Anton Widström, trädgårdsmästare i Bällsta

Kommer ni ihåg den gamla eken på Bällstavägen? På 1950-talet kunde man gömma sig i den. Senare säkert också. Och i den lastade tomten om alla julklappar på julaftons morgon för att släden var för full. Så sa de åtminstone så det var nog sant. Bilden är från 1940. Vallentuna bildarkiv.

Idag ligger bostadsområdet Ekliden till vänster om Eken. Röda tegelkåkar med sneda svarta papptak. Eken har fällts. Där står i dag en anslagstavla. Till vänster efter eken går Ryttarvägen in och den som fortsätter vägen rakt fram kommer småningom till Vallbostrand. På andra sidan vägen, snett hitom den gamla eken låg nerfarten till trädgårdsmästare Widström...

Sett från andra hållet - från sjösidan - såg det ut så här (se bild till höger). De två vita husen från vänster tillhör Heidmarks trädgårdsmästeri. Det lilla bruna eller svarta huset längst till höger var farbror Widströms hus. Hans odlingar ses i bildens mitt.

(Bildarkivets uppgiften om vilket hus som var farbror Widströms är felaktig.)

(Detalj ur den stora bilden nedan över Heidmarks trädgårdsmästeri, kedjehusen längs Lagerfeldts väg, Stockholmsvägen och järnvägen 1965)

Flygfoto 1965 över Heidmarks handelsträdgård.
Vallentuna bildarkiv.

Trädgårdsmästare

Anton Valfrid Widström

född 7/10 1884 i Berga, Skaraborgs län - död 11/11 1970 i Vallentuna

Han var då bosatt på adress Sjötäppan i Vallentuna. 

Son till: 

Hemmansägare

Jakob Wilhelm Widström född 27/5 1848 i Berga, Skaraborgs län 

och hans hustru (vigsel 21/4 1872):

Augusta Eriksdotter född 2/7 1847 i Ullervad, Skaraborgs län

Familjen var 1898-1908 bosatt i Elfstorp, Torpare Roten Säby i Berga

De hade minst nio barn, sannolikt flera.

Gift 22/10 1911 med:

Elsa Österlund 

född 9/12 1886 i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm - död 10/9 1951 i Vallentuna

Dotter till: 

Skräddaren Nils Viktor Österlund född 26/1 1863 i Lilla Malma, Södermanland 

och hans hustru: Anna Matilda Efternamn född 26/1 1866 i Eskilstuna

Familen bodde i Stockholms stad och hade minst tre barn. 

Barn: 

Nils Anton Vilhelm Vidström född 5/6 1912 i Maria Magdalena församling

          Gift 7/10 1939 - död 30/7 1997 i Bromma

Anna Margareta Vidström född 13/3 1915 i Engelbrekts församling

          Gift Clevfors - änka 12/7 1979 - död 14/2 1995 i Lysekil

Som nygifta bodde makarna Vidström på olika adresser i Stockholm, bland annat i Lilla Frescati och Ekhagen i Engelbrekts församling innan de flyttade till Hvitsand i Salems församling. 

Från senast 1940, när barnen sannolikt redan var utflugna, bodde de på fastigheten Bällsta 2:147 - det som i dag är samfälligheten Tårtbiten i Bällsta.

De hade enligt folkräkningen 1 1/2 hektar mark på vilken de ägnade sig åt grönsaksodling. 

De ska, enligt folk på byn, ha odlat purjolök och vita hallon. 

Karin Heidrich plockade hallon där som sommararbete, enligt Ellen Heidrich. 

Farbror Widström bar ofta stråhatt. 

Berga (R) AIIa:1 (1898-1908) Bild 145 / sid 133 (Anton i föräldrahemmet)

Falkenberg (N) AIIa:2 (1901-1911) Bild 2870 / sid 579 (Anton trädgårdselev i Falkenberg. Därifrån till 

          Salen i Södertälje 17/11 1906

Gustaf Åkerblom

Foto: Yngve Sjögren 1983
Vallentuna bildarkiv.

Jag gjorde dessvärre ingen intervju med Gustaf Åkerblom, såvitt jag kommer ihåg. Det är verkligen synd. 

Vi tillbringade några mandatperioder ihop i kulturnämnden och han var en mycket älskvärd person. 

Hans hustru Inga var dessutom en ivrig teateramatör som medverkade i åtminstone en av Vallentuna Revyns  uppsättningar.  Så det blir till att lära känna Gustaf i efterhand genom offentliga källor...

Vallentuna bildarkiv:

Gustaf Åkerblom föddes 1918-06-06, på torpet Gustafslund i Närtuna. 1919 flyttade familjen till Gäddarötorp Weda i Vallentuna. I samband med nästa barns födelse flyttade den 1-årige Gustaf till Elin Persson i Solsta Frösunda, där han växte upp och bodde kvar till han var 21 år. 1941 började Gustaf vid Roslagsbanan där han stannade kvar till sin pensionering 1981. Gustaf har varit verksam i fackföreningsrörelsen och kommunalpolitiken för socialdemokraterna, bl a som ledamot i kulturnämnden.

Johan Gustaf Åkerblom född 6/6 1918 i Närtuna - död 21/3 2005 i Vallentuna. 

Då bosatt på Tvärvägen 10, 3 tr.

 Son till: 

Arrendatorn i Gustafslund
Johan Lambert Åkerblom född 17/9 1895 i Närtuna

          - död 27/12 1961 i Underskog, Länna
Gift I den 2/3 1918 med:

Sara Charlotta Johansson född 21/10 1900 i Össeby-Garn - död 29/1 1931 i Häverö 

Gift II 24/6 1939 med:

Agnes Elfrida Eriksson född 18/8 1886 i Söderbärke, Kopparbergs län - död 20/10 1969 i Länna

(hans andra och hennes tredje äktenskap)

Barn Johan Lambert Åkerbloms första gifte:

1. Johan Gustaf född 6/6 1918 i Närtuna (flyttar 23/2 1934 till Frösunda)
2. Gunhild Charlotta född 29/1 1920 i Vallentuna (gift Persson, änka 1982, död 17/2 2000, då bosatt i Huddinge)
3. Karl Gunnar Engelbrekt född 27/4 1922 i Össeby-Garn (frånskild 1986, död 26/10 2000 i Bandhagen, Vantör, Stockholm)
4. Sonja Karolina född 27/5 1926 i Häverö. (gift Karlsson, änka 1989, död 3/5 2017 i Hallstavik)
5. Bengt Adolf född 23/6 1928 i Häverö. (gift 1951, död 22/3 1916 i Åkersberga, Ingarö)
6. Brita Sara född 7/10 1930 (trol identisk med Birgitta Sara född i Häverö. Gift Söderström 1949. Död 13/5 2008 i Estuna och Söderby-Karl. 

Föräldrahemmet

Fotbollslaget i Orkesta IF på idrottsplatsen vid Söderby.
Stående fr v Gustaf Åkerblom, Erik Egnell, Sven Johansson,
Sven Eriksson, Evert Lundkvist och Sven Wahlström.
Sittande fr v Holger Johansson, Arne Egnell, målvakt Knut
Johansson, Gösta Johansson och Henning Jansson. I den
ursprungliga laguppställningen har nr 2 i övre raden fr v
uppgivits vara Ernst Casserlöf, rättat av Lene Aae-Johansson
till Erik Egnell.
Okänd fotograf 1939/40. Vallentuna bildarkiv.

Gustaf var makarna Åkerbloms första barn. Modern var påtagligt gravid när de gifte sig 2/3 1918. Fadern är inskriven i kyrkoboken som arrendator av Gustafslund i Närtuna. 

Redan 19/3 1919 gick emellertid flyttlasset till Rö. Där, närmare bestämt

i torpet Wretängen, Lisinge, skrevs 

fadern som torpare. Han var av någon anledning frikallad från det militära. 

I Rö blev de emellertid inte kvar särskilt länge. På självaste Luciadagen, den 13

december 1919, rullade flyttlasset vidare till Vallentuna. 

Gustaf Åkerblom 1939/40
Vallentuna bildarkiv

Familjen slog sig

ner i Sand,

Gäddarö,

Vallentuna 

som ska

ha varit 

ett Båt- manstorp.   

I Gäddarö bodde även en träarbetare och en torpare med familjer. Det ser ut att ha kryllat av barn i båtmanstorpet. Fadern kallas nu arbetare och här får Gustaf en liten syster, Gunhild Charlotta, 1920. Bara ett halvår senare flyttar familjen vidare till ett liv som torpare i Össeby Garn 8/10 1920. 

Vid juletid har man samlats hos Henning Larsson i Byle.

T v står julgranen. På golvet sitter fr v Karl Erik Söderberg f 1913, predikanten (bönemöte?) och 

Anna-Lisa Waldebäck. I mittenraden fr v Elin Persson (Gustaf Åkerbloms fostermor) 1866-1944,

Gunhild Waldebäck f ca 1870, Eva Jansson f 1895, Gustaf Åkerblom f 1918 och Henning Larsson 

f 1895. Längst bak fr v Barbro Waldebäck f 1907, Edla Österwall, Greta Larsson, född Fridh-Jansson

1910 och Signe Larsson f 1900, Hennings fru. Okänd fotograf 1927/28 Vallentuna bildarkiv.

Den 14/12 1923 bar det iväg till Häverö där fadern blir skogsarbetare i Bergby. Modern dör 1931 och fadern står, enligt husförhörslängden, plötsligt ensam med fyra hemmavarande barn Gustaf inräknad. Han var lite drygt 12 år gammal när han blev moderlös - och han var äldst av barnen. 

De två yngsta barnen måste ha lämnats bort. De nämns inte ens i församlingsboken. 

Familjen skingras efter moderns död. 

Fadern är 20/12 1935-20/11 1936 ensamstående ladugårdskarl i prästgården på Väddö. Därifrån flyttar han till Länna där några av hans syskon tycks bo. Där gifter han också om sig den 24/6 1939 med Agnes Elfrida Eriksson född 18/8 1886 i Söderbärke. Hans son ur första giftet, Karl Gunnar Engelbrket född 27/4 1922 i Össeby-Garn, bor hos dem några år. Några ytterligare barn tycks de inte ha fått.

Skolbarnen samlade utanför Sunnanå småskola. Nedersta raden fr v Marianne Gustafsson, okänd,
Vivi Bergman, Rut Widegren, Senta Jansson och Svea Pettersson. Översta raden fr v Åke Uddén,
Artur Öhrlund, Bror Pettersson, okänd, Gustaf Åkerblom och Holger Johansson.
Fotograf okänd 1926. Vallentuna bildarkiv.

Enligt kyrkoböckerna 

bor alltså Gustaf med föräldrar och syskon till 23/2 1934 och att han då skrivs som inflyttad till Solsta i Frösunda. Gustaf själv berättar en helt annan historia i Frösunda hembygdsförenings kvartalstidskrift Sockenstrunt Nr 1, 1983: 

- Södergården innehades från mitten av 1800-talet av Erik Persson som även hade en gård i Fågelsunda. Han var för övrigt med och startade Evangeliska Fosterlandsstiftelsens verksamhet i Frösunda. Halva gården övergick sedan till hans dotter Elin Persson som sedermera ägde hela gården fram till sin död 1944. Hon kallades ofta för Jerk-Pers Elin och hos henne växte jag upp från ett års ålder och fram till 20-årsåldern. Ofta fick jag av den anledningen bära namnet ”Jerk-Pers Elins pojken i Solsta”. Under vissa perioder under uppväxttiden var de inte alltid ett så tilltalade namn men tiden läker alla sår och idag är jag enbart road av att ha haft ett så tilltalande namn under min barndom.

Gustaf växte alltså upp med hemmansägare Elin Joakima Persson född 20/3 1866 i Frösunda. Av någon anledning folkbokfördes han ändå med föräldrarna. Elin Joakima Persson ensam kvar. Hon ägde Solsta No 1 3/4 mtl som omfattade 12 hektar jord och kunde alltså kalla sig hemmansägare vilket inte var så vanligt bland kvinnor.

I folkräkningen 1940 skrivs Gustaf som diversearbetare. Han arbetar med skogsbruk för Elin Persson, står det. Han flyttade därifrån till Vallentuna den 13/2 1942 och två år senare gick hon ur tiden 78 år gammal den 22/1 1944.

Utställningen Roslagsbanan i vallentunabygden 1885-1985 visades i Vallentunasalen 26 november 1985-7 januari 1986. Fullstända uppgifter om utställningen se 040 05 06: 001. På bilden syns en Stinsspade utlånad av Gustaf Åkerblom kopia av vagnemblen SRJ lånat av Föreningen Rädda Roslagsbanan Motorvagnen X7p 48 från år 1946 har förstorats från en diabild. Motorvagnen har försetts med lyktor och belysning i lyktor och strålkastare. Se: Roslagsbanan och bygden, 1985, samt andra publikationer utgivna i samband med 100-års jubiléet.
Vallentuna bildarkiv

Folkräkningarna

Kontoristen Gustaf Åkerblom gifter sig med Ingeborg Elisabet Berggren den 10/12 1944. Hon var född 21/2 1919 i Tyresö. 

1950 bor de på Surbrunnsgatan 31 i Stockholm. 

1956 kommer sonen Lars Erik Gustaf till världen

1958 föds dottern Eva Anne Christine

1960 bor familjen kvar på Surbrunnsgatan 31 i Stockholm. Gustaf är fortfarande kontorist. 

1967 bor de fortfarande kvar i Johannes församling i Stockholm

1970 har de flyttat t Trädgårdsvägen i Lindholmen, Orkesta, Vallentuna. Gustaf är nu järnvägsexpeditör.

1975 Som ovan. Sonen har flyttat.

1980 Som ovan. Dottern har också flyttat.

1990 Som ovan.

Gustaf Åkerblom berättar i Frösunda hembygdsförening

kvartalstidskrift Sockenstrunt nr 1 1983 

om folk och fä i hans barn- och ungdom: 

Från Grebylund till Solsta

"En fin majdag 1981 anordnade hembygdsföreningen i Frösunda en promenad från Grebylund till Solsta. En av färdledarna var Gustaf Åkerblom som här tar oss med på samma vandring, nu som innanläsning."

Gustaf Åkerblom
Foto: Svante Berg 1995
Vallentuna bildarkiv.

De indelta soldaterna i Solsta och Luttergärde
Första uppehållet på vår väg gör vi vid första uppförsbacken. Solsta och Luttergärde gamla soldattorp har vi nu på höger sida. Frid hade tidigare varit namnet på Soldaten under denna rote. Det gamla torpet finns kvar och är mycket fint upprustat av en kvinnlig ättling av släkten vid namn Märta. Sista soldaten på roten hette Åhman, Gustav i förnamn. Det hus han bebodde har rivits. Till och med uthusen har försvunnit.

Från backen ser man även Vreda gamla soldattorp, alldeles intill järnvägsövergången. Soldaten bar namnet Wredh som sig bör. Den siste med namnet Wilhelm före, stamfader till Wredharna i Frösunda. Det var något av en fejd mellan dessa soldater om vem som kunde hålla ut längst och bli den äldste indelte soldaten på Polaksbacken i Uppsala. Det blev Åhman som vann kampen. Wilhelm dog 1950, Gustav ett par år senare.

Byleborg och Nyborg
Vi fortsätter vår vandring ca hundra meter. Då ligger Byleborg på vänster sida. Där bodde Eriksson som var bas åt Edvard Thorell i Frösunda såg. Varje år vid tiden för Rimbo marknad tog han sig gärna en tår på tand för att sedan på marknaden ha en privat uppgörelse med den tidens hästhandlare, gärna med hjälp av Slaktar-Hjalmar som kalfaktor. Hjalmar var bosatt vid Rolsta.
Byleborg är även bekant för att det just här funnits en gammal krog – det lär vara den krogstugan som sedan hamnat vid Näs som drängstuga och brygghus, numera fritidshus.
Nyborg ligger sedan på höger sida av vägen och har alltid varit något av en backstuga. Den har friköpts från Solsta och har under de sista decennierna bebotts av släkten Karlsson. Stället ägs numera av yngste sonen Tore.

Skomakare Ekström
Invid en tidigare skogsgata som utgår från Byleborg upp emot torpen under Lindholmens gård, bodde även en skomakare vid namn Mathias Ekström. Han hade redan före min barndom gått hädan, men hans efterlämnade änka kommer jag mycket väl ihåg. Vi kallade henne moster Ekström, en mycket snäll och timid gammal tant. Alla torparungar som gick i skolan i Frösunda fick använda sig av denna väg. Skolskjutsarna var ännu ej uppfunna så det var en lång vandring till och från skolan varje dag, ibland över milen.

Klara Ek i Hackstalund
Nästa anhalt är Hackstalund som omfattas av flera småställen. Här levde och verkade på sin tid slaktaren och fältskären Jakob Otto Sjögren med sin hushållerska Klara Ek. Han hjälpte många av sina medmänniskor i deras nöd när det gällde akuta sjukdomar. Han tillhandahöll örtmediciner och förband så ock lagade benbrott med spjälningsmetoden, ofta bättre än dåtidens sjukhus förmådde. Han ansågs som en mycket duktig och tillförlitlig person. Hans hushållerska Klara Ek fortsatte verksamheten efter hans död.
Som liten pojke var jag ofta med på besök hos henne. Det var med stor vördnad och respekt man mötte denna gamla dam, och det var något av saligt andeväsen över hennes person.
Efter hennes död fortsatte Anna Edman vid Solsta en del av verksamheten. Hon hade under Klara Eks sista år hjälpt henne på alla sätt och vis - åldringsvård var vid seklets början ett okänt begrepp. På så sätt fick Anna del av den Sjögrenska läkekonsten och medmänniskor i nöd.

Styckjunkare Bergman
Efter denna tidsepok kom det en styckjunkare vid namn Bergman hit. Han drev hönsskötsel och trädgårdsodling några år, eller rättare sagt, det var hans hustru som utförde jobbet. Styckjunkaren hade pippi på att bygga dammar och ordnade på detta sätt något av ett sjösystem med öar och holmar samt små hus där han hade ankor och gäss. Det var faktiskt en sevärdhet men blev till förtret för en del grannar som blev utan vatten i sina brunnar. Han lade nämligen beslag på det mesta av vattnet.
Huset längre upp i backen beboddes av Klara Ek under hennes senare år. Efter hennes död flyttade det in sommargäster vid namn Hallberg.

Sjögrens backe
Landsvägsbacken, som efter vår bedömning var väldigt stor, kallades Sjögrens backe och utnyttjades till spark- och kälkåkning av traktens ungdomar vid fettisdagarssammankomster. Man åkte så kallat ”Långt Lin” om det fanns snö eller is. Det fanns det alltid under 20- och 30-talen och det samlade väldigt stora ungdomsskaror.

Branden i Brända Bergen
Namnet Brända Bergen användes aldrig under min uppväxttid, som jag kan minnas. Lillskogsbergen kände man däremot omedelbart till. Det var där den stora skogsbranden svepte fram sommaren 1918. Den gav mycket långvariga efterverkningar. Spåren syns ännu efter drygt 60 år.

Branden började nere vid järnvägen, nedanför stället där Ivar Lundvall bodde. Det var ett vedeldat ånglok som förorsakade branden. Den spred sig mycket fort i den torra undervegetationen och antände även trädens toppar, där lågorna hoppade från träd till träd. Hela traktens folk hjälpte till med släckningsarbetet och militär tillkallades för att hjälpa till med begränsningen av eldhärden. Det tog flera dagar innan man var herre över branden. Efterverkningarna satt kvar i många år, även de positiva. Det blev stora mängder av smultron, hallon och svamp, framför allt murklor och folk kom från hela bygden för att förse sig av nyttigheterna.

Det var före bilarnas tid men cyklarna hade invaderat marknaden och dessutom kom man även hästanspänt för att få så mycket som möjligt med hem till förråden.

Zakeus Carlsson-Waldebäck
Har här tidigare nämnt Ivar Lundvalls hus. Det byggdes under slutet av 20-talet av klockaren och skolläraren Zakeus Carlsson-Waldebäck, en betydande man för vår bygd. Hans fotografikonst, från slutet av 1800-talet och fram till 1930-talet, har tillfört hela Vallentuna oskattbara värden.

Solsta
Vi ställer nu kosan mot Solsta. I den gamla bebyggelsen har man här spräng in en hel del nyare och modernare hus. Det finns i Solsta ett hus som räkna som synnerligen värdefullt ur bevarandesynpunkt. Det är bostadshuset vid Sjöberg, där den gamle bysnickaren Kalle Gustavsson framlevde sitt strävsamma liv. Här fanns också tidigare en banvaktsstuga med tillhörande bompassning för landsvägsövergången. Passningen sköttes av banvaktens hustru, under min barndom först av Anna Edman och senare av Hilda Jansson.
Solsta består i övrigt av två gårdar med mycket lång förankring bakåt i tiden. Bönderna har under århundradena varit många.

Norra gården
känner jag till mest genom hörsägen. Jansson var svärfar till Axel Wahlström som sedan brukade gården från slutet av 1800-talet fram till början på 1930-talet. Henning Larsson, sedermera Billsta hade den ungefär ett tiotal år och därefter Sven Wahlström, auktionisten, som med hjälp av sina söner fortfarande brukar gården.

Jerk-Pers Elins pojken i Solsta
Södergården innehades från mitten av 1800-talet av Erik Persson som även hade en gård i Fågelsunda. Han var för övrigt med och startade Evangeliska Fosterlandsstiftelsens verksamhet i Frösunda. Halva gården övergick sedan till hans dotter Elin Persson som sedermera ägde hela gården fram till sin död 1944. Hon kallades ofta för Jerk-Pers Elin och hos henne växte jag upp från ett års ålder och fram till 20-årsåldern. Ofta fick jag av den anledningen bära namnet ”Jerk-Pers Elins pojken i Solsta”. Under vissa perioder under uppväxttiden var de inte alltid ett så tilltalade namn men tiden läker alla sår och idag är jag enbart road av att ha haft ett så tilltalande namn under min barndom.

Bönder i hundratals år
Bland de övriga bönderna på denna gård var en man vid namn Nilsson. Hans förnamn känner jag inte till men han hade en son vid namn Wallentin Nilsson, sedermera bosatt mitt emot nuvarande kvarnen i Frösunda. Efter honom kom släkten Lundqvist till Solsta, med Albert som den förste i raden, sedermera avlöst av sönerna Kalle och Lasse som av olika anledningar hoppat av det hårda slitet.

Nu finns endast Emma Lundqvist kvar på gården, 83 år, ej längre aktiv jordbrukare. Dottersönerna i granngården svarar för jordens skötsel.

Bastuhagen och Söderkilen
Detta är bara en liten del av vad som hyses inom Solstas ägor. Här har folk levt och verkat sedan urminnes tider, det minner alla gamla fornlämningar om. I en hage söder om gården, Bastuhagen,

Återfinns bland annat två mycket fina runstenar, numera iordningställda, med imålade runor och tydliga skylttavlor. Visäte heter runmästaren. Hela denna hage är i övrigt full av gravar och gamla bosättningar, idag föremål för mycket stort intresse från våra forskare. Det finns härdgropar, som kommit fram vid en sandtäkt i södra delen av hagen om en åker, som går under namnet Söderkilen. Det finns ännu ett gravfält mellan nuvarande järnvägen och gamla landsvägen mitt för Odenslund där Olle Lundqvist bor. En bäck som kommer från Solsta inägor kallas Kvarnlöten och här har även tidigare funnits en vattenkvarn. Runt bäcken finns ytterligare fornlämningar.
Gustaf Åkerblom

Kulturombuden i hemtjänsten vid Granbyhällen i Orkesta. Guide är Gustaf Åkerblom

Foto: Gun Hillbo 1991. Vallentuna bildarkiv

Kyrkoböckerna:

Närtuna (AB) AII:2 (1908-1918) Bild 1840 / sid 174 (familjen arrendator i Ubby Gustafslund)

Närtuna (AB) AII:3 (1918-1930) Bild 2080 / sid 197 (Gustaf föds, föräldrarna arrenderar Gustafslund)

Rö (AB) AII:3 (1915-1925) Bild 2860 / sid 272 (familjen är torpare i Lisinge)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 2650 / sid 249 (familjen i Gäddarö)

Össeby-Garn (AB) AIIa:11 (1918-1935) Bild 1270 / sid 431 (familjen i Husa, Årstalund)

Häverö (AB) AIIa:9 (1922-1929) Bild 340 / sid 25 (familjen i Bergby)

Häverö (AB) AIIa:13 (1930-1938) Bild 480 / sid 22 (modern dör och familjen lämnar Bergby)

Häverö (AB) AIIa:13 (1930-1938) Bild 2480 / sid 222 (far ensam med fyra barn, Barnen skingras)

Väddö (AB) AIIa:12 (1931-1947) Bild 3550 / sid 749 (far är ladugårdskarl i prästgården)

Länna (AB) AIIa:9 (1928-1940) Bild 1130 / sid 705 (far ensam skogsarbetare, hos syskon i Utanbro)

Länna (AB) AIIa:9 (1928-1940) Bild 500 / sid 642 (far skogsarb i Underskog m ny fru och en son)

Länna (AB) AIIa:11 (1940-1949) Bild 1580 / sid 498 (far lantarb i Västanskog, Underskog, fru o son)

Frösunda (AB) AII:5 (1930-1950) Bild 2000 / sid 186 (Gustav flyttar 23/2 1934 till Elin Persson i Solsta)

Karl Edvin Karlsson alias Elektriska Karlsson

Klas Edvin Karlsson

Han kallades Elektriska Karlsson på byn. Det kom sig av att han som  linjemontör och elinstallatör elektrifierade Vallentuna när det begav sig.

- Han fick under år 1920 uppdraget att sätta upp stolpar och dra elektriska ledningar i Vallentuna, berättar två av hans barn, Gun Johansson och Gunnar Karlsson, i Vallentuna Hembygdsförenings tidning 

"Vallentuna Förr och Nu" nr 2 år 2002.

- I november samma år kopplades strömmen på för ett 30-tal bondgårdar och ett 100-tal villor, vilket motsvarade hälften av möjliga användare inom socknen. 

Linjeförman
Klas Edvin Karlsson
född 13/2 1894 i Lilla Malma, Södermanland

Son till:

Torparen Karl Edvard Karlsson född 8/6 1859 i Lilla Malma - död 19/3 1904 i Lilla Malma (Malmköping)

och hans hustru (vigsel 6/11 1890):

Sofia Augusta Ehrling född 18/2 1860 Malmköping - död 11/3 1901 i Lilla Malma

Barn: 

1. Karl Gustaf Robert född 7/6 1892 i Lilla Malma 
2. Klas Edvin född 13/2 1894 i Lilla Malma (sju år när mor och tio år när far dog)
3. Gunhild Sofia född 30/8 1896  i Lilla Malma (fem år när mor och åtta år när far dog)
4. Augusta Maria född 23/4 1900 i Lilla Malma (till Katarina 13/5 1904)

Klas Edvin Karlsson kom till världen 1894 i en torparfamilj i Lilla Malma, Södermanland. Föräldrarna dog 1901 och 1904 när Klas Edvin var sju respektive tio år gammal. Syskonen skingrades men Klas Edvin och två år yngre systern Gunhild Sofia blev fosterbarn hos farföräldrarna, torparen Karl Johan Persson (1830-1919) och hans hustru Kristina Charlotta Ersdotter (1834-1920) i Stora Mötet, Lilla Malma. De var då båda i 60-års åldern.   

Klas Edvin Karlssons barn berättar vidare om sin far: 

- Han och hans syskon blev tidigt föräldralösa. Han fick bo hos olika släktingar tills han vid 12 års ålder började arbeta på olika håll med jordbruk, hushåll och på byggen. Han kom år 1914 till ett arbetslag som höll på med utbyggnaden av linjenätet åt Älvkarleby kraftverk. Det togs i drift 1915.

Vallentuna Förr och Nu 

Med undantag för ett års värnplikt arbetade vår pappa med denna typ av linjeutbyggnader fram till 1918 och hade Vattenfall som arbetsgivare. Arbetena var då förlagda till Södertälje, där bristen på mat under första världskriget var påtaglig. 

- Vi fick faktiskt svälta, men av en tillfällighet fick jag av en bekant höra att det skulle byggas för en elektrisk förening i Turinge ca en mil utanför Södertälje och jag blev rådd att söka jobbet. Jag cyklade ut till godsägare Waldecrantz på Brokvarn och erbjöd mig att utföra deras linjebyggnader med cirka 30 km ledningar för 3 kV och erforderliga transformatorstationer och lågspänningsledningar. Jag visste att jag skulle få en del arbetskamrater med från Vattenfall. 

Vi underhandlade och fick jobbet. Det var visserligen dåligt betalt, men vi kom bort från Södertälje. 

                    Vi kunde sätta igång i början på juli och den färska potatisen började bli färdig

                    och här fanns mat. Vi var färdiga strax efter jul med hedern i behåll.

 

Det gällde nu att skaffa nytt jobb. Den ingenjör som varit konsult för Turingeföretagen hade samma typ av uppdrag för Össeby-Garns elektriska förening och pappa och hans lag blev rekommenderade för linjearbetena. General Hugo Hult på Hakunge var ordförande i föreningen och en överenskommelse träffades om stolpuppsättning i mars 1919. Ledningsnätet var cirka 52 km inom Össeby-Garn, Angarns och Vada socknar.

- Vi arbetade hårt och hade färdigt strax före jul och tyckte att förtjänsten var ganska god, jag vill minnas cirka 2:90 kr/timme.

Av någon anledning hade jag ett ärende till Vallentuna på nyåret 1920 och helt oförmodat träffade jag landsfiskal Woxén som varit kassör i Össeby-Garnsföreningen men som nu flyttat till Vallentuna. Han berättade att det nu bildats en elektrisk distributionsförening i Vallentuna, att han var ordförande i denna och att Föreningen för Stockholms läns elektrifiering var anlitad som rådgivare med ingenjör Harald Engberg som kosulent.

Woxén ville att jag skulle ta kontakt med Engberg. Engberg blev glad för han behövde någon som kunde planera ledningsnätet i Markim-Orkesta, som också skulle byggas ut under 1920. I Vallentuna hade han en linjemästare Möller som utförde planeringen. Jag fick sätta igång omgående...

Artikeln om Vallentunas elektrifiering 

fortsätter förstås i hembygdsföreningens tidning

medan jag återvänder till kyrkoböckerna:

Klas Edvin flyttade hemifrån till Wansö där han drygt 17 år gammal blev dräng den 27/10 1911. Han flyttade därifrån 1916 till Strängnäs där han bosatt i Fredslund kunde titulera sig Linjeförman. 

Där gifte han sig i midsommartid 24/6 1919 med Fanny Elisa Teresia Eriksson och flyttade samma år till Össeby-Garn. 

Den 27/12 1920 - fyra dagar före nyårsafton - gick flyttlasset vidare till Molnby i Vallentuna. Året därpå, den 24/11 1921, flyttade familjen till Godthem i Åby och 27/11 1925 gick flyttlasset vidare till Lyckebo, Rickeby 1:160, i Villasamhället. 

Klas Edvin Karlsson kallas då elektriker och reparatör med egen installationsrörelse inom Vallentuna Elektriska Distributionsföreningen.   

Foto: Gun Hillbo 1996. Vallentuna Bildarkiv. 

Mörbyvägen 3 byggdes 1923 som bostad för K E Karlsson med familj. I trädgården finns en

hängalm med bord, belysning och infravärme, en gång planterad av K E Karlssons hustru. Fastighetsbeteckning Rickeby 1:67. Huset rivs i maj 2000 inför byggstarten av husen i bostadsrättsföreningen Runhällen

Klas Edvin Karlsson och hans hustru Fanny Elvira Teresia fick sex barn som tillsammans gav dem tolv barnbarn. Nästan alla bodde kvar i Villasamhället och de flesta i Rickebyområdet längs Mörbyvägen.                

Linjemontör 

Klas Edvin Karlsson född 13/2 1894 i Lilla Malma, Södermanland

Gift 24/6 1919 med:

Fanny Elvira Teresia Eriksson född 18/8 1896 i Torshälla, Södermanland - död 27/11 1980

Efter vigseln i Strängnäs flyttade makarna till Össeby-Garn.

Barn: 

1. Karl Gunnar Edvard född 16/10 1919 i Össeby-Garn (1940 linjearbetare. El distributionsfören)
2. Sven Gustaf Edvin född 23/3 1921 i Vallentuna (Hjälpmontör 1940)
3. Klas Arne född 27/3 1923 i Vallentuna (Hjälpmontör 1940)
4. Anne-Maria Margareta född 5/12 1924 i Vallentuna (Hemgöromål 1940)
5. Gun Lillemor född 1/1 1931 på Allmänna BB, Engelbrekt
6. Lennart Evert Karlsson född 16/5 1935 i Engelbrekts församling

Värt att notera är att sonen el-montör Klaes Arne Karlsson och hans familj i drygt 15 år bodde i Gamla Järnvägsrestaurangen innan de 1967 de flyttade vidare till Enbacksvägen 17. 

Allévägen med utfarten mot Banvägen T h syns hörnet av Vallentuna kommunalhus i bildens

mitt järnvägsrestaurangen Flugan med Vallentuna järnvägsttation t h. I bakgrunden Maskin-Tellus tillverkare av rullband. När Konsumhuset byggdes t v, stängdes Allévägens utfart av mot Banvägen.

Foto: Jan Ek 1963. Vallentuna bildarkiv. 

År 1973 samlades de olika föreningarna till ett och blev Vallentuna Elverk ekonomisk förening. Den ombildades småningom till aktiebolag i vilket de ca 2000 delägarna blev aktieägare. Vallentuna kommun var förstås den störste med sina 10,7 procent av aktierna. 

Karl Edvin Karlssons barn berättar vidare:

Vid sidan av tjänsten som distributionsföreningarnas montör hade vår pappa rätt att även utföra installationsuppdrag hos elkonsumenterna. Denna verksamhet bedrev han från 1972 som aktiebolag tillsammans med sina två söner. Idag är yngste sonen Lennart fortfarande verksam i företaget som numera går under namnet Lennart Karlsson Elinstallationer. 

Vår pappa, K E Karlsson vaslutade sin karriär som chef för Vallentuna elverk och gick i pension 1963, men var kvar i elverkets styrelse fram till 1977. Han avled 1984. 

 

Sönerna gick alla i Karl Edvin Karlssons fotspår och blev oumbärliga för det småningom elektrifierade Vallentuna. Yngste sonen Lennart Karlsson gör fortfarande reklam för sig och sin elinstallationsfirma med adress Mörbyvägen 1 på internet trots att han gick ur tiden 2014. 

Du hittar 2024 hans annons på internet här och här

Lennart Karlsson Elinstallationer

Företag Lennart Karlsson Elinstallationer ligger i gatan Mörbyvägen 1. Företagets huvudsakliga affärsomradet är VALLENTUNA.
Om du gillar samtal till detta företag kan du använda telefonnummer 08-511 740 92.
Nedan hittar du ocksa mer detaljerad information.

Namn:Lennart Karlsson Elinstallationer

Adress:Mörbyvägen 1

Postkod:186 32

Stad:VALLENTUNA

Kommun:Vallentuna

Län:Stockholms län

Telefon:08 511 740 92

Mobiltelefon:070 608 74 92

Fax:08 511 707 70

Org.nummer:916632-9269

Branscher:Elektriska installationer

Mörbyvägen 1, Vallentuna

Skivbutiken i hörnet av Allévägen och Mörbyvägen.
Här har tidigare K E Karlsson sålt elektriskt material.

 
I fastigheten finns också lägenheter,
K E Karlssons son Lennart bor 1993 i en del av huset.

Foto: Gun Hillbo 1990

Vallentuna bildarkiv.

Karl Edvin Karlssons minnesanteckningar

Karl Edvin Karlsson efterlämnade mycket intressanta minnesanteckningar på "uppdrag" av, som det verkar, ett barnbarn. De är daterade sommaren 1981. 

Karl Edvin Karlsson lät kopiera och häfta in dem hos min far, Arne Antonsson, som var boktryckare och hade Affärs- och Tidskriftstryck i Bällsta. Pappa gick ur tiden 2009 och sedan dess har hans tillhörigheter stått orörda. Sedan min mor gått bort 2023 och vi har tvingats städa ur deras hus, återfanns bland annat Karl Edvin Karlssons minnesanteckningar i flera delar. 

En av delarna har rubriken "Vallentuna från 1920". 

Den består av 15 sidor tätskriven text om många av de Vallentunabor som Karl Edvin Karlsson hade att göra med under tiden för Vallentunas elektrifiering. Jag har skrivit av dessa sidor då de onekligen är av stort lokalt intresse. 

Du hittar dem här.

Karl Edvin Karlsson i kyrkoböckerna:

Lilla Malma (D) AI:25 (1891-1895) Bild 44 / sid 36 (KEK + ff o fff m familjer i Stora Mötet, Skulsta)

Lilla Malma (D) AI:27 (1896-1899) Bild 54 / sid 37 (Familjen i Stora Mötet, Skjulsta ägor)

Lilla Malma (D) AIIa:1 (1900-1906) Bild 470 / sid 36 (Samma plats som ovan. Föräldrarna döda)

Lilla Malma (D) AIIa:3 (1907-1913) Bild 760 / sid 64 (fosterbarn hos torpare i Stora Mötet, Skjulsta)

Vansö (D) AIIa:2 (1911-1924) Bild 550 / sid 43 (Klas dräng i Husby No 1, flytt t Strängnäs 11/11 1916)

Strängnäs landsförsamling (D) AIIa:4 (1915-1920) Bild 1280 / sid 113 (Linjeförman i Fredslund, gift)

Össeby-Garn (AB) AIIa:11 (1918-1935) Bild 380 / sid 342 (familjen i Ösby Karlsro)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 2320 / sid 216 (Linjeförman, familjen i Molnby)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 760 / sid 60 (familjen i Godthem, Åby)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 3130 / sid 300 (familjen i Lyckebo, Villasamhället)

Folkräkningarna

1940 Familjen bor i Lyckebo, Rickeby 1:160

1950 Klas Edvin är nu Elinstallatör och bor i Rickeby 1:160 med hustrun och yngste sonen Lennart.

1960 Klas Edvin bor med hustrun i Rickeby 1:149, Mörbyvägen 13 i Vallentuna

1970 Som ovan.

1975 Klas Edvin och hustrun bor sedan 1972 på adress Mörbyvägen 1 i Vallentuna

1980 Som ovan.

Johanna Maria Landström råkade sannerligen i olycka...

Är det sant att min anförvant Anders Landström född 22/3 1882 i Stockholm var ett hittebarn med okända föräldrar som hittades på någon av skärgårdsöarna i Österåker, undrar en vän. 

Så här i efterhand är det naturligtvis inte så lätt att veta hur mycket man visste om hans ursprung. 

Men helt okänt var det ju inte. 

Han var son till Johanna Maria Landström född 30/1 1846 i Romsbro, Örebro som helt enkelt råkade i olycka...

En sökning på Anders i Rotemannen 3 ger oss hans ursprung. Sedan är det bara att nysta vidare.

Men varför Anders i alla år kallades hittebarn. Ja, det är frågan...

Låt oss följa familjen i kyrko- och andra böcker... 

Johanna Maria Landström (ff m)

född 30/1 1846 i Ramshyttan, Ramsberg, Örebro län. 

Felaktigt födelsedatum (30/7) följer henne genom livet. 

Dotter till: 

Mästersmeden Carl Eric Landström (ff mf) född 26/6 1806 i Ludvika - död 17/2 1870 ohh

Greta Stina Jansotter (ff mm) född 1822 i Ramsberg - död 29 år gammal av bröstfeber 10/4 1851 i Ramsberg

Johanna Maria Landström blev moderlös när hon var fem år gammal. Fadern blev därmed inhyses fattighjon och barnen skingrades.
Johanna Maria blev ”utarrenderad” i fosterhem och fick tidigt – från ca 15 års ålder - dra sig fram som piga. Hon flyttade mycket och minst varje år. 

Se kyrkoböckerna i blått nedan.

Johanna Maria Landström kom 1878 från Vallentuna till Össeby-Garn där hon tjänstgjorde först på Stora Karby och senare på Hacksta säteri. 
Det mesta ser ut att ha gått hennes väg tills skräddaren Karl Johan Sjöström gjorde henne med barn...

När Johanna Maria Landström lämnar Össeby-Garn 1883 och flyttar till Stockholm blir barnen, enligt Rotemannen, kvar i Gillberga, Össeby Garn. Det framgår att barnen åtnjuter fattigvård och i Gillberga fanns en "Gillberga Fattiggård" (som även var ett lantbruk) med många individer. Johanna och pojkarna är emellertid skrivna "på socknen" i Össeby-Garn. Så hette det när prästen inte riktigt visste var folk befann sig och de inte hade lämnat in något flyttbetyg.  

Läs mer om Gillberga Fattiggård här och här och här 

I Rotemannen finns även en social anteckning: 

Doktor 1893-06-07 och Rem till Afi 1893-01-04 vilket tyder på att hon var sjuk. Fem dagar senare dog hon av tuberculos 48 år gammal den 9/1 1894 i Maria Magdalena församling, Stockholm. Hon var då folkbokförd på Brännkyrkagatan 148 i Maria Magdalena församling. Flera på samma adress döda av TBC är inskrivna på samma sida i dödboken. 

Hennes pojkar på Gillberga Fattiggård skulle strax fylla 14 respektive 12 år. 

Det tycks inte finnas någon bouppteckning efter henne. 

(Rotemannan, Sveriges dödbok och SCB (bild 875), ej på plats i db Maria Magdalena)

Johanna Marias barn: 

1. Carl Johan Landström född 8/3 1880 på Provisoriska barnbördhuset (anges som församling i SCB), Stockholms län, oäkta - död av olyckshändelse (förbränning) den 24/8 1919 i Söderbärke (SCB) "Attest från Norrbärke den 25/8 1919". Barnets fader: Skräddaren Karl Johan Sjöström utan känd kyrkoskrifningsort. Modern är 34 år. Attest om födelsen avsänd till Össeby-Garn.                
2. Anders Gustaf Landström född 20/3 1882 (ofta felaktigt 22/3) i Stockholms länsfängelse (anges som församling i SCB), oäkta. Inskriven i födelseboken (SCB) som Gustaf Viktor född 20/3 1882. Moder: Rannsakningsfången No 5 Johanna Maria Landström från Össeby-Garn socken i Stockholms län. Attest skickad till pastorsämbetet i Össeby-Garn 21/3 1882. Död 20/7 1951 i Österåker.

SCB födelsenotis för sonen Anders Gustaf som här kallas Gustaf Viktor. Attest till Össeby-Garn.

Födelsenotis i Össeby-Garn för sonen Anders Gustaf Landström. 

Föräldrarna:

Förra Pigan Johanna Maria Landström skrifven "på socknen" (Össeby fol 99)

Barnet föddes å Stockholms Länsfängelse, der modren undergick 1 månads fängelse för första resan snatteri. Gossen döpt af fängelsepredikanten Annell å Stockholms länsfängelse. 

15/5 1881 

får Johanna Maria Landström absolution (syndernas förlåtelse) av kyrkan för Lönskaläge.

Hon har alltså haft sex utanför äktenskapet. 

Detta hade sannolikt uppdagats genom att hon fött sonen Carl Johan Landström född 8/3 1880. 

Fader till barnet anges vara skräddaren Karl Johan Sjöström utan känd kyrkoskrivningsort. 

Honom fick de alltså inte tag på. 

Det fanns emellertid en Karl Johan Sjöström född 17/8 1853 i Söderby Carl. Han var sjöman och skeppare men gick i land och blev skräddare. Han gifte sig 21/8 1881 med en annan. 

Lönskaläge
Hor är en äldre benämning på utomäktenskapligt sexuellt umgänge (och är i denna bemärkelse således inte relaterat till prostitution).

Följande grader av hor fanns sedan den karolinska tiden:

• Lönskaläge, där ingendera parten var gift.
• Enkelt hor, där ena parten redan var gift med någon annan.
• Dubbelt hor, där båda parterna redan var gifta med någon annan

Lönskaläge var då ett brudpar haft sexuellt umgänge före giftermålet, och bötessatsen var då i allmänhet lägre än för hor. Om umgänget varit okänt vid tidpunkten för äktenskapet och brudkrona använts utdömdes dock även böter för "kronebrott" (dessa hanterades dock av sockenstämman och inte häradsrätten).

Under äldre tid var dubbelt hor belagt med dödsstraff. Beviskraven var emellertid mycket höga, och straff utmättes därför ytterst sällan enligt lagens skrivning. Åtal för lönskaläge förekom i princip bara då brottet resulterat i graviditet, eftersom det i många fall annars var svårt att bevisa. Straffet var böter, men i de fall pengar saknades kunde spöstraff utdömas. Före 1734 var det dödstraff vid tredje resan lönskaläge. Genom 1734 års lag blev straffet vanligen böter eller spöstraff för hor.

Lönskaläge avkriminaliserades genom 1864 års strafflag. Straffet för hor blev samtidigt i de flesta fall böter, och dessutom infördes huvudregeln att den bedragna maken eller makan var tvungen att anmäla händelsen för att det skulle gå till åtal. Hor avkriminaliserades först 1937, även om lagstiftningen då sedan länge inte tillämpats.

I Polisunderrättelser 1881 

finns följande efterlysning:

Förra pigan Johanna Maria Landström, omkring 36 år gammal med mörkt hår, ljusbruna skefvande ögon, bred mun och glesa framtänder är angifven att den 9 sistlidne Maj hafva från pigan Emma Stålnacke i Gillinge tillgripit diverse klädespersedlar.

Landström som den 13/10 ankommit till Angarns socken, har, då hon blifvit öfverraskad af Stålnacke, som funnit henne innehafva en del av den henne frånstulna egendomen, aflägsnat sig, qvarlemnande åtskilliga af de stulna persedlarne jemte 2 mat-, 1 dessert- och 4 theskedar af nysilfver, hvilka antagligen äfven äro stulna. 

Af Landström , som under senaste tiden lärer hafva uppehållit sig i Stockholm är till red. afsändt ett äldre fotografiporträtt, som likväl lärer i det närmaste öfverensstämma med hennes nuvarande utseende. Vid anträffandet torde hon häktas för undergående af ransakning vid Wallentuna Härads Rätt enligt begäran av Kronolänsman Hasselhuhn i Stockholms 1:a B.

Ännu en efterlysning 1882!

Som i No 53 C 3 sist omnämnda Pigan Johanna Maria Landström, hvilken enligt deri omn. rätts nu laga

  kraftvunna utslag skall befordras till under gående af 1 månads fängelsestraff, afvikit från orten utan

att kändt är hvar hon sig uppehåller, torde bemälda Landström efterspanas och om hn andträffas häktas samt öfverlämnas till K.B. i Stockholms län för undergående af straffet. Landström tos uppehålla sig i

Stockholm med försäljning av "kroppkaor". Utslaget finns hos Kronolänsman Haselhuhn i Stockholms 2:a K hvilken medd. förestående. 

1882

10:0 I No 102 A 4 efterlysta Pigan Johanna Maria Landström är den 8/9 anträffad i Stockholm samt införpassad till länsfängelset för straffets undergående, enligt meddelande af Kronolänsman Hasselhuhn i Stockholms 2:a E.

1882

3:0 I N:ris 2 B 1o6 C 6 omn. Pigan Johanna Maria Landström blef af Wallentuna Härads Rätt den 3/5 dömd att, för å olika tider och ställen föröfvade tillgrepp, undergå 1 månads fängelse för 1:a resan snatteri, men ställdes på fri fot, enligt meddelande af KronolLänsman Hasselhuhn i Stockholms 1:a B.

Polisunderrättelser 1882

Häktade personer och Aflysningar

I No 122 A 2-81 efterlysta Pigan Johanna Maria Landström är den 2/1 (2/4) häktad i Össeby socken samt införpassad till Stockholms länsfängelse enligt meddelande af Kronolänsman Hasselhuhn i Stockholms 1:a B - Landströms födelsetid?

Stockholms läns- och straffängelse

Stockholms läns- och straffängelse (Östermalmsfängelset)

Sveriges första länsfängelse,Stockholms läns- och straffängelse, inrättades 1846. I november 1898 flyttade fängelset från Wallingatan på Norrmalm till en nyuppförd byggnad i kvarteret Domherren på Östermalm ansågs läget vara lämpligt för ett fängelse eftersom Östermalm då låg en bit bort från Stockholms centrala delar.

Byggnaden ritades av arkitekt Gustaf Lindgren och såg ut som en medeltida borg, inte likt något annat svenskt fängelse. Fängelset uppfördes enligt det amerikanska s.k. philadelphiasystemet och innehöll 115 celler. Rastgårdarna var utformade som trekantiga tårtbitar och i källaren fanns mörka straffceller.

Fängelset var från början avsett för kvinnliga fångar, men fick snart även avdelningar för män. ”Östermalmsfängelset” lades ned redan 1924 Anledningen till att anstalten lades ner efter endast 26 år anses ha varit en tilltagande, besvärande insyn från intilliggande bebyggelse. Därefter användes byggnaden som depå för förvaring av en del av Riksarkivets arkivhandlingar. Byggnaden revs 1968 och idag ligger Arkitekthögskolan på dess tomt.
Arkivet, tiden 1847-1924, omfattar 11 meter handlingarvarav drygt 7 meterbestår av fångrullor till 1924. Fångrullorna är den enda fullständigt bevarade serien,i övrigt förekommer många luckor i arkivet. T.ex. finns endast en biografibok, 1902-1912, bevarad. Den innehåller uppgifter om varje kvinnlig fånges bakgrund och orsak till fängslandet.

Johanna Maria Landström

fick 1 månads fängelse för snatteri

Stockholms läns- och straffängelse (A, AB) D3A:40 (1882) Bild: 310 Sida 27

Johanna Maria Landström född 9/6 1846i Ramshytta socken, Örebro län eger hemortsrätt i Össeby-Garn socken, Stockholms län. Ogift piga. Längd: 5 fot 4 a. Wäxt: medelmåttig. Ögon: blå. Hår: Ljusbrunt.  Näsa: Spetsig. Ansigte: Ovalt. 

Stöld. Införpassad af Kronolänman Hasselhuhn. Rubrik: 1882 den 15 april Rannsakning inför Wallentuna Häradsrätt. 1882 den 3 maj. 

1882 den 20 mars framfödde Johanna Maria Landström ett lefvande gossebarn i (vilket) 

intogs å Allmänna Barnhuset den 21 i samma månad. 

Stockholms läns- och straffängelse (A, AB) D3A:40 (1882) Bild: 310 Sida 27

Vad hon hade med sig till fängelset och vad det var värt:

1 halsduk 0,25        Contant 2.20    1 klänning 0.75         4 kjortlar 2.00        1 Wäst 1.00    1 kappa 2.50

3 halsdukar 1,50    1 Schval 2.00    1 par strumpor 0,50  1 par kängor 2,50   1 linne 0,25    

1 förkläde 0,12      1 näsduk            1 portmonnä             1 ring

1882 den 3 maj Wallentuna Härads Rätt: Stöld å fri fot

Stockholms läns- och straffängelses kyrkoarkiv (A, AB) A:5 (1882-1892) Bild:650 Sida 33

No 98 Landström Johanna Maria

Född den 7/7 i Ramsberg socken af Örebro Län

Föräldrar: Smeden Karl Erik Landström död 1871 i Ramsberg och hans hustru Greta Stina Landström död 1847 ib.

Utarrenderad efter moderns död och uppfostrad af en smed vid Ramshyttan; gått i skola; hade goda föredömen i barndomen; tjenade i 3 år i Smedjebacken; 1 år vid Ramshyttan; kom till Stockholm och haft tjenat på landet närmast staden. De sista tre åren försörjt sig med tillfälligt arbete. 

1 nattvardsgång vid 15 år i Ramsberg. Sista 1881 i Össeby. 

Ogift. Har 2 oäkta barn som båda lefva. 

Hemort: Össeby-Garns socken af Stockholms län. 

Tidigare ostraffad.

Gustaf Viktor född den 20 mars 1882, döptes den 21 i samma månad. 

Ankom 1882 8/9. Fängelsetiden börjar 8/9. 1:a resan snatteri. 0 särskilda tider och ställen. 

En (1) månads fängelse. Wallentuna Härads Rätt. 

Utdrag 1882 3/5. 

Stockholms läns- och straffängelses kyrkoarkiv
(A, AB) A:5 (1882-1892) Bild:650 Sida 33

Innanläsning och Kristendomskunskap försvarliga.

Kan skrifva, ej räkna

Frigivning 1882 8/10

Detta antecknadt efter fångens egna uppgifter alldenstund inget prestbetyg hit medföjde

Stockholms läns- och straffängelses kyrkoarkiv (A, AB) C:1 (1864-1891) Bild:60

1882, 83 års Födelse-Bok för Stockholms Länsfängelse i Stockholms Stad.
20/3 1882 Gustaf Viktor (2a barnet) Modern Rannsakningsfången No 5 Johanna Maria Landström.

Hemvist: Össeby-Garn socken af Stockholms län. Modern är 35 år och ogift. 

Varmt tack för benägen hjälp med den här delen

Therese Andersson och Mats Carlsson!

Össeby-Garn (AB) AI:13 (1881-1885) Bild 105 / sid 99

Johanna Maria Landström fick absolution (syndernas förlåtelse) 15/5 1881 för lönskaläge.

Barnets fader: Skräddaren Karl Johan Sjöström utan känd kyrkoskrifningsort.

Barnet född å Provid Barnbördshuset i Stockholm.

Johanna Maria Landström dömd den 3/5 1882 af Wallentuna häradsrätt till en månads fängelse för 1:sta resan snatteri. 

I Rotemannen står att Johanna Maria Landström lämnade sina barn (1 och 3 år gamla) i Gillberga, Össeby-Garn, när hon flyttade till Stockholm 1883. I Gillberga finns en "Gillberga Fattiggård" med många individer. Johanna Maria Landström och barnen är dock skrivna "på socknen" i Össeby-Garn. Man visste alltså inte var de fanns men av Rotemannen framgår att barnen åtnjuter fattigvård. 

Johanna Maria Landströms

oäkta gossebarn:

Carl Johan Landström

född 8/3 1880 i Prov Bbh, Stockholms län, oäkta - död i olyckshändelse den 24/8 1919 i Söderbärke

Barnets fader: Skräddaren Karl Johan Sjöström utan känd kyrkoskrifningsort.

Det fanns en skräddare Karl Johan Sjöström född 17/8 1853 i Söderby Carl.

Han var sjöman och skeppare men gick i land och blev skräddare. 

Han gifte sig 21/8 1881 med en annan. 

Carl Johan Landström var:

Ogift tapetserare och sadelmakare.

Anders Gustaf Landström (ff)

född 22/3 1882 i Länsfängelset, Stockholm, oäkta - död 20/7 1951 i Österåker

Han kallas Gustaf Viktor Landström född 20/3 1882 när han dagen därpå 21/3 1882 flyttar in till Barnhuset 1 på Drottninggatan 73 från Stockholm läns fängelse. 

Där blir han kvar till 3/6 1882 då han flyttas till Össeby-Garn.

Gustaf Viktor Landström blir Barnhusbarn No 12042. 

Men 22/5 1882 blir han återtagen af Össeby Garn.

Gustaf Viktor tycks ha blivit Anders Gustaf Landström i och med flytten till Össeby-Garn.

Oklart varför. Förmodligen skrivfel av prästen.

Anders Gustaf Landström gifte sig 12/11 1905 med:

Emma Georgina Ahlgren född 8/10 1879 i Ljusterö

Barn: 

Anna Margareta Gustafva född 18/9 1900 i Östra Ryd (hennes före äktenskapet, oäkta)

Anton Gustaf Sigvard  född 16/1 1915 i Österåker

Johanna Maria Landström

Sammanfattning

Johanna Maria Landström blev moderlös när hon var fem år gammal. Fadern blev därmed inhyses fattighjon och barnen skingrades.
Johanna Maria blev ”utarrenderad” i fosterhem och fick tidigt – från ca 15 års ålder - dra sig fram som piga. Hon flyttade mycket och minst varje år. Se kyrkoböckerna i blått nedan.
Det mesta gick, som sagt, bra tills skräddaren Karl Johan Sjöström gjorde henne med barn...

• Den 8 mars 1880 föds sonen Carl Johan vilket avslöjar att hon som var ogift hade gjort sig skyldig till lönskaläge. Oklart om det utdömdes något bötes- eller spöstraff utöver skammen som var nog så hemsk. Det är oklart om hon fick behålla sitt barn eller om hon fick följa honom till fattighuset i Gillberga, Össeby-Garn, där han tycks ha placerats.
• Den 15 maj 1881 Johanna Maria får absolution (syndernas förlåtelse) för Lönskaläge vilket sannolikt gjordes i samband med en gudstjänst inför hela församlingen.
• Den 13/10 1881 Johanna Maria kommer till Angarn och ertappas av Emma Stålnacke i Gillinge, Angarn, för att ha tillgripit kläder och silverbestick. Hon flyr, blir polisanmäld och efterlyst.
• Den 2/1 1882 blir Johanna Maria häktad i Össeby-Garn och införpassad till Stockholms Länsfängelse
• Den 20 mars 1882 föder Johanna Maria sonen Gustaf Viktor på Länsfängelset.
• Den 21 mars 1882 flyttar Gustaf Viktor Landström in på Barnhuset, Drottninggatan 1 och blir barnhusbarn No 12042.
• Den 15 april 1882 införpassas Johanna Maria för Rannsakning inför Wallentuna häradsrätt
• Den 3 maj 1882 döms Johanna Maria till 1 månads fängelse för 1:a resan snatteri av Wallentuna häradsrätt.
• Den 3 juni 1882 flyttas den tre månader gamle sonen Gustaf Wictor Landström till Össeby-Garn. Kanske tas han till Gillberga där storebror möjligen redan vistas. I och med denna flytt ändras hans namn till Anders Gustaf Landström.
• Den 8 sept 1882 anträffas Johanna Maria Landström i Stockholm och införpassas till Länsfängelset dit hon ankom samma dag för att avtjäna en månads fängelsestraff.
• Den 8 okt 1882 friges Johanna Maria Landström.
• 1883 flyttar Johanna Maria Landström från Össeby-Garn till Stockholm. Hennes båda barn är skrivna på hennes adress. I Rotemannen står dock att barnen är kvar på Gillberga och att de åtnjuter fattigvård.
• 1894 9/1 Johanna Maria Landström dör av tuberkulos knappt 48 år gammal.

Sönerna Carl Johan och Anders Gustaf skulle fylla 14 respektive 12 år när Johanna Maria Landström dog. Det är oklart om de hade någon kontakt med sin mamma överhuvud taget. 

Det var kanske därför Anders Gustaf kallades hittebarn. Efternamnet hade han i alla fall med sig...

Kyrkoböcker:

Johanna Maria Landström

född 30/1 1846 i Ramsberg i föräldrahemmet

Ramsberg (T) C:8 (1841-1859) Bild 45 (födelsen)

Ramsberg (T) AI:16 (1838-1847) Bild 2590 / sid 248 (Föräldrahemmet. Ramshytte Smeders Skriftlag. 

          Mästaren. Carl är inhyses hjälpsmed)

Ramsberg (T) AI:17a (1848-1857) Bild 890 / sid 81 (Föräldrahemmet. Carl fd mästaren och nu inhyses 

          torparen i Resta, Ramshytte-Bruk)

Ramsberg (T) AI:18a (1858-1865) Bild 85 / sid 79 (Föräldrahemmet i Resta. Carl änkling, fattighjon 

          och inhyses. Johanna Maria till Norrbärke)

Johanna Maria Landström 

flyttar runt som piga som man gjorde på den tiden 

(härifrån med fel födelsedatum 30/7, Rätt = 30/1)

Kyrkoböcker:

Norrbärke (W) AI:13a (1861-1869) Bild 48 / sid 40 (JM piga i Söndagsbyn, fr Ramsberg 1862)

Norrbärke (W) AI:13a (1861-1869) Bild 17 / sid 9 (JM piga i Björsjö, till p 179 1866)

Ramsberg (T) AI:18b (1858-1865) Bild 9 / sid 313 (JM piga i Ramshyttan, in fr Norrberke 1864)

Ramsberg (T) AI:19b (1865-1871) Bild 8 / sid 311 (piga i Ramshyttan, till Stockholm 23/10 1865)

Österhaninge (AB) AI:19 (1866-1870) Bild 219 / sid 213 (piga i Ofwanskog, från Kungsholmen, 

          Stockholm den 16/11 1867, flytt till Tyresö 26/10 1870)

Bro (AB, C) AI:15 (1871-1875) Bild 182 / sid 171 (bosatt i Stora Ullevi, Bro. In från Katarina förs i 

          Stockholm 8/11 1872. 

Österhaninge (AB) AI:20 (1871-1875) Bild 2220 / sid 213 (piga i Ofvanskog. In från Bro 1873 och till 

          Bro 1873)

Österhaninge (AB) AI:20 (1871-1875) Bild 2030 / sid 195 (piga i Högsta. "Saknar påskrift på betyget

          ... 1873. Till Vallentuna 1875)  

Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 970 / sid 88 (piga i förhörsroten Stora Mellösa, in från Ö 

          Haninge 24/10 1875, till Onsala 24/10 1876. Läser och förstår Katechesen "någorlunda". Ut till 

          Östra Haninge, Stockholm, 24/10 1873.)

Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 710 / sid 63 (piga hos Carl Axel Widell född 17/2 1852, 

          arrendator hos Erikssons folk, förhörsroten Grana. Kom från Täby 20/10 1877)

Täby (AB) AI:21 (1876-1880) Bild 2520 / sid 247 (piga i Thorslunda, fr Vallentuna 24/10 1876, t 

          Vallentuna 24/10 1877)

Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 440 / sid 40 (piga i Grana, till Össeby 24/10 1878)

Össeby-Garn (AB) AI:11 (1876-1880) Bild 26 / sid 18 (piga på Stora Karby. Från Vallentuna 1878, till 

          sid 42 1879)

Johanna Maria Landström råkar i olycka

Kyrkoböcker: 

Össeby-Garn (AB) AI:11 (1876-1880) Bild 50 / sid 42 (piga i Hacksta med oäkta son 1879-1881)

Össeby-Garn (AB) AI:13 (1881-1885) Bild 45 / sid 39 (piga i Hacksta med oä son. Abs 15/5 1881 för 

          lönskaläge. Fadern identifierad etc. Fol 99 1884 = på socknen)

Össeby-Garn (AB) AI:13 (1881-1885) Bild 105 / sid 99 (Johanna Maria o två barn skrivna på socknen. 

          Flytt till Stockholm 6/2 1883.) Enligt Rotemannen är barnen kvar i Gillberga, Össeby-Garn.

Johanna Maria i Stockholm efter 1883

Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 16 Tantoroten (A, AB) DIa:888 (1878-1926) Bild 20 / sid 8a (Inflyttad från Össeby Garn 1883. Ensamstående med två barn. Utflyttning 1886 till Hornstullsgatan 36 i fastigheten Fabriken 3. 

Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 16 Tantoroten (A, AB) DIa:890 (1878-1926) Bild 40 / sid 2a (ogift, ensamstående med barn. Utflyttning 9/1 1894 pga död. Brännkyrkagatan 148, Hornstullsgan 36 i fasttigheten Fabriken 3. 

Son 1

Carl Johan Landström

Kyrkoböcker:

Össeby-Garn (AB) AI:13 (1881-1885) Bild 45 / sid 39 (med mor i Hacksta)

1895 från Söderbärke till Brännkyrkagatan 148, Hornstullsgatan 36 i fastigheten Fabriken 3 där modern var skriven vid sin död 9/1 1894. 1898 utflyttad till Eskilstuna

Eskilstuna Kloster och Fors (D) AIb:45 (1898-1902) Bild 118 / sid 1592 (arbetare i Eskilstuna)

1902 från Norrbärke till Skeppargatan 19, Skeppargatan 27, Hedvig Eleonora

Hällby (D) AIIa:2 (1899-1905) Bild 2230 / sid 211 (arbetare i Skogalund)

Norrbärke (W) AII:1d (1901-1914) Bild 2420 / sid 1446 (arbetare i Smedjebacken)

Östersund (Z) AIIa:2a (1903-1914) Bild 5280 / sid 514 (tapetserare o sadelmakare)

Söderbärke (W) AIIa:4 (1909-1918) Bild 3440 / sid 333 (som ovan)

Norrbärke (W) AII:2g (1914-1930) Bild 1620 / sid 2456 (som ovan)

Söderbärke (W) AIIa:7 (1919-1927) Bild 3280 / sid 313 (Carl Johan död 24/8 1919)

Son 2

Anders Gustaf Landström (eg Gustaf Viktor)

Kyrkoböcker:

Össeby-Garn (AB) AI:13 (1881-1885) Bild 45 / sid 39 (JM piga i Hacksta med oä sonen Karl Johan)

Össeby-Garn (AB) AI:13 (1881-1885) Bild 105 / sid 99 (Kallas här Anders Gustaf. På socknen med 

          mor som flyttat till stan. Barnen ska ha bott i Gillberga enligt Rotemannen)

Östra Ryd (AB) AIIa:1 (1896-1905) Bild 3030 / sid 293 (Anders dräng i Röskär, Bogesund, Östra Ryd)

Östra Ryd (AB) AIIa:1 (1896-1905) Bild 1210 / sid 111 (till Österåker 6/5 1903)

Östra Ryd (AB) AIIa:1 (1896-1905) Bild 2770 / sid 267 (Anders dräng i Träsket Torp under Holminge)

Österåker (AB) AIIa:4 (1903-1908) Bild 2110 / sid 506 (Anders gift arbetare i Svinninge)

Österåker (AB) AIIa:6 (1908-1914) Bild 3230 / sid 716 (Anders grufarbetare med familj i Svinninge)

Österåker (AB) AIIa:9 (1914-1924) Bild 1860 / sid 880 (Anders med fru o två barn i Svinninge)

Österåker (AB) AIIa:11 (1924-1935) Bild 3790 / sid 771 (familjen i Österåker)

Österåker (AB) AIIa:14 (1935-1944) Bild 3320 / sid 718 (familjen i Österskär)

Johanna Maria Landströms (ff m) förfäder

Mästersmeden 

Carl Eric Landström (ff mf) 

född 26/6 1806 i Ludvika - död 17/2 1870 av lunginflammation i Ramsberg (Ramshyttan), Örebro län. 

Han tituleras då inhysesman i Ramshyttan och var 64 år gammal. "Efterlefves af 3 döttrar", 

(felaktiga födelsedatum följer honom 21/3, 26/2, 26/3 i kyrkoböckerna. Rätt: 26/6)

Möjligen gift I 1824 med 36 år äldre änkan - se hfl: 

Brita Jansdotter född 5/8 1781 Västranfors (änka 3/11 1822)

Hennes son ur försa äktenskapet:

Johan född 1/1 1816 i Norberg

Gift II 1835 med: 

Engelborg Elg född 1801 i Säffen - död 35 år gammal av vattusot den 25/5 1836 i Grangärde, möjligen i barnsäng. Hon var dotter till spiksmeden Elg vid Gravendals Bruk.

Engelborg och Carl Landström bodde vid Sunnansjö smedja, Broby, Grangärde

Gift III 1840 med: 

Greta Stina Jansotter (ff mm) född 1822 i Ramsberg - död 29 år gammal av bröstfeber 10/4 1851 i Ramsberg

Familjen bor i Ramshyttan, Ramsberg 

Barn i andra giftet: 

1. Stina Lisa född i Sunnansjö 15/2 1836 - död av bröstsjukdom 1/5 1836 i Grangärde (2 mån 3 veckor)

Barn i tredje giftet:

1. Margareta "Greta" Sofia Karlsdotter född 12/1 1842 i Ramsberg (gift Eklund, änka 1886) - död14/11 1929 i Söderbärke.
2. Lovisa Carolina född 16/11 1843 i Ramsberg - död av hjärnfeber den 6/2 1858 i Örnhagen, Ramsberg. Hon blev 14 år 2 mån 20 dagar gammal. 
3. Johanna Maria (ff m) född 30/1 1846 i Ramsberg (5 år vid moderns död, utackorderad till Norrbärke) - död av tbc 1894 9/1 
4. Clara född 18/7 1849 i Ramsberg (gift Nordqvist, änka) - död 11/1 1936 ålderdomshemmet i Sånga, Stockholms län.

Mästersmeden Carl Landström

Kyrkoböcker:

Ludvika (W) AI:3 (1815-1825) Bild 14 / sid 9 (Carl i Ludvika bruk)

Norrbärke (W) AI:8b (1817-1827) Bild 155 / sid 149 (kohldrängen Carl gm 35 år äldre änka)

Ludvika (W) AI:4a (1826-1836) Bild 15 / sid 10 (ogifte mästersven Carl, från Malingsbo 1828)

Grangärde (W) AI:15b (1830-1840) Bild 211 (första giftet, hustru och dotter dör)

Grangärde (W) F:2 (1810-1843) Bild 231 (dottern Stina Lisa död)

Grangärde (W) F:2 (1810-1843) Bild 233 (första hustrun död) 

Ramsberg (T) AI:16 (1838-1847) Bild 2590 / sid 248 (Omgift. Ramshytte Smeders Skriftlag)

Ramsberg (T) AI:17a (1848-1857) Bild 890 / sid 81 (Carl fd mästaren, inh torp i Resta)

Ramsberg (T) F:4 (1844-1862) Bild 111 / sid 107 (hustrun Greta Stina Jansdtr död av bröstfeber)

Ramsberg (T) F:4 (1844-1862) Bild 194 / sid 190 (dottern Lovisa Karolina död av hjärnfeber)

Ramsberg (T) AI:18a (1858-1865) Bild 85 / sid 79 (Resta. Carl änkl, fattighj o inhyses)

Ramsberg (T) AI:19a (1865-1871) Bild 89 / sid 82 (Carl ensam inhyses med dtr Klara)

Ramsberg (T) F:6 (1863-1877) Bild 73 (Carl Landström död)

________________________________________________________________

Mästersven vid Ludvika Bruk 

Jan Landström (ff mf f)

född 1776 i Ludvika Bruk - Drunknad 39 år gammal under fiske i (Wäsmar) den 24/6 1815 i Ludvika

Begravd 2/7 1815. Tre söner döda, 2 lefver. En dotter död, en lefver. 

Gift 1795 med: 

Anna Catharina (Anna Cajsa) Hindersdotter Hammarbäck (ff mf m)

född 30/5 1770 i Säfsnäs - död av bröstsjukdom 45 år 6 månader gammal den  9/12 1815 i Ludvika. 

Hon var vid giftermålet med Jan Landström inhyses änkan Hammarbäck.

Tre söner döda, 1 lefver. 1 dotter död, 2 lefver. 

Barn: 

Anna Lisa född 23/7 1798 i Ludvika (ibland f 20/7)

Jan Petter född 15/1 1803 i Ludvika - död av rödsot 28/6 1813 (10 år 5 1/2 mån)

Carl Eric (ff mf) född 26/6 1806 i Ludvika (ca nio år när föräldrarna dog)

Anders Gustaf född 6/11 1811 i Ludvika - död av rödsot 28/6 1813 (1 år 7 2/3 mån)

Anders Gustaf född 28/9 1814 i Ludvika 

Kyrkoböcker

Ludvika (W) AI:2 (1808-1814) Bild 21 / sid 15 (Jan mästersven Ludvika bruk, två barn döda sa dag)

Ludvika (W) C:1 (1788-1821) Bild 208 (två av barnen dog av rödsot samma dag)

Ludvika (W) AI:3 (1815-1825) Bild 22 / sid 17 (Mästerswen m familj i Ludvika bruk)

Grangärde (W) AI:13a (1815-1835) Bild 25 / sid 18 (Smed m fam i Ludvika bruk)

Ludvika (W) AI:3 (1815-1825) Bild 32 / sid 27 (fam inhyses i Ludvika bruk, föräldrarna dör)

Ludvika (W) C:1 (1788-1821) Bild 218 (Jan Landström död)

Ludvika (W) C:1 (1788-1821) Bild 219 (Hustrun död)

____________________________________________________

Stålsmeden 

Hindric Pehrson Hammarbäck (ff mf mf)

född 24/8 1729 på Bredsjö bruk i Hjulsjö - död 8/12 1796 i Strömsdal, Sävsnäs. 

Hindric Persson var son till Per Henriksson (1702-1762) ohh Maria Håkansdotter (1697-1774) De hade barnen Håkan, Henrik född 1729 och Per född 1730. 

Hindric Persson var från 21/9 1757 gift med:
Catharina Svensdotter Bredenberg (ff mf mm) född 1734-1804

De var bosatta i Strömsdal, Säfsnäs, 

dit maken anlände 1729 från Hillesjö och hustrun 1735 från Gränges 

Familjen ser välbeställd ut men jag kan inte läsa ut Hindrics titel.

Barn: 

1. Margareta Hindersdotter Hammarbäck född 2)/1 1759
2. Pehr Hindersson Hammarbäck född 124/12 1760
3. Maria Elisabet (Maja Lisa) Hindersdotter Hammarbäck född 25/8 1764
4. Sven Hindersson Hammarbäck född 25/8 1767
5. Anna Catharina Hindersdotter Hammarbäck (ff mf m) född 29/5 1770
6. Hindric Hindersson Hammarbäck född 11/12 1773
7. Stina Hindersdotter Hammarbäck född 19/9 1776
8. Johan (Jan) Hindersson Hammarbäck född 17/5 (17/6) 1779

Kyrkoböcker:

Säfsnäs (W) C:1 (1748-1775) Bild 87 (Anna Cataharina föds 29/5 1770. Hon får alltså med sig fel 

          födelsedatum ut i livet.)

Säfsnäs (W) AI:3 (1766-1775) Bild 30 / sid 21 (föräldrahemmet i Strömsdal)

Säfsnäs (W) AI:4 (1776-1784) Bild 43 / sid 39a (som ovan)

Säfsnäs (W) AI:5 (1785-1794) Bild 38 / sid 30 (som ovan. Här byter de till namnet Hammarbäck)

_______________________________________________________