Lappdal

Södra Roslagen

15 februari 1989

Mormors bröllopsskor

- Klenoder i Ingas museum

(VALLENTUNA)

Det var efter ett besök på Skansen som Inga Bergman kom att tänka på alla gamla prylar som fanns hemma på gården Lappdal.

Inga - som bott på gården i hela sitt liv – och de äldre generationerna före henne likadant, hade hunnit samla på sig en hel del genom åren.

Så kom det sig att hon skapade sitt eget lilla gårdsmuseum hemma i mormors bagarstuga.

Lappdals gård är känd sedan 1500-talet. Många berömda män och kvinnor har levt och verkat på den vackra gården vid Angarnsjöns strand. Namnkunnigast av dem alla är kanske riksrådet Gustav Stenbock på Lindholmens gård som köpte Lappdal i början av 1600-talet. Gården kom därför att tillhöra Lindholmen ända till 1756 när Carl Wilhelm Cederhielm sålde Lappdal till presidenten greve Fredrik Gyllenborg.

Ett mysterium

Det mest spännande namnet i ägarlängden är kanske ändå advokatfiskalen Carl Fredrik Ternell på Molnby gård som köpte gården 1773. Hans namn utgör idag ett mysterium i den svenska kriminalhistorien. Han begick nämligen självmord strax efter att Johan Jacob Anckarström hade skjutit Gustav III. Han hade verkligen varit inne i Stockholm vid tiden för maskeradbalen och han hade misstänkt goda kontakter med några av de häktade i sammansvärjningen mot kungen. Carl Fredrik Ternell kallades följaktligen att vittna i den rättsprocess som följde men infann sig aldrig. Ett par dagar efter att han fått kallelsen tog han livet av sig ute på Molnby, skriver Alf Henriksson i boken ”Ekot av ett skott – öden kring 1792”.

Näste Ternell i ägarlängden dyker upp 1823 då Ingas morfars farfars morbror, sekreteraren Otto Fredrik Ternell köper gården för 9 400 riksdaler banko. Tillsammans med sin hustru skänkte han några år senare en ljuskrona och en tavla föreställande Kristus på korset till Vada kyrka. Han gjorde sig därmed betydelsefull i den lokala bygdehistorien.

Sevärt litet museum

Från och med mitten av förra seklet har Lappdal ägts och bebotts av Ingas förfäder i rakt nedstigande led. Med en sådan bakgrundshistoria är det inte underligt att hennes lilla museum blivit mycket välsorterat och sevärt.

- Vi hade varit på Skansen och tittat på alla hus med gamla grejer i. Jag kom att tänka på alla saker vi hade hemma på gården och började planera för ett litet museum. Mormors gamla bagarstuga - i gårdens ena flygel - stod tom och passade precis för ändamålet, säger Inga.

Mormor Anna kom alltså att bli huvudpersonen i Ingas museum. Hon var född på Åbyholms gård och hette Jacobsson som ogift. I muséet står nu hennes nätta bröllopsskor intill ett litet åkskrin i vilket man på den tiden förvarade sin matsäck vid resor. Bandet som prydde den då 20-åriga Annas bröllopsbukett finns också bevarad. Bröllopet stod på Åbyholm och i triumf, får man förmoda, förde Ingas morfar sin brud till hennes nya hem Lappdal.

Inte passande

- Jag har ett fotografi på mormor som ung där hon har håret utslaget. Efter att de slutat skolan måste kvinnorna ha håret uppsatt. Något annat ansågs inte passande, berättar Inga.

- Jag minns tyvärr inte så mycket av mormor. Hon dog 1945 och var svårt sjuk de sista åren av sitt liv. Jag har inte heller hört så många berättelser om livet förr. Man borde ju ha frågat men så blev det inte.

Inga har putsat och bevarat allt från gamla järngrytor och andra husgeråd till skridskor av typen spiskrok, familjebibel, psalmbok och katekes. Över den gamla järnspisen hänger brödkakor som hon bakat och i en bevarad bok står allt att läsa om de anställdas löner.

Sällan pengar i lön

- Det var ganska många som arbetade här förr. Lönen de fick bestod ofta av kängor och tyger. De fick sällan några pengar, berättar Inga.

Inga Bergman bor tillsammans med sin far, 96-årige Haldor Bergman, på Lappdal. Hennes bror arrenderar granngården Lingsberg och har med andra ord också han stannat nära fädernegården.

Inga har arbetat med Lappdals muséum i mormors gamla bagarstuga i många år. Den allra största omsorg har hon lagt ner på förfädernas gamla prylar.

- I början var det hemligt men de sista tio åren har muséet blivit alltmera känt. Ibland kommer grupper av skolbarn och andra intresserade hit och tittar, säger Inga som tycker det är roligt att visa sina samlingar.

- Bara det inte kommer för mycket folk, säger Inga Bergman på Lappdal.

Monica Antonsson

Kyrkovärden

Ägare av Åbyholm i Vallentuna

Jacob Jacobsson född 29/11 1828 i Röö, Stockholms län - död 10/4 1907 i Vallentuna

Gift I med: Henrika Cathrina Lindgren född 24/5 1840 i Röö - död 19/6 1890 i Vallentuna

Gift II den 23/4 1894 m Annette Holm född 15/4 1860 i Helleberga - död 4/11 1908 i Vallentuna

Barn:

1. Johan Theodor född 7/11 1861 i Skedevid - död på Kusta 20/3 1930 i Vallentuna
2. Richard Emanuel född 7/6 1868 i Sedevid - död 29/4 1897 Självmord genom skjutning.  
3. Anna Henrietta född 9/12 1877 i Vallentuna (Ingas mormor, se nedan)
4. Knut Arvid född 15/3 1884 i Vallentuna - död 20/10 1933 i Västerhaninge

Anna Henrietta Jacobsdotter:

Konfirmerad i Hedvig Eleonora 1893

Lysning 1897. Vigsel 6/6 1897. Flytt till Wada 6/7 1897.

Familjen:

Hemmansägare av Lappdal i Wada

Allgott Gustaf Wilhelm Fredlund född 19/1 1870 i Vada - död 23/6 1926 i Vada

Anna Henrietta Jakobsson född 9/12 1877 i Vallentuna - död 11/4 1945 i Vada

Barn:

1. Walborg Anna Elisabet född  9/10 1898 i Vada - död 16/1 1986 i Vallentuna
2. Ingeborg Anna Maria född 21/3 1900 i Vada - död 18/11 1970 i Vada (Ingas mamma)
3. Klas Wilhelm Gunnar född 9/10 1901 i Vada - död 3/3 1930 i Vada

Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 2250 / sid 221 (Familjen på Åbyholm)

Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 1830 / sid 484 (Familjen på Åbyholm, modern dör)

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1270 / sid 323 (Familjen på Åbyholm, Anna flyttar)

Vada (AB) AIIa:1 (1896-1905) Bild 590 / sid 47 (Annas familj på Lappdal)

Vada (AB) AIIa:2 (1906-1925) Bild 1420 / sid 132 (Annas familj på Lappdal)

Bouppteckning efter änkan Catharina Ternell i lappdal fd gift med lantbrukaren Otto Fredrik Ternell (hon satt i orubbat bo, lång intressant text) återfinns här: 

Vallentuna häradsrätt (AB) FII:14 (1858-1863) Bild 1660 / sid 164

Läs mer om Åbyholm här.

Och om familjen Jacobsson på Åbyholm här. Rekommenderas!