Dagens Nyheter skriver den 13 september 2025 om författaren Johan Wennström som nu avslöjar nya uppgifter om den mytomspunna organisationen "Stay behind" som var en svensk motståndsrörelse redo att agera om Sovjet skulle ockupera Sverige.
Organisationen bestod av ministrar, generaler, direktörer och fackföreningsledare och bland dem Vallentunabon Robert Lugn mest känd som Kristina Lugns pappa.
Du hittar artikeln med osedvanligt härliga bilder på författaren här
 |
| Robert Lugn |
Organisationen var egentligen döpt till Metro och hade till uppgift att skapa högkvarter, samlingsplatser och flyktvägar för viktiga beslutsfattare. Den skulle säkra kommunikationer med och flyktvägar till Natoländerna Norger, Storbritannien och USA.
Alltihop började med att dåvarande statsminister Tage Erlander dn 1 juni 1949 skrev fyra fullmakter för försäkringsdirektören Alvar Lindencrona, arméchefen Carl August Ehrensvärd, generaldirektören Håkan Sterky (central för det hemliga svenska kärnvapenprogrammet) och vd:n för Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag Anders E Bjelle att "planlägga en motståndsrörelse avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperat av främmande makt". LO:s blivande ordförande Arne Geijer och inrikesminister Eije Mossberg (S) kom också att ingå i styrelsen. De praktiska arbetet leddes av Thede Palm som även byggde upp svensk underrättelsetjänst under Kalla kriget.
Stay behind eller rättare sagt Metro leddes av:
Alvar Lindencrona 1949-1978
Curt-Steffan Giesecke 1978-1995
Robert Lugn 1994/1995 -
Robert Lugn var general och rikshemvärnchef när han tog över Stay behind / Metro efter Giesecke. Under hans tid tätnade dimman kring organisationen. Han är själv mest känd som pappa till dramatikern och poeten Kristina Lugn.
Det är oklart när Stay behind / Metro lades ned. Det kan till och med vara så att den finns kvar. Men det ska vi i så fall tala tyst om.
Författaren Johan Wennström har arbetat med boken "Sveriges sak var vår - den svenska hemliga motståndsrörelsen" i fyra år när den nu kommer ut på Albert Bonniers förlag.
Läs mer om Stay behind här
Att Kristinas pappa var militär är ju väl känt.
Och att det kanske var lite väl diciplinerat att växa upp i det hemmet. Men att Robert Lugn var en del av Stay Behind är onekligen en nyhet. Offentliga källor berättar följande:
Per Erik Robert Lugn
född 12/2 1923 i Uppsala domkyrkoförsamling - död 16/4 2016 i Vallentuna
Son till:
Per Johan Lugn född 9/10 1881 i Undersåker - död 13/3 1934 i Uppsala
och hans hustru (vigsel 18/12 1915):
Gunhild Florida Katarina Henschen gift Lugn född 24/12 1881 i Uppsala domkyrkoförsamling
Båda föräldrarna var museiintendenter vid Egyptiska Muséet vid Järntorget 55 i Sofia församling, Stockholm. Robert Lugn bodde med sin mor som studerande 1940 och 1945 som officersaspirant på adressen Fyrtornet 2, Sofia församling, Stockholm.
Löjtnant Robert Lugn gifte sig den 16/8 1947 med Brita Kristina Alinder född 14/3 1925 i Häverö, Stockholms län. Hon var småskollärare så småningom även i Vallentuna i många år. Den 14/11 1948 föddes dottern Gunhild Bricken Kristina Lugn i Skövde (inte Tierp som det ofta står) där Robert Lugn var officer vid Skaraborgs regemente. Där bodde familjen även 1950, närmare bestämt på Mariebergsgatan 22 A. De fick dessutom två söner 1951 och 1956 i Skövde.
År 1960 hade Robert Lugn avancerat till kapten. Familjen hade sedan minst 1959 flyttat till Fornminnesvägen 9 i Vallentuna eller Mörby 3:1. Ytterligare en son föddes i Vallentuna 1962.
1970 var Robert Lugn major. Familjen var bosatt i kedjehusområdet Ekliden med adress Bällstavägen 63A i Vallentuna. De två yngsta sönerna bodde hemma. 1975 hade näste yngste sonen flyttat.
Det är oklart i folkräkningarna när makarna Robert och Brita Lugn lämnade Bällstavägen 63A. 1980 är de skrivna i fastigheten 44478 Stg 2358 i Täby. Året därpå skrivs de i fastigheten 95890 Stg 1544 i Solna. Adressen är: Parkvillan, Karlbergs slott, 100 31 Stockholm.
1984 är makarna Lugn skrivna i fastigheten Huvudsta 4:15 i Solna och 1985 är adressen Box 30024 Karlbergs Slott, 104 25 Stockholm.
1988 är de tillbaka i Vallentuna, närmare bestämt i fastigheten Vallentuna-Rickeby 1:63 med 1990 och 2000 adress Sommarvägen 27, IV i Vallentuna. Makarna bodde kvar på Sommarvägen 27 till hans död.
Robert Lugn avled 93 år gammal den 16/4 2016 i Vallentuna. Han tituleras i dödboken fd generalmajor och fd rikshemvärnschef.
Hustru Brita Lugn gick ur tiden 93 år gammal 18/9 2018 i Fasterna, Norrtälje kommun. Hon bodde då c/o Lugn på Storbolsvägen 4 i Rånäs.
Robert Lugn på Wikipedia
Dagens Nyheter
Det finns 51 klipp i Dagens Nyheter om Robert Lugn. Nedan följer citat ur några av dem. Efter juli månad 1988 finns inga ingående texter om honom förrän i samband med hans död 2016.
Dagens Nyheter skriver tisdagen den 27 maj 1947 om:
"Sjuttiåtta studenter vid försvarets läroverk"
En av dem är Per-Robert Lugn.
Dagens Nyheter 22 augusti 1947 skriver följande om bröllop:
I Tierps kyrka mellan kadett Per Robert Lugn och Brita Alinder, dotter till kantor N Alinder och hans maka född Udén, Tierp. Vigseln förrättades av brudens konfirmationslärare, kyrkoherde Arvid Vannerdt. Tyvärr ingen bild.
DN har 3/1 1962 en helsida med rubriken:
TRYCKNING PÅ KNAPP SÄTTER ARMÉN PÅ KRIGSFOT.
Citat i vilka Robert Lugn finns med:
Kapten Robert Lugn, arméstabens mobiliseringsexpert, slår fast med pennan klapprande mot skrivbordet:
- Det är inget att vara nervös över, det kommer att klaffa, säger kapten Lugn. Vi tror inte att vi kan bli tagna på sängen med den kuppberedskap vi har. Men vi är fullt beredda att klara mobiliseringen även om en kupp trots allt skulle genomföras.
Kapten Lugn redogör för vad han kallar mobiliseringsorganisationens fyra hörnpelare:
Lokal rekrytering: alla skall ha så kort väg som möjligt till mobiliseringsplatsen.
- Vi måste vara beredda på ytförsvar, på att fienden kan droppa ner var som helst, vara beredda på att vägar, broar, järnvägar sprängs eller spärras. Mobiliseringen ska kunna genomföras ändå. Därför mobiliserar vi där folket bor. Men vi drar inte ihop dem på sårbara depåer i tätorterna. Hårdast drivs lokalrekryteringen inom de mest utsatta områdena, till gräns- och kustförsvarets ställningar, till alla viktiga baser. De besätts av folk som inte bor mer än högst ett par tre mil från stridsställningarna. De är bla skölden för den fortsatta mobiliseringen. Rekryteringen till fältförbanden drivs också hårt efter denna linje men eftersom fältförbanden kräver fler kategorier har här cirkeln fått vidgas något. Dock finns speciella sk snabbataljoner, som får folk och fordon från särskilt små områden.
Inhysta i en tillbommad källare i en liten fabrik på landsorten står tex sex tunga stridsvagnar, välskötta intill perfektionism, startklara. Ammunition ett stenkast därifrån under armerat tak. I en förhyrd lada sex 15 cm kanoner med alla sina tillbehör.
- Decentraliseringen är ett livsvillkor, säger kapten Lugn. Förråden ses till, skyddas mot inbrott och sabotage, förbättras efterhand. Tillsynsmän, som bor nära, har valts ut, getts utbildning osv...
Materiel av god kvalitet
Kapten Robert Lugn sammanfattar:
- Vi har bäddat så pass bra åt oss att vi inte har behövt förfalla till panikfärgad hets inför kriserna i Berlin och Finland. Vi litar helt på det system vi arbetat fram. Det har provats på olika sätt. Svaren vi fått har varit bra. De beredskapsåtgärder vi företagit har bestått just i att köra med mobiliseringsövningar. Vi har fyllt på förråden, återlämnat dit tex materiel som lånats för utbildning. Och så bygger vi i rask takt vidare nya förråd, ökar utspridningen.
DN 7 februari 1963
Konferens om rekrytering till frivilliga försvaret
Kapten Robert lugn, Stockholm, tillsammans med några av konferesdeltagarna, fr v fruarna Kerstin Gustafsson, Östersund, Anna-Lisa Eriksson, Malmö, Ingrid Nordin, Stockholm, och Ea von Rosen.
På arméstaben pågår denna vecka en arbets- och kontaktkonferens eller rättare två, en för FO-stabernas assistenter för frivilligfrågor och en för FO-stabernas utbildningsofficerare med kvinnliga deltagare i den första och ett 40-tal manliga i den andra. Där behandlas främst allmänna och lokala frågor om de frivilliga organisationerna rekrytering, som börjat kärva till, och utbildning.
Konferenserna fortsätter till och med torsdag.
Dagens Nyheter 1/3 1968
Dagens Nyheter 3 december 1976
Ställföreträdande regementschefen vid Hälsinge regemente överste Robert Lugn har utnämnts till överste av 1 graden och förordnats till stabschef vid västra militärområdesstaben (långtidsvikariat).
Dagens Nyheter 10 februari 1978
Till stabschef vid västra militärområdesstaben har utsetts tf chefen där översten av 1:a graden Robert Lugn.
Dagens Nyheter 1 september 1978
Ny chef för arméstaben blir den 1 april nästa år nuvarande stabschefen vid västra militärområdet översten av första graden Robert Lugn. Han utnämns samtidigt till generalmajor.
Generalmajor Robert Lugn är född 1923 i Uppsala. Han blev fänrik 1948, överstelöjtnant 1968 och överste i generalstabskåren 1972.
Han har tjänstgjrt vid arméstabens organisationsavdelning och var 1968-70 dess chef. 1965 hade han FN-tjänst på Cypern.
1970 blev han överstelöjtnant vid P1 i Enköping, 1972 sektionschef vid arméstaben och 1975 ställföreträdande regementschef vid I 14. 1976 utnämndes han till överste av första graden och förordnades på långtidsvikariat till stabschef vid västra militärområdesstaben. I februari i år utnämndes han till ordinarie stabschef där.
Dagens Nyheter 18 januari 1980
Debattartikel av folkpartiets försvarsexpert, riksdagsman Hans Lindblad:
"10 000 värnpliktiga måste bort ur armén"
Under rubriken "Minska infanteriet" skriver han:
- Arméofficerare som pläderar för kvalitet före numerär tycks inte längre finnas. Jo, ett hoppfullt tecken har jag sett, arméstabschefen Robert Lugn har i en artikel (Krigsvetenskapsak. tidskrift 4/79) klart sagt ut att man hellre bör minska antalet soldater än låta våra förband bli för dåliga. Hade den linjen följts under senare årtionden skulle vi i dag ha haft en armé med betydligt bättre eldkraft, rörlighet och respekt utomlands.
Dagens Nyheter 3 november 1985
3000 man utbildas i marint hemvärn
Hemvärnet går till sjöss för att aktivt lösa uppgifter i den svenska incidentberedskapen osv.
- Vi ser den marina verksamheten som en positiv utmaning för hemvärnet. Inom vår organisation finns stabila och mogna män som har gott omdöme, säger rikshemvärnschefen generalmajor Robert Lugn till DN.
 |
| Inspektion av Hemvärnet 1988 Rikshemvärnschefen general Robert Lugn mfl inspekterar hemvärnet i Skaraborg och koklottachef Astrid Niklasson. Digitalmuseum |
"Låt gotländska kvinnor kriga"
Kvinnor bör få stridande befattningar i hemvärnet på Gotland. Det är innehållet i ett förslag som rikshemvärnscheften, general Robert Lugn, inom kort kommer att skicka till regeringen.
Anledningen är att männen inte räcker till för att försvara Gotland. Det finns för närvarande 400 lediga befattningar i hemvärnet på ön.
(Öb gick emellertid emot rikshemvärnschefen. Han ville inte placera kvinnor i stridande befattning i Golands hemvärn.)
Dagens Nyheter 23 februari 1987
Robert Lugn med titeln generalmajor och befattningen rikshemvärnschef har fått Sveriges Kvinnliga Bilkårers riksförbunds kungliga medalj i guld.
Dagens Nyheter 8 juli 1988
Robert Lugn, generalmajor, har tillträtt som sekreterare i Krigsvetenskapsakademin. Han efterträder överste Hans Ulfhielm som avgått efter att ha varit akademins sekreterare i tio år.
Dagens Nyheter 2/10 2016:
Generalmajor Robert Lugn, Vallentuna,
har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av nära 93 år.
Hans närmaste är hustrun Brita-Stina och barnen Kristina, Anders och Henrik.
Robert Lugn blev 1948 officer vid Skaraborgs regemente. Efter genomgången Krigshögskola blev han 1960 kapten i generalstabskåren och tjänstgjorde sedan fram till 1975 som bland annat avdelnings- och sektionschef i arméstaben med avbrott för FN-tjänst på Cypern 1965 och trupptjänst vid Göta Livgarde 1970-72. Han blev major 1966, överstelöjtnant 1968 och överste 1972.
Under tjänsten vid arméstaben ansvarade han främst för utvecklingen av arméns freds- och krigsorganisation. Hans stora kunnande inom dess områden togs i anspråk av flera parlamentariska utredningar.
Efter tjänst som utbildningschef vid Hälsinge regementen 1975-77 blev Robert Lugn 1977 överste av 1:a graden och stabschef vid militärområdesstaben i Skövde. Efter två år blev han 1979 chef för arméstaben och generalstabskåren.
Avvägning mellan kvalitet och kvantitet i värnpliktsarmén var en ständigt aktuell fråga i armén. Robert Lugns tjänstgöring inom såväl pansartrupperna som infanteriet gjorde honom väl skickad att i arméstaben leda detta svåra avvägningsarbete inom givna ekonomiska ramar. Hans skriftliga anvisningar till staben präglades av en god penna. De gav uttryck för hans bestående intresse för kvalitet i arméns krigsorganisation. Robert Lugns umgänge med stabsmedlemmarna präglades av omtanke arad med stor humor. Hans avslappnade ledarstil skapade en god stämning, som lättade medarbetarnas stundtals stora arbetsbörda.
Robert Lugn blev 1983 rikshemvärnschef, en befattning som han behöll fram till pensioneringen 1988. Som rikshemvärnschef genomförde Robert Lugn förändringar av hemvärnets utbildning i främst grupper och pluton. Vidare infördes en högre utbildning av befälet.
Vid sidan av sin ordinarie tjänst var han bland annat ordförande för Svenska pistolskytteförbundet 1979-1985, ledamot i Armémuseivänner och Stiftelsen Sveriges nationaldag. Robert Lugn blev 1973 ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
Efter pensioneringen var han sekreterare i Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1988-90 och studerade också vid Stockholms universitet.
Krister L:son Lagersvärd
Jörn Beckmann
Om alla hans utmärkelser se Wikipedia
 |
| Generalmajor Per-Robert och Britta Lugn. Översten och regementschefen P4 Hans och Biggan Malmgren Digitalmuseum |
På sidan wpu.nu står följande:
Som kapten vid UNFICYP tjänstgjorde han på Cypern 1965 samtidigt som Bertil Wedin, löjtnant, som senare avslöjades som agent för Sydafrika, Craig Williamson. Som hög militär fick han förtroendet att leda Stay-behind i Sverige på 1990-talet, dvs efter mordet på Olof Palme. Robert Lugn har information om Stay-behinds organisation och verksamhet.Allmänt
Per Erik Robert Lugn, född 12 februari 1923 i Uppsala, död 16 april 2016 i Vallentuna var en svensk militär (generalmajor).
Karriär:
1948 Officersexamen Krigsskolan Karlberg
1948 Fänrik Skaraborgs regemente P4
1950 Löjtnant
1955-1957 Krigshögskolan (inklusive 1956 militära studier i Tyskland, Belgien och Holland)
1960 Kapten Generalstaben
1961 Militära studier i Norge
1965 Kapten FN-tjänst UNFICYP Cypern
1966 Major Generalstaben
1968 Överstelöjtnant Generalstaben
1970 Överstelöjtnant Göta Livgarde P1
1972 Överste Generalstaben och sektionschef Arméstaben
1975 Överste Hälsinge regemente I14/fo49 Gävleborgs försvarsområde
1977 Överste 1:a graden och stabschef Milo V Skövde
1979 Generalmajor och chef Arméstaben
1983-1988 Rikshemvärnschef
1990-talet Ledare för Stay Behind i Sverige
Om Stay-behind
Stay-behind kom till allmänhetens kännedom 1990 genom en artikel i Dagens Nyheter av Bjarne Stenquist.
Men även på 1990-talet fortsatte gruppens verksamhet under statsminister Göran Persson, då under Robert Lugn och senare under före detta överbefälhavaren Bengt Gustafsson.
Rörelsen lades ner i början av 2000-talet. Enligt vissa uppgifter avvecklades Stay-behind åren 2001–2003, men enligt andra uppgifter så kan rörelsen finnas kvar fast i annan skepnad.
Mordet på Olof Palme
Inga-Britt Ahlenius och andra har menat att det borde utredas om Stay-behind kunde ha varit inblandat i mordet på Olof Palme.
Utmärkelser (i urval)
Svenska
Sverige Riddare av Svärdsorden
Sverige Hemvärnets förtjänstmedalj i guld
Utländska
USA Officer av Legion of Merit
Övriga uppdrag
1988-1990 Sekreterare Krigsvetenskapsakademien
1979-1985 ordf. Svenska Pistolskytteförbundet
1983-1986 Försvarets motorklubb
1960 o 1972 Expert i värnpliktsutredningen
1966 Värnpliktskommitten
I utredningen
Det finns inget registrerat i wpu på Robert Lugn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar