Gunilla Nilsson berättar:
Kristineberg en lummig vårdag innan Arningeleden drogs fram här 1997.
Det gula huset på Fågelsångsvägen var mitt barndomshem och hette Kristineberg. Idag går Arningeleden fram här. Skogen bakom huset kallas Kristinebergsskogen. Det dagsaktuella kommunpolitiska beslutet lyder att denna unika och välbesökta skog ska exploateras och totalförstöras. Vilket jag anser vara ett mycket märkligt beslut.
Min familj, Henry, Gunnel och Gunilla Hedlund, var de enda året runt boende i skogen och vi tyckte det var konstigt att Arningeleden skulle behöva gå just över vår tomt.
Då sade kommunpolitikerna att den ovanligt vackra skogen med unika hällberg, som fridlysta lav växer på, bakom vårt hus behövde bevaras till varje pris.....
Jag fick rida på farfars lösa och snälla häst Saga på Kristinebergs tomt.
Familjen Hedlund i Kristineberg
Rut (1900-1979) och Elis (1897-1975) Hedlund omgivna av sina barn.
Stora familjen Hedlund:
Elsie, Helfrid, Gullan, Marianne, Margit, Ingegärd, Sture, Rut, Elis och Henry.
I dag är tyvärr endast Elsie kvar i livet.
Elsie, Helfrid, Gullan, Marianne, Margit, Ingegärd, Sture, Rut, Elis och Henry.
I dag är tyvärr endast Elsie kvar i livet.
___________________________________________________________________________________
Han skriver om fotot:
I centrum: Karl Albert Elis Hedlund, född 1897 i Orkesta. Död 1975 i Vallentuna. Gift med Rut Maria Vahlström, född 1900 i Frösunda, död 1979 i Vallentuna. Elis är född utom äktenskapet. Elis morfar Karl Peter Hedlund, född 1837 i Funbo var mjölnare på Lundby kvarn, Orkesta. Modern Elin Kristina, 1875 – 1961, gifte sig sedan med Karl Teodor Lundgren, född 1869 i Huddinge. Var boende på soldatbostället Rolsta, Frösunda.
Från vänster:
- Elsie Maria, född 1930 i Vallentuna, död 2016 i Vallentuna. Gift med Karl Sture Bertil Karlsson, född 1927 i Frösunda, död 1974 i Frösunda.
- Elin Rut Helfrid, född 1923 i Skånela, död 2010 i Vallentuna. Gift med Karl Johan Sigvard Lundin, född 1921 i Uppsala, död 1953 i Vaksala. Har anknytning till släkten Stolpe.
- Rut Gunhild Elise, född 1929 i Vallentuna, död 1995 i Tyresö. Gift med Sven Axel Runar Hamberg f 1930 i Estland. Familjen var bosatt i Tyresö.
- Ingrid Marianne, född 1933 i Vallentuna, död 2013 i Umeå. Gift med Karl Bertil Lindstrand, f 1927 i Norra Åkarp, död 1971 i Skellefteå. Koppling finns till min (Unos) forskning om släkter i Västerbotten.
- Rut Margit Elisabet, född 1922 i Orkesta, död 1993 i Vallentuna. Gift med Karl Hugo Börje Frölin, född 1917i Vallentuna, död 1998 i Vallentuna.
- Tyra Ingegerd, född 1937 i Vallentuna, död 1999 i Nybro. Gift med Sven Erik Roland Lindgren, född 1938 i Nybro.
- Karl Sture, född 1926 i Skånela, död 2001 i Vallentuna. Ogift.
- Karl Axel Henry, född 1925 i Skånela, död 2000 i Vallentuna. Gift med Gunnel Sylvia Gabriella Olsson, född 1930 i När.
Här nu en släkt som anknyter till släkten Frölin. Karl Frölin, 1917-1988 gift med Rut Hedlund, 1922-1993. Rut var en dotter till Elis Hedlund, 1897-1975 och Rut Vahlström, 1900-1979. Detta är ett bröllopsfoto som hämtats från Bildarkivet. Med på kortet är Elis syster Tyra, 1902-1970, gift Gustavsson och Ruts syster Karin, 1903-1990 gift Hagberg.
Elis var född utom äktenskapet och moder var Elin Kristina Hedlund, 1875-1961. Elins far var Karl Peter Hedlind, f 1837 i Funbo fs och mor Stina Karin Matsdotter, född 1837 i Bälinge fs. Karl Peter är upptagen som mjölnare på Högbro kvarn i Närtuna och sedan på Lundby kvarn i Orkesta. Elis mor Elin gifte sig med Karl Teodor Lundgren, född 1869 i Huddinge. De var bosatta på Rolsta i Frösunda och Elis fick sex kända halvsyskon.
Stefan Simander berättar följande fina historia:
(med tillstånd av författaren)
Min älskade morfar Elis Hedlunds dramatiska start i livet! 
Det var vid Lindholmens station våren 1897 som den 34-årige änklingen Albert Österwall i Brogård, Frösunda socken, Stockholms län, Uppland, efter ett hastigt skymningsmöte runt 16 oktober 1896 med 20-åriga mjölkhämterskan Elin Hedlund påväg från hemmet i Eriksbergs kvarn till Torsholma och den då påbörjade graviditeten som senare ledde till min morfar Elis Hedlunds födelse den 16 juli 1897, tog och tjuvläste ett brev från en beundrare i Stockholm där det stod att han hoppas att det skulle bli "lika trevligt som förra gången".
Albert försökte övertala Elin att inte peka ut honom som far till min morfar Elis, vilket hon nekade. Hon fick istället hjälp av sin far mjölnaren Karl Petter Hedlund att stämma Albert inför tinget.
Albert tilläts förstås inte använda det stulna brevet som bevis vid tinget på i Kimsta i Skånela.
Efter många om och men, så skulle istället Albert som medlem i Evangeliska Fosterlands Stiftelse höras, efter att ha svurit eden inför Gud, om han inte hade varit i lag med det 20-åriga flickebarnet Elin.
Han svarade, enligt folkhumor i Frösunda, att:
- Det ska i så fall inte ha varit med mer än en tum!
Då skulle domaren ha sagt att:
- Här mäter vi icke i tum. Här är det resultatet som räknas!!! 
Albert gick med på förlikning efter samvetskvalssamtal med kyrkoherde Anjou, som också var med i EFS, liksom för övrigt min mormor Rut Wahlströms föräldrar i Solsta också var.
Efter ett underhåll tyckte Elin nyblivne make att Elis skulle uppfostras som hans egna barn! heart
Elis höll senare som 11-12-årig dräng på att frysa ihjäl på ett vagnslass när hans husbonde i Rolsta gick in till Albert i Brogård, men han själv vägrades insläpp i huset hos sin egen biologiske far, som nu förutom förlikningen även säkrats genom såväl fotoidentifiering med total likhet som genom DNA.
Min morfar Elis Hedlund vägrade envist att ta emot det stora arv han hade rätt till, som ensam överlevande efter sin halvsyster ogifta och barnlösa bibelkvinnan Edla Östervall, som dog i Norrtälje 1954. 
Pengarna delades istället mellan släktingar i Fågelsunda och EFS!
Men morfar fick 11 barn varav 8 nådde vuxen ålder. 7 fick sammanlagt 17 barn, som sedan gett betydligt fler ättlingar!
På bilden syns min farfar Elis Hedlund på Kristinebergs tomt,
han var en mycket omtyckt åkare i Vallentuna.
Se också Stefan Simanders släktsida
Simanderska palatset hittar du här
Välj Stefan Simanders "Mormors släkt" för att läsa om Ruth Wahlström gift Hedlund
från Solsta i Frösunda.
Välj Stefan Simanders "Morfars släkt" för att läsa om Elis Hedlund.
"Elins son före äktenskapet, Barnhusbarn No.12264 född på Allmänna BB i Stockholm där modern gjorde amtjänst."
Mycket intressant läsning!
Välj Stefan Simanders "Mormors släkt" för att läsa om Ruth Wahlström gift Hedlund
från Solsta i Frösunda.
Välj Stefan Simanders "Morfars släkt" för att läsa om Elis Hedlund.
"Elins son före äktenskapet, Barnhusbarn No.12264 född på Allmänna BB i Stockholm där modern gjorde amtjänst."
Mycket intressant läsning!
.jpg)
Jag är väldigt förtjust i de här bilderna, Gunilla. Dels för att jag hade lyckan att några gånger få åka på farbror Hedlunds flak och dels för att färgbilden så tydligt visar vilken idyll det var.
SvaraRaderaÄr det okej för dig Gunilla, om jag gör bilderna större?
SvaraRaderaDet går bra :)
SvaraRaderaHelfrid. Visst jobbade hon på Bertas konditori på 60-talet åtminstone?
SvaraRaderaHelfrid jobbade på kondis till och med 90-talet. Därefter tog Hessan hand om kyrkkaffet i många år. Hon var en genomsnäll person och väldigt väldigt barnkär. Helfrid sa alltid att livets rikedom, det är barnen. Vackert och sant tycker jag.
SvaraRaderaDottern Gunilla Maria Nilsson, som nämns i reportaget ovan, var med i diskussionerna på facebook.
-Jag heter Gunilla, född Hedlund. Elis Hedlunds 17:de barnbarn. Flyttade från Vallentuna som 18-årig men min mamma bor kvar. Min farfar hade häst, den snälla farbrorn som lät barnen åka med.
- Min far Henry Hedlund bodde där i nästan hela sitt liv. Det var min farfar Elis som körde häst fram tills han och min farmor flyttade till lägenhet och mina föräldrar och jag övertog Kristineberg 1971.
Min pappa, mamma, jag och hela den stora Hedlunds släkten ville såklart inte ha en motorled över tomten.
Vi blev tvångsutlösta för en löjligt låg summa och mina föräldrar flyttade till en lägenhet. Min far som äskade att bo med skogen intill husknuten, dog rätt så snart därefter. Hans själ fick inte plats i en lägenhet i Norrgården.
- Det fanns också tre sommarstugor runt Kristineberg. De blev också tvingade att sälja när Arnigeleden skulle byggas på den enda plats i den stora skogen där det var bebyggt och folk levde ett gott liv.
Jag berättade för Gunilla att politikerna i kommunfullmäktigemötet dagen därpå, den 25 augusti, slutgiltigt och antagligen oåterkalleligt skulle klubba igenom rivningen av resten av Kristinebergsskogen.
- Imorgon, fy så hemsk!!! Tänk jag tittade in första gången på denna sida för några dagar sen. Skogsflickan i mig kände kanske på sig att slutet var nära för vår älskade skog...... Tack för allt du gjort Monica! Det ända som snart återstår är minnena.
- Mina barn hann inte se Kristineberg men vi har åkt dit varje år till "mammas skog" för att plocka blåbär och adventsmossa. Jag bor i Nacka och kommer ej närvara imorgon, det blir sorgens dag.
- En sak till, Kristinebergsskogen värde som rekreationsområde kan ej underskattas! Vallentuna ligger långt från stan, hur ser framtiden ut för en kommun långt från stadens puls OCH långt från natursköna och lugna områden?
Roligast av allt var att även mamma Gunnel Hedlund var med och diskuterade. Så härligt att hon är kvar i Vallentuna och är så flink med datorn.
Kreative Ante Blomberg delgav oss den här filmen som handlar om Fågelsångsvägen, den väg som en gång ledde hem till familjen Hedlund i Kristineberg.
Ante Blomberg berättar:
"Gitarristen och sångaren är och var ingen mindre än Per Norbäck som på den tiden var den välkända omtalade och aktiva teaterledaren för den då produktiva och aktiva teatergruppen tellus hjältar, där även jag var en högst vital del.
Som rullstolsburen hade jag under hela min uppväxt tillsammans med min mor och famijens bernersennen-tik (ibland hela famijen) älskat att promenera och gå rundan runt fågelsången. När jag sedan blev punkare, startade punkbandet och frågade min vän och teaterledare om han inte kunde hoppa in på gitarr hade Per ett enda krav. Nämligen att få anväda hans låt "Granen" Detta var absolut inget problem och tillsammans med Lars Hammarberg spelades denna låt in.
Bandet startades 1986 i familjen Blombergs garage, där även denna låt är inspelad. Direkt på en kassettbandspelare med mikrofonen inkopplad i gitarrförstärkaren. Det var ju så det var på den tiden.
Larsa var "lokalt rikskänd" från bandet Likpipparna och incendenten med speliningen under lucia-firandet i hjämstaskolans aula, som ledde till att bandet inte fick spela någonstans i kommunen.
Hjälmstaskolan hade en liten skara obstinata punkare. Larsa och Ante var två av dessa. Självklart suportade Ante sina vänner och satt och asgarvade åt hela spektaklet.
Den underliggande kopplingen med låten till Fågelsångsvägen och familjen Hedlund var att Per och Gunilla under barndomen väldigt nära vänner och Per var väldigt mycket hemma hos Hedlunds eller nånstans i ett trad djupt inne i Kristinebergsskogen. Så när låten spelades in var det självklart vad den handlade om och vilken plats, även om Arningeleden ej då ännu byggts.
Vad hände sedan med medlemmarna: Per blev kvar på gymnasiet och körde teatergruppen ett antal åt till. Efter det blev sedemera lärare i drama och filosofi. Han startade även partiet Demo-Ex, som sedan satt i komunfullmäktige. Lars var under en period generalsekreterare i SAC Syndikalisterna och jag har hankat mig fram som spåman och Medium, föreläsare, poet, skribent och konsertarrangör."