. 

Barnmorskan Berna Henningsson och hennes make banmästare Henning Henningsson sitter i trädgården utanför Villa Klippan i Vallentuna. Fastigheten hade fastighetsbeteckning Rickeby 1:16. Henning levde 1875-1952. Villa Klippan byggdes 1908. Berna och Henning gifte sig 1910 och flyttade då in i huset. På dess plats finns sedan 1969 daghemmet Videgården.
Foto: Helge Henningsson 1940. Vallentuna bildarkiv.

Biologiska familjen

Lovö (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 1320 / sid 129 (mor o dtr i Kohagstorpet)

Lovö (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 1710 / sid 168 (mor o dtr i Börby)

Täby (AB) AI:20 (1871-1875) Bild 270 / sid 21 (mor o dtr i Byle, Prästgärde rote)

Lovö (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 1830 / sid 180 (Berna fosterdtr i Norrby, mor till Täby 12/11 1873)

Fosterfamiljen

Lovö (AB) AI:22 (1876-1880) Bild 350 / sid 31 (Berna i fosterhem Kjessö Skogvaktarboställe)

Lovö (AB) AI:22 (1876-1880) Bild 1310 / sid 127 (med fosterföräldrarna i Kohagstorpet)

Lovö (AB) AI:22 (1876-1880) Bild 1850 / sid 181 (m fosterföräldrarna i Norrby, tills vid kvarboende)

Lovö (AB) AI:22 (1876-1880) Bild 1160 / sid 112 (fosterfam nu med två fosterbarn)

Lovö (AB) AI:22 (1876-1880) Bild 1640 / sid 160 (ensam med fosterfam igen)

Lovö (AB) AI:23 (1881-1885) Bild 1220 / sid 114 (m fosterfam i Lindö, fosterfar möjligen till 

Utbildningsåren

         Stockholm 1/8 eller 4/11 1881. "Sthlm Oxtorget No 2 till vänster in på gården") 

Solna (AB) AIa:21b (1883-1891) Bild 740 / sid 539 (Berna Rundstedt ensam på Eugeniahemmet. Kom 

         till Sona från Adolf Fredriks församling 7/11 1890. Hon har goda kunskaper i Kristendom)

Solna (AB) AIa:22b (1891-1897) Bild 1300 / sid 425 (Maria Bernhardina Rundstedt på Norrbacka 

         Eugeniahemmet. Kom från Adolf Fredrik 7/11 1890.

Hammarby (AB) AI:17 (1891-1894) Bild 1760 / sid 166 (Sköterskan Maria Bernhardina Rundstedt på 

         Holmens Löwenströmska Lasarettet. Kom från Hedvig Eleononora församling 28/8 1893)

Hammarby (AB) AIIa:1 (1895-1901) Bild 1960 / sid 186 (Sköterskan Berna Rundstedt å Holens egor. 

         Lasarettet. Den 27/9 1898 till Maria Magdalena, Stockholm)

Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 410 / sid 29 (barnmorskan i skolhuset)

Äktenskap, den egna familjen

Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 2430 / sid 231 (Blivande maken var banvakt vid Molnby 

         anhalts station. Hans första hustru dog där 1/2 1909)

Vallentuna (AB) AII:2b (1908-1917) Bild 1950 / sid 441 (Barnmorskan Maria Bernhardina Rundstedt 

         gifter sig med banvakten Ernfrid Henning Henningsson född 12/12 1875 i Rö i hans andra gifte.

Vallentuna (AB) AII:3b (1917-1923) Bild 1830 / sid 430

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 2850 / sid 272 (fam i Villasamhället No 14 Klippan)

Slutet gott allting gott för lille Kurt Georg...

Vallentuna (AB) CI:8 (1895-1917) Bild 580 / sid 54

Kurt Georg Kjölzeth

Senvintern 1905, närmare bestämt den 6 mars, föddes i Vallentuna en gosse som kom att kallas Kurt Georg. Så är han också inskriven i församlingsboken. Utan efternamn. Han är skriven som boende i skolhuset - Stefansgården eller Klockargården - invid kyrkan, där det på den tiden det var såväl skolsalar som lärarbostäder. 

Kanske var den lille gossen till och med född där. 

Vid den här tiden bodde även en barnmorska, fröken Maria Bernhardina Rundstedt, i skolhuset. Hon var från och med 1902 tillförordnad som församlingsbarnmorska i Vallentuna. Så visst var det hon som hade förlöst  modern. Och när den 20-åriga modern med eller utan barnafader sedan gav sig av blev den lille gossen kvar. Båda föräldrarna var anonyma dvs okända. 

Berna Rundstedt 1910
Vallentuna bildarkiv

Barnmorskan och grannen Fru Troell, som också bodde i skolhuset, ställde upp som dopvittnen. 

Några veckor senare, närmare bestämt den 31 mars 1905, har prästen antecknat att gossen Kurt Georg har flyttat till Rimbo. De biologiska föräldrarna kunde andas ut även om det var med ångest och längtan efter den lille. Att på den tiden föda barn utan att vara gifta var en skandal så svår att i dag inte går att förstå.   

Man kan trots allt ana att barnmorskan Maria Bernhardina "Berna" Rundstedt hade full koll på situationen. Läs mer om henne här. 

Så hur gick det 

för Kurt Georg som i och med flytten får efternamnet Kjölzeth / Kjölseth?

Rimbo

Kurt Georg Kjölzeth flyttade alltså till Rimbo 31/3 1905. Där blev han fosterbarn hos arbetaren Anders August Andersson född 1865 i Finnby Denan. Andersson hade hustru och åtta egna barn att ta hand om. Arrangemanget slog förmodligen inte väl ut. Den 9/11 1905 skickades Kurt Georg tillbaka till Vallentuna. 

Vallentuna

Den den 24/11 1905 skrev prästen i Vallentuna in gossen i församlingsboken på adress "Åby Borgen lägenhet och Fridsborg". Där bodde en vagnmakare, Frans Oskar Alexius Öberg född 1851, med hustru och två vuxna barn. För att få ett extra tillskott till hushållskassan hade de tagit sig an ett barnhusbarn från Stockholm och två små oäkta gossar födda 1905. Kurt Georg var en av dem. Den 15/1 1907 skickas han snart två år gammal vidare till Borås. 

Borås

Kurt Georg Kjölseth blev fosterson till handlaren Jean Arthur Georg Medberg född 19/2 1882 i Hedvig Eleonora, Stockholm, och hans hustru Tekla Helena Holmqvist född 31/7 1884 i Mjölby som alltså bodde i Borås. Makarna hade gift sig 1906 och ännu inte fått några barn. De tog till sig lille Kurt Georg som sin egen son. På den tiden fanns inte adoption* i Sverige men i husförhörslängden står att läsa att Kurt Georg blev "Legaliserad den 5/3 1907" när han just hade fyllt två år.

Det ska visa sig - se nedan! 

- att Jean Arthur Georg Medberg och Tekla Helena Holmqvist är Kurt Georgs biologiska föräldrar. När han kom till världen kunde de inte ta emot honom. Två år senare var de gifta och tog honom till sig som sitt fosterbarn. Att han legaliserades betydde i detta fall att föräldrarna erkände honom som sin biologiske son vilket också betydde att han fick full arvsrätt. 

Det visar sig också att namnet Kjölseth är ett korrekt, norskt släktnamn på gossens farmors sida, ett namn som övergav när farmor gifte sig Medberg. Kurt Georg fick emellertid behålla namnet som ett tredje förnamn.   

(Foster)

föräldrarna fick sitt andra barn Jean Artur Georg Kjölseth den 20/10 1913. Även han fick namnet Kjölseth som ett extra förnamn. Ingen skillnad på barnen alltså. 

Sju år senare, den 31/1 1921, föddes i Borås den tredje biologiske sonen James Ulf Georg Kjölseth och man gör likadant med honom. 

Kurt Georg blir kvar i familjen till 5/11 1927 då han snart 23 år gammal flyttar till Norra Norrköping. 

Norrköping - Gävle - Norrköping

Kurt Georg kallar sig nu Medberg Kjölseth. Framöver blir Medberg hans efternamn varpå Kjölseth blir hans tredje förnamn. 

Kurt Georg slår sig ner ensam på en plats kallad Elgen i Norrköping Matteus, Östergötlands län. Den 23/10 1928 flyttar han vidare till Norrköpings Hedvig. Därifrån flyttar han 14/10 1929 till Gävle Heliga Trefaldighet. Han ska snart fylla 25 år. 

Kurt Georg återkommer från Gävle 26/5 1930. Han är fortfarande ensamstående och kallas nu tjänsteman. Den 11/3 1931 står Göteborg Kristine på tur.

Göteborg

Kurt Georg Kjölseth Medberg är nu avdelningschef. Dessvärre vet inte var eller för vad. Han bor i Domkyrkoförsamlingen men den 10/12 1935 flyttar han till Göteborg Kristine församling.  

Malmö

Den 25/2 1938 flyttar köpmannen Kurt Georg Kjörseth Medberg från Göteborg Christine till Guvernören 2, Banérgatan 12 i Malmö Sankt Petri församling. Han begär äktenskapsbetyg till Vasa i Göteborg på sin 33-åriga födelsedag den 6/3 1938 och gifter sig 16/4 1938 med Ruth Dagmar Linnea Hedlund född 13/4 1904 i Arboga, Västmanland. Hon bor i Vasa, Göteborg, och flyttar inte till sin man i Malmö förrän 10/12 1938. Den 25/1 1940 flyttar båda till Vasa församling i Göteborg. Kurt Georg ska fylla 35 år. 

Göteborg

Kurt Georg Kjörseth Medberg och hans hustru Ruth Dagmar Linnea Hedlund flyttar till Örgryte där de får en dotter 1940 och en son 1943. Slutet gott allting gott!

Ruth gick ur tiden 17/1 1988 och Kurt den 3/8 1989. 

Och det är ju inte länge sedan alls. 

* I Sverige tillämpas stark adoption från 1959. Det innebär att barnet anses vara adoptantens barn i alla avseenden. De juridiska banden mellan adoptivbarnet och dess biologiska släkt bryts. 1970 avskaffades möjligheten att häva en adoption.

 
Kyrkoböcker: Kurt Georg

Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 380 / sid 28 (Kurt Georg i skolhuset)

Rimbo (AB) AII:2 (1905-1910) Bild 340 / sid 24 (Kurt Georg i Finnby Denan)

Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 710 / sid 61 (Kurt Georg i Åby Borgen o Fridsborg)

Borås (P) AIIa:22 (1905-1911) Bild 161 / sid 157 (fosterbarn i Borås, Kurt Georg legaliserad)

Borås (P) AIIa:30 (1905-1911) Bild 320 / sid 27 (fam i Elinsborg, legalisering upprepad)

Borås (P) AIIa:36 (1911-1930) Bild 26 / sid 14 (flera Kjölseth i familjen, flytt Norrköping)

Borås Gustav Adolf (P) AIIa:1 (1925-1940) Bild 1760 / sid 3373 (två andra söner Kjölseth)

Borås (P) CI:16 (1912-1915) Bild 166 / sid 162 (Jean Artur George Kj är Medbergs bioson, tomt 76)

Borås (P) CI:18 (1921-1924) Bild 36 (Jean Artur Georg Kj som ovan, adr: Villastaden 3)

Norrköpings Matteus (E) AIIaa:59 (1926-1930) Bild 1390 / sid 4183 

Norrköpings Hedvig (E) AIIa:36 (1926-1930) Bild 3030 / sid 2445

Norrköpings Matteus (E) AIIaa:65 (1931-1935) Bild 2790 / sid 2522

Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIIa:62 (1933-1943) Bild 1370 / sid 4333

Malmö Sankt Petri (M) AIIa:214 (1936-1942) Bild 610 / sid 44 (bor i Malmö, gifter sig)

Och nu försöker vi hitta föräldrarna!

Kjölseth eller Kjölzeth

Det är ju ett väldigt ovanligt namn. Kurt Georg måste ha fått det efter antingen sin biologiska mor eller biologiske far. Så vad finns det för folk i historien med detta namn? Inte många, visar det sig.

Demoiselle / sömmerskan / Mamsell

Josefina Sofia Kjölseth gift Schröder 

född 30/1 eller 2/2 1835 i Kristiania (Oslo) Norge 

Änka 1/12 1890

Död 17/4 1908 i Adolf Fredriks församsamling, Stockholm

Fosterdöttrar:

Josefina Hermanda född 7/7 1859

Aurora Dorothea född 8/10 1861

Josefina Sofia Kjölseth kom till Västerås från Stockholm 1853. Prästen noterar att hon inte har lämnat attest om äktenskapshörighet. Man vet alltså inte om hon är ledig till äktenskap. 

Hon återvänder till Stockholm (22/5?) samma år. Hon är sömmerska till professionen och bor i kvarteret Heckelfjell i Katarina församling. 

Som alla andra flyttar hon ofta och tar sig märkligt nog två fosterdöttrar födda 1859 och 1861. 

Om de verkligen är fosterdöttrar eller hennes biologiska barn är svårt att veta. Jag gissar på det sistnämnda. 

Josefina Sofia gifter sig 30/4 1870 med sjökapten Herman Gustaf Schröder född 26/6 1833  i Stockholm. Tyska församlingen, Stockholm. (död 1/12 1890 i Gävle) 

Nu skrivs andra fosterdottern som dotter tillsammans att makarna får två söner. 

Barn: 

1. Josefina Hermanda född 7/7 1859

2. Aurora Dorothea född 8/10 1861 i Stockholm

3. Herman född 2/6 1865 i Stockholm

4. Hjalmar Mauritz född 29/8 1866 i Stockholm

Familjen flyttar 2/3 1877 från Stockholm till Sundsvall och 16/10 1888 till Gävle där maken dör 1/12 1890. Josefina Sofia Kjölseth Schröder flyttar tillbaka till Stockholm 1893. Hon kallar sig Öfver-Lotsänka och bor på Rådmansgatan 26, Upplandsgatan 25 och Västmannagatan 27 där hon dör 17/4 1908. Inga hemmavarande barn. 

Josefina Sofia Kjölseth Schröder

Västerås Domkyrkoförsamling (U) AIa:13c (1843-1852) Bild 25 / sid 20 (fr Sthlm 1853, tillbaka sa år)

Katarina (A, AB) AI:114 (1859) Bild 93 / sid 175 (Josefina Sofia i Qv Heckelfjell)

Katarina (A, AB) AI:116 (1860) Bild 98 / sid 185 (som ovan)

Katarina (AB) AI:121 (1862) Bild 109 / sid 207 (kvarteret Forman med fosterdtr Josefina Hermanda)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:62 (1865-1868) Bild 650 (Sqvalberget med två fosterdöttrar)

Katarina (A, AB) AI:128 (1866) Bild 128 / sid 244 (i Häckelfjell med två fosterdöttrar)

Jakob och Johannes (A, AB) AIb:55 (1870) Bild 11 / sid 8 (i Österbotten med äldsta fosterdottern)

Gift Schröder

Sundsvalls Gustav Adolf (Y) AI:8d (1880-1891) Bild 85 / sid 1031 (fam m tre hemmavarande barn)

Gävle Heliga Trefaldighet (X) AI:23i (1891-1895) Bild 217 / sid 199 (maken Öfver-Lots, har en piga)

Gävle Heliga Trefaldighet (X) AI:22h (1886-1890) Bild 202 / sid 184 (maken lots. Han dör 1/12 1890)

Härefter: Rotemannen

1. Josefina Karolina Hermanda född 7/7 1859

    Folkräkningen 1880:

    En Josefina Karolina Hermanda Schröder född 1859 i Stockholms stad. 

    Gift med: Handelsbokhållare Wilhelm Edvard Medberg (!) född 24/4 1854 i Jakob o Johannes, 

    Stockholms stad

    De hade en ogift piga Amanda Sofia Gustafson född 1865 i Älghult, Kronobergs län

    Barn: 

1. Herman Wilhelm Sören född 1880 i Stockholms stad
2. Jean Artur Georg född 1882 (pappa till Kurt Georg Kjölseth född i Vallentuna 1905)
3. Signe Wilhelmina född 1884
4. Helge Edvard född 1886 (tvilling)
5. Sven Hjalmar född 1886 (tvilling)
6. Hildur Hermanda Carolina född 1888

    Folkräkningen 1890:

    Wilhelm Edvard Medberg är frånskild bokhållare o bor på Pelarebacken 13 i Katarina, Sthlm

    Bokhållarhustrun Josefina Carolina Hermanda Medberg Schröder är frånskild och bor med alla sex

    barnen på Kungsbacken No 7 i Adolf Fredriksförsamling. 

    Folkräkningen 1900:

    Josefina Karolina Hermanda Medberg, frånskild kvinna i förteckningen över obefintliga 1897. 

    Man vet alltså inte var hon bor. 

    Folkräkningen 1910

    Vilhelm Edvard Medberg är gift bokhållare och bosatt på Hökens gata 9 i Katarina 

    Hustrun?

2. Aurora Dorothea Schröder född 8/10 1861 i Stockholm

    Gift Andersson - änka 15/1 1928 - död 22/1 1938 i Salem. 

    Folkräkningen 1880: 

    Bor hos föräldrarna i Sundsvall

    Folkräkningen 1890:

    Aurora är gift med ångbåtskommissionär Olof Gottfrid Andersson född 1854 i Vittsjö. Makarna är 

    hyresgäster i Härnösand och har 

    Barn: 

    Thure Olof Andersson född 1888 i Härnösand

    Elisabet Josefina född 1894 i Härnösand

    Folkräkningen 1900

    Familjen med två barn bor i Härnösand

    Folkräkningen 1910 

    Makarna och dottern bor i Gustav Vasa församling, Stockholm 

3. Herman född 2/6 1865 i Stockholm

    Folkräkningen 1880: 

    En Herman Schröder född 1865 i Stockholms stad, ogift, avförd som obefintlig 1881, 

    Hedvig Eleonora rote 9. Tyska församligen.

    Folkräkningen 1890 och 1900 och 1910

    Herman är ogift kontorist och bor i Sundsvall

4. Hjalmar Mauritz född 29/8 1866 i Katarina Stockholm

    Disponent - änkling 20/12 1933 - död 10/12 1938 i Sundsvall - Villa Nordhem, Stadsäga 90

    Folkräkningen 1880:

    Bor hos föräldrarna i Sundsvall

    Folkräkningen 1890:

    Hjalmar Mauritz är ogift kontorist och bor i Sundsvall

    Folkräkningen 1900 och 1910

    Hjalmar Mauritz Schröder är ångbåtskommissionär i Sundsvall gift med 

    Hultbila Amelia Hultberg född 1869 i Hjorted. 

    Barn: 

1. Börje Carl Herman Mauritz född 1895 i Sundsvall. 
2. Karl Gustaf Hjalmar född 1906 i Sundsvall
3. Siri Maria född 1908 i Sundsvall