Försök till rekonstruktion av historien om
Aktiebolaget Billiga Tomter
och dess betydelse för Villasamhället Vallentuna.
Jag har lagt ut en fråga om all sköns uppgifter i Uno Skölds facebookgrupp
"Så var det i Vallentuna" den 3 augusti 2024
och hoppas på många svar...
 |
Del av Vallentuna stationssamhälle. T v Vallentuna villastadskontor AB Billiga tomter senare konditori, Jordbrukskassan och klädesaffär Kära barn. Huset revs i november 1982. T h syns de s k Tvillingvillorna eller Syskonvillorna den vänstra villan revs 1981 inför byggstarten av Tärningen. Fotograf: okänd 1910. Vallentuna bildarkiv. |
Hos Riksarkivet finns följande:
Aktiebolaget Billiga Tomter
Aktiebolag 1901–1935
Bolagets namn: Aktiebolaget Billiga Tomter
Årtal: 1912
Postadress: Stockholm, Brunkebergstorg 12
Bolagets ändamål
Att efter förvärfvande af för ändamålet lämpliga egendomar, hufvudsakligen i trakter omkring Stockholm, nyttiggöra desamma genom utstyckning och försäljning af mindre villatomter.
Senaste bolagsordning: 16 april 1909
Kontor/verksamhet:
Bolaget äger villasamhällena: Bromsten, Djurö, Herrängen, Långsjö, Ljusterö, Segeltorp, Tumba, Vallentuna m.m.
Styrelsemedlemmar
Hornberg, H P
Strahl, Albin
Themptander, Sven
Styrelsesäte
Stockholm
Aktiekapital
Stam A: 1000000
Stam B: 0
Stam C: 0
Stam D: 0
Stam E: 0
Pref A: 0
Pref B: 0
Pref C: 0
Antal aktier: 1000
Sida i kalender: 36
Utdelning
1934: - % (Stam A)
1933: - % (Stam A)
1932: - % (Stam A)
1931: - % (Stam A)
1930: - % (Stam A)
Årets vinst: 76445
Eget kapital: 1176445
Totalt kapital: 1579759
Upprättad av
Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation
Notera att bolaget påstår sig äga villasamhället Vallentuna mfl andra samhällen!
År 1935 ser det ut så här:
AB Billiga Tomter
Aktiebolag 1901–1935
Bolagets namn: AB Billiga Tomter
Årtal: 1935
Postadress: Stockholm
Bolagets ändamål
Att efter förvärv av lämpl.egendomar huvudsakligen i Stockholms-
trakten, nyttiggöra desamma genom styckning och försäljning av mindre villatomter eller på annat sätt, ävensom att bedriva därav föranledd affärsverksamhet.
Senaste bolagsordning:1931
Tidigare bolagsordning: 1930, 16 april 1909
Styrelsemedlemmar
Themptander, S, Advokat
Lignell, F E, Dir. (som för Billiga Tomter genom ombud (Carl Sandels) har undertecknat skrivelsen till
Styrelsemedlemmar
Themptander, S, Advokat
Lignell, F E, Dir. (som för Billiga Tomter genom ombud (Carl Sandels) har undertecknat skrivelsen till
Länsstyrelsen om styckning av Mörby 2 och 3. Se Jerri Bergström nedan.)
Lindh, Helmer, Bankdir.
Styrelsesäte: Stockholm
Aktiekapital
Stam A: 1000000
Stam B: 0
Stam C: 0
Stam D: 0
Stam E: 0
Pref A: 0
Pref B: 0
Pref C: 0
Antal aktier: 1000
Sida i kalender: 264
Utdelning
1934: 2,5 % (Stam A)
1933: 2 % (Stam A)
1932: 3 % (Stam A)
1931: 4 % (Stam A)
1930: 4 % (Stam A)
Årets vinst: 25
Eget kapital: 1135
Totalt kapital: 1932
Upprättad av
Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation
Och så såg det alltså ut 1935.
Hur stort var kapitalet då tro?
Sigrun Helmfrid skriver: Lindh, Helmer, Bankdir.
Styrelsesäte: Stockholm
Aktiekapital
Stam A: 1000000
Stam B: 0
Stam C: 0
Stam D: 0
Stam E: 0
Pref A: 0
Pref B: 0
Pref C: 0
Antal aktier: 1000
Sida i kalender: 264
Utdelning
1934: 2,5 % (Stam A)
1933: 2 % (Stam A)
1932: 3 % (Stam A)
1931: 4 % (Stam A)
1930: 4 % (Stam A)
Årets vinst: 25
Eget kapital: 1135
Totalt kapital: 1932
Upprättad av
Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation
Hur stort var kapitalet då tro?
Skriver man i tusentals kronor här? Ja, jag vet inte.
Dödsfall. D. 28 nov. 1919 avled i Stockholm rådmannen därstädes Anders Albin Frithiof Strahl. S., som var född i Näsby, Jönköpings l., d. 25 mars 1857, avlade mogenhetsex. i Växjö 1877 samt hovrättsex. i Uppsala 1883. S. utnämndes 1886 till v. häradshövding och tjänstgjorde därefter i Stockholms rådhusrätt. 1902 utnämndes S. till rådman i Stockholm.
Advokat
Uno Skölds facebookgrupp: Så var det i Vallentuna
Monica Antonsson:
Hej alla! AB Billiga tomter var ett Stockholmsbaserat bolag med filialer i flera kommuner och däribland Vallentuna. Här höll de tydligen till i Vallentuna villastadskontor mitt i centrum mellan de så kallade Tvillingvillorna och järnvägen (se bild nedan från 1910). AB Billiga tomter måste ha varit världens smartaste affärsidé. De köpte upp lantegendomar runt Stockholm, styckade och sålde villatomter med god förtjänst. I en bolagsbeskrivning från 1912 står att de "ägde" villasamhället Vallentuna". Vad det innebar vet inte jag men de styckade åtminstone upp Rickeby och Bällsta gårdar. Finns det möjligen någon här som har något bevarat av AB Billiga tomter, gamla kontrakt, reklammaterial, lånehandlingar eller minnesbilder av vad som helst som kan hjälpa oss att rekonstruera historien?
Männen bakom AB Billiga Tomter
Bolagsnamnet har i mina öron alltid klingat lite lustigt. Männen bakom bolaget tycks emellertid inte ha varit några glada gossar vilka som helst som helt enkelt lyckades i affärer. Snarare tvärtom. Jag kan så här långt bara gå på namnuppgifter i den offentliga folkbokföringen som formellt inte binder personerna till bolaget men så här tycks det vara:
Styrelsen 1912 bestod av:
Hornberg, H P
Strahl, Albin
Themptander, Sven
Styrelsen 1935 bestod av:
Themptander, S, Advokat
Lignell, F E, Dir
Lindh, Helmer, Bankdir
Bankdirektör
H P Hornberg (1857-1919)
Av folkräkningarna 1900 och 1910 framgår att det bara fanns en H P Hornberg i Sverige
nämligen:
Harald Paulus Hornberg född 1857 i Själevad, Västernorrlands län, Ångermanland
Han var gift med Svea Maria Eugenia Aurell född 1861 i Vitsand, Värmland.
Död 7/2 1919.
År 1900 var de bosatta i Rörstrand No 4, Adolf Fredriks rote 5 i Stockholm
1910 bodde de i Kilen No 1, Adolf Fredriks rote 5 vilket så här långt skulle kunna vara detsamma som tio år innan. Han var vid sin död 1919 skriven på Kammakaregatan 45 i Adolf Fredriks församling.
De hade 1910 tjänarinnan Lovisa Nilsdotter född 1857 i Väse, Värmland.
Se släktutredning här.
Rådman
Anders Albin Fritjof Strahl (1857-1919)
Det finns bara en Albin Strahl i folkbokföringen 1910.
Han var född 1857 i Näsby, Jönköpings län - död 28/11 1919 i Engelbrekts församling, Stockholm
Gift med Maria född 1862. De hade minst två söner, Ivar och Helge.
Familjen bodde 1910 i Granen No 3, Engelbrekts församling i Stockholm. Där bodde även deras två tjänarinnor, Alma Matilda Lund född 1889 och Sofia Eugenia Fogelberg född samma år.
Sven Johan Oskar Themptander (1879-1936)
född 2/8 1879 i Jakob och Johannes församling, Stockholm
Gift 31/10 1907 och död 13/5 1936 i Engelbrekts församling.
Då skriven på Karlavägen 1, Stockholm.
Familjen hade 1910 tjänarinnan Ottilia Olsdotter född 1859 i Grava, Värmland.
Fjortonde årgången (händelserna 1936) Projekt Runeberg.
Sven Themptander, f. 1879. Student 1898, avlade hovrättsexamen 1903. Advokat i Stockholm sedan 1906, delägare först i O. Wallins advokatbyrå till dess upphörande 1930, sedan i Themptander, Wetter och Philipsons advokatbyrå. Sekreterare i Svenska advokatsamfundet 1920-1927, ledamot av samfundets och dess stockholmsavdelnings styrelse 1912-1933. Vid känd, synnerligen betrodd och anlitad affärsjurist, som med osviklig takt och samvetsgrann klokhet fått bemästra många svårlösta problem. Riddare av Carl XIII:s orden. Död den 13 maj. (1936/MA)
En äldre Sven Themptander (1779-1848) - en svensk rättslärd - möjligen släkt - disputerade 12/6 1815 med doktorsavhandlingen:
"Om intekning för obetald köpeskilling",
XI:2 JB. Akademisk afhandling, som, med den vidtlagfarna juridiska facultetens samtycke, af Sven Themptander ... och Carl Axel Bergsten af Södermanlands och Nerikes nation. Underkastas offentlig granskning i gustavianska lärosalen d. 12 jun, 1815, på vanlig tid f.m. Uppsala universitet.
(Finns tillgänglig på Kungliga Biblioteket)
AB Billiga Tomter
tycks alltså 1912 ha drivits av en bankdirektör, en rådman och en ung lovande advokat. De två förstnämnda dog 1919 men advokat Sven Themptander satt uppenbarligen kvar i styrelsen även 1935. De två andra dåvarande styrelsemedlemmarna - direktör F E Lignell och bankdirektör Helmer Lindh - vågar jag i dagsläget inte försöka identifiera. Det fanns alltför många med samma namn.
Affärerna bör emellertid ha gått allt sämre ju längre tiden led och marken i Vallentuna var såld.
Så här såg det fina villastadskontoret ut 1973.
 |
Jordbrukskassans hus vid Allévägen våren 1973. Jordbrukskassan blev Föreningsbanken och flyttade 1973 till Centralvägen 2. Tidigare huserade här Vallentuna villastadskontor AB Billiga tomter och senare ett konditori. Efter Jordbrukskassan flyttade klädesaffären Kära barn in här. Huset revs i november 1982. Fotografiet ingår i bildserien ”Vardagsliv i Vallentuna kommun” av Rachael Gough-Azmier & Gunilla Blomé, Haga Studios HB. Foto: Haga Studios. Vallentuna bildarkiv. |
Monica Antonsson:
Hej alla! AB Billiga tomter var ett Stockholmsbaserat bolag med filialer i flera kommuner och däribland Vallentuna. Här höll de tydligen till i Vallentuna villastadskontor mitt i centrum mellan de så kallade Tvillingvillorna och järnvägen (se bild nedan från 1910). AB Billiga tomter måste ha varit världens smartaste affärsidé. De köpte upp lantegendomar runt Stockholm, styckade och sålde villatomter med god förtjänst. I en bolagsbeskrivning från 1912 står att de "ägde" villasamhället Vallentuna". Vad det innebar vet inte jag men de styckade åtminstone upp Rickeby och Bällsta gårdar. Finns det möjligen någon här som har något bevarat av AB Billiga tomter, gamla kontrakt, reklammaterial, lånehandlingar eller minnesbilder av vad som helst som kan hjälpa oss att rekonstruera historien?
Jerri Bergström
berättar i Uno Skölds facebookgrupp:
- Bolaget avvecklades 1959 och markinnehavet övertogs av byggföretaget Olsson&Skarne. 1967 köpte Skanska den svenska delen av Olsson&Skarne. Därför ägs många oexploaterade områden fortfarande av Skanska Mark och Exploatering.
Jerri länkar dessutom till kommunens hemsida där man har publicerat en "Avskrift av avskrift" av en handling till Länsstyrelsen i Stockholm 1928 angående styckningen av Mörby 2 och 3.
Du hittar den här
De som har undertecknat ansökan var:
Albin Nordström, ägare till Mörby 1:3
AB Billiga Tomter genom F E Lignell / genom Carl Sandels, ägare till Mörby 1:2
F E Lignell var ju styrelseledamot i AB Billiga Tomter. Kanske var Carl Sandels chef för Vallentunakontoret? Någon sådan var emellertid inte folkbokförd i Vallentuna. Två män med detta namn bodde inne i stan. En av dem kanske pendlade för bolagets räkning.
Själva handligen är sannolikt ett typexempel på dels hur bolaget arbetade och dels hur samhällsplaneringen kan ha gått till.
Jerri bjuder dessutom på en länk till kommunens hemsida där man kan botanisera i gamla stadsplaner så kallade styckningsplaner. Där kan man klicka sig vidare till de områden man är intresserad av.
Du hittar länken här.
__________________________________________________________________________________
Mina föräldrar köpte tomt av AB billiga tomter 1956. Då fanns valet mellan att köpa tomt på prästgårdsgärdet i centrala Vallentuna och i Ormsta, där tomterna var ännu billigare. Det blev Ormsta. Varken väg, VA-nät eller tåghållplats, fanns på plats när huset levererades. Nybyggarlivets vedermödor finns beskrivna i boken ”Vallentuna-Nytt liv i gammal bygd”.
Maggan Hägglund frågar:
men hur fick de fram huset till nv Björkhagsvägen då?
Sigrun Helmfrid svarar:
traktorsläp genom beteshagarna. Gick två hjulspår ungefär Ormstavägens sträckning.
Maggan Hägglund:
Sigrun aha vilket jobb!
Sen få se hela området byggas upp, vägar dras och hållplats anläggas
Jag minns de första åren vi bodde i Ormsta, att familjer/ män kom resandes med plankor på tåget. Antagligen för att bygga på de sommarstugor som också fanns längre upp i området
Monica Antonsson
Sigrun Helmfrid. Jag gissar att det är din pappa som har skrivit "Nybyggarliv i Ormsta 1956" i nämnda bok "Vallentuna- ung ort i gammal bygd" där han berättar om tiden från då till nu 2005 när boken kom ut. Den något annorlunda slutklämmen lyder: "Efter nära 50 år som Ormstabor har vi till sist måst ångra att vi byggde just här." Så synd...
Sigrun Helmfrid. Jag gissar att det är din pappa som har skrivit "Nybyggarliv i Ormsta 1956" i nämnda bok "Vallentuna- ung ort i gammal bygd" där han berättar om tiden från då till nu 2005 när boken kom ut. Den något annorlunda slutklämmen lyder: "Efter nära 50 år som Ormstabor har vi till sist måst ångra att vi byggde just här." Så synd...
Sigrun Helmfrid
Monica Antonsson. jo han blev bitter på grund av lägenhetshusen som byggdes mitt över gatan, trots överklaganden i samtliga instanser. Så kan det bli tyvärr, man äger inte sin utsikt….. Den kampen pågick just när texten skrevs, vilket föranledde den bittra slutklämmen.
För övrigt slängde jag nyligen en pärm med handlingar gällande det bygget. Kanske hade intresserat dig som lokalhistoriker? Nu är den borta, hur som helst….
Monica Antonsson. jo han blev bitter på grund av lägenhetshusen som byggdes mitt över gatan, trots överklaganden i samtliga instanser. Så kan det bli tyvärr, man äger inte sin utsikt….. Den kampen pågick just när texten skrevs, vilket föranledde den bittra slutklämmen.
För övrigt slängde jag nyligen en pärm med handlingar gällande det bygget. Kanske hade intresserat dig som lokalhistoriker? Nu är den borta, hur som helst….
Monica Antonsson
Sigrun Helmfrid. Jag gissar att du menar huset på gamla Ica-tomten. Ja, det var synd att de byggdes. Ica-Ormsta var en fin liten butik. Och så synd att du kastade pärmen...
Men det är lätt att vara efterklok.
________________________________________________________________________________
Kuriosa om AB Billiga tomter. Om jag inte helt missminner mig så var det de som i samband med att de styckade av villatomter lät det följa med ett servitut som gav alla ägare till tomterna rätt till fritt bad och båtiläggning från en fastighet nere vid Vallentunasjön. (på den tiden inte lika självklart som idag med Strandskyddsregler etc). Det servitutet gav några tjänstepersoner på kommunen hicka för massor av år sedan när det uppdagades, tur nog gäller det tomten bredvid kvarnbadet och inte på kvarnbadet 
(Idag har servitutet spelat ut sin roll eftersom det bara gäller civilrättsligt mellan fastigheter så trumfas av strandskydd, naturreservat m.m.)
Jerri Bergström
Olle Nordberg
Jerri Berström. inte helt omöjligt! Mitt minne av de servituten var när jag började jobba på kommunen 2016 och fick alla surdegar som legat länge pga personalbrist. En av dem var en detaljerad fråga om servitutet kring båtplatser och alla sa det var superkänsligt så författade ett formellt korrekt och riktigt svar som förklarade vad ett servitut var och att det var många som delade på det och att strandskyddsdispens troligtvis inte kan beviljas. Avsänt och klart så går det två dagar sen ringer kunden och säger tack för svaret. Men en tolkningsfråga tolkar jag dig rätt att jag får lägga i min kanot från stranden? Varpå jag glatt säger gör det från vilken kommunal strand du vill
Monica Antonsson:
Jerri Bergström.
Jag förstår det. Från Bällstavägen ner till Wölkers hönseri och från plattfabriken till Strids infartsväg. Har du någon aning om vad trädgårdsmästaren hette (minns bara vagt hans fru) och vad de odlade?
(Idag har servitutet spelat ut sin roll eftersom det bara gäller civilrättsligt mellan fastigheter så trumfas av strandskydd, naturreservat m.m.)Monica Antonsson
Det kan nog ligga något i det där. Mina farföräldrar köpte sin mark av AB Billiga Tomter 1936. Förutom gården och åkrarna hörde även en del skog till fastigheten. Och så var det någon sorts rättigheter vid sjön också. Både farfar och far (som ju fick en avstyckning) hade båtplatser helt till vänster om Gustavs Udde som ju inte fanns då (den skapades på 50-talet av kommunens starke man Gustav Nilsson). Man lade ut nät och ryssjor om kvällarna och vittjade dem tidigt när solen gick upp.
Olle Nordberg Om jag inte minns fel så blev det en hel del arbete med att hantera alla dessa gamla servitut och samfälligheter i samband med att det skulle läggas slangar i sjön och bygga pumphus till värmepumpsanläggningen. Mina föräldrar ägde en stamfastighet i Bällsta och hel plötsligt fick de reda på att de ägde del i sjön och stranden vid Gustavs udde.
Jerri Berström. inte helt omöjligt! Mitt minne av de servituten var när jag började jobba på kommunen 2016 och fick alla surdegar som legat länge pga personalbrist. En av dem var en detaljerad fråga om servitutet kring båtplatser och alla sa det var superkänsligt så författade ett formellt korrekt och riktigt svar som förklarade vad ett servitut var och att det var många som delade på det och att strandskyddsdispens troligtvis inte kan beviljas. Avsänt och klart så går det två dagar sen ringer kunden och säger tack för svaret. Men en tolkningsfråga tolkar jag dig rätt att jag får lägga i min kanot från stranden? Varpå jag glatt säger gör det från vilken kommunal strand du vill
Monica Antonsson:
Jerri Bergström. De som bodde där före er, visst var det ett trädgårdsmästeri av något slag? Mellan er och Strids infartsväg. Där Bällsta-Lasse senare bodde.
Jerri Bergström:
Monica Antonsson. japp, innan den styckades upp i början av 60-talet så omfattade fastigheten hela kvarteret på ett ungefär
Jerri Bergström.
Jag förstår det. Från Bällstavägen ner till Wölkers hönseri och från plattfabriken till Strids infartsväg. Har du någon aning om vad trädgårdsmästaren hette (minns bara vagt hans fru) och vad de odlade?
Jerri Bergström
Monica Antonsson. den morsan och farsan köpte hette Linnea Persson. Hon var änka sedan några år (Göte hette mannen). Enligt grannarna var hon karltokig. Morsan släpptes inte in på visningen, bara farsan och vi barn. Tanten tog över vår HSB-lägenhet i Bergshamra (Solna).
Monica Antonsson
Jerri Bergström. Tänk så folk pratade om varandra. Det var väl bara för att hon var änka och att tanterna var rädda för att hon skulle "ta" deras karlar. Det var ju så på den tiden. Jag tror hon åkte på någon sorts moped eller cykel med vidhängande motor. Hon var mörk och hade knut i nacken. Jag minns att hon ramlade vid något tillfälle. Folk sa att hårnålarna hon knutit upp knuten med hade gått rakt in i hennes huvud och att hon hamnade på sjukhus. Och sen kom väl ni då...
Monica Antonsson
Jerri Bergström. Tänk så folk pratade om varandra. Det var väl bara för att hon var änka och att tanterna var rädda för att hon skulle "ta" deras karlar. Det var ju så på den tiden. Jag tror hon åkte på någon sorts moped eller cykel med vidhängande motor. Hon var mörk och hade knut i nacken. Jag minns att hon ramlade vid något tillfälle. Folk sa att hårnålarna hon knutit upp knuten med hade gått rakt in i hennes huvud och att hon hamnade på sjukhus. Och sen kom väl ni då...
Tack för namnen! Nu minns jag att hon hette Linnea. Jag minns henne som snäll.
Gunnar Eriksson:
Vår morfar Axel Eriksson köpte såpass mycket mark nere vid sjön "att jag ska kunna kissa, utan att någon granne ska komma att bli generad"...
25 öre per kvadratmeter
Monica Antonsson
Men
Det här var 1920, så...
Monica Antonsson
Synd. Det hade ju varit kul att se ett sånt kontrakt. Och ert hus flyttades i sin helhet hit från Dalarna eller minns jag fel nu?
__________________________________________________________________________________
Vår morfar Axel Eriksson köpte såpass mycket mark nere vid sjön "att jag ska kunna kissa, utan att någon granne ska komma att bli generad"...
25 öre per kvadratmeter
Monica Antonsson
Gu va roligt. Har du möjligen köpekontraktet eller liknande kvar?
Gunnar Eriksson:
Hej Monica
Visserligen slänger vi sällan något...Men
Det här var 1920, så...
Monica Antonsson
Synd. Det hade ju varit kul att se ett sånt kontrakt. Och ert hus flyttades i sin helhet hit från Dalarna eller minns jag fel nu?
__________________________________________________________________________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar