Öfvre Fridsberg
Det fanns ett Öfre och ett Nedre Fridsberg som låg vid Bällstalundsvägen. Torpen bytte småningom namn till Fritzberg men det var tämligen sent i tiden. Det framgår av husförhörslängderna och församlingsböckerna.
Det finns en uppgift om att byggnadsåret ska ha varit 1865.
 |
| Öfre Fridsberg. Foto: Yngve Sjögren 1980. Vallentuna Bildarkiv. |
Det fanns två backar och en dal längs Bällsta- lundsvägen och på krönet av den andra backen - snett emot Skyllbergs rökeri - fanns infarten till Övre Fritzberg. Man kunde bara skymta huset från vägen. Efter kanske 40 meter vek infartsvägen av åt höger och vips stod man på gårdsplanen till Övre Fritzberg. Där fanns en inhägnad mitt emot huset och inom den betade fåren. Jag minns huset som rosa till färgen. Det märkliga var, tyckte folk i mitten av 50-talet, att makarna Britz bodde där med stampat jordgolv.
Nedre Fritzberg låg lite längre fram längs Bällstalundsvägen, mitt på raksträckan mellan Skyllbergs rökeri och Bällstalundstorpet ungefär. Jag minns stugan som något lägre än Övrie Fritzberg och mjukt pastellgrön i färgen. Jag hade en skolkamrat - Kristina - som bodde där. Om jag inte minns fel, brann huset ner till grunden till sist. Kanske var det på 60-talet.
På besök i Övre Fritzberg
Jag hade säkert inte haft något minne alls av den här dagen om inte de här bilderna hade tagits. Kanske var det sommaren 1955. Jag vet helt enkelt inte men det var något alldeles särskilt med den här dagen. Någon fotograferade. Vem minns jag inte. Kanske var det Sven som fått en kamera?Den här bilden - omöjlig att förstora - togs innan vi gick iväg. Jag står i mitten och är minst. Det ser ut som att jag har stövlar på mig. Till vänster står Ellen Heidrich som är ett år äldre och till höger hennes syster Karin som är fem år äldre. Den vuxna tjejen Lola är deras storasyster som bodde någon annanstans.
Deras storebror Sven - ett drygt år äldre än Karin - saknas på bild. Det är därför jag tror att det var han som hade en kamera, kanske en lådkamera till och med.
Vi skulle hälsa på hos Briza i Fritzberg. Jag minns en kvinna i ett fönster när vi kom in på gårdsplanen. Det bör ju ha varit fru Briza. Kanske är det hon som tar den här bilden på oss vid fårhagen. Det är från vänster Ellen Heidrich, Lola, Monica Antonsson, Karin Heidrich och Sven Heidrich.
Man ser att det fanns flera hus eller uthus på gården. Ett av dem skulle plåtas varpå Ellen och jag placerades i dörröppningen. Det ser ut som någon sorts lada men vad det var för sorts hus har jag ingen som helst aning om. Jag är oerhört tacksam till den som gav mig de här bilderna. Det var sannerligen inte gratis på den tiden.
Jag övergår därmed till att berätta om Bällsta 2:212 eller Övre Fridsberg - som fastigheten egentligen hette - genom kyrkoböckerna.
Öfre Fridsberg
År 1882 flyttar Johan Gustaf Gustafsson och hans hustru Johanna Sofia Eriksson in till Fridsberg. Båda är 32 år gamla och nygifta.
Det står dessutom i husförhörslängden att han äger fastigheten och från och med husförhörslängden (1882-1891) delas Fridsberg in i Övre och Nedre.
Ägaren Johan Gustaf Gustafsson bor med sin familj i Övre Fridsberg. Deras son heter Fritz. Kanske är det han som ger upphov till namnändringen av fastigheten trots att det slår igenom först långt senare.
Johan Gustaf Gustafsson säljer Fridsberg 1895 till musikdirektören Erik Strickert Å Lundegård som har adress Flemminggatan Nr 48 på Kungsholmen i Stockholm. Men det är bara hustrun och barnen som flyttar hit 25/8 1898.
Musikdirektör
Erik Strickert Å Lundegård (mantalsskriven i Stockholm)
Hustru Olivia Charlotta Malmgren född 28/1 1864 i Norrköping
Barn:
- Anna Maria Helena född 19/9 1888 i Hedvig Eleonora
- Sofia Olivia Elisabet född 25/5 1891 i Bromma
- Strickert Åke Hampus född 29/6 1894 i Kungsholms församling
- Karl Axel Jeddard född 6/3 1896 i Vallentuna
- Siri Johanna Dorothea född 3/11 1899 i Vallentuna
- August Evald Valter född 23/2 1901 i Vallentuna
Mannen är skriven i Stockholm. Det ser ut som att frun och barnen helt enkelt placeras på landet. Barnen konfirmeras i Stockholm dit de flyttar så snart de kan. Maken dör 29/3 1919 och hon blir som änkefru och ensam kvar i Öfre Fridsberg. Olivia Charlotta Lundegård född Malmgren dör 16/2 1937 i Öfre Fridsberg.
Det låter ju väldigt fint men hur var det egentligen?
Av bouppteckningen framgår att änkan ägde ett hus om fem rum och kök samt ett uthus värda 300 respektive 100 kronor. Det kan ju bara ha varit ett ruckel. Det framgår inte om hon även ägde marken de stod på. Antagligen inte eftersom Nedre Fredsberg fyra år senare är värt 5000 kronor. Det kan heller inte ha handlat om ett hus i gott skick. Det var gissningsvis inte heller någon större investering för invandraren Briza från Österrike som blev ägare sedan. Det var kanske därför han och hans hustru hade adresser inne i stan. Övre Fridsberg var kanske mest att betrakta som ett sommarställe.
Musikdirektörens hustru Olivia Charlotta Lundegård hade inte många ägodelar heller. Alltihop med hus och allt betingade ett värde av totalt 512 kronor. Sedan skulder som läkarvård och sjukhuskostnade räknats av slutade alltihop på en brist i boet på 1358 kr 30 öre. De fem barnen fick med andra ord ingenting att dela på.
Handlingen är bevittnad av G Andersson, Hygel i Täby och K.G.Hj Zetterlund i Skoga Täby, son till Gustaf Albert Zetterlund i Nedre Fridsberg.
Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 710 / sid 371 (ägare med sonen Fritz)
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 740 / sid 269 (Fritz har flyttat, Musikdir m familj in)
Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 550 / sid 44 (Musikdir med familj)
Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 600 / sid 47 (som ovan, frun placerad på landet)
Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 570 / sid 41 (som ovan)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 580 / sid 45 (ensam änkefru)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:32 (1937) Bild 1350 (bouppteckning efter änkan)
1940
Av folkräkningen 1940 framgår att Fritzsberg i Vallentuna (Bällsta 2:212) ägs av Johann O. Anglais gift 26/12 1938 med köksbiträdet Alvina Briza född Simonsson-Utas född 19/5 1901 i Ryssland.
Hon är skriven på adress: Tofflan 4, Maria församling, Stockholm stad
I kolumnen för arbetsgivare står:
Gift med (1940): Johann O. -Anglais Äg. Fritzberg, Vallentuna
Gift med (1945): Johan O. Hamnbuffén Hamng 32
(Var hon alltså köksbiträde i Hamnbuffén som han ägde? Ja, jag vet inte.)
Johann Oskar Briza född 18/2 1894 i Wien Österrike är felaktigt införd som Wölker i folkräkningen 1940 (jag har begärt rättning). Han är därför svår att hitta men är folkbokförd på Bällsta 2:212.
Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:63 (1940) Bild 4110 / sid 910
Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:95 (1940) Bild 1320 / sid 9 (Briza)
Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1945 års folkräkning H1AAB:76 (1945) Bild 4150 / sid 910
1950
Av folkräkningen 1950 får vi flera detaljer:
Alvina Briza född S:son-Utas
Född 19/5 1901. Gift kvinna 26/12 1938. Köksbiträde.
Adress Pryssgränd 3A III, Stockholm
Ingen länk.
Johan Oskar Briza
född 18/2 1894 i Österrike
Gift 26/12 1938
Elektriker
Adress: Bällsta 2:212, Bällsta, Vallentuna. Där bodde han även 1946.
född 18/2 1894 i Österrike
gift 26/12 1938
Om honom hittar jag absolut ingenting. Fritzberg i hans ägo hette i alla fall Bällsta 2:212.
Det enda som är känt är att makarna levde med stampat jordgolv och att han såg så dåligt att han satt och läste tidningen på tåget med förstoringsglas.
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:32 (1937) Bild 1350 (bouppteckning efter änkan)
1940
Av folkräkningen 1940 framgår att Fritzsberg i Vallentuna (Bällsta 2:212) ägs av Johann O. Anglais gift 26/12 1938 med köksbiträdet Alvina Briza född Simonsson-Utas född 19/5 1901 i Ryssland.
Hon är skriven på adress: Tofflan 4, Maria församling, Stockholm stad
I kolumnen för arbetsgivare står:
Gift med (1940): Johann O. -Anglais Äg. Fritzberg, Vallentuna
Gift med (1945): Johan O. Hamnbuffén Hamng 32
(Var hon alltså köksbiträde i Hamnbuffén som han ägde? Ja, jag vet inte.)
Johann Oskar Briza född 18/2 1894 i Wien Österrike är felaktigt införd som Wölker i folkräkningen 1940 (jag har begärt rättning). Han är därför svår att hitta men är folkbokförd på Bällsta 2:212.
Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:63 (1940) Bild 4110 / sid 910
Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:95 (1940) Bild 1320 / sid 9 (Briza)
Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1945 års folkräkning H1AAB:76 (1945) Bild 4150 / sid 910
____________________________________________________________________________
1950
Av folkräkningen 1950 får vi flera detaljer:
Alvina Briza född S:son-Utas
Född 19/5 1901. Gift kvinna 26/12 1938. Köksbiträde.
Adress Pryssgränd 3A III, Stockholm
Ingen länk.
Johan Oskar Briza
född 18/2 1894 i Österrike
Gift 26/12 1938
Elektriker
Adress: Bällsta 2:212, Bällsta, Vallentuna. Där bodde han även 1946.
Det fanns även en:
Raimund Briza född 28/4 1929 i ÖsterrikeHan var inneboende hos (c/o Lennmor) på Riddargatan 10 i Hedvig Eleonora, Stockholm
Ingen länk. Han försvinner spårlöst.
Och en:Så vem var elektrikern Johan Oskar Briza
Henny Elisabet Persson född 22/8 1914 i Ås, Jämtlands län
som var ogift vinkassörska och 1943 inflyttad i samma bostad som Alvina Briza.
Vem som hyrde ut åt den andra framgår inte.
född 18/2 1894 i Österrike
gift 26/12 1938
Om honom hittar jag absolut ingenting. Fritzberg i hans ägo hette i alla fall Bällsta 2:212.
Det enda som är känt är att makarna levde med stampat jordgolv och att han såg så dåligt att han satt och läste tidningen på tåget med förstoringsglas.
 |
| Alvina |
Född 19/5 1901.
Gift kvinna 26/12 1938.
I en förteckning över de svenskbybor som utreste från Gammalsvenskby den 24/7 1929 finns Alvina Simonsdotter Utas med som nr 534 (sid 15 i tabellen). Totalt 888 personer utvandrade därifrån till Sverige 1929.
Föräldrar:
Simon Simonsson Utas född 17/2 1876 i Gammalsvenskby, Ukraina
- död 17/9 1957 i Härja, Hökensås kn, Skaraborgs län
Maria Wilhelmsdotter Utas född 11/6 1876 i Gammalsvenskby, Ukraina
- död 23/10 1954
Barn:
- Petter Simonsson Utas född 23/3 1898 i Gammalsvenskby, Ukraina - död 14/11 1971 i UV
- Alavina Simonsdotter Utas född 19/5 1901 i Hersoni, Gammalsvenskby, Ukraina
- Gustav Simonsson Utas född 17/1 1903 i Gammalsvenskby, Ukraina
- Lydia Simonsdotter Utas född 2/9 1904 i Gammalsvenskby, Ukraina - död 24/3 1979 Tumba
- Johannes Simonsson Utas född 1906 i Gammalsvenskby, Ukraina - död 20/11 1946 i Skaraborg
- Teodor Simonsson Utas född 8/12 1909 i Gammalsvenskby, Ukraina - d 17/8 1958 Dalarna
- Anna Simonsdotter Utas född 1912 i Gammalsvenskby, Ukraina
- Emma Simonsdotter Utas född 11/3 1914 i Gammalsvenskby, Ukraina
- Julius Simonsson Utas född 10/4 1916 i Gammalsvenskby, Ukraina - d 5/9 1995 Borås
- Karl Simonsson Utas född 1918 i Gammalsvenskby, Ukraina
- Andreas Simonsson Utas född 2/3 1921 i Gammalsvenskby, Ukraina - d 3/4 1998 Borås
Fadern Simon Simonsson var 1931 arrendator i Sandgrenstorp, Vättak, Skaraborgs län
"Är konf o har begått H H nattv i ev. luth kyrkan" skriver prästen i församlingsboken.
Några år senare var han lantbrukare i Ljungarum. I övrigt har jag inte följt familjen.
Vättak (R) AIIa:2 (1910-1934) Bild 110 / sid 98 (fam i Vättak, Simon Simonsson arrendator)
Ljungarum (F) AIIa:11 (1925-1936) Bild 283 / sid 1079 (fam i Ljungarum. Simon lantbrukare)
(Sidan är full av ryska undersåtar.)
Föreningen Svenskbyborna berättar:
Resan till Sverige 1929
Under våren 1929 beviljade sovjetmyndigheterna tillstånd till utresa under speciella villkor. Den 26 april beviljade den svenska regeringen inresetillstånd för svenskbyborna. Den amerikanskfinansierade judiska organisationen Agrojoint skulle lösa in gårdarna i byn. Trots att svenska kommunister utsända från Kominterns högskola i Moskva gjorde ett sista försök att övertala byborna att stanna ville de resa. Alla fick sedan ändå inte utresetillstånd, de tre pojkarna i Röda armén till exempel. Inte heller svenskar som var bosatta i andra byar fick resa. För att inte tala om svenskbyborna i Sibirien som råkat ut för utrensningar och avrättningar redan vid denna tid – de visste inte ens om att deras släktingar nu var på väg bort.
 |
| Flodbåtarna 1929 |
I början på juli fotograferades samtliga 888 svenskbybor som anmält sig för utvandring. Den 23 juli 1929 lämnade alla, utom två som ångrade sig, byn med två ryska flodångare. Den 24 juli gick 885 personer ombord på det turkiska skeppet Firuzan, änkan Maria Annas avled i hamnstaden Cherson och begravdes där. Tidigt på morgonen den 26 juli anlöpte skeppet Constantsa i Rumänien och därifrån gick resan med tåg upp igenom Europa. Via tyska Sassnitz kom gruppen till Trelleborg den 1 augusti på kvällen.
I Sverige
De 885 svenskbyborna inkvarterades i gamla nedlagda Smålands regementes kaserner i Jönköping. Där inrättade en skola och en arbetsförmedling och där fanns tillgång till vårdpersonal mm.
Gammalsvenskbykommittén bildades den 25 juni 1929 på initiativ av Socialdepartementet och Svenska Röda Korset. Den bestod av 19 ledamöter med prins Carl som ordförande. Den utsåg ett arbetsutskott som verkställande organ. Det gällde att ta emot och inkvartera svenskbyborna och förmedla lämpliga arbeten för dem. Under hösten 1929 skulle svenskbyborna först ut i jordbrukspraktik som statare på olika gårdar och gods i Sverige.
Svenskbyborna som trott att de skulle förbli samlade i en enhetlig bosättning i Sverige blev besvikna. i december 1929 fanns endast 180 personer kvar i Jönköping, främst äldre och sjuka. Den 1 juni 1930 avvecklades förläggningen i Jönköping och femton åldringar fördes över till ett ålderdomshem som iordningställts på Snäckarve gård i Träkumla socken på Gotland.
Kommittén anordnade en insamling och anlitade sedan Statens egnahemsstyrelse för att anskaffa mark. Ett antal gårdar inköptes och svenskbyborna bosatte sig främst i Skaraborgs och Jönköpings län och på Gotland. Där skulle svenskbyborna bosätta sig och via avbetalningar på lånen efterhand överta gårdarna. Kommittén upplöstes 1930.
 |
| Prins Carl tog emot i Trelleborg 1920. |
Ett åttiotal svenskbybor reste vidare till släktingar i Kanada 1930 och sammanlagt 243 personer återvände till Sovjetukraina i tre grupper 1929-31.
Av de återstående kom majoriteten att bosätta sig på Gotland (2/3) och stor en grupp i trakterna runt Vätterns södra strand samt några familjer i Stockholmsområdet. De flesta blev jordbrukare. 1937 räknade man med att sammanlagt 130 familjer stannat i Sverige och med de nytillkomna barnen rörde det sig om 750 personer. Kritiken mot Gammalsvenskbystiftelsen gällde framför allt att stiftelsen köpte in fastigheter till ett överpris och det var detta pris som svenskbyborna hade att lösa in sin fastighet till. Stiftelsen konstaterade att man lyckat väl och att det hade gått bra för denna folkgrupp.
Läs mer om Gammalsvenskby här.
Och på Wikipedia som du hittar här.
1929
Alvina Simonsdotter Utas
född 19/5 1901 i Gammal Svenskby, Ukraina
Rysk undersåte.
Inflyttad till Blackstad i Kalmar län från Ljungarum i Jönköpings län 25/11 1929
Tjänarinna. Ej vaccinerad eller haft koppor. 15/11 1930 flyttat till Ekerö, Stockholms län
Blackstad (H) AIIa:2 (1916-1934) Bild 204 / sid 195
Alvina Simonsdotter Utas
flyttar den 15/11 1930 till Sundby, Marielund på Ekerö där hon får arbete som jungfru.
Ägare till fastigheten är: Föreningen Constantia (katolska kyrkan)
Hon tar över bostaden efter en tysk trädgårdsmästare som bott där med fru och barn.
Hon blir svensk medborgare där den 4/2 1930.
Ekerö (AB) AIIa:7 (1919-1931) Bild 750 / sid 367
Alvina Simonsdotter Utas
bor i Sundby, Marielund på Ekerö som ovan. Flera andra utlänningar bor där, bland annat polska flyktingar, bland annat ett greve från Warszawa.
Hon flyttar till Storkyrkoförsamlingen i Stockholm - Gamla stan - den 13/10 1931.
Ekerö (AB) AIIa:9 (1931-1944) Bild 2060 / sid 496
Folkräkningen 1960
Johan Oskar Briza
född 18/2 1894 i Österrike. Elektriker. Gift 26/12 1938.
Adress: Pryssgr 3A, III, Stockholm. Inflyttad 1959.
Från 1959 sambo med hustrun:
Alvina Simonsdotter Briza född Otas
född 19/5 1901 i De Socialistiska Rådsrepublikens Union
Kokerska. Samma adress som maken.
Folkräkningen 1970
Briza, Alvina Simonsdotter född 19/5 1901
Briza; Johan Oskar född 18/2 1894
Adress: 960 43 Randijaur, Jokkmokks församling,
Norrbottens län, Lappland
Dödboken
Johan Oskar Briza född 18/2 1894 i Österrike - död 18/11 1970 i Jokkmokk
Alvina Simonsdotter Briza född 19/5 1901 i Ryssland - död 20/4 1977 i Jokkmock
Adress för båda den 1 november 1970: 960 43 Randijaur, Jokkmokk
_______________________________________________________________________________
Södra Roslagen
Onsdagen den 9 mars 1983
"Torpen inget att bevara..."
Det säger kommunalrådet Elwe Nilsson (m)
(VALLENTUNA) De gamla torpen Bällstalund och Fritzberg i Bällsta ska inte bevaras, då området om ett par år ska byggas ut med bostäder.
Det tycker kommunstyrelsens arbetsutskott.
- Det är ju inget att bevara, säger ordföranden kommunalrådet Elwe Nilsson (m).
Om fyra år, 1987, ska grävmaskinerna rulla in i Bällstalund, den gamla idyllen norr om det växande Kragstalund. Här ska byggas 320 lägenheter i småhus och flerfamiljshus.
I området ligger två gamla torp, båda kulturhistoriskt intressanta enligt inventeringar som gjorts.
Bällstalund från 1745, rött med vita knutar, har en gång troligen gått under Bällsta gård och var på 1800-talet boplats för en kyrkvärdssläkt. Idag ägs det av kommunen, som hyr ut det till en privatperson. Det är i ganska gott skick - på sina håll är träet murket och angripet av insekter.
Har stått övergivet
Fritzberg, byggt 1825 i liggtimmer som målats rosa, har stått övergivet i många år och låtits förfalla av ägaren, byggnadsfirman Constructa. Allt "löst" - dörrar, fönster, takpannor, inventarier och till och med trappan - är borta. Men själva stommen och grunden är intakt.
Inför sitt senaste sammanträde var kommunstyrelsens arbetsutskott ute och tittade på de båda torpen.Detta för att bestämma hur husen ska behandlas i den fortsatta detaljplaneringen av det nya bostadsområdet.
Och nu har arbetsutskottet bestämt, att vrken Fritzberg eller Bällstalund är något att spara på. Frågan kommer upp i kommunstyrelsen i morgon, torsdag.
- Inget av torpen är något att bevara. De är i så uselt skick att de skulle kosta massor att rusta upp, och de berättar inte så mycket om gamla Vallentuna, säger kommunalrådet Elwe Nilsson (m).
Fritt fram att riva
Blir det som han och de övriga arbetsutskottsledamöterna, utom Carl-Erik Wikström (c), vill blir det fritt fram för Constructra att riva. Och så småningom kommer då också kommunen att riva Bällstalund, menar Elwe Nilsson.
Men det finns sedan länge en stor opinion för att bevara Fritzberg. Redan 1979 började hembygdsföreningen sin kamp och fick snart med sig kulturnämnden. En föjd blev att det gamla torpet i de översiktliga planerna för Bällsta blev inritat som kvartersgård.
Och vad beträffar Bällstalund har hembygdsvännerna alltid trott att det var i trygga händer i kommunens ägo. Men så tycks nu inte vara fallet.
Ylva Herholz
_______________________________________________________________________________
Det fanns ett Öfre och ett Nedre Fridsberg som låg vid Bällstalundsvägen. Torpen bytte småningom namn till Fritzberg men det var tämligen sent i tiden. Det framgår av husförhörslängderna och församlingsböckerna.
Det finns en uppgift om att byggnadsåret ska ha varit 1865.
Bällstalundsvägen slingrade sig genom skogen från Karlbergsvägen nere vid viadukten till Bällstavägen ungefär vid nuvarande Ica Kragsta.
Det fanns två backar och en dal längs Bällsta- lundsvägen och på krönet av den andra backen - snett emot Skyllbergs rökeri - fanns infarten till Övre Fritzberg. Man kunde bara skymta huset från vägen. Efter kanske 40 meter vek infartsvägen av åt höger och vips stod man på gårdsplanen till Övre Fritzberg. Där fanns en inhägnad mitt emot huset och inom den betade fåren. Jag minns huset som rosa till färgen. Det märkliga var, tyckte folk i mitten av 50-talet, att makarna Britz bodde där med stampat jordgolv.
Nedre Fritzberg låg lite längre fram längs Bällstalundsvägen, mitt på raksträckan mellan Skyllbergs rökeri och Bällstalundstorpet ungefär. Jag minns stugan som något lägre än Övrie Fritzberg och mjukt pastellgrön i färgen. Jag hade en skolkamrat - Kristina - som bodde där. Om jag inte minns fel, brann huset ner till grunden till sist. Kanske var det på 60-talet.
Kusken
Gustaf Zetterlund född 18/8 1821 i Floda, Södermanlands län, var i mitten av 1800-talet kusk på Bällsta gård. Han var gift med Elisabet Utterström född 18/6 1814 i Skellefteå i Västerbotten. Man kan ju undra hur i allsin dar de hade träffats! De kom i alla fall närmast från Ed med tvååringen Christina Josephina i bagaget när de flyttade till Vallentuna 24/4 1848. Strax därpå föddes sonen Carl Otto och knappt två år senare Gustaf Albert.
Första familjen:
Kusken och senare befallningsmannen
Gustaf Zetterlund född 18/8 1821 i Floda, Nyköpings län -
Hans första hustru:
Elisabeth Utterström född 18/6 1814 i Skellefteå - 13/3 1874 i Vallentuna
Barn:
I husförhörslängden (1856-1860) har familjen Zetterlund flyttat från sätesgården till en annan plats i Bällsta ej nämnd vid namn. Gustaf Albert är emellertid fortfarande kusk på gården. Hans familj skrivs på samma sida som rättaren och ett antal betjänter. Det finns en mängd stugor och en statarlänga i godsets närhet.
I husförhörslängden (1861-1868) har Gustaf Zetterlund blivit befallningsman i Bällsta. Sätesgården hade nu en ny ägare nämligen Baron Reuterskjöld på Rånäs. Det bor mycket fint folk på gården.
I nästa husförhörslängd (1869-1877) kallas Gustaf Zetterlund före detta befallningsmannen vilket betyder att han 48-50 år gammal hade gått i någon slags pension åtminstone från säteriet. Familjen bor nu sedan 1869 i Fridsborg (som senare blir Nedre Fritzberg) som i praktiken var en liten torparstuga inbäddad i ljuvlig grönska snett emot Bällstalundstorpet. Kanske fick kusken Gustaf en bit mark och möjlighet att bygga sig en stuga som tack för trogen tjänst. När sonen så småningom dör efter att ha tagit över Nedre Fridsborg äger han sin stuga. Se bouppteckning nedan.
Den 13/3 1874 avlider Elisabeth Utterström av bröstsjuka 59 år 8 månader och 25 dagar gammal. Gustaf Zetterlund blir därmed änkling. Dottern Christina Josephina bor hemma när hon inte är borta på arbete.
Gustaf Albert Zetterlund
född 18/1 1850 hade nu vuxit upp och är 1868 dräng på Bällsta sätesgård hos baron Reuterskiöld. Han går i sin pappas fotspår, avancerar till kusk och gifter sig den 24/10 1871 med den 15 år äldre Maria Sofia Hybsch född 17/8 1836. Makarna blir 24/10 1872 inneboende hos fadern i Nedre Fridsberg. De får sonen Carl Gustaf Hjalmar den 17/8 1873.
Familjen:
Kusken, arbetaren, åkeriarbetaren, banvakten (1890)
Gustaf Albert född 18/1 1850 i Vallentuna
Maria Sofia Hybsch född 17/8 1836 i Askeryd - död 16/11 1912 i Vallentuna
Barn:
Förutom att hans bror Carl Otto söp ihjäl sig i Stockholm 1902 så dog nu hans gamle far den 6 mars, hans syster Christina den 14 maj och till sist också hans hustru Maria Sofia Hybsch 76 år gammal den 16 november. Drygt 62 år gammal stod Gustaf Adolf alltså ensam kvar i Nedre Fridsberg.
Den 2/12 1913 flyttade emellertid den tio år yngre Kristina Elisabeth Gräs in hos honom som hushållerska.
Kyrkoböcker:
Vallentuna (AB) CI:3 (1833-1873) Bild 310 (Gustaf Albert föds)
Vallentuna (AB) AI:16b (1848-1852) Bild 990 / sid 91 (Kusken med familj på Bällsta sätesgård)
Vallentuna (AB) AI:17b (1853-1856) Bild 820 / sid 76 (Kusken med familj på Bällsta sätesgård)
Vallentuna (AB) AI:18b (1856-1860) Bild 1160 / sid 110 (Kusken med familj eget boende i Bällsta)
Vallentuna (AB) AI:19 (1861-1868) Bild 2060 / sid 199 (Kusken befallningsman i Bällsta)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2840 / sid 275 (fd befallningsmannen i Fridsberg, Bällsta)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2640 / sid 255 (Gustaf dräng på Bällstagård)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2650 / sid 256 (Gustaf blir kusk o gifter sig)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2840 / sid 275 (Gustaf m familj inneboende hos fadern)
Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 1850 / sid 181 (som ovan)
Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 710 / sid 372 (Zetterlund på Nedre Fridsberg)
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 740 / sid 270 (Gustaf Z med fru o son i Nedre Fridsberg)
Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 550 / sid 45 (Makarna på Nedre Fridsberg)
Vallentuna (AB) AII:1b (1900-1908) Bild 110 / sid 212 (sonen till Skoga i Uthamra)
Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 600 / sid 48 (Gustaf Z änkling o hushållerska flyttar in)
Vallentuna (AB) FI:1 (1861-1883) Bild 410 (Elisabeth Utterström död)
Brännkyrka (A, AB) FIa:2 (1895-1905) Bild 1220 / sid 115 (Carl Otto Z död)
Fasterna (AB) FI:2 (1895-1940) Bild 530 / sid 47 (Christina Z död)
Hushållerskan
Kristina Elisabeth Gräs
född 18/11 1860 i Film
Dotter till gruvarbetaren Anders Gräs född 18/1 1830 och hans hustru Sara Wennström född 16/5 1831. Familjen var vid Kristina Elisabeths födelse bosatta vid Ladugården i Film, Uppsala län, vilket var en plats för "Dannemora Grufvors folk".
Kyrkoböcker:
Film (C) C:5 (1842-1861) Bild 100 / sid 192 (Kristina Elisabeth föds)
Film (C) AI:17 (1856-1860) Bild 264 / sid 258 (Familjen Gräs i Film)
Film (C) AI:18 (1861-1865) Bild 277 / sid 261 fam i film (Familjen i Gräs, dtr Augusta finns med)
Film (C) AI:19 (1866-1870) Bild 241 / sid 231b (Familjen Gräs, dtr Sara Matilda finns med)
Folkräkningarna:
1880: Gräs, Kristina Elisabeth: Piga i Bäggeby, Tierp, Uppsala län
1890: Grähs, Kristina Elisabet: Piga på adress Tjädern No 4, Hedvig Eleonora rote 11, Stockholm
1900: Gräs, Kristina Elisabeth: Jungfru (barn) i Nedre Wätan No 1, 8, Jakob o Johannes, Stockholm
1910: Gräs, Kristina Elisabet: Strykerska i Kv Nejlikan No 4, Gustav Vasa, Stockholm
Anna Elisabet flyttar ofta som alla andra på den tiden. 1917 blir hon trikåstickerska och 1920 fabriksarbeterska. 1922 är hon tjänarinna igen men blir snart handelsbiträde, butiksbiträde och handelsbiträde igen. Hon är hela tiden ogift och ensamstående.
1940 är hon ogift städerska med egen verksamhet och så fortsätter hon.
Anna Elisabet Grääs dör 7/1 1971. Hon var då bosatt på Folkungagatan 99 4 tr i Stockholm.
Hon hade en son vid namn Nils Gustaf född 15/5 1927 - död 6/2 2005.
Det visar sig när jag söker efter Anna Elisabet Grääs att Kristina Elisabet Gräs hade ännu en dotter. Den 9 januari 1889 födde hon nämligen Anna Maria Gräs i Klara församling. Barnet togs in på barnhuset mot 250 kronor - vilket måste ha varit en förmögenet - vilket betalades av något jag inte kan tyda. Den fyra månader gamla flickan lämnades ut till änkefru Alma R Holm på Nybrogatan 56 den 21 maj. Drygt tre veckor senare den - 14/6 1889 - var Anna Maria Gräs död.
Kyrkoböcker:
Klara (A, AB) CId:6 (1892-1894) Bild 205 / sid 200 (födelseboken, okända föräldrar)
Össeby-Garn (AB) AIIa:4 (1901-1908) Bild 100 / sid 156 (Anna Elisabet hos fosterföräldrar)
Össeby-Garn (AB) AIIa:7 (1908-1917) Bild 90 / sid 155 (som ovan)
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/09_04049.pdf (Anna Maria på barnhuset)
Gustaf Albert Zetterlund
blev alltså ensam igen efter 20 år med Kristina Elisabet Grääs som hushållerska. Han lever ytterligare sju år och dör 91 år 4 månader och 27 dagar gammal den 15/6 1941i Bällsta 2:5 Fridsberg.
Kyrkoböcker:
Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 600 / sid 48 (KEG hushållerska i N Fridsberg)
Sonen
Karl Gustaf Hjalmar Zetterlund född 17/8 1873 är ensam arvtagare efter Gustaf Albert Zetterlund vars bouppteckning finns bevarad.
Bouppteckning
År 1941 den 30 juni förrättades bouppteckning vid Fritzberg, Bällsta i Vallentuna socken, Stockholms län efter Gustaf Albert Zetterlund, född den 18 januari 1850, vilken avled den 15 juni 1941 och såsom arvinge efterlämnade sonen Karl Gustaf Hjalmar Zetterlund från Skoga i Vallentuna socken.
Boet uppgavs av sonen, upptecknades och värderades sås om nedan följer:
Tillgångar
Fastighet
Lägenheten Nedre Fritzberg, Bällsta 2:5 avstyckat från Bällsta 1:1, Vallentuna enligt taxering 5000:-(Jag kan inte göra spalter i bloggen så jag gör det i word och skannar in det.)
Gustaf Alberts ägodelar:
Summa tillgångar kronor: 5 072:50
Skulder
Läkare och sjukhusvård 500:-
Begravningskostnad 450:-
Bouppteckningsarvode 20:-
Summa skulder kronor 975:- (!)
Boets behållning kronor 4 097:50
Kronor 5 072:50
Att boet blivit riktigt och samvetsgrant uppgivet på att ingenting hållits fördolt eller undanhållits, betygar på heder och samvete och under edlig förpliktelse
Som ovan:
-att allt blivit rätteligen antecknat och tillgångarna efter bästa förstånd värderade betygar
som ovan:
Gustaf Grääs G Andersson
Valhallavägen 20 fd fjärdingsman
Stockholm Hygel, Täby
tel 306766 tel. Täby 48
Kyrkoböcker:
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:36 (1941) Bild 4690 / sid 38
Att man hade anlitat en fd fjärdingsman som boupptecknare var ju väntat. Men vem i all världen var Gustaf Grääs?
Jo, han var oäkte son till hushållerskan Kerstin Elisabe Gräs som då varit död sedan många år. Det visar att familjerna stod i kontakt och att Karl Gustav Hjalmar Zetterlund hade stort förtroende för hushållerskans son. Och historien fortsätter...
Gustaf Eugén Gräs
Oäkte son till hushållerskan Kristina Elisabeth Gräs
född 14/3 1899 i Sankt Nikolai (Stockholms stad, Uppland)
Han bodde i samma fosterhem som sin syster men fick åtminstone periodvis bo med sin mamma till 1911 då han 12 år gammal registreras i Stockholm som ensamstående paketbud. Han försörjde alltså sig själv.
År 1925 gifte han sig med Elsa Kristina Wåhlberg från Ljusdal. Han var då chaufför och kallas dessutom hushållsföreståndare för att han är mannen av de två. De bor på Surbrunnsgatan 1 i Stockholm.
Härifrån får man gå vidare via folkräkningarna.
1940
är Gustaf Eugen Grääs chaufför hos AB August Julius på Mäster Samuelsgatan 23. Han transporterar konserver & sydfrukter. Hustrun är fortfarande Elsa Kristina Grääs född 24/7 1899 född Våhlberg.
De bor på adress Morkullan 29 i Engelbrekts församling, Stockholm och har dottern:
Viola Gudrun Elisabet Gräs född 24/3 1925 som är springflicka hos Hellgrens Bosättning & Trikåaffär på Tegnérgatan 15 i Stockholm.
Gustaf Eugén Gräs dör 2/4 1944. Han är då bosatt på Valhallavägen 20 i Stockholm.
Hans hustu Elsa Kristina Grääs (stavningen varierar) lever nästan ett halvt sekel längre och dör den 25/2 1990. Hon är då skriven på Svarvargatan 13, II, på Kungsholmen i Stockholm.
1950 + 1960
Deras dotter
Viola Gudrun Elisabet Gräs född 24/3 1925 i Adolf Fredriks församling gifter sig den10/3 1945 med Frans Oskar Erik Stenqvist född 12/8 1923 i Maria Magdalena församling. De bor kvar i Engelbrekts församling 1947 men har året därpå flyttat till Bällsta 2:5 i Vallentuna vilket är detsamma som Nedre Fritzberg! De får barnen Kristina, Erik och Lennart
Om de hyr av Karl Gustaf Hjalmar Zetterlund eller om de har köpt fastigheten, vet inte jag.
1970 bor familjen inte kvar. De har flyttat till Järfälla.
Jag har för mig att Nedre Fridsberg brann ner till grunden.
Färgade symboler: De som bott i Nedre Fridsberg
Hjalmar Zetterlund mfl hos fotografen. Övre raden från vänster: Okänd, Hjalmar Zetterlund, Okänd och Karl Johan Gottfrid Andersson. Sittande från vänster: Okänd, Alma Zetterlund född Andersson och en syster till Gottfrid. Okänd fotograf 1910. Vallentuna Bildarkiv.
Den 10/11 1903 flyttar de vidare till lägenheten Skoga i Uthamra som sannolikt är samma fastighet. Han bor i Uthamra 1:31 - vilket ska vara ungefär på kommungränsten (ibland bor han i Täby och ibland i Vallentuna) nära Byle station (som låg mellan dagens hållplatser Kragstalund och Täby kyrkby). Hjalmar Zetterlund var 1940 banvakt.
Och på Wikipedia som du hittar här.
1929
Alvina Simonsdotter Utas
född 19/5 1901 i Gammal Svenskby, Ukraina
Rysk undersåte.
Inflyttad till Blackstad i Kalmar län från Ljungarum i Jönköpings län 25/11 1929
Tjänarinna. Ej vaccinerad eller haft koppor. 15/11 1930 flyttat till Ekerö, Stockholms län
Blackstad (H) AIIa:2 (1916-1934) Bild 204 / sid 195
Alvina Simonsdotter Utas
flyttar den 15/11 1930 till Sundby, Marielund på Ekerö där hon får arbete som jungfru.
Ägare till fastigheten är: Föreningen Constantia (katolska kyrkan)
Hon tar över bostaden efter en tysk trädgårdsmästare som bott där med fru och barn.
Hon blir svensk medborgare där den 4/2 1930.
Ekerö (AB) AIIa:7 (1919-1931) Bild 750 / sid 367
Alvina Simonsdotter Utas
bor i Sundby, Marielund på Ekerö som ovan. Flera andra utlänningar bor där, bland annat polska flyktingar, bland annat ett greve från Warszawa.
Hon flyttar till Storkyrkoförsamlingen i Stockholm - Gamla stan - den 13/10 1931.
Ekerö (AB) AIIa:9 (1931-1944) Bild 2060 / sid 496
__________________________________________________________________________
Folkräkningen 1960
Johan Oskar Briza
född 18/2 1894 i Österrike. Elektriker. Gift 26/12 1938.
Adress: Pryssgr 3A, III, Stockholm. Inflyttad 1959.
Från 1959 sambo med hustrun:
Alvina Simonsdotter Briza född Otas
född 19/5 1901 i De Socialistiska Rådsrepublikens Union
Kokerska. Samma adress som maken.
____________________________________________________________________________
Folkräkningen 1970
Briza, Alvina Simonsdotter född 19/5 1901
Briza; Johan Oskar född 18/2 1894
Adress: 960 43 Randijaur, Jokkmokks församling,
Norrbottens län, Lappland
Dödboken
Johan Oskar Briza född 18/2 1894 i Österrike - död 18/11 1970 i Jokkmokk
Alvina Simonsdotter Briza född 19/5 1901 i Ryssland - död 20/4 1977 i Jokkmock
Adress för båda den 1 november 1970: 960 43 Randijaur, Jokkmokk
_______________________________________________________________________________
Onsdagen den 9 mars 1983
"Torpen inget att bevara..."
Det säger kommunalrådet Elwe Nilsson (m)
(VALLENTUNA) De gamla torpen Bällstalund och Fritzberg i Bällsta ska inte bevaras, då området om ett par år ska byggas ut med bostäder.
Det tycker kommunstyrelsens arbetsutskott.
- Det är ju inget att bevara, säger ordföranden kommunalrådet Elwe Nilsson (m).
Om fyra år, 1987, ska grävmaskinerna rulla in i Bällstalund, den gamla idyllen norr om det växande Kragstalund. Här ska byggas 320 lägenheter i småhus och flerfamiljshus.
I området ligger två gamla torp, båda kulturhistoriskt intressanta enligt inventeringar som gjorts.
Bällstalund från 1745, rött med vita knutar, har en gång troligen gått under Bällsta gård och var på 1800-talet boplats för en kyrkvärdssläkt. Idag ägs det av kommunen, som hyr ut det till en privatperson. Det är i ganska gott skick - på sina håll är träet murket och angripet av insekter.
Har stått övergivet
 |
| Bällstalundstorpet Bilden kunde ha varit tagen från dagens Christos diner rakt norrut i riktning Vallentuna |
Inför sitt senaste sammanträde var kommunstyrelsens arbetsutskott ute och tittade på de båda torpen.Detta för att bestämma hur husen ska behandlas i den fortsatta detaljplaneringen av det nya bostadsområdet.
Och nu har arbetsutskottet bestämt, att vrken Fritzberg eller Bällstalund är något att spara på. Frågan kommer upp i kommunstyrelsen i morgon, torsdag.
- Inget av torpen är något att bevara. De är i så uselt skick att de skulle kosta massor att rusta upp, och de berättar inte så mycket om gamla Vallentuna, säger kommunalrådet Elwe Nilsson (m).
Fritt fram att riva
Blir det som han och de övriga arbetsutskottsledamöterna, utom Carl-Erik Wikström (c), vill blir det fritt fram för Constructra att riva. Och så småningom kommer då också kommunen att riva Bällstalund, menar Elwe Nilsson.
Men det finns sedan länge en stor opinion för att bevara Fritzberg. Redan 1979 började hembygdsföreningen sin kamp och fick snart med sig kulturnämnden. En föjd blev att det gamla torpet i de översiktliga planerna för Bällsta blev inritat som kvartersgård.
Och vad beträffar Bällstalund har hembygdsvännerna alltid trott att det var i trygga händer i kommunens ägo. Men så tycks nu inte vara fallet.
Ylva Herholz
_______________________________________________________________________________
Nedre Fridsberg
Det fanns ett Öfre och ett Nedre Fridsberg som låg vid Bällstalundsvägen. Torpen bytte småningom namn till Fritzberg men det var tämligen sent i tiden. Det framgår av husförhörslängderna och församlingsböckerna.
Det finns en uppgift om att byggnadsåret ska ha varit 1865.
|
| Öfre Fridsberg. Nedre Fridsberg var troligen ett mindre hus. Men det såg ändå ut ungefär så här. Foto: Yngve Sjögren 1980. Vallentuna Bildarkiv. |
Det fanns två backar och en dal längs Bällsta- lundsvägen och på krönet av den andra backen - snett emot Skyllbergs rökeri - fanns infarten till Övre Fritzberg. Man kunde bara skymta huset från vägen. Efter kanske 40 meter vek infartsvägen av åt höger och vips stod man på gårdsplanen till Övre Fritzberg. Där fanns en inhägnad mitt emot huset och inom den betade fåren. Jag minns huset som rosa till färgen. Det märkliga var, tyckte folk i mitten av 50-talet, att makarna Britz bodde där med stampat jordgolv.
Nedre Fritzberg låg lite längre fram längs Bällstalundsvägen, mitt på raksträckan mellan Skyllbergs rökeri och Bällstalundstorpet ungefär. Jag minns stugan som något lägre än Övrie Fritzberg och mjukt pastellgrön i färgen. Jag hade en skolkamrat - Kristina - som bodde där. Om jag inte minns fel, brann huset ner till grunden till sist. Kanske var det på 60-talet.
Nedre Fritzberg
Gustaf Zetterlund
1821-1912
Kusken
Gustaf Zetterlund född 18/8 1821 i Floda, Södermanlands län, var i mitten av 1800-talet kusk på Bällsta gård. Han var gift med Elisabet Utterström född 18/6 1814 i Skellefteå i Västerbotten. Man kan ju undra hur i allsin dar de hade träffats! De kom i alla fall närmast från Ed med tvååringen Christina Josephina i bagaget när de flyttade till Vallentuna 24/4 1848. Strax därpå föddes sonen Carl Otto och knappt två år senare Gustaf Albert.
Första familjen:
Kusken och senare befallningsmannen
Gustaf Zetterlund född 18/8 1821 i Floda, Nyköpings län -
Hans första hustru:
Elisabeth Utterström född 18/6 1814 i Skellefteå - 13/3 1874 i Vallentuna
Barn:
- Christina Josephina född 12/7 1846 i Stockholm (flytt till Asker 1876, hem igen 1879)
- Carl Otto född 7/5 1848 i Vallentuna (flytt till W Ryd och Näs 1865)
- Gustaf Albert född 18/1 1850 i Vallentuna
I husförhörslängden (1856-1860) har familjen Zetterlund flyttat från sätesgården till en annan plats i Bällsta ej nämnd vid namn. Gustaf Albert är emellertid fortfarande kusk på gården. Hans familj skrivs på samma sida som rättaren och ett antal betjänter. Det finns en mängd stugor och en statarlänga i godsets närhet.
I husförhörslängden (1861-1868) har Gustaf Zetterlund blivit befallningsman i Bällsta. Sätesgården hade nu en ny ägare nämligen Baron Reuterskjöld på Rånäs. Det bor mycket fint folk på gården.
I nästa husförhörslängd (1869-1877) kallas Gustaf Zetterlund före detta befallningsmannen vilket betyder att han 48-50 år gammal hade gått i någon slags pension åtminstone från säteriet. Familjen bor nu sedan 1869 i Fridsborg (som senare blir Nedre Fritzberg) som i praktiken var en liten torparstuga inbäddad i ljuvlig grönska snett emot Bällstalundstorpet. Kanske fick kusken Gustaf en bit mark och möjlighet att bygga sig en stuga som tack för trogen tjänst. När sonen så småningom dör efter att ha tagit över Nedre Fridsborg äger han sin stuga. Se bouppteckning nedan.
Den 13/3 1874 avlider Elisabeth Utterström av bröstsjuka 59 år 8 månader och 25 dagar gammal. Gustaf Zetterlund blir därmed änkling. Dottern Christina Josephina bor hemma när hon inte är borta på arbete.
Gustaf Albert Zetterlund
1850-1941
Sonen Gustaf Albert Zetterlund
född 18/1 1850 hade nu vuxit upp och är 1868 dräng på Bällsta sätesgård hos baron Reuterskiöld. Han går i sin pappas fotspår, avancerar till kusk och gifter sig den 24/10 1871 med den 15 år äldre Maria Sofia Hybsch född 17/8 1836. Makarna blir 24/10 1872 inneboende hos fadern i Nedre Fridsberg. De får sonen Carl Gustaf Hjalmar den 17/8 1873.
Familjen:
Kusken, arbetaren, åkeriarbetaren, banvakten (1890)
Gustaf Albert född 18/1 1850 i Vallentuna
Maria Sofia Hybsch född 17/8 1836 i Askeryd - död 16/11 1912 i Vallentuna
Barn:
- Carl Gustaf Hjalmar född 17/8 1873 i Vallentuna (järnvägsarbetare)(gift o bosatt i Uthamra)
1882 flyttar Johan Gustaf Gustafsson och hans hustru Johanna Sofia Eriksson in till Fridsberg. Båda är 32 år gamla och nygifta.Makarna Gustaf Albert Zetterlund bor i Nedre Fridsberg. Sonen Carl Gustaf Hjalmar flyttar 18 år gammal till Danderyd och kommer tillbaka igen 1894.
Det står dessutom i husförhörslängden att han äger fastigheten. Det bor en hel del andra inneboende i Fridsberg också. Gissningsvis fanns där flera torp. Man hade ännu inte hunnit skilja på Övre och Nedre Fridsberg.
Från och med husförhörslängden (1882-1891) delas Fridsberg in i Övre och Nedre. Ägaren Johan Gustaf Gustafsson bor med sin familj i Övre Fridsberg. Deras son heter Fritz. Kanske är det han som är upphov till att fastigheten så småningom ändrar namn.
Gustaf Adolfs syster Christina Zetterlund flyttar 1883 till Blidö. År 1890 är hon lärarvikarie i Blidögård säteri på Blidö. Tio år senare är hon folkskolelärarinna i Söderbaggeby och ytterligare tio år senare - 1910 - i Visnare skola i Fasterna församling i Stockholms län. Hon drabbades av cancer (periton) i magen/tunntarmen och vårdades på Ersta sjukhus men dog 14/5 1912. Hon begravdes i Vallentuna.
Deras far, den gamle kusken Gustaf Zetterlund, flyttar 1883 till Stockholm där han registreras den 8/1 1884 som kommen från Vallentuna. Han kallar sig nu byggmästare, och änkling: Han är inneboende hos en mäklare i Gamla stan. Ett år senare är han timmerman och har eget boende i Klara.
Den 9/3 1886 flyttar Gustaf Zetterlund till Lidingö. När han återkommer till Stockholm året därpå har han en inneboende hushållerska med sig till Bondegatan 18 på Söder nämligen Julia Augusta Kristina Segerman född 18/4 1857 i Norrköping. Hon har dessutom två små utomäktenskapliga barn i bagaget varav ett bara är några månader gammalt.
Några år bor han ensam igen på Falkenbergsgatan 37, Skånegatan 35 och Fjällgatan 12A men 1889 är Julia Augusta Kristina Segerman tillbaka igen - nu med tre oäkta barn. De bor på Katarina Kyrkbacke 3 men hon flyttar ut igen.
In kommer då en annan kvinna - Anna Kristina Jönsdotter född 26/6 1859 i Hälsingtuna som är strykerska. Gustaf Zetterlund bor på Svartensgatan 26. Hon flyttar in 1891 och ut igen 1892. Då återkommer Julia Augusta Kristina Segerman - med fem utomäktenskapliga barn till Bondegatan 41 på Söder.
Då blir det äntligen bröllop den 6/3 1912. Familjen flyttar till Södermannagatan 52 och allihop heter Zetterlund. Man kan nog utgå från att Gustaf var far till åtminstone fyra av de fem barnen. Familjen såg ut så här:
Byggmästaren och timmermannen
Gustaf Zetterlund född 18/8 1821 i Floda, Södermanlands län
Hans andra hustru:
Julia Augusta Kristina Zetterlund född 18/4 1857 i Norrköpings Sankt Olai
Barn:
Och plötsligt skriver prästen att alla fem barnen är födda inom äktenskapet. Familjen flyttar 1898 till Täby. När makarna - Gustaf och Julia Augusta Kristina - 1910 återvänder från Täby tolv år senare är inga av barnen med. De är helt enkelt utflugna ur boet.
- Dalia Mathilda Zetterlund född 2/4 1882 i Norrköpings Hedvig
- Gustaf Filip Dagobert Zetterlund född 2/6 1886 i Lidingö
- Julia Ingeborg Zetterlund född 5/9 1888 i Katarina församling
- Olga Karin Kristina Zetterlund född 25/12 1890 i Katarina
- Ebba Amanda Theresia Zetterlund född 13/3 1894 i Katarina
Gustaf Zetterlund dog 91 år gammal den 6/3 1912. Han var då skriven på Birger Jarlsgatan 120, Valhallavägen 123 och Valhallavägen 6, 8 och 10. Hur nu det går ihop? Snickareänkan Julia Augusta Kristina Zetterlund född Segerman dog 57 år gammal den 25/6 1914. Hon var då skriven på Sankt Eriksgatan 33,59.
Familjen med sonen Fritz säljer (Övre) Fridsberg - till Musikdirektören Erik Strickert Å Lundegård i Stockholm. Kungsholmen, Flemminggatan Nr 48 - och flyttar. Musikdirektören flyttar ut med fru och fem barn. De bor sannolikt i Öfre Fridsberg.1912 blir ett svårt år för Gustaf Albert Zetterlund.
Förutom att hans bror Carl Otto söp ihjäl sig i Stockholm 1902 så dog nu hans gamle far den 6 mars, hans syster Christina den 14 maj och till sist också hans hustru Maria Sofia Hybsch 76 år gammal den 16 november. Drygt 62 år gammal stod Gustaf Adolf alltså ensam kvar i Nedre Fridsberg.
Den 2/12 1913 flyttade emellertid den tio år yngre Kristina Elisabeth Gräs in hos honom som hushållerska.
Vallentuna (AB) CI:3 (1833-1873) Bild 310 (Gustaf Albert föds)
Vallentuna (AB) AI:16b (1848-1852) Bild 990 / sid 91 (Kusken med familj på Bällsta sätesgård)
Vallentuna (AB) AI:17b (1853-1856) Bild 820 / sid 76 (Kusken med familj på Bällsta sätesgård)
Vallentuna (AB) AI:18b (1856-1860) Bild 1160 / sid 110 (Kusken med familj eget boende i Bällsta)
Vallentuna (AB) AI:19 (1861-1868) Bild 2060 / sid 199 (Kusken befallningsman i Bällsta)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2840 / sid 275 (fd befallningsmannen i Fridsberg, Bällsta)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2640 / sid 255 (Gustaf dräng på Bällstagård)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2650 / sid 256 (Gustaf blir kusk o gifter sig)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2840 / sid 275 (Gustaf m familj inneboende hos fadern)
Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 1850 / sid 181 (som ovan)
Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 710 / sid 372 (Zetterlund på Nedre Fridsberg)
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 740 / sid 270 (Gustaf Z med fru o son i Nedre Fridsberg)
Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 550 / sid 45 (Makarna på Nedre Fridsberg)
Vallentuna (AB) AII:1b (1900-1908) Bild 110 / sid 212 (sonen till Skoga i Uthamra)
Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 600 / sid 48 (Gustaf Z änkling o hushållerska flyttar in)
Vallentuna (AB) FI:1 (1861-1883) Bild 410 (Elisabeth Utterström död)
Brännkyrka (A, AB) FIa:2 (1895-1905) Bild 1220 / sid 115 (Carl Otto Z död)
Fasterna (AB) FI:2 (1895-1940) Bild 530 / sid 47 (Christina Z död)
_______________________________________________________________________
Hushållerskan
Kristina Elisabeth Gräs
1860 - 1934
Hushållerskan
Kristina Elisabeth Gräs
född 18/11 1860 i Film
Dotter till gruvarbetaren Anders Gräs född 18/1 1830 och hans hustru Sara Wennström född 16/5 1831. Familjen var vid Kristina Elisabeths födelse bosatta vid Ladugården i Film, Uppsala län, vilket var en plats för "Dannemora Grufvors folk".
Kyrkoböcker:
Film (C) C:5 (1842-1861) Bild 100 / sid 192 (Kristina Elisabeth föds)
Film (C) AI:17 (1856-1860) Bild 264 / sid 258 (Familjen Gräs i Film)
Film (C) AI:18 (1861-1865) Bild 277 / sid 261 fam i film (Familjen i Gräs, dtr Augusta finns med)
Film (C) AI:19 (1866-1870) Bild 241 / sid 231b (Familjen Gräs, dtr Sara Matilda finns med)
Folkräkningarna:
1880: Gräs, Kristina Elisabeth: Piga i Bäggeby, Tierp, Uppsala län
1890: Grähs, Kristina Elisabet: Piga på adress Tjädern No 4, Hedvig Eleonora rote 11, Stockholm
1900: Gräs, Kristina Elisabeth: Jungfru (barn) i Nedre Wätan No 1, 8, Jakob o Johannes, Stockholm
1910: Gräs, Kristina Elisabet: Strykerska i Kv Nejlikan No 4, Gustav Vasa, Stockholm
1899 får Kristina Elisabet en son - Gustaf Eugén - utom äktenskapet. I folkräkningen 1910 hänvisas för både mor och son till en Lundgren som måste ha bott i närheten.
Kristina Elisabet förekommer i Rotemannen (personer bosatta i Stockholm) på inte mindre än 22 adresser för den som vill kolla upp henne mer noga. Hon är piga, jungfru och tjänarinna om vartannat. När hon är gravid kallas hon fd piga och sedan sonen fötts kallas hon ogift. Senare kallas hon piga, tjänarinna och strykerska igen. Den 15/11 1913 lämnar hon Gustav Vasa församling i Stockholm och flyttar till Vallentuna för att bli hushållerska hos den 62-årige änklingen och åkeriarbetaren Gustaf Albert Zetterlund i Nedre Fridsberg. Hon registreras av prästen i Nedre Fridsberg den 2/12 1913.
Kristina Elisabeth Gräs var emellertid inte ensam i Vallentuna. Hennes far gruvarbetaren dog 40 år gammal och lämnade änkan ensam med sju barn. De fick därför ut och tjäna piga och dräng så snart de kunde och två av Kristina Elisabeths systrar hamnade i Vallentuna nämligen:
Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 1290 / sid 430 (Piga i Vallentuna)
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 990 / sid 295 (giftermål och flytt till Rimbo)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 330 / sid 20 (familjen tillbaka i Vallentuna)
Gustaf Albert Zetterlund sadlar om.
Han lämnar åkeriarbetet för att i stället bli jordbruksarbetare. Hushållerskan Kristina Elisabeth Gräs stannar kvar. Prästen är noga med att hålla isär dem i församlingsboken så att ingen ska tro något annat än att relationen är strikt yrkesmässig.
Man kan dessvärre inte följa hushållet längre än till 1931 i kyrkoböckerna. Sekretessen sätter stopp för fortsatt snokande. Hushållerskan Kristina Elisabet Grääs dör emellertid den 11/10 1934 i Fridsberg, Vallentuna.
Av bouppteckningen framgår
att Kristina Elisabet Grääs även hade en dotter vid namn Anna Elisabet Grääs* född 30/12 1894 som var ogift och boende på adress Mosebacke trappor 6B i Stockholm och sonen Gustaf Eugén Grääs född 14/3 1899 bosatt på Valhallavägen 20, 2tr i Stockholm och att båda var närvarande vid bouppteckningen. Det visar sig att hon hade varit både klok och sparsam.
Kristina Elisabeth Grääs hade en kapitalräkning i Stockholms Enskilda bank, en sparkasseräkning med Stockholms läns sparbank och en livförsäkring i Allmänna Pensionsförsäkringsbolaget. I övrigt var det enda hon ägde en byrå, ett fickur, skor och gångkläder vilket gjorde att hennes tillgångar värderades till 2936 kronor och 25 öre.
Sedan skulderna räknats bort (läkarvård och medicin 16:- och begravningskostnad 529:91 kr återstod hela 2 380 kronor och 34 öre för arvingarna att dela på. Arvingarna har skrivit under:
Och att alltihop gått rätt till intygades av:
G Andersson G A Zetterlund
fd fjärdingsman Fridsberg
Hyget Vallentuna Vallentuna
Notera att flera av bouppteckningarna anger platerser som Hyget och Skoga i både Täby och Vallentuna. Troligen låg ägorna i kommungränsen.
Kristina Elisabet förekommer i Rotemannen (personer bosatta i Stockholm) på inte mindre än 22 adresser för den som vill kolla upp henne mer noga. Hon är piga, jungfru och tjänarinna om vartannat. När hon är gravid kallas hon fd piga och sedan sonen fötts kallas hon ogift. Senare kallas hon piga, tjänarinna och strykerska igen. Den 15/11 1913 lämnar hon Gustav Vasa församling i Stockholm och flyttar till Vallentuna för att bli hushållerska hos den 62-årige änklingen och åkeriarbetaren Gustaf Albert Zetterlund i Nedre Fridsberg. Hon registreras av prästen i Nedre Fridsberg den 2/12 1913.
Kristina Elisabeth Gräs var emellertid inte ensam i Vallentuna. Hennes far gruvarbetaren dog 40 år gammal och lämnade änkan ensam med sju barn. De fick därför ut och tjäna piga och dräng så snart de kunde och två av Kristina Elisabeths systrar hamnade i Vallentuna nämligen:
Augusta Gräs född 18/9 1862 i Film.Kom 10/11 1881 till Vallentuna för att bli piga hos barnmorskan Hedvig Christina Malmgren f (född 1/7 1822 i Orkesta) i Ormsta hage som sedan 25/12 1879 var änka efter d Sergeanten Johan Ferdinand Eurenius. Hennes fosterdotter hade ett knappt år tidigare gift sig och flyttat till Bromma. I hushållet fanns för övrigt en gammal (67 år) och fattig fd piga som kanske inte orkade så mycket. Den gamla pigan dog 30/6 1892 och den 30/4 1897 flyttade Augusta Gräs tillbaka till Film i Uppsala län efter 16 år som piga i Ormsta hage.
Augusta Grääs kommer emellertid tillbaka.
Hon gifter sig 4/5 1900 med handlaren Erik Halvarsson född 1845 i Malung, Dalarna, och flyttar till en lägenhet på Olsborgsvägen i Vallentuna. Han dör 2/7 1932 när makarna var bosatta i Kristineberg, inte alls långt från Fredsberg. Augusta lever några år till och dör 12/6 1947. Hon var då skriven på adress Åby 1:137 i Vallentuna. Läs mer om Augusta Grääs här.
Sara Matilda Gräs född 25/4 1870 i Film.Flyttade från Dannemora 1888 till Vallentuna där hon blev piga hos ägaren och brukaren Johan Eriksson i Mörby No 11. Hon flyttade vidare 1891 till Hammarby (Upplands Väsby).Kyrkoböcker:
1992 kom Sara Matilda Gräs tillbaka till Vallentuna för att bli pga hos statsinspektören Kristian Kristersson på Vallentuna station i Hjälmsta.
Sara Matilda Gräs gifte sig den 4/11 1894 med stationskarlen Karl Johan Gustafsson född 30/9 1870 i Stockholm. Sju månader senare föddes sonen Karl Wilhelm den 13/6 1895. Den 5/7 1895 flyttade de till Rimbo.
Den 7/5 1929 kom de tillbaka till Vallentuna. Karl Johan Gustafsson hade då fått tjänsten som stationsföreståndare. Tre av deras barn följde med. Dottern Elsa Matilda var telefonist och hembiträde. Sonen Knut Josef var postbiträde först och tegelarbetare sedan. Dottern Edit Margareta var kontorist och telefonist. Den nya tiden var kommen.
Sara blev änka den 12/3 1933. Själv gick hon ur tiden 24/5 1939. Hon var då skriven på adress Åby 1:34 i Vallentuna.
Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 1290 / sid 430 (Piga i Vallentuna)
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 990 / sid 295 (giftermål och flytt till Rimbo)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 330 / sid 20 (familjen tillbaka i Vallentuna)
Gustaf Albert Zetterlund sadlar om.
Han lämnar åkeriarbetet för att i stället bli jordbruksarbetare. Hushållerskan Kristina Elisabeth Gräs stannar kvar. Prästen är noga med att hålla isär dem i församlingsboken så att ingen ska tro något annat än att relationen är strikt yrkesmässig.
Man kan dessvärre inte följa hushållet längre än till 1931 i kyrkoböckerna. Sekretessen sätter stopp för fortsatt snokande. Hushållerskan Kristina Elisabet Grääs dör emellertid den 11/10 1934 i Fridsberg, Vallentuna.
Av bouppteckningen framgår
att Kristina Elisabet Grääs även hade en dotter vid namn Anna Elisabet Grääs* född 30/12 1894 som var ogift och boende på adress Mosebacke trappor 6B i Stockholm och sonen Gustaf Eugén Grääs född 14/3 1899 bosatt på Valhallavägen 20, 2tr i Stockholm och att båda var närvarande vid bouppteckningen. Det visar sig att hon hade varit både klok och sparsam.
 |
| Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:29 (1934) Bild 3800 / sid 50 |
Sedan skulderna räknats bort (läkarvård och medicin 16:- och begravningskostnad 529:91 kr återstod hela 2 380 kronor och 34 öre för arvingarna att dela på. Arvingarna har skrivit under:
Och att alltihop gått rätt till intygades av:
G Andersson G A Zetterlund
fd fjärdingsman Fridsberg
Hyget Vallentuna Vallentuna
Notera att flera av bouppteckningarna anger platerser som Hyget och Skoga i både Täby och Vallentuna. Troligen låg ägorna i kommungränsen.
 |
| Össeby-Garn (AB) AIIa:4 (1901-1908) Bild 100 / sid 156 |
*Anna Elisabet Grääs född 30/12 1894 i Klara församling, Stockholm, var vid moderns död ogift och boende på adress Mosebacke trappor 6B i Stockholm.
Kristina Elisabet Gräs var vid hennes födelse 34 år och ogift. Okända föräldrar!
Anna Elisabet Gräs är 1900 fosterbarn hos spårvagnskusken Johan Hildor Lundgren i Gamla stan. Det är också de som tar hand om Gustaf Eugen Gräs när han kommer till världen 1899.
Det visar sig att hon nio år gammal den 4/5 1905 kom från Johannes församling i Stockholm som fosterbarn till en stalldräng i Stångberga, Össeby-Garn. Prästen har till och med antecknat att föräldrarna är okända. Fem år senare, den 26/11 1910, flyttar hon ensam tillbaka till Johannes församling i Stockholm där hon blir piga hos handlaren Karl Johan och Ester Ottilia Bornholm från Vallentuna. Se där kanske en kontakt med modern som ju är hushållerska i Nedre Fridsberg. Och kanske är det därför hon blir just handelsbiträde 1914.
Kristina Elisabet Gräs var vid hennes födelse 34 år och ogift. Okända föräldrar!
Anna Elisabet Gräs är 1900 fosterbarn hos spårvagnskusken Johan Hildor Lundgren i Gamla stan. Det är också de som tar hand om Gustaf Eugen Gräs när han kommer till världen 1899.
Det visar sig att hon nio år gammal den 4/5 1905 kom från Johannes församling i Stockholm som fosterbarn till en stalldräng i Stångberga, Össeby-Garn. Prästen har till och med antecknat att föräldrarna är okända. Fem år senare, den 26/11 1910, flyttar hon ensam tillbaka till Johannes församling i Stockholm där hon blir piga hos handlaren Karl Johan och Ester Ottilia Bornholm från Vallentuna. Se där kanske en kontakt med modern som ju är hushållerska i Nedre Fridsberg. Och kanske är det därför hon blir just handelsbiträde 1914.
Anna Elisabet flyttar ofta som alla andra på den tiden. 1917 blir hon trikåstickerska och 1920 fabriksarbeterska. 1922 är hon tjänarinna igen men blir snart handelsbiträde, butiksbiträde och handelsbiträde igen. Hon är hela tiden ogift och ensamstående.
1940 är hon ogift städerska med egen verksamhet och så fortsätter hon.
Anna Elisabet Grääs dör 7/1 1971. Hon var då bosatt på Folkungagatan 99 4 tr i Stockholm.
Hon hade en son vid namn Nils Gustaf född 15/5 1927 - död 6/2 2005.
Det visar sig när jag söker efter Anna Elisabet Grääs att Kristina Elisabet Gräs hade ännu en dotter. Den 9 januari 1889 födde hon nämligen Anna Maria Gräs i Klara församling. Barnet togs in på barnhuset mot 250 kronor - vilket måste ha varit en förmögenet - vilket betalades av något jag inte kan tyda. Den fyra månader gamla flickan lämnades ut till änkefru Alma R Holm på Nybrogatan 56 den 21 maj. Drygt tre veckor senare den - 14/6 1889 - var Anna Maria Gräs död.
Kyrkoböcker:
Klara (A, AB) CId:6 (1892-1894) Bild 205 / sid 200 (födelseboken, okända föräldrar)
Össeby-Garn (AB) AIIa:4 (1901-1908) Bild 100 / sid 156 (Anna Elisabet hos fosterföräldrar)
Össeby-Garn (AB) AIIa:7 (1908-1917) Bild 90 / sid 155 (som ovan)
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/09_04049.pdf (Anna Maria på barnhuset)
Gustaf Albert Zetterlund
blev alltså ensam igen efter 20 år med Kristina Elisabet Grääs som hushållerska. Han lever ytterligare sju år och dör 91 år 4 månader och 27 dagar gammal den 15/6 1941i Bällsta 2:5 Fridsberg.
Kyrkoböcker:
Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 600 / sid 48 (KEG hushållerska i N Fridsberg)
Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 570 / sid 41 (KEG hushållerska i N Fridsberg)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 580 / sid 45 (som ovan)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:29 (1934) Bild 3800 / sid 50 (bouppteckn KE Gräs)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:29 (1934) Bild 3800 / sid 50 (bouppteckn KE Gräs)
 |
| Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:36 (1941) Bild 4690 / sid 38 |
Karl Gustaf Hjalmar Zetterlund född 17/8 1873 är ensam arvtagare efter Gustaf Albert Zetterlund vars bouppteckning finns bevarad.
Bouppteckning
År 1941 den 30 juni förrättades bouppteckning vid Fritzberg, Bällsta i Vallentuna socken, Stockholms län efter Gustaf Albert Zetterlund, född den 18 januari 1850, vilken avled den 15 juni 1941 och såsom arvinge efterlämnade sonen Karl Gustaf Hjalmar Zetterlund från Skoga i Vallentuna socken.
Boet uppgavs av sonen, upptecknades och värderades sås om nedan följer:
Tillgångar
Fastighet
Lägenheten Nedre Fritzberg, Bällsta 2:5 avstyckat från Bällsta 1:1, Vallentuna enligt taxering 5000:-(Jag kan inte göra spalter i bloggen så jag gör det i word och skannar in det.)
Gustaf Alberts ägodelar:
Skulder
Läkare och sjukhusvård 500:-
Begravningskostnad 450:-
Bouppteckningsarvode 20:-
Summa skulder kronor 975:- (!)
Boets behållning kronor 4 097:50
Kronor 5 072:50
Att boet blivit riktigt och samvetsgrant uppgivet på att ingenting hållits fördolt eller undanhållits, betygar på heder och samvete och under edlig förpliktelse
Som ovan:
-att allt blivit rätteligen antecknat och tillgångarna efter bästa förstånd värderade betygar
som ovan:
Gustaf Grääs G Andersson
Valhallavägen 20 fd fjärdingsman
Stockholm Hygel, Täby
tel 306766 tel. Täby 48
Kyrkoböcker:
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:36 (1941) Bild 4690 / sid 38
Att man hade anlitat en fd fjärdingsman som boupptecknare var ju väntat. Men vem i all världen var Gustaf Grääs?
Jo, han var oäkte son till hushållerskan Kerstin Elisabe Gräs som då varit död sedan många år. Det visar att familjerna stod i kontakt och att Karl Gustav Hjalmar Zetterlund hade stort förtroende för hushållerskans son. Och historien fortsätter...
Gustaf Eugén Gräs
Oäkte son till hushållerskan Kristina Elisabeth Gräs
född 14/3 1899 i Sankt Nikolai (Stockholms stad, Uppland)
Han bodde i samma fosterhem som sin syster men fick åtminstone periodvis bo med sin mamma till 1911 då han 12 år gammal registreras i Stockholm som ensamstående paketbud. Han försörjde alltså sig själv.
År 1925 gifte han sig med Elsa Kristina Wåhlberg från Ljusdal. Han var då chaufför och kallas dessutom hushållsföreståndare för att han är mannen av de två. De bor på Surbrunnsgatan 1 i Stockholm.
Härifrån får man gå vidare via folkräkningarna.
1940
är Gustaf Eugen Grääs chaufför hos AB August Julius på Mäster Samuelsgatan 23. Han transporterar konserver & sydfrukter. Hustrun är fortfarande Elsa Kristina Grääs född 24/7 1899 född Våhlberg.
De bor på adress Morkullan 29 i Engelbrekts församling, Stockholm och har dottern:
Viola Gudrun Elisabet Gräs född 24/3 1925 som är springflicka hos Hellgrens Bosättning & Trikåaffär på Tegnérgatan 15 i Stockholm.
Gustaf Eugén Gräs dör 2/4 1944. Han är då bosatt på Valhallavägen 20 i Stockholm.
Hans hustu Elsa Kristina Grääs (stavningen varierar) lever nästan ett halvt sekel längre och dör den 25/2 1990. Hon är då skriven på Svarvargatan 13, II, på Kungsholmen i Stockholm.
1950 + 1960
Deras dotter
Viola Gudrun Elisabet Gräs född 24/3 1925 i Adolf Fredriks församling gifter sig den10/3 1945 med Frans Oskar Erik Stenqvist född 12/8 1923 i Maria Magdalena församling. De bor kvar i Engelbrekts församling 1947 men har året därpå flyttat till Bällsta 2:5 i Vallentuna vilket är detsamma som Nedre Fritzberg! De får barnen Kristina, Erik och Lennart
Om de hyr av Karl Gustaf Hjalmar Zetterlund eller om de har köpt fastigheten, vet inte jag.
1970 bor familjen inte kvar. De har flyttat till Järfälla.
Jag har för mig att Nedre Fridsberg brann ner till grunden.
Färgade symboler: De som bott i Nedre Fridsberg
Hjalmar Zetterlund mfl hos fotografen. Övre raden från vänster: Okänd, Hjalmar Zetterlund, Okänd och Karl Johan Gottfrid Andersson. Sittande från vänster: Okänd, Alma Zetterlund född Andersson och en syster till Gottfrid. Okänd fotograf 1910. Vallentuna Bildarkiv.
Carl Gustav Hjalmar Zetterlund
1873-1958
Sonen
Karl Gustaf Hjalmar Zetterlund född 17/8 1873 gifter sig 1/11 1902 med Alma Josefina Andersson född 31/1 1881 i Odensala.
Makarna står skrivna på samma sida som föräldrarna i husförhörslängden men lägenheten heter Skoga som uppenbarligen finns inom eller nära Fridsberg.
Den 10/11 1903 flyttar de vidare till lägenheten Skoga i Uthamra som sannolikt är samma fastighet. Han bor i Uthamra 1:31 - vilket ska vara ungefär på kommungränsten (ibland bor han i Täby och ibland i Vallentuna) nära Byle station (som låg mellan dagens hållplatser Kragstalund och Täby kyrkby). Hjalmar Zetterlund var 1940 banvakt.
Han blir änkling den 2/9 1936 och dör 25/9 1958 på ålderdomshemmet Sunnanå 1:3 i Frösunda.
Hjalmar Zetterlunds hus i Byle byggt 1902 av Andersson, i södra delen av Vallentuna vid gränsen till Täby. Huset köptes 1957 av en Saga Svensson. Adress idag ska vara Gävsjövägen 2. Okänd fotograf, möjligen 1910. Vallentuna Bildarkiv.
Lokaltidningen
Nr 5, 1994
Stipendiet känner alla till – men vem var Hjalmar?
Nr 5, 1994
Stipendiet känner alla till – men vem var Hjalmar?
Varje år sedan 1958 har en eller flera duktiga ungdomar i Vallentuna fått Hjalmar Zetterlunds stipendium.
Men vem var han egentligen, denne ungdomens välgörare som skänkte bort alla sina pengar?
Hjalmar Zetterlund växte upp i det gröna lilla torpet vid Fritzberg i Bällsta. Huset brann ner till grunden någon gång på 60-talet och finns inte mer. Pappan var troligen åkare av något slag.
- Hjalmar var gift med min pappas halvsyster Alma från Gottröra, säger Inga Eriksson i Vallentuna, själv åkare när det begav sig och en av de få som fortfarande minns mannen bakom donationen.
Banvakt
Hjalmar var banvakt vid Roslagsbanan och det var därför naturligt att han byggde ett hus till sig och Alma vid Byle hållplats. Med hjälp av en tralla förflyttade han sig mellan stationerna.
- Pappa bodde hos dem en tid. Då tog han mjölktåget in till stan om morgnarna för att gå på gymnasium. Det hände att de tog tåget till stan allihop och gick på Skansen. Sedan fick de gå hela vägen hem. Det gick inte så många tåg på den tiden.
Gav bort allt
Alma och Hjalmar fick inga egna barn och sedan han blivit änkling, testamenterade han bort allt vad han ägde och hade. 1958 dog han vid 85 års ålder. Men minnet lever kvar, åtminstone hos dem som fått hans stipendium.
Lokaltidningen
Vecka 4, 1995
Vecka 4, 1995
Och så här kom stipendiet till
Det var dåvarande socialchefen Elis Pettersson som hjälpte banvakten Hjalmar Zetterlund att strax före sin död ordna med stipendier åt både unga och gamla i Vallentuna.
Själv blev han bestulen på allt han hade.
I sin krafts dagar var Hjalmar Zetterlund banvakt vid Roslagsbanan. Han hade växt upp i torpet Fritzberg i Bällsta och sedan byggt sig ett hus intill Byle station. Där bodde han med sin Alma hela livet. Han hade nära till jobbet och förflyttade sig längs järnvägsspåret med hjälp av en tralla.
Politiskt aktiv
Hjalmar var politiskt aktiv i folkpartiet som grundades av aktiva inom frikyrkorna och nykterhetsrörelsen 1932. De gick fram i kommunalvalet och Hjalmars namn stod med på listan. ”Rått åt alla, orätt åt ingen” var partiets måtto. Sexton år senare blev Sven Dahl, Birgitta Dahls pappa, den förste folkpartistiske ordföranden i kommunalnämnden.
Hjalmar blev så småningom änkling och flyttade in på Frösunda ålderdomshem. Det vackra huset i Byle, som var möblerat med dyrbara antika möbler, blev stående tomt.
- En dag kom en lastbil och lastade ombord alltihop, säger Elis Pettersson. Grannarna trodde att allt var i sin ordning, men Hjalmar blev bestulen på alla sina ägodelar.
Bättre mat
Det var föreståndaren på ålderdomshemmet som ringde Elis Pettersson när Hjalmar ville skänka bort sina pengar. ”Han vill att de ska få bättre mat på ålderdomshemmet”, sa hon.
- Jag talade om för Hjalmar Zetterlund att kommunen redan hade råd att bjuda alla gamlingar på kalvstek en och annan söndag, säger Elis Pettersson. Men Hjalmar stod på sig. Han ville inrätta en fond i två delar, en för unga och en för gamla. Kapitalet var inte så stort, eftersom Hjalmar var bestulen, men Elis sålde hans hus och pengarna fonderades. Därefter skrevs ett testamente som Elis och poliskommissarie Svedberg undertecknade. Hjalmar Zetterlund dog 1959.
Julpeng till gamla
Så började pengarna delas ut från Hjalmar Zetterlunds fond. Alla som bodde på kommunens ålderdomshem fick ett kuvert med tio kronor till jul. Det delades dessutom ut stipendier.
- Pengarna gick ofta till konstnärlig utsmyckning, säger Elis Pettersson. De räckte inte så långt.
Hjalmar Zetterlund lever kvar i folks minne tack vare stipendiet.
Pengagåvan till duktiga ungdomar delas fortfarande ut med det som var ämnat för Vallentunas åldringar numera hamnar i trivselkassan på kommunens pensionärshem.
Monica Antonsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar