Det är när jag får tips om att Markus Kyllenbeck en gång var ägare till Lilla Mörby, där en våldsam brand utspelade sig midsommaren 2023, som jag börjar fundera. Jag känner ju trots allt igen namnet. Men det är också allt.
Tipsaren skriver att Markus Kyllenbeck är mannen som introducerade faxen i Sverige.
Det går jag verkligen igång.
Var det alltså en Vallentunabo som introducerade faxen i Sverige!
Det är ju intressant. Det skulle jag vid tillfälle gärna få veta mera om. Telefaxen var något alldeles enastående när den kom.
Och den vallentunabo som introducerade den måste förstås ha sin egen sida! Vare sig det är sant eller inte...
Folkräkningarna berättar att Markus Kyllenbeck är född 10/10 1963 i Hässelby, Jönköpings län, Småland.
1980: Parkgatan 12 i Mariannelund (föräldrahemmet)
Flyttar 17 år gammal hemifrån för att studera, säger han i en intervju nedan.
1990: Husarvägen 23 i Sollentuna (ogift)
2000: Kompanivägen 5 i Vallentuna (frånskild 9/6 1995)
2010: Intressent i Vallentuna sporthotell AB
2013: Tillbaka i Mariannelund
Markus Kyllenbeck är alltså en äkta smålänning. Han bodde under några år på Kompanivägen 5 i Bällsta. Jag kan dessvärre inte se vare sig när han flyttade hit man år 1990 bodde han i Sollentuna.
Av uppgifter på nätet framgår att Markus Kyllenbeck ägnat sig åt affärsverksamhet i flera branscher. Mest skrivs det om fastighetsaffärer och i synnerhet sådana som har med flyktingboenden och Migrationsverket att göra.
Lokalt i Vallentuna ska Markus Kyllenbeck ha varit ägare av Lilla Mörby.
Han tycks även ha varit en intressent i Sporthotellet AB.
Markus Kyllenbeck återvände emellertid till Mariannelund 2013. Kanske kom han härifrån då. Han är gift med Karin och bor i ett 178 kvm stort småhus meddelar nätet.
31 bolag i tio olika branscher.
Av uppgifter på internet framgår att:
Markus Kyllenbeck 2023 har totalt 31 bolagsengagemang med kopplingar till 59 andra personer i tio olika branscher. Allt enligt "allabolag" som du hittar här
De fem största är:
Eksjö Stadshus AB (ord ledamot)
Bruzahem Vimmerby AB (ord ledamot)
Kyllenbeck Associated AB (ord ledamot
Nordic Colocation Computing AB (styrelseordförande)
Snickerboa Mariannelund AB (styrelseordförande)
En annan sajt - Proff - visar att Markus Kyllenbeck har 35 befattningar i olika bolag.
Och nu kommer förvandlingen!
Väl på hemmaplan igen tycks Markus Kyllenbeck ha fått nya intressen. Efter att ha engagerat sig politiskt i moderaterna har han gjort en enastående politisk karriär. Jag slås av tanken att han efter väl känd förebild kanske rent av har gjort en Örjan Lid.
På bara några få år har han avancerat till kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande för moderaterna i Eksjö kommun.
Markus Kyllenbeck är förstås också ledamot av M-styrelsen, ordförande i kommunstyrelsen/KSO och orförande i kommunstyrelsens arbetsutskott. En fullblodspolitiker med andra ord.
En sann makthavare!
Hur är det ens möjligt?
Med 31 bolagsengagemang i tio branscher?!
Med så många egna särintressen att i jobbet avstå från att värna!
Jag vet verkligen inte.
Det borde inte gå.
I Vallentuna hade det definitivt inte gått!
Jag får väl helt enkelt bara gratulera.
Markus Kyllenbeck skriver själv
på Eksjö-moderaternas hemsida:
"Inför valet 2018 engagerade jag mig i Eksjö Moderaterna efter valet fick jag frågan om att bli kommunalråd. Att gå från företagare till kommunalråd är verkligen skilda världar !
Min familj växer nu med rasande fart. Hustru Karin och tre barn med respektive och fyra barnbarn.
Min utbildningsbakgrund är byggnadsingenjör, marknadsekonomi via RMI-Berghs och management via IFL. Mina huvudskäl till att vara Moderat är deras grundsyn, som jag sammanfattar i Lika för alla, rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det ska löna sig att arbeta, äganderätten och arvsfrågor. Fritiden har genom åren ägnat åt idrott både som utövare och ledare. Ishockey, skidåkning och segling har varit i fokus. Numera så blir jag bara bättre i två idrotter golf och paddeltennis….. Jag vill arbeta med kommunens vision ”Alla är Vi Eksjö Kommun”, den hållbara nära och aktiva, detta ska ske med en Ekonomi i balans."
När han presenterar sig för Eksjöborna i den tre minuter korta videon från 2021 ovan säger han att han är utbildad byggnadsingenjör och företagare. Han driver en el-grossistfirma, säger han.
Inte ett ord om 35 bolagsengagemang!
Som politiker har Markus Kyllenbeck blivit ifrågasatt, trots att han varit med om att få kommunens ekonomi i balans, säger han. En av metoderna vara i mars 2020 att dra in på hemtjänstpersonalen inom den så kallade nattpatrullen i Eksjö vilket fick såväl anställda som brukare att gå i taket.
Han ifrågasätts också för sina fastighetsaffärer...
Foto: Carl-Henrik Malmgren
Smålandstidningen
11 jan 2023
Kommuntoppens fastighetsimperium växer – tar över anrika kvarteret i centrum Några veckor efter förra årets kommunval köpte Markus Kyllenbeck (M) ytterligare en av Eksjös mest centralt belägna fastigheter. Han äger sedan tidigare den nybyggda fastigheten i korsningen Södra Storgatan/Jungfrugatan. Nu ingår även det gula 1800-talshuset mitt emot i hans fastighetsbestånd.
Det handlar, såvitt jag förstår, om svartbyggen och brott mot strandskyddet. Markus Kyllenbeck hävdar sin oskuld. Det är andra som gjort sig skyldiga till brott på mark han äger. Och bygglov ska han förstås ha fått i efterhand. Jag kan därför bara hoppas att allt ordnat sig till det bästa.
Det stod snart klart att det rörde sig om en fullt utvecklad brand i två industribyggander. Det visade sig att det fanns gasflaskor i byggnaden. Närboende vittnar om stark rökutveckling och att de hört gasflaskor explodera. Polisen stängde av Väsbyvägen i båda riktningarna och personal från tre eller fyra brandstationer hade fullt upp med att försöka släcka branden.
Polisen kunde på ett tidigt stadium konstatera att branden var anlagd.
De har öppnat en förundersökning om mordbrand.
- Det är väl någon som inte har betalat sina skulder, skriver någon på flashback.
En person född på 90-talet kunde gripas sedan han setts springa från platsen.
En annan togs in för förhör.
Det fick mig att fundera över vilka som egentligen har bott i Lilla Mörby innan fastigheten blev ett tillhåll för både kreti och pleti. På Flashback står: "sexhandel, illegala invandrare, svart arbetskraft, husvagnar, containers och öststatsfolk."
Det visar sig att två familjer - Syskonen Andersson och familjen Leverin - har bott över ett halvt sekel vardera i Lilla Mörby som egenligen heter Lill-Mörby eller Mörby No 2 omfattande 1/4 mantal (mtl). Och sedan kom Göte Nilssons åkeri...
Familjen kom ursprungligen från Ubby nära Molnby i Vallentuna.
Fadern:
Bondesonen i Ubby, tolvmannen (nämndeman i häradsrätten) och bonden:
Anders Andersson dä i Ubby född 6/7 1770 i Vallentuna - död 57 år av vattusot den 3/7 1827 i Vallentuna. Han var en fin herre med många imponerande titlar.
Gift 1804 med:
Maria (Maja) Margareta (Greta) Johansdotter född 1785 i Veda. (ärlig) - död 79 år gammal den 9/1 1864 i Lill-Mörby, Vallentuna
Nämndemansänkan, som Maja Greta kallades, lämnade alltså gården i Ubby i början av 1840-talet
och flyttade med fem av sina åtta barn till Lill-Mörby nämligen: Gustaf, Sophia, Mathias, Lovisa och Johanna. Äldste sonen Johan hade redan blivit kronolänsman och sonen Anders stannade i Ubby för att bli bonde där.
Det ser ut som att hon köpte gården som formellt kallades Mörby Skatte om 1/4 mtl. Där drog hon ett tungt lass för de sina. I synnerhet som ena dottern var blind och en annan var svagsint.
Barnen:
Alla vaccinerade mot smittkoppor:
1. Johan Andersson som blev
Kronolänsman Johan Wallenström
född 6/5 1808 i Vallentuna. Blev kronolänsman Johan Wallenström i Skånsta, Österåker.
Gift 8/6 1835. Död 2/3 1867 av alkoholismus Acutus.
Anders Andersson dy född 1813 blev bonde i Ubby Hagalund där han också dog 1867. Hela 85 år senare avbildas gården i boken "Svensk bebyggelse så här.
Margareta Christina / Greta Stina Andersdotter
född 7/9 1810 Vallentuna.
Död ogift 9/3 1891 i Lill-Mörby.
Hon var då, får man förmoda, hushållerska åt sina två handikappade systrar och brodern Gustaf som brukade gården.
Anders Andersson dy
född 7/6 1813 i Vallentuna.
Bonde i Ubby Hagalund 1/4 mtl (bild till höger).
Gift 20/4 1843 och död 7/3 1867 i Ubby, Vallentuna. Han efterlämnade en änka och sex barn.
Gustaf Andersson (brukare/hem äg)
född 11/10 1815 i Vallentuna.
Först brukare och sedan hemmansägare av Lilla Mörby där han bodde med tre av sina systrar varav en var svagsint och en annan blind.
Död ogift 16/1 1899 i Lill-Mörby
Sophia Andersdotter
född 14/9 1817 i Vallentuna
Gift 7/6 1857 med torparen Erik Mattsson i Molnby född 30/1 1831 i Vallentuna
Dotter Sofia Matsson född 19/11 1859 i Vallentuna
Död 25/9 1895 i Molnby, Vallentuna
Mathias Andersson
född 28/10 1820 i Vallentuna
Död ogift 46 år gammal den 8/1 1866 i Mörby, Vallentuna
Ingen orsak angiven.
Lovisa Andersdotter
född 29/9 1823 i Vallentuna
Svagsint
död ogift den 8/6 1898 i Lill-Mörby, Vallentuna
Johanna Andersdotter
född 17/9 1826 i Vallentuna
Blind
Bor med en piga i Mörby Stretet eller Stretan
Död ogift 6/4 1909 i Mörby, Vallentuna
När nämndemansänkan Maria Margareta eller Maja Greta Johansdotter dog 79 år gammal den 9/1 1864 bodde fortfarande fem av barnen hemma. Fastigheten ägs nu av nämndemansänkans sterbhus, dvs arvingarna = barnen.
Sonen Gustaf brukar gården och dottern Greta Stina tar hand om hushållet. Tillsammans sörjer de för systrarna Lovisa som är svagsint och Johanna som är blind. De två handikappade kvinnorna är dessutom fattiga, skriver prästen.
Den 9/3 1891 dör Greta Stina 80 år gammal och året därpå - 1892 - dyker namnen Mörby No 2 och Lill-Mörby upp första gången i husförhörslängden. Så dör den svagsinta Lovisa 74 år gammal den 8/6 1898. Och några månader senare dör brodern Gustaf 83 år gammal den 16/1 1899. Den gamla blinda Johanna blir alltså ensam kvar. Först i november 1899 får hon sällskap av en piga. Och 1901 säljs Lill-Mörby till familjen Leverin. Johanna har då flyttat till en mindre bostad kallad Mörby Stretet eller Stretan där hon dör 82 år gammal den 6/4 1909.
berättar på sin hemsida om Mörby år 1900. Det ska sammanlagt ha funnits tre bondgårdar på Mörby varav en flyttats ut till en plats i västra delen av ägorna. Den fick därmed namnet Lill-Mörby som vi idag förändrat till Lilla Mörby.
Förutom de tre bondgårdarna fanns tre torplägenheter på ägorna nämligen Gröndal, Mörbylund och Mörbydal som var ett dragontorp.
Fem övriga bebyggda lägenheter redovisas i textbeskrivningen till häradsekonomiska kartverket. Arealen brukad åker uppgick till 76 hektar. Ingen naturlig ängsmark återstod.
Lilla Mörby finns kvar och markerna väster om infartsvägen till Vallentuna centrum är intakta och utgör fortfarande jordbruksmark.
ägde och brukade Lill-Mörby i över ett halvt sekel...
Axel Leverini Stockholm, som där idkar slakterirörelse, blev 1901 ägare till Lill-Mörby eller Mörby No 2 om 1/4 mtl. Familjen bodde emellertid kvar i Gustaf Wasa församling. Gården arrenderades ut till Karl AugustEkfödd 6/11 1846 i Östuna som bodde här med sin hustru Maria Johannisdotter och tre söner till 14/3 1905 då Karl August Ek istället blev arrendator i Ekeby.
Familjen Leverin flyttade ut till Lill-Mörby den 21/1 1908. Axel Leverin tituleras nu hemmansägare men behåller samtidigt sin slakterirörelse i stan. Familjen återvände till Gustaf Wasa församling 1/2 1911 men flyttade ut till Lill-Mörby igen för gott 2/12 1915. De kom då närmast från Matteus församling i Stockholm. Det är tydligt att Axel Leverin nu tog hand om Lill-Mörby själv med hjälp av pigor och drängar. En av pigorna, änkan Lundholm, var en tid även kontorist.
Familjen:
Axel Adolf Jansson Leverin
född 3/12 1870 i Lunda - död 11/3 1938 i Lill-Mörby, Vallentuna
Son till: Statdrängen Erik Jansson ohh Josephina Jansdotter i Engeby, Lunda, Stockholms län.
Axel hette egentligen bara Axel. Adolf har tillkommit senare.
Namnet Leverin verkar han ha tagit sig i samband med att han 1894 lämnar föräldrahemmet och flyttar från Skepptuna till Adolf Fredriks församling i Stockholm. Han skrivs då som handlare och fd stamanställd, om jag inte läser fel. Vigsel 18/11 1894 med:
Maria Elisabeth Ek
född 13/11 1873 i Skånela - död 31/12 1950 i Lill-Mörby, Vallentuna
Dotter till Dragon No 43 Carl August (Åsbom) Ek född 6/11 1846 i Östuna vigd 13/11 1870 med:
Maria Johannisdotter född 21/6 1844 i Bro, Värmlands län. De hade förutom dottern Maria Elisabeth en "gemensam oäkta tvillingson" vid namn Axel född 1870. Familjen bodde i Kimsta Dragontorp.
Barn:
1. Johan Axel Holger Leverin född 16/6 1898 i Adolf Fredrik.
Jordbruksarbetare, handlare, slaktare
Död den 20/4 1995 i Vallentuna. Han var då skriven på adress Sörgården 147.
Gift I den 26/3 (23/6) 1927 med
Henny Viktoria Sköld född 26/8 1903 i Katarina - skild 7/5 1945 - död 21/12 1945 i Vallentuna. Barnen föds i Stockholm men familjen är skriven i Mörby 2:6 som i handlingarna kallas Ekebydal men även Lillhamra. Se bild nedan.
De fick barnen:
1. Börje Axel född 18/6 1927 i Engelbrekt - död 26/4 2018 i Vallentuna (Tegelbruksg 1)
2. Ulla född 1938
3. Dagny Marianne Leverin född 4/10 1941 i Högalid - död 29/9 1957 i Lill-Mörby
Gift II den 11/10 1947 med Dagny Linnea född 8/9 1903 i Fellingsbro.
Familjen bodde 1959 på Mörby 2:9 (för mig okänd fastighet) och 1961 i Mörby 1:107 som kallas Söderbo, en villa 1,5 km från järnvägsstationen om fyra rum och kök, källare med garage och tvättstuga.
Det är oklart när Holger Leverin förvärvade fastigheten Söderbo som 1952 (när "Sveriges bebyggelse" gavs ut) ägdes av en familj Mörk. (Bilden till höger). Holger Leverin sålde Lill-Mörby före 1960 när han gissningsvis köpte Söderbo.
Makarna Leverin bodde i Söderbo 1970 men hade 1980 flyttat till Sörgården 147 där båda gick ur tiden. Linnea dog den 10/12 1992 och Holger Leverin den 20/4 1995.
2. Lilly (Lillie) Teresia Elisabeth Leverin gift Jansson född 21/4 1905 i Adolf Fredrik.
Gift 6/2 1927 med renhållningsarbetare Karl David Jansson och flyttar till Engelbrekts församling 19/2 1927.
Barn:
Karl David Mauritz född 4/9 1927 i Engelbrekt - död 13/6 2018 i Skarpnäck
Familjen bor 1940 på Körsbärsvägen 1 i Stockholm.
Skilsmässa 7/5 1945.
Lillie är såväl 1950 som 1960 skriven på Surbrunnsgatan 3 i Stockholm.
Av folkräkningen 1940 framgår att Lillie är renhållningsentreprenör. Hon är alltså företagare och driver renhållningsrörelse. Det gör hon även 1950 och 1960.
Lillie förvärvade Lillhamra 1951 och är skriven där såväl 1970 och 1980. I Vallentuna kallas hon affärsinnehavare.
Lillhamra är detsamma som Mörby 2:8. Se bild nedan. Någon gång efter 1980 flyttar hon till Rosendalsvägen 7 där hon bor kvar 1990.
Lillie dör den 7/6 1995 i Vallentuna. Då skriven på Mörbyvägen 18.
Axel Leverin gick ur tiden 68 år gammal den 11/3 1938.
Hustrun levde kvar i Lill-Mörby till sin död på nyårsafton 31/12 1950. Hon blev 77 år gammal.
Sonen Holger Leverin kallas i husförhörslängden först jordbruksarbetare och sedan slaktare som sin far. Han gifte sig 1927 och flyttade med sin lilla familj till Mörby Ekensberg där han skrevs som just slaktare. Som sådan kom han tillbaka 1930. Holger Leverin bodde med sin familj i Lillhamra tills han efter moderns död övertog såväl lantbruket som huvudbyggnaden i Lill-Mörby.
1952
Lill-Mörby
När boken "Sveriges bebyggelse" trycktes 1952 kallas Holger Leverin lantbrukare i Lill-Mörby eller Mörby 2:3. Han hade förvärvat fastigheten 1951 efter moderns död och bor där med andra hustrun Linnéa och sina tre barn Börje, Ulla och Marianne. Marianne avled bara 16 år gammal 1957. Året omfattas av den rådande sekretessen varför orsaken ännu inte är offentlig.
Av texten framgår att Lill-Mörby, som sagt, kom i släktens ägo år 1901 och att den består av 38 ha, 19 åker, 19 skog mm och har ett taxeringsvärde på 28 300 kronor.
Huvudbyggnaden av trä byggdes 1902 och omfattar sex rum, ett kök och en hall.
El och ekonomibyggnader av trä uppfördes för 5 hästar och 16 nötkreatur.
Lillhamra
Samma bok bjuder på en bild av Mörby 2:6 som kallas Lillhamra (och senare Ekebydal).
Det var här Holger Leverin med familj bodde innan de efter modens död övertog Lill-Mörby.
Syster Lillie Jansson som ju var rehållningsentre-prenör flyttade ut från stan och in i Lillhamra 1951 såvida hon inte hade det som sommarhus de första åren. Fastigheten hade funnits i familjens ägo sedan 1901.
Kanske var det här - i ett äldre hus - som föräldrarna bott medan huvudbyggnaden byggdes och de pendlade (?) till stan. De första åren var det, som sagt, en arrendator som brukade jorden och bodde i Lill-Mörby.
Lillhamra anges i boken från 1952 vara förvärvad av Lillie Jansson 1951 vilket bör ha varit vid tiden för arvskiftet efter modern. Huset om två rum, ett kök och en hall var byggt av trä 1930 och renoverat 1951. Fastigheten hade ett taxeringsvärde om 6 800 kronor.
Möjligen åkaren Göte Nilsson och hans hustru Anna Lisa Nilsson på evenemang i prästgården 1959. Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv
Vem som runt 1960 köpte och efterträdde familjen Leverin i Lilla Mörby kan jag på grund av sekretessreglerna inte få fram med de källor som står till buds.
Jag har emellertid just fått tips om att Göte Nilssons Åkeri kan ha köpt eller arrenderat Lilla Mörby efter familjen Leverin.
De år som folkräkningar gjordes
kan man se vilka som bodde i Lilla Mörby:
1950 Lill-Mörby gård (Mörby 2:3) Maria Elisabet
Leverin född Ek (död 31/12 1950)
1960 Lill-Mörby: Familjen Nilsson med två vuxna och
tre små barn
1970 Lill-Mörby: Samma familj Nilsson med tre barn
1975 Lill-Mörby: Samma familj Nilsson med tre barn.
Ska ha bott där till 1977.
1980 Lill-Mörby: En annan familj Nilsson med två
vuxna och två barn
Jag hittar:
Åkeridirektör Göte August Lokander Nilsson född 11/9 1916 i Vena, Kalmar län
och hans hustru:
Anna Lisa Linnea Nilsson född 13/7 1922 i Vallentuna på adress:
Ekeby 2:14, Ekebydal, Vallentuna.
Barn:
Kjell Göte Anders född 19/9 1941 i Sankt Göran, Stockholm - död 18/9 2012 i Eksjö
Son född 1944 (sekretess)
Hans Lennart Olof född 10/3 1946 i Täby - död 30/10 2007 i Vallentuna
Bengt Ove Sigvard född 11/4 1947 i Vallentuna - död 30/4 2020 i Mönsterås
Den familj Nilsson som jag hittar i folkräkningarna 1960, 1970 och 1975 i Lilla Mörby är näst äldste sonen (född 1944) med familj.
Den familj Nilsson jag hittar på Lilla Mörby i folkräkningen 1980 är Hans Lennart Olof född 1946 i Täby med familj.
Kanske kan man då dra slutsatsen:
att Göte Nilssons Åkeri på något sätt tog över Lilla Mörby efter familjen Leverin,
att åkeridirektören Göte Nilsson själv bodde i Ekebydal (oklart vilken fastighet) men
att sönerna med familjer vid behov fick bo i Lilla Mörby där det ju fanns minst ett bostadshus.
Någon som vet vilka som kom till Lilla Mörby efter Göte Nilssons åkeri?
Förutom att företag har etablerat sig här tycks Lilla Mörby i bostadsbristens tidevarv ha erbjudit genomgångsbostäder för människor i väntan på något bättre.
Folkräkningarna:
1985 Lill-Mörby: En man (Björn) född 1959 och en kvinna (Susanne) född 1954 bor i Lilla Mörby. Jag gissar att de är hyresgäster. De flyttar vidare till Upplands Väsby (allra senast 1990), gifter sig 1989 och får barn.
Och Eila Pöllänen skriver:
- Åren 1985-1986 bodde jag med dottern Paulina på övervåningen i det gröna " Pippi Långstrumpa"-huset (som Paulina kallade det), och under oss bodde då ett yngre par. Kvinnan hade ett ljust och långt vackert hår, det enda jag kommer i håg. Huset ägdes av en skum person då och det mysiga husets omgivning började fyllas med alla slags skrot.
1990 Lill-Mörby/Lilla Mörby: Uppgift saknas!
Det finns brister i folkräkningarna när man söker på fastighet. Det är avsett för sökning på person. Det ser i tillgängliga register inte ut som att någon var skriven som bosatt på Lilla Mörby 1990.
Carl Lindhe tipsar emellertid om Markus Kyllenbeck.
Markus Kyllenbeck
Magnus Kyllenbeck Foto: Eksjö kommun
Carl Lindhe skriver:
"En ägare var Markus Kyllenbäck som lät bygga garagelängorna. Han intrudecerade faxen i Sverige, Bodde på de tiden i Bällsta."
Tack för tipset!
Det kittlar min fantasi!
Mannen som introducerade faxen i Sverige!
Jag känner igen namnet men det är också allt.
Det visar sig att Markus Kyllenbeck år 2000 bodde på Kompanivägen 5 i Bällsta. Jag kan inte se när han flyttade hit men 1990 bodde han i Sollentuna. Senast 2013 flyttade han härifrån.
Så här på avstånd uppfattar jag Markus Kyllenbeck som en affärsman med intressen i bolag och fastigheter, bland annat flyktingboenden.
Han ska alltså, enligt uppgift, ha förvärvat Lilla Mörby någon gång under 1990-talet och varit ägare där ett tiotal år. Det ska också ha varit han som byggde de garage eller industrifastigheter som nu har brunnit upp. Affärsidén ska helt enkelt ha varit uthyrning.
1994 Lilla Mörby: När Svante Berg tog bilden ovan anger bildarkivet att Vallentuna Maskinuthyrning
tidigare hade stora förråd av gamla lastbilar och lastmaskiner på gårdens område.
2000 Lilla Mörby: Officiellt bor sex ensamstående personer i Lilla Mörby.
2014
Jag och en kompis tillbringade en lördagskväll i Lilla Mörby 2013 eller 2014 sedan en bekant bett om hjälp med att försöka rädda en kvinna ut ur det stora gula huset. Ingen öppnade när vi ringde på och min bekant sprang omkring och ropade desperat på kvinnan. Jag ringde polisen som i Södra Roslagen bara hade en enda bil. Och den hade just då fullt upp i Vaxholm.
Det blev många oroliga timmar utanför det gula huset i Lilla Mörby innan polisen faktiskt uppmanade oss att själva gå in. Det innebar att vi faktiskt satt på första parkett. De mest märkliga figurer dök upp. Det visade sig att de bodde i husvagnar och diverse byggnader på fastigheten. Handel pågick och några var påtända så att ögonen gick i kors. En av dem slog sönder ett fönster på gula villan och gick in i huset. Ur containrar på gården kom färgade personer för att på avstånd se vad som stod på. Vid minsta försök till kontakt försvann de snabbt in i containrarna igen. Det hela slutade med att polisen kom och tog hand om alltihop. Vi kunde åka hem och ingen kom till skada, såvitt jag vet. Sedan dess har jag ofta funderat över männen i containrarna. Vilka var de? Vem hade lurat dit dem? Hur gick det för dem?
När nyheten om den döda kvinnan i husvagnen kom skrev jag i min blogg:
Lilla Mörby är onekligen en skum plats...
En kvinna har hittats död i en husvagn i Lilla Mörby, den lilla "ön" mitt i åkern på Väsbyvägens
vänstra sida när man passerat infarten Teknikvägen på den motsatta sidan - strax före flygfältet. Polisen larmades kl 17.05 och är tillsammans med tekniker på plats på det avspärrade området. Kvinnan hittades enligt uppgift blodig varför man misstänker att hon mördats. Lilla Mörby är ett ökänt tillhåll för allsköns märkliga individer.
Den som någon gång varit där har lätt kunnat konstatera att det stundtals har bott människor i allt från containrar till förråd och uppställda husvagnar runt den gula huvudbyggnaden. Snett emot Lilla Mörby ligger industriområdet Vargmötet (en vikingatida avrättningsplats) där två ryssar mördades av en tredje ryss den 3 maj 2008.
Anonym har hört av sig:
Hej Monica! Jag läste det du skrivit om Lilla Mörby och de som har bott där. Jag vill bidra med den information som gäller den kvinna som hittades död i en husvagn. I början trodde man att kvinnan blivit mördad men så var inte fallet. Det visade sig att hon dog pga att hon gjort en gastric bypass och operationssåret sprack och hon förblödde. Det var en bekant till mig som berättade det för mig. Vill man få det bekräftat så borde polisutredningen som gjordes kunna bekräfta dessa uppgifter.
Svar:
Åh fy så hemskt. Stackars människa.
Jag har hört att utredningen är nedlagd.
Jag ville mest beskriva den stämning som var i området, om folk som bodde i containrar och vad som helst. Jag har själv sett det.
Varmt tack för tipset!
2023
Och nu då, när det brann?
Nu ska ett åkeri vara ägare av Lilla Mörby igen.
Inte mindre än tolv (12) personer varav två kvinnor bor officiellt på adress Väsbyvägen Lilla Mörby 21, Vallentuna. Hälften har svenskklingande namn. Det finns dessutom minst åtta företag registrerade på platsen:
Mörby Fastigheter AB
Nya Lilla Mörby Fastighets AB
Lilla Mörby Utveckling AB.
Lilla Mörby Konst- och Kulturförening, ekonomisk förening
Vallentuna Tak och Plåt AB
RepoSvets Invest Vallentuna AB
TakProffs Stockholm AB
Men det mesta tycks alltså ha gått upp i rök...
Efter branden. Foto: Anki Antonsson
Vallentuna Nya
Berättar 29/6 2023 att 15 personer evakuerades från Lilla Mörby i samband med branden och att cirka 20 gasolflaskor som fanns på området exploderde med jämna mellanrum. Stora delar av Lilla Mörby förstördes inklusive två ladugårdar på 30 x 30 meter. Ingen är skadad. Fantastiskt!
Uffe Lindeborg avslöjar också att två personer nu sitter häktade misstänkta för grov mordbrand.
- Den tidigare häktade 30-åringen är väl känd av polisen, en så kallad livsstilskriminell person. 25-åringen förekommer inte lika ofta i brottsregistret.
Vallentuna Nya skriver att flera hem totalförstördes av branden i Lilla Mörby. Två bostadshus och ett 20-tal lastbilar räddades. Vi får däremot inte veta vad för sorts bostäder som totalförstördes. Vi får heller inte veta vart de drabbade har tagit vägen, om de fått tak över huvudet eller om akut hjälp behövs.
Johan Wallenström född Andersson var född 6/5 1808 i Vallentuna -
Han var son till nämndemannen, tolfmannen och bonden Anders Andersson född 6/7 1770 och hans hustru Maria Margareta Johansdotter född 1785 i Vallentuna.
Hustrun (Johans mor) var inflyttad till Ubby från Vada 1804 varför man anar att vigeln kan dateras till detta år. Båda läser "något" utantill av Catechesen, skriver prästen.
Gossen Johans faddrar var:
Rättaren Anders Söderlund i Molneby, Skattebonden Eric Anderssons hustru i Ubby samt aflidne Häradsdomaren Anders Anderssons son Matts och dotter Cathrina, bägge i Ubby, skriver prästen.
Det var med andra ord lite finare folk kring den här familjen som alltså bodde i Ubby.
Barn:
Brita Stina född 29/12 1805 - död 8 veckor och 2 dagar gammal 26/2 1806. Okänd orsak.
Johan född 6/5 1808 i Vallentuna (redan här skriver prästen fel datum 6/5 i stället för 16/5)
Margareta Christina född 7/9 1810 i Vallentuna
Anders född 7/6 1813 i Vallentuna
Gustaf född 11/10 1815 i Vallentuna
Sophia född 14/9 1817 i Vallentuna
Mathias född 28/10 1820 i Vallentuna
Lovisa född 29/9 1823 i Vallentuna
Johanna född 17/9 1826 i Vallentuna
Svärmor: Brita Andersdotter född 1745 i Vallentuna, inflyttad från Vada 1808 och död (67 år gammal den 1/12 1812 av diarrhé) bodde också hos familjen de sista åren av sitt liv.
När nämndeman Anders Andersson dör 57 år gammal av vattsot den 3/7 1827 lämnas änkan ensam kvar med åtta barn i åldrarna 1 till 19 år varav Johan är den äldste.
Johan Andersson blir Johan Wallenström
och får en egen familj
Johan gifter sig med Maria Christina Mattsdotter född 7/8 1811 i Vallentuna (står felaktigt 10/8 i flera kyrkoböcker. Hon var dotter till Tolvmannen Matts Persson och hans hustru Stina Lovisa Stafansdotter i Wästanberga.
Johan flyttar 1835 till Össeby-Garn där han byter namn till Johan Wallenström och blir Kronolänsman i Säby.
De flyttar 1842 vidare till Kårsta där Johan blir vice kronolänsman i Ledinge. Prästen i Kårsta skriver att både Johan och hustrun har berömlig vandel. Andra barnet, somen Carl August, som föds 1844 blir bara tio månader gammal. Han dör av slag på självaste nyårsafton 1844.
Den 12/5 1850 går flyttlasset vidare till Åker. Johan Wallenström blir kronolänsman i Skånstad och familjen flyttar in i länsmansbostaden.
Ödsesåret 1857
blev ett riktigt olycksår för familjen som ju redan hade förlorat ett barn. Den 28/8 drunknar sonen Frans Otto i samband med badning i Rödbosund. Några månader senare den 8/11 dör dottern Clara Mathilda sex år gammal av scharlakansfeber.
Kanske är det det som får länsman Wallenström på fall.
Nio år senare, den 2/3 1867, dör han av Alkoholismus Acutus, dvs akut alkoholförgiftning. Det hade gissningsvis hållit på ett tag. Han söp alltså ihjäl sig och lämnade enkan och äldsta dottern kvar.
Året därpå födde den då 30-åriga dottern Wilhelmina Christina ett dödfött flickebarn 5/3 1868.
Hon tycks inte ha varit gift.
Maria Christina Wallenström blev kvar i Skånstad en tid och flyttade den 8/3 1869 till Angarn. Hon dog i Rävsta, Angarn, den 8/3 1875.
Dottern Vilhelmina Kristina Wallenström gifte sig 29/8 1868 med Karl-Erik Norberg född 6/9 1838 i Österåker. De flyttade till Refsta Nygård i Angarn där de fick en son 1874 och där modern bodde sin sista tid i livet.
Johan och Maria Christina Wallenströms barn:
1. Dottern Wilhelmina Christina född 3/11 1837 i ÖssebyGarn - död 6/9 1887 i Refsta, Angarn
som födde en dödfödd oäkta flickebarn 5/3 1868 i Österåker.
2. Carl August född 8/2 1844 i Kårsta - död av slag på 10 månader och 13 dagar gammal på
självaste nyårsafton 31/12 1844 i Kårsta
3. Frans Otto född 22/2 1848 i Kårsta - död 28/8 1857 drunknad u badning i Rödbosund, Ö-r
4. Clara Mathilda född 4/4 1851 i Österåker - död 6 år av scharlakansfeber 8/11 1857 i Österåker
"Janne på Skogen" Handlaren Hjalmar Jansson i Björkebo, Ormsta, 1940. Okänd fotograf, Vallentuna bildarkiv
född 22/3 1885 i Malsta, Stockholms län - död 3/4 1949 i Björkebo, Ormsta 1;30, Vallentuna
Hjalmar Jansson var son till:
Ägaren och brukaren av Bergby No 1 1/3 mtl i Malsta, Stockholms län
Erik Gustaf Jansson född 25/9 1840 i Estuna
Vigd 19/11 1872 med:
Lovisa Karlsson född 16/2 1850 i Skederid
Deras barn / Hjalmars syskon:
Johan Erik Jansson född 20/2 1873 i Malsta - död 13/11 1890 i Malsta
Karl Gustaf Eriksson född 16/3 1875 i Malsta - död 21/3 1954 i Kårsta (g 14/7 1900)
August Alfred Gustafsson född 14/4 1877 i Malsta - död 16/11 1952 i Hedv Eleon (g 13/6 1950)
Hilda Lovisa Eriksson född 2/12 1879 i Malsta - död 16/5 1961 i Malsta (änka 22/12 1950)
Viktor Emanuel (Eriksson) Gustafsson född 4/7 1882 i Malsta - död 3/8 1946 i Vallentuna (g 2/5 1909) Var vid sin död bosatt på Bällsta 2:199.
David Hjalmar född 22/3 1885 i Malsta
Ludvig Heribert Gustafsson född 10/5 1889 i Malsta - död 3/6 1923 i Kungsholms (g 26/12 1914)
Hjalmar var gift I med:
Frida Emilia Johansson född 22/6 1883 i Norrby, Västmanland - död av cancer på Sabbatsbergs sjukhus den 11/9 1924, Engelbrekts församling.
De tycks inte ha fått några barn.
Hjalmar var gift II med:
Vigsel den 12/4 1925 med Maria Kristina Mattsson född 8/10 1888 i Katarina församling, Stockholm
Maria Kristina hade den då nioåriga "oäkta" dottern Greta Marianne Mattsson född 10/9 1916 i Klara församling, Stockholm, med sig i boet. David Hjalmer adopterade henne som sin egen.
I familjen fanns även fosterdottern Karin Lovisa Bergman född 25/5 1912 i Vallentuna som inflyttade 18/6 1928 men flyttade vidare till Bromma 7/9 1928.
Björkebo i Ormsta vid Lindholmsvägen (fd Åbyholmsvägen) där "Janne på Skogen" drev diversehandel. Foto: Svante Berg 1994. Vallentuna bildarkiv
Foto: Hanna Gråberg, Vallentuna bildarkiv
Familjen flyttade till Vallentuna
den 26/7 1926 sedan Hjalmar Jansson 1925 hade fått köpa en avstyckad tomt med hus av sin bror, som var ägare till Ormsta gård, enligt Vallentuna bildarkiv.
Den bror som avses är:
Viktor Emanuel (Eriksson) Gustafsson född 4/7 1882 i Malsta som då ägde Ormsta 1 mtl, Hjelmsta rote och som 18/10 1926 med fru och fyra barn flyttade till vidare först till Bällsta och sedan in till Stockholm.
Familjen återvände före 1940 och bodde då på Bällsta 2:199 = ett fd stall och ladugård på Bällsta gård som byggdes om till fabrik 1935.
Viktor Emanuel var där småbrukare på 2 ha till sin död 1946.
Bröllopsfoto från 2 maj 1909 i brudgummens hem i Norrtälje mellan Viktor Emanuel Gustafsson och Selma Ingegärd Gustafsson i Norrtälje.
De arrenderade Ormsta gård 1920-24 men han står faktiskt antecknad som ägare i husförhörslängden.
Hjalmar Jansson
eller Janne på Skogen med familj köpte alltså 1925 det lilla röda huset Björkebo vid Lindholmsvägen (dåvarande Åbyholmsvägen) med två våningar för bostad en trappa upp och med en liten affär i bottenplanet med specerier och köttavdelning.
Efter kriget byggdes ett nytt affärshus i funkisstil, betydligt rymligare med bostad på flera rum på övervåningen – den enda nybyggda butiken i Vallentuna vid den här tiden. Hjalmar Jansson "Janne på skogen" dog redan i mars 1949.
Foto: Mats Laurell 2014, Vallentuna bildarkiv.
Här drevs tidigare en lanthandel.
Hjalmar Janssons dotter Greta Andreason med maken Algoth Andreasson hade strax innan flyttat hem från Stockholm och drev sedan affären ända fram till 1954, trots att de också startat Varuhuset i de nybyggda bostadshusen längs Centralvägen.
De överlät för 5000 kronor rörelsen till Bertil Ihrfeldt och hans svåger David Roth, som i sin tur drev handeln till 1968 då de öppnade ICA-hallen i det nya bostadshuset i hörnet av Allévägen och Mörbyvägen. 1982 flyttade man till nya lokaler i förvaltningshuset Tärningen.
I det vita funkishuset vid Lindholmensvägen/Lingonvägen flyttade så småningom Sadelmakarna från Frösunda in ca 1996 och senare 2008 Kårsta Krukmakeri, som ännu 2014 driver krukmakeri i affärslokalen och bor i övervåningen. Björkebo, det ursprungliga lilla affärshuset har underhållits och finns även det kvar 2014. Se Lanthandlare i Vallentuna socknarna vid Roslagsbanan s 69-71.
För bara några veckor sedan missade jag Roland "Rimbo" Lundblad. Vi var båda och handlade blommor hos Sammy Ullgren i Solgården men avståndet var långt och jag insåg inte att det var den forna fotbollsstjärnan som var där. När han och hustrun väl hade åkt sin kos, sa Sammy som vinkade upp mot parkeringen:
- Det var Rimbo Lundblad det där...
Attans!
Själv minns jag mest hans snälla mamma som väl jobbade på Pressbyrån och deras hus på Appelbomsvägen 1, ett hus de flesta av oss ungar passerade på väg till skolan.
Och så idag, den 21 juni 2023, publicerar Vallentuna Nya Jonny Anderssons utmärkta artikel om Roland "Rimbo" Lundblad med Roffe Anderssons fina bilder.
Jag har fått såväl Jonny Anderssons som chefredaktör Uffe Lindeborgs okej på
UTSTÄLLNING. Fram till i höst pågår utställningen "...det är det som susen gör" och bland
montrarna hittade Rimbo skor och en boll han kände igen. Foto: Roffe Andersson
Vallentunaprofilen Roland ”Rimbo” Lundblad blev nyligen 80 år och aspirerar på att vara den mest framgångsrika fotbollsspelaren som fostrats i Vallentuna BK.
Sedan en tid pågår utställningen ”...det är det som susen gör” i Vallentuna kulturhus. Om det inte vore för en del nostalgiska bilder är de lokala fotbollsklubbarnas presentationer ganska urvattnade. Lite som föreningars hemsida 1.0.
I materialet som samlats ihop i ett vidare svenskt fotbollsperspektiv finns däremot guldkorn. Detaljer som dagens fotbollsgeneration nog inte kan föreställa sig är sanna.
Vad sägs om att Husmoderns Saftfabrik, Göteborg en gång i tiden tilläts lansera ett extrakt – Allsvensk Arrak-Punsch? I marknadsföringens undertext framgår att extraktet bäst blandas med Kronbrännvin eller annat okryddat brännvin och serveras kallt.
Blev 80 i maj
I en glasmonter ligger en läderboll med snörning. I dag skulle spelare med tvekan nicka en sådan. Intill bollen står dåtidens fotbollskänga. Snarlika fotbollsskor kunde fått Roland ”Rimbo” Lundblad, fostrad i Vallentuna BK, att ledsna och aldrig bli allsvensk spelare i AIK och landslaget.
Den nyligen 80 år fyllde Vallentunabon minns väl sina allra första riktiga fotbollsskor.
– Jag spelade pojklagsfotboll när jag tillfrågades om att spela i VBK:s juniorlag. På den tiden fick man spela pojklagsfotboll i gymnastikskor. Som juniorspelare var man tvungen att ha riktiga fotbollsskor, alltså skor med korkdobbar inslagna i skosulan. Det var som typ cementdojjor, berättar han.
Vid tidpunkten var "Rimbo" runt 13-14 år och ”en parvel” bland VBK:s juniorer. Men utmaningen var antagen och familjen fixade riktiga fotbollskor åt honom. Fick nobben
När han med nya fotbollsskor kom till sin första samling med juniorlaget fick han nobben.
– Så var det. Jag blev väldigt snopen. Juniorledaren kallades Kalle ”Stämmis”, jag minns inte vad han egentligen hette. Han sa blankt nej och förbjöd mig att träna och spela med juniorlaget, säger Rimbo och tillägger senare i samtalet:
– Kanske var det av omtanke, jag var ju ung och liten. "Stämmis" var en bra eldsjäl i Vallentuna.
Han tog petningen på rätt sätt, fortsatte som pojklagsspelare och hade fina år i VBK. Så småningom blev han seniorspelare och han minns speciellt hårdförda brödratrion Sven-Eric, Rune och Ingvar Lundqvist.
MODERKLUBBEN. Från 1951 till 1964 spelade Roland Rimbo Lundblad fotboll i Vallentuna BK. Foto: Roffe Andersson
Lämnade som målkung – På den här tiden, 1963, hade Vallentuna åkt ur division 4 och ner i klass 1, som division 5 hette då. När vi gick upp igen gjorde vi 70 mål och jag 35 av dem.
Som smeknamnet antyder fick "Rimbo" Lundblad sitt stora genombrott ett par mil norröver. Sina första tio år hade Roland bott i just Rimbo.
– Jag hade en jobbarkompis som spelade i Rimbo och dit gick jag. Rimbo hade på den tiden ett bra lag som tillhörde toppen i division 3.
Klubbytet blev en succé. Den då 22-årige Lundblad fick ögon på sig, bland annat spejade en kontaktman för AIK. Och efter att han gjort succé i Rimbo och i en distriktsmatch mellan Uppland och Stockholm blev han, efter bara en säsong i Rimbo, AIK-lirare inför säsongen 1966.
Åren i AIK blev inte många. Redan 1970, efter fem år i svartgult och 27 år ung, saknade han motivation och klev ner i Enebybergs IF. Då hade han nått 42 allsvenska mål på 103 allsvenska matcher och totalt 67 mål på sina 143 matcher i AIK-tröjan. Samt spelat två landskamper.
Föredrar landstället – Jag var ingen tekniker, mer småful och tuff i straffområdet, säger han. En spelartyp AIK skulle behöva i dag? – Haha. Ja, lite så kanske.
"Rimbo" Lundblad spelade även hockey i Vallentuna. – Lasse Holm kan jag se och morsa på ibland. Och Berthold Frölin, men det var nog ett tag sedan. Annars är det inte många från förr man känner igen, varken från fotbolls- eller hockeyåren. I hockeylaget fanns det ju för övrigt fotbollsprofiler från Djurgården: Sigge Parling som bodde i Vallentuna och Leffe Eriksson med flera.
Följer du fotboll i dag? – Ja, på tv. Jag har i flera år tänkt att jag ska se Vallentuna. De spelar ofta på helgerna och då är jag på landet med min kära hustru Ulla. Jag har sett att de spelar en del på vardagskvällar, tyvärr brukar jag glömma bort. Jag borde se både AIK och Vallentuna, men det blir inte av, säger Roland ”Rimbo” Lundblad som dock är med på träffar i AIK-Ringen, en förening med gamla spelare och ledare som bildades redan 1938. Jonny Andersson jonny@vallentunanya.se
AIK intervju med Roland "Rimbo" Lundblad 23/4 2018
INGEN AIK:are HAR GJORT FLER MÅL UNDER SIN DEBUTSÄSONG
Roland Lundblad kom till AIK från Rimbo IF inför 1966 års säsong. Han hade utmärkt sig i en landskapsmatch, i ett Upplandslag mot ett Stockholmslag med AIK-ledarna Bruno Nyberg och Henry "Garvis" Carlsson. Roland fick provspela med AIK, gjorde några mål i testmatcher och övertygade så mycket att AIK värvade honom. Det här var sommaren 1965 men eftersom Roland redan hade bytt klubb under vintern (på den här tiden fick man bara byta klubb en gång per år) så skedde övergången till AIK först efter 1965 års säsong.
Ganska snart fick Roland smeknamnet "Rimbo" och det är under det namnet han är känd för många AIK- och fotbollsanhängare. Han kom till AIK med inställningen att spela i reservlaget men när Tord Grip blev ljumskskadad lagom till matchen mot Elfsborg i början av maj 1966 var det Roland som fick spela från start. Han gjorde 1-0 redan i 12:e minuten, på pass från Björn "Lill-Garvis" Carlsson. Från en position mellan målgården och straffpunkten sköt Roland bollen förbi målvakten. Det skulle dröja 38 år innan någon skulle göra ett allsvenskt debutantmål i AIK lika snabbt. Den gången var det Andreas Eriksson som 2004 gjorde 1-0 mot GIF Sundsvall efter 11.51 av sin allsvenska debut. Trots Rolands 1-0 vann Elfsborg matchen med 2-1.
Tord Grip kom snart tillbaka efter sin skada men Rimbo behöll sin plats i laget. Fattas bara när han gjorde hela 16 mål under sin allsvenska debutsäsong, näst bäst i hela Allsvenskan och ingen annan AIK:are har gjort fler mål under sin debutsäsong. De mest minnesvärda målen var kanske de tre mål han gjorde hemma mot Örgryte, 12 juni, när AIK vände 0-1 till seger med 3-1. Rimbo sköt alla tre målen i samma hörn och skotten kom snett utifrån straffområdet. Efter matchen ville Putte Kock, som då jobbade som TV-kommentator, få med Roland på en intervju till TV-huset. "Nej, det hinner jag inte", sade Roland och skyllde på att han skulle få besök hemma. En nödlögn för han ville inte vara med på någon intervju. Han kom dock inte undan eftersom Putte Kock då tog kameramännen med sig ner till planen och gjorde intervjun där.
1966 blev Rimbos bästa år i fotbollskarriären. Det var då han också fick göra två A-landskamper. 5 oktober gjorde han debut, på Råsunda, mot Österrike. Och precis som i sin allsvenska debut gjorde han mål även i sin landslagsdebut. 1-0 i den 23:e minuten i en match som Sverige vann med 4-1. Han spelade även nästkommande match, även den på Råsunda, mot Danmark men då hade han fått halsfluss och kunde inte göra sig själv rättvisa. I nästa match, EM-kvalet mot Portugal, fick Roland stå åt sidan.
Lissabon blev ändå början på ett annat äventyr för Roland och hans fru Ulla. Direkt från Portugal åkte paret till Brasilien, dit Roland hade blivit inbjudan för att träna med Rio-klubben Flamengo. Han stannade ett par månader i Brasilien och fick göra kortare inhopp i två träningsmatcher. Det räckte för att han skulle bli igenkänd på Copacabana, Rio de Janeiros fyra kilometer långa strandparadis.
1967 var Rimbo hemma i AIK igen men det gick inte lika bra som 1966, varken för Rimbo eller för AIK. "Det var lättare första året", menar Roland med 38 års distans. "Då var man inte lika påpassad". AIK kom ändå 5:a i Allsvenskan 1967 för att åren efter, 1968-70, tvingas kämpa för nytt kontrakt. Roland menar att tränarnas inställning mycket bidrog till framgångarna, eller bristen på framgångar.
- 1966 hade vi "Garvis" som tränare och han tänkte hela tiden offensivt. Sedan fick vi Ingemar Ingevik och där var det både offensivt och defensivt. Men när vi fick Torsten Lindberg så var det mest defensivt. Det var fegspel, lite dödgrävarfotboll och då gällde inte att "anfall är bästa försvar". Jag minns att när Björn Lundberg kom in så sade tränaren till mig att "gå ner och hjälpa honom i defensivspelet när han inte orkar längre". Jag skulle täppa till bakåt, då blir det inga mål framåt.
1968 spelade Rimbo ändå sin, tillsammans med 3-1 matchen mot Örgryte 1966, mest minnesvärda match. AIK besegrade IFK Göteborg med 9-3 och ett av Rolands två mål kom på ett riktigt kanonskott, utanför straffområdet, rakt upp i nättaket. Målvakten vände sig om och applåderade.
Markus Kyllenbeck är förstås också ledamot av M-styrelsen, ordförande i kommunstyrelsen/KSO och orförande i kommunstyrelsens arbetsutskott. En fullblodspolitiker med andra ord. 
.jpg)
