Bällsta Herrgård

En kort vägledning för deltagarna 

i Vallentuna Hembygdsförenings utfärd den 2 juni 1957

av Bernhard Bengtsson.

Kompletteras i rött med uppgifter

ur lantmätare Johan Nilssons sockenbeskrivning 1852 

Och från Hembygdsföreningen i grönt.

Ägarlängd till Bällsta Herrgård

Herr Gello och en herr Ingevald
Vid Vallentunasjöns östra strand, ett par kilometer söder om Vallentuna samhälle, ligger Bällstas gamla herrgård. Den omnämns redan 1318 då tinget i Vallentuna utfärdar fastebrev på gården till en herr Gello och en herr Ingevald.

Mikael i Bällsta
År 1390 omnämnes Mikael i Bällsta, som till NIcklis Joanson överlåter ett markland och 7-öresland på 1 örtugland när i Grävista och 4 örtugland i Säby i Vallentuna till gottgörelse för dråpet på Joan i Kylinge, som var Nicklis Joansons fader.

Markland* är ett jordområde av sådan storlek, för vilket ursprungligen 1 mark silver erlades i avrad**. En mark var både som vikt och mynt 8 öre.

1 öre var detsamma som 3 örtugor och 1 örtug var 8 penningar.

Överfört till jordareal var 1 markland detsamma som 8 öresland.

1 öresland var 3 örtugland och 1 örtug detsamma som 8 penningar.

Kyrkan
På 1400-talet blev Bällsta kyrkogods.
Hur länge detta fortsatte är ovisst men i 1688 års jordbok står Bällsta upptaget som S:t Erikshemman.
Genom Västerås riksdagsbeslut 1527 indrogs kyrkans gods till staten.

Gustav Vasa – Hertig Johan
Sannolikt blev Bällsta en av de många gårdar som Gustav Vasa överförde i sin egen ägo, ty som ”arv och eget” tillhörde Bällsta hertig Johan av Östergötland som var Johan III:s och Gunilla Bielkes enda barn. Genom ett förläningsbrevdaterat i Vadstena den 10 juni 1612 skänker hertig Johan Bällsta till sin Hovstallmästare Johan von Klingspor. 

I ett förläningsbrev daterat i Vadsten den 10 juni 1612 överläts gården av hertig Johan av Östergötland till Johan von Klingspor. 

Klingspor
Efter Johan von Klingspors död 1636 gick Bällsta i arv till hans äldste son Johan Gustav Klingspor som var militär och deltog i Gustav Adolfs krig. Han dog 1636 i Mecklenburg och ligger begravd i Linköpings domkyrka. Johan Gustav Klingspor var gift med Anna Pedersdotter Stjernfelt. I deras äktenskap födde två döttrar varför Bällsta tillföll hans yngre bror Staffan Klingspor som var född 1611 och officer till yrket. Staffan Klingspor dog 1676 och hans äldste son Johan Gustav Klingspor (1642-1690) ärvde gården. Om honom berättas att han gjorde vidsträckta utländska resor.

Genom 1680 års riksdagsbeslut indrogs till staten alla grev- och friherreskap och en del andra gods och gårdar som adeln erhållit i förläningar. Johan Gustav Klingspor fick genom detta beslut frånträda Bällsta som nu blev kronoegendom. 

Genom Karl XI:s reduktion kom gården i Kronans ägo.

Hans yngre bror Adolf Magnus Klingspor (1647-1701) erhöll i en skrivelse till Karl XI ”att som hans fader bebyggt Bällsta till säteri och därpå nedlagt stora kostnader, det måtte tillåtas honom att byta sig till Bällsta mot andra frälsegods”. 

Framställningen bifölls och Bällsta kom åter i Klingsporarnas ägo. 

Adolf Magnus Klingspor var en mångsidig man. Hans språkkunskaper var ovanliga. I en process som han förde med kyrkoherden Jöns Broderus i Vallentuna författade han alla inlagor på latin. Han gifte sig 1683 med Elisabet Clerck. I äktenskapet föddes fem söner. Två av dem dog i unga år och tre stupade i kriget. 

Lagerfelt

Efter släkten Klingspor släkten Lagerfelt som, om man får döma efter dess dyrbara och rymliga, vid kyrkan anbragta grafchor, måtte ha warit rik och mäktig.

Clerck

Efter hans (Adolf Magnus Klingspor) död såldes Bällsta till hans svåger, amiralen och friherren Hans Clerck (1639-1711). Han var gift med Anna Bure och efterlämnade inga manliga arvingar. 

Presidenten i Götha Hofrätt som skref sig friherre till Bellsta.

Gethe

hvarefter Kapten Gethe och 
Ehrencrona
Under åren 1730-1741 ägdes Bällsta av kapten Erik Ehrencrona.
Kammereraaren Ehrenchrona innehade samma gods till 1770 då Cansli Rådet Appelbom blef egare från hwilken det öfwergick till arfingarna. 

Appelbom
År 1772 kom gården i kanslirådet Harald Appelboms ägo. Han dog på Bällsta 1783. 

Bergs Rådet le Febure-Liljenberg

Bland dessa (Appelboms arvingar) var det Bergs Rådet le Febure-Liljenberg som gjorde det till fideikoiss för sin systerson Baron Axel Reuterschöld till Rånäs bruk, hvars äldste son nu är innehafware deraf.

Reuterskiöld
I senare tid ägdes Bällsta av kammarherren, friherre Adam Axel Reuterskjöld till Rånäs. Han dog 1850 varefter Bällsta tillföll hans arvingar i vars ägo det stannade till omkring år 1920 då gården styckades.
Under senare delen av 1800-talet var Bällsta gård utarrenderad till olika brukare.

af Wirsén
Översten och chefen för Livregementets dragoner, Carl Thure af Wirsén, var på 1840-talet bosatt på Bällsta och där föddes år 1842 den blivande skalden Carl David af Wirsén som sedermera blev Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Ankarcrona
På 1850-talet var löjtnanten Sten Vilhelm Teodor Ankarcrona arrendator.

Milles
På 1870-talet arrenderade majoren August Emil (Mille) Andersson Bällsta. Där föddes 1873 konstnärinnan Ruth Milles. Mille Andersson var far till den kände konstnären Carl Milles.

Thestrup
Överstelöjtnanten Sven Hjalmar Thestrup (1836-1891) var under Karl XV:s regering en tid bosatt på Bällsta. Han var gift med Augusta Wrangel som var hovfröken. Det berättas att Karl XV ofta besökte Bällsta under Thestrups tid.

*Ett markland var under medeltiden i Svealand ett mått på värdet av en jordegendom, knutet till avkastningen snarare än till arealen. Även kvarnar och andra tillgångar, till och med sjöar, kunde värderas i markland. Ett markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland.

** Avrad var i Sverige den årliga avgift som landbon eller bonden såsom brukare eller nyttjare av jord, vatten eller skog hade att betala till jordägaren eller kronan,

________________________________________

Bällsta är beläget i socknens sydöstra del, öster om Vallentunasjön. Bällsta gård ligger cirka 25 meter över havet. Markerna ligger lägre i väster och högre i öster där det finns höjder upp mot 60 meter över havet. Genom den östra delen av ägorna korsar en dalgång. Bällsta ägor har sträckt sig från Vallentunasjön i väster fram till sockengränsen mot Täby i öster. Bällsta gård var belägen ståndsmässigt med utsikt över Vallentunasjön, med åkermarken strax innanför i öster och utmarken längst i öster.
Namnet skrevs i början av 1700-talet Bellesta. Det är ett –stanamn.
På Bällsta ägor har man hittat stenålderslämningar. Här finns fler fornlämningar.

Bällsta gård. Fotograf: Aero-Material AB ca 1930.

Från början var Bällsta bara en liten by...

På 1390-talet blev gården en sätesgård för de lägst rankade adelsätterna, dvs folk som var lite viktigare än andra men mindre viktiga än de bästa. Det kunde vara riddare som rekryterats bland de högre herrarnas ofria tjänare, mindre godsägare eller köpmän och lågt stående ämbetsmän. 

S:t Göran i Storkyrkan anses föreställa Sten

På Riddarhuset delades adeln 1626 in i tre klasser. Den lägsta (tredje klassens adel) kallades svenneklassen eller lågadel. I Sverige ingår i lågadeln de ätter som saknar friherre-, grev- eller hertigtitulatur och som inte hör till riddarätterna. Lågadel är ibland även likställt med ätter som saknar större egendomar.

Kung Sten Sture dä

Under sent 1400-tal övertogs Bällsta av Kung Sten Sture den äldre (1440- 14/12 1503).

Sveriges Riksföreståndare
juni 1470 - 6/10 1497 (27 år och 143 dagar)

Sveriges Riksföreståndare
12/11 1501 - 14/12 1503 (2 år och 32 dagar)

Gemål 1466: Ingeborg Åkesdotter


Det är Vallentuna kommun som på sin hemsida uppger att Bällsta gård ägdes av Sten Sture. I texterna om honom har jag inte funnit någon uppgift om detta. Därtill var gården nog för oansenlig. Det fanns emellertid två medeltida torp på Bällsta ägor – Björnboda och Gävsjö.

Vad hände med Bällsta under 1500-talet?

På Riksarkivet finns ett Medeltidsbrev (61 SDHK-nr: 38075) utfärdat 5/6 1517 i Vallentuna. 

Törne Hansson tackar Sten Sture d y för dennes brev och försäkrar att han skall hålla det avtal de slutit på Steninge så som Sten bett honom. Med anledning av Stens anmodan att skriva till Finland och och ”den jungfrun”, ber Törne att Sten själv skriver till henne och ber henne komma över [till Sverige] för att hos [Mätta Ivarsdotter?] få ”bohagslärdom” och annat som hon kan ha nytta av när hon gifter sig.

Hertig Johan av Östergötland

Svensk prins, hertig av Östergötland och hertig av Finland (1590-1606) 

född 18/4 1589 i Upssala - död 5/3 1618 på Bråborg vid Bråviken i Östergötland.

Son till kung Johan III och Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö)

1612

Hertig Johan av Östergötland donerade Olhamra den 10/7 1611 och Bällsta den 10/6 1612

i Vallentuna till Johan krigaren David von Klingspor.

Johan David von Klingspor

född 26/8 1611 på Ekolsund - död 4/5 1676 på Attarp

Gift före 1605 med jungfrun Margareta von Buddenbrock, död omkring 1630

Hovjunkare 1604, jägmästare 1608, hovstallmästare 1611 och överstejägmästare 

hos hertig Johan av Östergötland som gav honom Bällsta och Olhamra i Vallentuna.

1636

Krigaren och adelsmannen 

Staffan von Klingspor 

född 26/8 1611 på Ekolsunds slott - död 5/4 1676 på Attarp i Bankeryds socken, Jönköpings län

Son till Johan von Klingspor och Margareta von Buddelbrock.

Staffan Klingspor introducerades jämte sin bror Johan Gustaf Klingsporpå riddarhuset 1633.

Gift 1639 med Anna Sofia Chemnitia, adlad von Chemnitz. De fick minst åtta barn.

Han var arvherre till Klingsporshoff, Soliwitza och Baudemirshoff, herre till Bellstad

och Attarp samt Näsbyholm i Fryele sn och Olhamra i Vallentuna.

I och med att både brodern och fadern dog redan 1636 ärvde han Bällsta som han lät bygga till säteri. 

Staffan von Klingspor ägde även Attarp samt Näsbyholm i Fryele socken och Olhamra i Vallentuna.

Staffan von Klingspors cv:
1641 som överstelöjtnant vid Smålands kavalleriregemente.
1644 sändes han med 800 ryttare att täcka artilleriet som var på väg från Jönköping mot                               snapphanarna och framkom segrande till Lund.

1645 erhöll han Woislava by och
1647 Demaschowiza ödegods i Ingermanland i förläning.
1657 befordrades till överste efter sitt deltagande i Karl X Gustavs polska krig men fick senare  

         samma år avsked. 

1674 utnämndes till generalmajor för kavalleriet. 

Attarps säteri, Bankeryd

Staffan Klingspor dog alltså 1676 i Attarp. Han begravdes inte förrän fyra år senare, den 5/3 1680, tillsammans med sin fru, sin måg och sonen Mathias Henrik med stor ståt i Riddarholmskyrkan.

Liken flyttades senare till Vallentuna, där sonen Adolf Magnus hade byggt en präktig grav under koret i kyrkan.

Klingspors 16 anors vapen uppsattes och hans lik lades i en dyrbar kopparkista som ännu 1855 - när den öppnades - var svept i vitt siden och svart sammet, med en slät guldring på ett av fingren, samt var så välbehållet, att handskarna inte förlorat något av sin vithet.

_____________________________________________________

Jägmästare

Johan Gustaf Klingspor

Född 1642 - Död 2/5 1690, begravd i Vallentuna

Son till Staffan Klingspor och Anna Sofia Chemnitia, adlad von Chemnitz.

Ärvde Olhamra där han bodde och där de flesta av hans tio barn kom till världen. 

Ärvde även Bällsta som dock drogs in genom reduktionen.

Reduktionen innebar att staten kunde dra in egendomar som jord och jordinkomster som av någon anledning hade förlänats framför allt adeln. Man kunde alltså belöna folk med jordegendomar hur som helst och sedan ta tillbaka allihop när man behövde pengar - i första hand för sina krig. 

Efter beslut i 1680 års riksdag innebar att alla grev- och friherreskap skulle återgå till kronan, likaså alla kungsgårdar med tillhörigheter. Därmed skulle alla gods som årligen gav över 600 daler silvermynt i vinst skulle återgå i kronans ägo. 

Kungen fick återkallelserätt gentemot all egendom i landet, som på något sätt under något tidigare skede varit i kronans hand och därifrån avsöndrats genom gåva. Även de mindre donationerna drabbades. De närmare normerna bestämdes efter kungens gottfinnande och var i många fall mycket stränga.

Läs mer om Reduktionen här. 

________________________________________________________________________________

Överste

Adolf Magnus Klingspor

Född 5/12 1647 och hade vid dopet drottning Christina till fadder. 

Död 14/7 1701 av blessyrer som han tre dagar förut fått vid Bolderaa.

- Han var bland annat med vid Kvistrum, Lund, Landskrona, Kristianstad, Narva och 
Dünaströmmen samt sörjdes vid sin död såsom en mycket tapper och käck soldat.

Son till Staffan Klingsbor ohh Anna Sofia Chemnitia. Bror till Johan Gustaf Klingspor.

Gift 1683 med Elisabet Clerck död i Finland före 1714.

Bytte till sig Bällsta Säteri i Vallentuna socken av Kronan.

Bällsta gård
Okänd fotograf ca 1940

Adolf Magnus Klingspor var en så väl studerad man, att han i en tvist med kyrkoherden i Vallentuna utförde saken i Uppsala konsistorium både skriftligen och muntligen på latin.

Adolf Magnus byggde Klingsporska familjegraven i Vallentuna kyrka och lät 1688 sätta en järntavla med svenska verser på Täby kyrkas norra steglucka.

Adolf Magnus har efterlämnat en omständlig dagbok ävensom lämnat prov av en skaldegåva, som med heder försvarar sin plats bland den tidens dikter.

Adolf Magnus Klingspors cv:
1658-07-28 student i Uppsala.
1667 Kornett vid ett kavalleriregemente
1671-11-02 Löjtnant vid Österbottens regemente
1675 Kapten vid Österbottens regemente
1677-02-17 Ryttmästare vid livregementet till häst (Blr.)
1679-10-16 Avsked
1679-11-29 Överstelöjtnant vid M. Vellingks karelska regemente
1680 Reducerad
1694-03-28 Överstelöjtnant vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente
1697-09-24 Vice landshövding i Åbo län
1700-11-25 Överste för Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente
1701-07-14 Död av blessyrer, som hantre dagar förut fått vid Bolderaa .

"Han var bland annat med vid Kvistrum, Lund, Landskrona, Kristianstad, Narva och Dünaströmmen samt sörjdes vid sin död såsom en mycket tapper och käck soldat.
Var en så väl studerad man, att han i en tvist med kyrkoherden i Vallentuna utförde saken i Uppsala konsistorium både skriftligen och muntligen på latin.
Byggde slutligen Klingsporska familjegraven i Vallentuna kyrka och lät 1688 sätta en järntavla med svenska verser på Täby kyrka s norra steglucka.' Han har efterlämnat en omständlig dagbok ävensom lämnat prov av en skaldegåva, som med heder försvarar sin plats bland den tidens dikter." (H. Hofberg, Sv. Biogr. handlexikon)"

De åtta barnen föddes på Bällsta gård.

1. Hans Adolf född 22/11 1683 på Bällsta. Korpral vid Nylands och Tavastehus länskavalleriregemente (At(L.).) 1700-11-27. Död ogift (At(L.).) 24/5 1701.
2. Staffan Carl Adolf döpt 12/2 1685 på Bällsta.Kornett vid Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente. Dödad ogift 1714 vid Vasa.
3. Sofia Elisabet född 22/4 1686 på Bällsta, död 00/11 1747. Gift 1:o 14/8 1704 Mustiala Gift 2:o 1722 med kaptenen Daniel Wulfcrona, född 1692, död 1738.
4. Carl född 26/5 1688 på Bällsta, död späd. 
5. Brita Magdalena född 4/8 1689 på Bällsta. Gift 21/9 1727 med friherre Fredrik Bogislaus von der Pahlen, född 1697, död 1772.
6. Anna Margareta född 1/11 1690 på Bällsta, död 2/11 1742 på Solberga, nu Ulvsborg vid Kalmar och begraven i Kläckeberga kyrka. Gift 19/11 1727 Lidhem med assessorn Axel Rothlieb, nr 523, i hans 1:a gifte, född 1697, död 1778, som i sitt 2:a gifte fick hennes kusins dotter.
7. En son död späd.
8. Gustaf född 1696-03-20. Fänrik vid Österbottens regemente 1712-06-29. Stupade 1714-02-19 vid Storkyro (rätt stavning).

Vallentuna (AB) LIa:4 (1687-1740) Bild 100 (Hans Adolf född 22/11 1683)
Vallentuna (AB) LIa:4 (1687-1740) Bild 101 (Staffan Carl Adolf döptes 12/2 1685)
Vallentuna (AB) LIa:4 (1687-1740) Bild 102 (Sofia Elisabet föds 22/4 1686)
Vallentuna (AB) LIa:4 (1687-1740) Bild 104 (Carl föds 26/3 1688)
Vallentuna (AB) LIa:4 (1687-1740) Bild 106 (Bryta Magdalena föds 4/8 1689)
Vallentuna (AB) LIa:4 (1687-1740) Bild 110 (Anna Marareta föds 1/11 1690)
Födelsebok saknas efter februari 1694.

_______________________________________________________________________________

Vad händer efter Adolf Magnus Klinspors död 1701?

Frun Elisabet Clerck död i Finland före 1714.

hfl saknas

Vallentuna kommun:
Bällsta kartlades första gången storskaligt år 1707 (A112-7:1) av lantmätare Lars Kietzling i samband med en skattläggningsberedning. Bällsta utgjorde då en ensamgård värderad till 16 öresland, dvs 2 markland och det årliga utsädet var 21 tunnor och 10 kappar. Höskörden uppgick till 33 lass hö vilket innebär att relationen mellan åker och äng var 1:1,3.

Till skattläggningsberedningskartan finns även en rågångsbeskrivning. Bällsta hade den största utmarken i hela socknen.
Det finns även en karta från år 1782 (A112-7:2) upprättad över en rågång.

______________________________________________________________________________

1729-1733

Beldsta Sätesgård

Rättaren Sjöberg

+17 tjänstefolk - pigor, drängar, en kusk och några barn

Vallentuna (AB) AI:1 (1729-1750) Bild 30 / sid 22

________________________________________________________________________________

1734-1738

Beldsta Sätesgård

Gårdsfogden C Wadman Ryssell

Wadmans hustru

+15 tjänstefolk - pigor, drängar och några barn

Vallentuna (AB) AI:1 (1729-1750) Bild 59 / sid 51

________________________________________________________________________________

1739-1743

Beldsta Sätesgård

Fogden Broberg

+16 tjänstefolk - pigor och drängar 

Vallentuna (AB) AI:1 (1729-1750) Bild 88 / sid 80

_________________________________________________________________________________

1744-1748

Beldsstad

Rättaren Anders Boman

+ 13 tjänstefolk drängar och pigor

Vallentuna (AB) AI:1 (1729-1750) Bild 118 / sid 110

________________________________________________________________________________

1749-1750

Beldssta

Rättaren Anders Danielsson 

+ 8 tjänstefolk - drängar, pigor och en jungfru

Vallentuna (AB) AI:1 (1729-1750) Bild 134 / sid 126

________________________________________________________________________________

1751-1752

Beldsta

Fogden Lars Strömstdt från Ekerö församling 27

Dr Emil Ersson från Ekerö församling: 1729 22

Gossen Johan Andersson 16

Dräng Olof (svårläst) 26

Dräng Johan Jiöransson fr Täby 

Drängen Anna Joh: fr Ekerö 22

               Anna Danielsdotter

Pigan Anna Ersdotter 26

Gossen Carl Ros.. - Jean från Täby

Pigan Johanna från Stockholm 16

flickan ... från Broby 13 född 1738 

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 24 / sid 11

_______________________________________________________________________________

1753-1754

Beldsta

Fogden Lars Strömstedt från Ekerön 29

Dr Johan Johansson från Täby 29

Gossen Johan Giöransson från Täby född den 8 mars 1736

Dr Johan Olsson från Täby född i ... 1733

Lagveien Magnus

Pigan Anna Ersdotter 28

Pigan Anna Danielsdotter 21

Flickan Karin från Täby född 1738

... frk Catharina Ström från Solna 74

Pigan Greta fr Stockholm

Catharina från Stockholm

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 38 / sid 25

_________________________________________________________________________________

1755-1756

Beldsta

Fogden Lars Strömstedt från Ekerön 31

Dräng Johan Olsson född i Skånilla 1733

Dr Jean Göransson född den 8 mars 1736

Lagvejen Magnus

Fogden Nils Hedman från Sursta 32

Pigan Anna Danielsdotter 23

Pigan Greta från Stocholm

Pigan Catharina från Stockholm

Flickan Kierstin från Tillerbäck 1741

... pigan Kierstin från Fresta 37

... Anders från ... 1743

Pigan Kjerstin Matsdotter från Stockholm 1736

Fogden Nyström från Stockholm 

... Petter

...

... Pehr från ...

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 52 / sid 39

_________________________________________________________________________________

1757-1758

Beldsta

Fogden Nyström från Stockholm

... Petter

Lagvejen Petter Strömstedt

Rättaren Olof Nilsson från Cjula 1719

Hustru Margareta Ersdtr 1721

Deras två barn

Trädgårdsmästare Westerberg 24

Hustrun Anna 23

3 drängar, 6 pigor

1 gosse, 2 flickor

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 69 / sid 56

_________________________________________________________________________________

1759-1760

Beldsta

Pigan Karin Säberg ... 20

Flickan Brita 11

Pigan Catrina Norberg

Flickan Karin Mattsdotter från ...

Rättaren Sven Forsberg

Stina Ericsdotter

Lagvejen Carl Gustaf hofstedt från Enkjöping 1741

Pigan Margareta från ...

Nymans enka

Lagvejen Anders Ersson från Botkyrka

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 87 / sid 74

_________________________________________________________________________________

1761-1762

Appelbom nr 325
Adelsvapen

Bellstad

Cancellie Rådet Wälborne Herr Harald Apelbom
Fru Friherrinnan Elsa Reg: Schverin
Baron Lars Eric Philip Erencrona
Fröken Malin Apelbom
Fröken Maria Anna Helena Erencrona
Mademoiselle

Fogden Petter Lindberg 30

Lagveien Andersson (?) från Stockholm 21

Gårdsdrängen Anders Persson 1743

Pigan Catharina Norberg 22

Pigan Louise Säberg 22

Pigan Margareta Ersdotter

Flickan Brita 13

Nymans änka hustru Maria Mattsdotter 50

Och son Anders född 22 october 1753

... Olof Olsson från ... 1729

Dräng ErikLarsson från ... 28

Fogden

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 104 / sid 91

_______________________________________________________________________________

1763-1764

Bäldesta

Fru Smedberg född Schmeer

dotter: Maria Charlotte Smedberg 1734

Swär(dottern) Marta Smedberg

Systerdotter modern: Noren

Jungfru Magdalena Melzer 1720

Pigan Elisabeth Mattsdotter 1742

Dräng Eric från Gärfella 27

Rättare Eric Larsson 30

Pigan Margareta 27

Bartoom Sporrong 29

Hustru Maria 34

Dotter Ulrica 6

Rättaren: Jan Rytterlind från Stockholm 1734

Hustrun Eva Cajsa Lindström 26

Dotter Anna Caisa 1

Dräng Olof från Löfsättra 1745

Pigan Caisa Jansdotter från V Ryd 29

Rättaren Olof Nilsson

Lena 

Maria från Löfsättra

Greta J:dtr från ...

Anna från ...

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 122 / sid 109

________________________________________________________________________________

 1765-1771

Bäldsta

Fogden Olof Lundberg född 1729 i Frösunda. Inflyttad från Täby 1767.

Hustrun Eva Maria Sahlborg 29 född 1738 Bolingsta

Son: Johan Fredrik född 1764 i Täby

Dotter Margareta Elisabeth född 1765

Rättaren Olof Nilsson född 1719 i Borsva Sudenman (?) Inflyttad från Tjula 1757

Hustrun Margreta Ersdotter född 1721 i Tjula

Dotter Brita född 1752 i Tjula ... 

Son Olof född 29/5 1761

Dräng Olof Andersson född 1745 i Garn

Pigan Greta Jansdotter född 22/9 1743

Pigan Maria Larsdotter född 1746 i Östra Ryd. Inflyttad från Stockholm1762. Hon återvänder 1766.

CT: Bengt Almgren inflyttad 1765 från Kumbla - död 14/4 1767

Lagveien Jonas Ekberg född 7/10 1738 i Ekeby. Inflyttad från Ekeby 1765. Utfl till Sthlm 1766

Dräng Jonas Bengtsson född 1745 i Halsberg. Inflyttad 1765 i Kumbla

Dräng Anders Måsberg född 6/4 1745 i Edsberg. Inflyttad från Edsberg 1765.

I: Magdalena Scharp 17. Inflyttad 1765 från Kumbla.

I: Eva Biörkström född 1736 i Malma. Inflyttad 1765 från Kumbla

I: Anna Catharina Wågberg född 1739 i Norrköping. Inflyttad 1765 från Kumbla.

Pigan Catharina Söderström född 1743 i Gryt. Infl 1765 från Hamarby. Utfl till Sthlm 1766

Pigan Caisa Andersdotter född 17/5 1750 i Kumbla. Inflyttad 1765 från Kumbla

Enkan Hustru Maria Jöransdotter 41. Inflyttad 1765 från Fresta.

Dottern Stina Jansdotter född i maj 1762 i Fresta

Rättaren Gustaf Lundbom född 1724 i Schiedkind (?). Inflyttad från Stockholm 1765. Ut dit 1766.

G: Nils Ulström född 11/6 1750 i Hackvad. In 1765 från Kraklinge

Ana Nilsdotter född 1742 i ... In från Lerbeck 1765 och ut dit 1766.

Pigan Stina Mattsdotter född 1742 i Häradsr (?) Infl därifrån 1766 och ut 1767 till Stockholm

Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 190 / sid 177

_________________________________________________________________________________

1771-1777

Bäldsta

Mademoiselle Sjöman född 1777 i Angarn

Fogden Olof Lindberg född 1729 i Frösunda. In från Täby 1767. Ut 1774 till Garn

Hans hustru och fyra barn

En dräng och två pigor

Hustru Johanna Lisa Kuggelberg

Enkan Anna catharina Nordenstolpe född 1710 i Uppsala

Tre pigor

Hustru Leutnant Schoug. Till Stockholm 1777 med frun

Leutnant Hjelmstierna med fru och dotter. Till Stockholm 1777

Sju pigor och fyra drängar

Jungfrun Elsa Brita Rosling från Skebo bruk. Ut till Angarn 1777.

Fogden Jonas Olsson Hofström född 1745 i Hofsti uti Rercket (?). Ut 1777 till Angarn

Lagvijen Anders Bergström född 1757. ut 1777 till Angarn

Fyra pigor.

Vallentuna (AB) AI:3 (1771-1784) Bild 99 / sid 90

________________________________________________________________________________

1778-1784

Beldsta

Mademoiselle Sjöman gift med arrendatoren Hofström (fol 3)

Jungfrun Elsa Brita Rosling 58 år född i Skebo bruk

Fogden Jonas Olof Hofström född 1745 i Nerike. Ut 1777 till Angarn

Lagvejen Johan Lundquist född 1728 i Stockholm. Ut 1777 till Stockholm 

En dräng och två pigor samt

Enkan Hustru Anna Oden dödd 1731 i Tierp. Ut 1778 till Tierp

Lagvejen Lars Blomberg född 1752 i Waksala. In från Stockholm 1778. Ut till Täby 1779. 

En dräng och tre pigor. 

Lisa Persdotter - in 1779 från Tillerbäck. Ut till Stockholm 1781.

Drängen Abraham Rosenlöf född 1752 i Frestad. In från Frestad 1779 och ut 1781 till Täby

Gossen Jan Staf 15 år från Stockholm. Ut 1782 till Stockholm. 

Fyra drängar och sex pigor

Gossen Anders Andersson född 22/2 1762. In från Ekeby 1782. 

Arrendatorshustrun Caisa Pehrsdotter född 1745. In från Frösunda 1783. 

Arrendator Jonas Hofström född i Nerike 1745. In från Angarn 1777.

Hustru Margareta Sjöman

Två pigor och två drängar

Vallentuna (AB) AI:4 (1778-1791) Bild 72 / sid 67

Vallentuna (AB) AI:4 (1778-1791) Bild 74 / sid 69 (Sjöman och Hofström)

_______________________________________________________________________________

1785-1791

Appelbom Nr 325
Adelsvapen

Beldsta

Fröken Magdalena Johanna Appelbom född 14/6 1745

Fröken Clara Ulrica Granfeldt född 29/10 1766

Beata Hofström död 1/5 1783*

Mademoiselle Brita Johannesdotter född 13/9 1765. Ut till Stockholm 1797. 

Fyra pigor

G: Anders Andersson född 22/3 1762. In 1782 från Ekeby. Ut 1786.

En piga Maria Malmberg. In 1785 från Stockholm och ut 1786.

Lagvejen Henrik Norling född 1764 i Norrlösa. In 1785 från Stockholm och ut dit 1786

Fyra pigor

Elisabet Catharina Kallenberg född 1770 i Wadstad. In 1791 från Stockholm

Arrendatorn Jonas Hofström född 1745 i Nerike. Till Botkyrka 1784.

Hustru Margareta Siöman. Till Botkyrka 1784

Dotter Johanna Beata född 1/5 1783.* Till Botkyrka 1784. 

Fem drängar och tre pigor samt en flicka

Arrendator Alexander Jansson född 1757 i Skånella. Inte 1787 från Skånella

Hustrun Stina Månsdotter född 1757 i Markim

Dotter Anna Caissa född 1783 i Skånella

Fosterdotter Stina Ekrot född 1777 i Stockholm

Två drängar och en piga. 

Svärfader Måns Jonsson född 16/6 1729. 

Två drängar och två pigor.

Anna Jansdotter född 1770

Två drängar och en piga

Vallentuna (AB) AI:5 (1785-1813) Bild 45 / sid 103

Vallentuna (AB) AI:6 (1792-1798) Bild 92 / sid 84 (Stämmer i stort sett även för denna sida)

______________________________________________________________________________

1799-1805

Gustaf Adolph Löwenström
bodde en kort tid på Bällsta.

Bellsta

Herr Ryttmäster G. A. Löwenström.

In från Lingsberg 1798. Ut till Lindö 1799.

Mademoiselle Cathrina Nordendal född 1771. Infrån Lingsberg 1798. Ut till Lindö 1799. 

Rättaren Br Carlsson. In från Lingsberg 1799. Ut till Lindö 1799.

Drängen Jan Mattson född 1752 i Angarn med hustru Stina Ersdotter född 1775 i Vallentuna

Två pigor och en dräng. 

Hustru Maja Lisa Hammarström född 1774. In från Väsby 1799. 

Två pigor

Afskedade Ryttaren Peter Arnstedt född 1755 i Wåffmanland (?). In från Täby 1800. Ut igen 1801. 

Hans hustru Brita Cajsa Bjurling född 1754 i Orkesta

Arbetaren Nils Persson född 1746 i Värmdö 

Hans hustru Anna Lisa Ersdotter född 1700 i Stockholm samt fyra barn. 

Trädgårdsmästare Johan Fredrik Åkerblom född 1778 i Valsta

Arbetaren Eric Ericsson född i Knutby. In 1801 från Molnby.

Hans hustru Anna Ersdotter och dottern Maria Stina Åkerblom född 1790 i Hammarby.

Tre pigor

Afskedade Lotsen Johan Dalström född 1751. 

Hans son Johan född 1785 i Vaxholm

Arbetaren Johan Persson född 26/1 1752 i Rimbo. In från Rimbo 1800. Ut till Åby ägor. 

Hans hustru Cathrina Andersdotter född 1764 i Gottröra samt fyra barn. 

Arrendatorn Anders Andersson Grandin född 1760 i Almunge. 

Hans hustru Maja Stina Andersdotter född 1763 i Fresta samt fyra barn.

Drängen Gustaf Ersson född 1777 i Stockholm. In 1801 från Skånela. Ut 1801 till Lindö.

Hustru Caisa Greta Persdotter född 1777 i Lunda

Befallningsman Anders Wästerling född 1760 i Fresta

Hustrun Anna Thomasdotter född 1766 i Ytuna

Två pigor

Hofslagaren Hans Uhr född 24/3 1781 i Fasta. Inte 1802 från Stockholm. Ut till Täby samma år. 

B. Anders Jansson född 1751. In 1802 från Rimbo

Hustru Anna Ersdotter född 1750 i Tuna samt dottern Maria född 18/8 1792. 

Två pigor och tre drängar

Trädgårdsmästare Jonas Petersson född 1759 i Rök (?)

Hustru Stina Andersdotter född 1777 samt två söner.

Arrendatorn Johan Persson född 1752 i Skånella. In 1792 från Skånella. Ut 1802 till Markim

Hustru Lena Mattsdotter född 1754 i Skånella och tre döttrar.

Enklingen Jan Persson född 1751 i Täby. Ut 1803 till Nykrog

En dräng. 

Drängen Jan Mattsson född 1772 i Lunda. In från Skånella 1799. Ut 1801 till Näbben

Hustru Lena Lisa Andersdotter född 1774 i Husby Långhundra samt dotter. In fr Väsby 1800.

Två pigor och en dräng. 

Läs mer om släkten Anckarström här. 

Vallentuna (AB) AI:7 (1799-1805) Bild 135 / sid 126

_______________________________________________________________________________

1806-1810

Bellsta

Trädgårdsmästare Jonas Petersson flyttar bort i mars och blir derför ej här med sitt folk upptagen besked 22/4. Danderyd uttagit besked 1806 den 22 april.

Trädgårdsmästare Johan Fredrik Åkerblom född 1778 i Vallsta. In 1806 från Stockholm

Hustru Brita Cajsa Bodman född 1778 i Kulla

Dotter Eva Lovisa född 9/3 1803 i Vallentuna.

Två pigor och två drängar

Gifte drängen Anders Jansson född 1751 i Rasbo. In 1802 från Rimbo

Hustru Anna Ersdotter född 1750 i Tuna

Dotter Maria född 18/8 1792 i Rimbo

Tre pigor och en dräng.

Enklingen Jan Pehrsson född 1751 i Täby

En dräng och två pigor. 

Arbetaren Jan Ersson född 1760 i Närtuna

Hustru Maria Ersdotter född 1762 i Edbo och fyra barn 

Grevinnan

Margareta Charlotta Lefebure född Lillienberg (1753-1829)

Änka efter bergsrådet Jean Lefebure-Lillienberg (11/12 1736 - 7/5 1805)

Det ser ut som att Grevinna Lefebure kom till Bällsta Säteri efter makens död 1805

Och att hon hade gården som sitt sommarställe. Dessförinnan syns makarna inte till på Bällsta.

le Febures fru Margareta Charlotta

Lefebure (1753- 15/5 1829) f Lillienberg.

Enkan Grevinnan
Grefvinnans piga
Cajsa Pehrsdotter född 1755 i Ekeby. In 1807 från Fasterna.
Kusken Anders Molin född 1744 i Fasta och
hans hustru Johanna Greta född 1775 i Harg.
Samtliga bor med Grefvinnan i Stockholm över vintern.

Grefvinnan Margareta Charlotta Lefebure, änka efter Jean le Febure som var son till Jean Henri le Febure (1708-1767) och Charlotta Bedoire (1712-1773). Släkten härstammar på fars sida från Saumur i västra Frankrike och kom omkring 1645 till Stockholm på grund av religionsförföljelse. Jean le Febure var gift med grevinnan Margareta Charlotta Lillienberg (1753-1829). Paret fick en son som dog tidigt och två döttrar.

Jean le Febure iklädd Nationella dräkten, 

avporträtterad ca 1785.

Jean le Febure ärvde efter sin far flera hus i Stockholm, bland dem Schönfeldtska palatset vid Stora Nygatan, som han dock sålde 1778 till Vetenskapsakademien. 

I arvet ingick även Mörby säteri, Västanfors bruk, Robertsfors bruk och Gimo bruk. År 1772 förvärvade han Rånäs bruk och lät flytta en av Gimos båda vallonhammare till Rånäs som fick bruksprivilegier 1774. 

År 1780 fick han bergsråds titel. 

Genom hustrun Margareta Charlotta Lillienberg blev han även ägare till fideikommisset Liljenäs i Kristianstads- och Kronobergs län. Han fick 1803 Kunglig Majestäts tillstånd att kalla och skriva sig Le Febure-Lillienberg. Han fann sin sista vila på Fasterna kyrkas kyrkogård i Fasterna socken.

Efter sin död 1805 efterlämnande han åt sina två döttrar en kolossal förmögenhet. Den äldre dottern, Julia Charlotta le Febure-Lillienberg (1784-1846), fick Liljenäs, medan den yngre dottern, Maria Gustava le Febure-Lillienberg (1786-1813) ärvde Gimo, Rånäs och Mörby. Hon gifte sig med hovmarskalken Axel Didrik Reuterskiöld som kort före sin död lät bygga nuvarande Rånäs slott.

Rånäs arkiv hittar du här. 

Vallentuna (AB) AI:8 (1806-1810) Bild 1250 / sid 115

_______________________________________________________________________________

1812-1814

Bälsta

Rättaren Johan Fredrik Åkerblom född 27/8 1778 i Malsta. In från Stockholm 1806.

Hustru Brita Catharina Boman född 1778 i Kulla. In från Stockholm 1806.

Dotter Eva Lovisa född 9/3 1803. In från Stockholm 1806.

Dotter Ulrika Charlotta född 26/9 1809 (i Vallentuna?) 

Tre drängar och sex pigor

Kusken Anders Molin född 1774 i Fasta

Hustru Johanna Greta Blanck född 1775 i Harg

Dottern Anna Lotta född 1806 i Fasta

Margareta Charlotta Lefebure
f Lillienberg

Drängen Anders Jansson född 1751 i Rasbo

Enkan Anna Ersdotter född 1750 i Tuna

Två pigor, två drängar

Enkligen, drängen Per Ersson född 1766 i Gottröra

Dottern Stina Cajsa född 23/1 1800 i Fresta

Sonen Per född 15/5 1803 i Fresta

Extra Roterings Båtsmannen Carl O Blomberg född 1792 i Stockholm.

No 10, 2:dra Roslagens Södra

Och så
Grevinnan Margareta Charlotta Lefebure född Lillienberg 

(1753-1829)

Vallentuna (AB) AI:9 (1812-1814) Bild 1240 / sid 117

_______________________________________________________________________________

1792-1813

Beldesta

Inspektör Johan Fredrik Åkerblom född 27/8 1778 i Malsta. In från Stockholm 1806.

Hustru Brita Catharina Boman född 1778 i Kulla. In från Stockholm 1806.

Dotter Eva Lovisa född 9/3 1803. In från Stockholm 1806.

Dotter Ulrika Charlotta född 26/9 1809 (i Vallentuna?) 

Pigan Catharina Eriksdotter föd 1786 Esterna

Pigan Maria Andersdotter född 18/8 1892 i Rimbo

Pigan Catharina Persdotter född 1755 i Ekeby ("följer Grefvinnan till Stockholm öfver vintern")

Kusken Anders Molin född 1774 i Fresta

Hans hustru Johanna Margareta Blanck född 1775 i Harg

Dottern Charlotta

Tre drängar och en piga

Dottern Christina Catharina född 23/1 1800 i Fresta. In från Fresta 1812

Son Pehr född 15/5 1803 i Fresta

Rotens Båtsman

Carl Olof Blomberg född 1792 i Stockholm 

Vallentuna (AB) AI:5 (1785-1813) Bild 174 / sid 231

________________________________________________________________________________

1814-1820

Befallningsman Johan Fredrik Åkerblom född 27/8 1778 i Malsta. In från Stockholm 1806.

Hustru Brita Catharina Boman född 1778 i Kulla. In från Stockholm 1806.

Dotter Eva Lovisa född 9/3 1803. In från Stockholm 1806.

Dotter Ulrika Charlotta född 26/9 1809 (i Vallentuna?) 

Sju pigor och fem drängar.
Extra roterande båtsmannen Carl O Blomberg född 1792 i Stocksholm
Drängen Eric Ericsson Sandberg född 5/7 1793 i Almunge

Grevinnan Stockholm (skrifven i Stockholm) 

Kiökspigan Catrina (skrifven i Stockholm)
Sju piga och åtta drängar

Vallentuna (AB) AI:10b (1814-1820) Bild 750 / sid 69 

Vallentuna kommun 2020:

Leonore Liljencrantz (1797-1858)

Internationella Kvinnodagsinspiratör nr 4: Leonore Liljencrantz, (1797-1858).

Liljencrantz bodde somrar och höstar som gäst hos grevinnan LeFebure på Bällsta gård tillsammans med sin moster och morbror. 

Liljencrantz var en adelsfröken som togs om hand av släktingar då hon blev faderlös. Hon rörde sig i de högsta kretsarna och var på baler där prins Oscar var en dansant och flitig kavaljer.

Av henne kan vi inspireras till att skriva då det var det hon gjorde, framförallt i sin dagbok. Dagböckerna, ursprungligen skrivna på franska, är en viktig pusselbit för att förstå hur societetens kvinnor hade det under hennes tid.

En herrgårdsfrökens dagbok

 - Se här den märkvärdiga journalen, som börjar. Ni se, kära vänner, att jag ej förlorar tiden för att skrifva – och att vår öfverenskommelse ligger mig om hjertat – var nu också ni lika ordentliga gentemot mig – ty jag har gladt mig, alltför mycket är denna förhoppning för att ej blifva mycket ledsen om den skulle gäckas – och ledsen vilja ni icke göra mig, ej sannt?”

 Så börjar i en översättning från franska språket ”Dagboksanteckningar 10/9 1817 – 6/11 1819” förda av Leonore Liljencrantz (1797-1858). Leonore tillbringade höstarna under dessa år hos släkten på Bällsta. Där fördrev hon tiden med att sy, promenera, lägga patience och umgås med Grundelstjernas på Olhamra, Montgomerys på Lindholmen och – fast mer pliktskyldigt – med kyrkoherdens och kaplanens familj. Hon läste också uppbyggliga skrifter på franska och undervisade sin kammarjungfru Lotta i innanläsning. Om allt detta – liksom om det mindre stillsamma livet under resten av året i Stockholm och på andra ställen – skriver hon i sin dagbok, som hon enligt överenskommelse låter sina vänner (systrarna) ta del av. Eftervärlden kan också ta del av dem och skapa sig en bild av hennes sinnelag och miljö.

Den första anteckningen belyser ganska väl vår herrgårdsfrökens situation:

- Vid återkomsten till Bellstad, efter att hafva följt våra kära resande en del af vägen, hafva vi länge talat om dem, och efter att hafva sytt en liten stund har jag lemnat mitt arbete för att rådfråga patiencen rörande er lyckliga återkomst till Årby. Hur gynnsamma än oraklets svar voro, var jag dock ganska orolig för mörkrets och de dåliga vägarnes skull, och när jag lade mig, bad jag varmt till Gud att skydda er för alla faror och olyckshändelser. Jag hoppas att han hört min bön.

Om dåtidens kommunikationer i övrigt får man veta, att postbudet kom lördagar och onsdagar och att en resa till – eller från – Stockholm tog tre timmar.

- Kl 4 em lemnade vi staden och kl 7 voro vi här.

När hovslagaren hade ärende in till staden åkte man med honom

- Kl 1 var jag med Ma Tante hos hofslagaren för att fråga, om han skulle fara till staden, men han svarade, att i brist på den nödvändiga kamraten, kunde han ej – det är pengar, som han kallar sin kamrat – vi få således vänta länge ännu innan det blir något bud.

Den mesta tiden går åt till att sy och brodera liksom till att laga och lappa. Också sådan sysselsättning kan ge tillfälle till självprövning.

- Jag har varit mycket missbelåten med mig sjelf i dag af detta skäl: Jag har sagt er, att jag håller på att sy min nya Toilleklädning, den var nästan färdig, och jag skulle blott klippa upp bakvåden, då jag misstog mig på bredden och trodde, att jag förderfvat min klädning, och jag blef så förargad, att jag ej ville höra på någon – Fru Geddnar såg hur ond jag var – jag skulle vara mycket ledsen deröfver, om jag ej tänkte, att min egenkärlek hade behof af denna förödmjukelse. Jag sätter vanligen allt för mycket värde på bifall, och jag bör vara nöjd med det, som stärker mig mot detta fel. När förtreten var öfver, bad jag Grefvinnan och Ma Tante om ursäkt. Så gjorde jag om klädningen, nu är den gudilof färdig och passar förträffligt.

Hur flitig Leonore än var vid sin sykorg hade hon ”inget att sätta på sig” när hon blev bjuden på fest. Så här kände hon sig måndagen den 20 oktober 1817, när hon skulle gå på bröllop på Lindholmen.

- Jag har inte klädt mig förrän efter middagen. Min toilette är så enkel, att jag vet knappast, om jag vågar visa mig på brölloppet – Jag har min nya cambricksklädning, ett hvit skärp, den nya bandån broderad med rosor och hvita skor.

Leonore gjorde stor lycka i sin klänning. Men det började inte så lovande.

- Soupén var just ej munter, der herskade en så djup tystnad, att jag måste tänka på hvad Mon Oncle säger: att i Sverige är ingenting så dystert som bröllop eller så muntert som begrafning.

När dansen väl kom igång med att man dansade kronan av bruden, blev Leonore flitigt uppvaktad. Det dansades polonaiser, kadriljer och valser till klockan halv tre på morgonen. Den tillställningen skulle sent överträffas i munterhet.

- Bruden, fröken Leyonhjelm, bar en klänning av ”brilliantine, garnerad med spetsar, rikt prydd med tulle, ett écharpe i silfver fästadt med en ametistagraff och en präktig Schawl, som hon fått af sin fästman.

Ett år senare var det bondbröllop i Vallentuna kyrka. Kammarjungfruns skildring av den brudens klädsel fick Leonore att anteckna följande i sin dagbok:

- Lotta berättade, när hon klädde mig, att det varit en Brudskara i kyrkan idag och att bruden var klädd i lilas och hvitt taffetas, är det ej förskräckligt, att lyxen är så stor till och med bland bönderna. Bröllopet började i går och slutade ej förrän nästa onsdag.

En sedelärande historia om hur det går till när längtan efter lyx kommer i konflikt med andra, mer trängande behov återberättas av Leonore, som hört den av kaplanen. Han hade just begravt en bondkvinna, som sades ha dött av ilska, då hon såg drömmen om ett par silverspännen till sina skor gå i kras. Hennes man hade strax innan bett henne avstå från spännena och istället använda de hopsamlade tolv riksdalerna till en tunna säd till dottern, som var änka, och hennes barn.

Genom kyrkoherden och kaplanen fick den tjugoåriga Leonore lite inblick i allmogens liv. Hennes skildringar av besöken i prästgården leder tankarna till ”Grevinnans besök” av Anna Maria Lenngren, inte bara hos den sentida läsaren utan också hos henne själv, som tex fredagen den 2  oktober.

- Kl 4 gjorde vi ett besök i prestgården, Ma Tante, Grefvinnan och jag. Vi blefvo högst förvånade att finna frun klädd, barnen snygga och kaffet färdigt att tagas in. Vi trodde, att en välvillig ande hade gjort sig besvär att anmäla oss och ordna allt för vårt mottagande, men småningom fingo vi veta, att en lite gosse, som arbetar i trädgården här, hade berättat för Kyrkoherden, att vi skulle komma. Vi vore der nära två timmar. Kyrkoherden var hemma. Han såväl som hustrun är alltid glad och vid godt lynne, oaktadt deras många barn och bekymmer. Jag har dock ej varit vidare svag för dem och har ännu ej kommit längre än att börja öfvergifva mina fördomar, s om kanske varit ogrundade. De hafva 6 barn, den älsta 9 år, alla som Fru Lenngren säger ”solbrända och feta”.

 Om prästfrun och hennes äldsta dotter hade hon en vecka tidigare skrivit till sina systrar:

- På eftermiddagen kom prestens hustru (den nuvarande) på besök med sin älsta flicka, som är nio år. Hur svag jag än är för barn, har hon dock ej lyckan att behaga mig och inte hennes kära mor heller. Tycker ni ej synd om dem?

Leonore följde också med sin ”Tante” och Grevinnan i kyrkan, när inte vädret var för dåligt eller man hade viktiga brev att skriva. Dessa besök beskrivs inte i dagboken, utom vid ett tillfälle, den 21 september 1817:

- På morgonen gingo vi till kyrkan i hopp att få höra en vacker predikan, ty Kyrkoherden skulle predika sjelf. Men det gjorde han alls ej, och till hela socknens stora missnöje lät han ersätta sig af en ung Troil (son till erkebiskopen) som genom ett slaganfall helt och hållet förlorat rösten, och dessutom stammar. Hans föräldrar hafva ackorderat in honom hos kyrkoherden här i församlingen – eftersom han ej mer kan tjenstgöra. Men han ville det dock så gerna, oaktadt sin oförmåga, att kyrkoherden har haft svagheten att gifva vika för hans bön. Medelst stor uppmärksamhet lyckades jag höra de första raderna af hans predikan – hvilka voro väl uttryckta och ämnet väl valdt, men sedan sjöng hans röst, så det var omöjligt att höra ett ord. Alla voro missnöjda med kyrkoherden, jag kan ej neka att jag var så med, ty att låta en stammande predika är att vanhelga kyrkan.

De äldre, kvinnliga ståndspersonerna engagerade sig enligt tidens sed i de underlydandes levnadsvillkor. Måndagen efter kyrkobesöket skildras så här:

- I dag har jag börjat att brodera armband i silfver och ”points de tapesseric”, om kvällarna arbetar jag med att ändra och laga mina kulörta klädningar, mitt linne etc. På eftermiddagen kom stackars Fru Philipson, som väfver för Grefvinnan och hvars historia Ma Tante har berättat för Charlotte, hit med stora väfstycken. Hon har gått nära tre fjerdingsväg till fots, och som hon syntes mycket trött, lät Grefvinnan vagnen komma fram, och Ma Tante och jag körde henne hem. Hon syntes öfverväldigad af olyckan, men dock så undergifven och så tacksam för den hjelp, som sade hon, den gode Guden skickat henne, när hon minst väntat det. Hon intresserar mig derför dubbelt. Hon har blott hos sig sin yngste son, 10 år gammal, de tre andra äro borta, men hennes mor är sjuk och sjuttioårig. Det hus som hon bebor tillhör Fru Montgomery, som tyckes vara snäll mot henne. I allmänhet tyckes denna fru vara mycket hjelpsam och god mot de fattiga, hon har inrättat en skola för sina underhafvandes barn, och Fru Philipson sade, att der finnas många enkor och faderlösa, som hon tager vård om.

Leonore tillbringade en stor del av sina ungsdomsår i Stockholm med dess hektiska umgängesliv i salongerna. Lördagen den 30 oktober 1819 gör hon sig i ordning för att resa från Bällsta.

- För några veckor sedan längtade jag nästan efter denna tidpunkt, men när den nu är inne, är jag rädd att jag kommer att sakna dessa lugna och lyckliga dagar, när vi komma till staden.

Nästa lördag skriver hon:

- Främmande här, Grefvinnan Lefebure och flera andra. Jag vet ej om jag varit nöjd eller missnöjd med min dag. En gång saknade jag mycket Bälstad och ensligheten, men senare försonade jag mig med staden och sällskapslifvet. Fast ej helt och hållet, jag är alltid mindre nöjd både med mig själf och andra.

Kanske kände hon sig mer hemma på Bällsta och dess omgivningar, som hon ibland beskriver, tex så här en torsdag i slutet på september 1817:

- Jag gick nära en timma och upptäckte en ny förtjusande promenad, det är en gångstig som utmed sjön går genom flera vackra ängar till Vallentuna kyrka. Om jag ej fruktade att blifva romantisk, skulle jag beskrifva den så godt jag kunde, men jag hoppas att er inbillning skall ersätta min brist på vältalighet och låta er se, hvad jag endast ofullkomligt kunnat beskrifva. Det, som är säkert är, att aldrig har jag tyckt bättre om Bälstads omgifningar. Sjön var så lugn, att man såg kyrkan, Bälstad och hela trakten som i en spegel. Den lilla ön förhöjde ytterligare taflan.

 Ur boken: Örnen, Biland och Stjärnorna

Leonore Liljencrantz journal 1817-1819: från Vallentunas herrgårdar till Stockholms salonger. 

Utgiven av Vallentuna kulturnämnd 2003. 

________________________________________________________________________________

1821-1825

Bellsta

Grefvinnan Hustru Charlotte Le Febure född Liljenberg född 3/5 1753 i Åbo (Skrifven i Stockholm) - Död 3 eller 31/6 1829. 

Befallningsman Johan Fredrik Åkerblom född 27/8 1778 i Malsta. In från Stockholm 1806.

Hustru Brita Catharina Boman född 1778 i Kulla. In från Stockholm 1806.

Dotter Eva Lovisa född 9/3 1803. In från Stockholm 1806. Flyttar till Stockholm 1824.  Åter 1825.

Dotter Ulrika Charlotta född 26/9 1809 (i Vallentuna?) 

Sex drängar och sex pigor.

Pigan B B Söderlund född 1804 i Almunge

Drängen Olof Jansson född 1786 i Almunge

"... pigan BB Söderlund med ... har ingått skriftelig förbindelse att vettn... nariaro för och blifvande barnet årligen i tolv år 8 Riksdaler Banco hvelBeh Up hor." 

Svårläst men drängen Olof Jansson har alltså gjort pigan Söderlund med barn och åtagit sig att som underhåll betala 8 riksdaler banco årligen till barnet i tolv år. Det gångna brottet var hor. 

Två pigor och fem drängar

Ladugårdspigan Enkan Stina Johansdotter född 1772 i Skultuna. 

Vallentuna (AB) AI:11b (1821-1825) Bild 800 / sid 72

________________________________________________________________________________

1826-1830

Bellsta

Fru Grefvinnan Charlotta Le Febure, född Liljenberg född 3/5 1753 i Åbo - död 3 el 31/6 1829.

Befallningsman Johan Fredrik Åkerblom född 27/8 1778 i Malsta. In från Stockholm 1806.

Hustru Brita Catharina Boman född 1778 i Kulla. In från Stockholm 1806.

Dotter Eva Lovisa född 9/3 1803. In från Stockholm 1806.

Dotter Ulrika Charlotta född 26/9 1809 (i Vallentuna?) 

Rättaren Johan Peter Oxelquist född 6/7 1803 i Norrtelje

Husfru Anna Kajsa Andersdotter född 22/8 1793 i Söderby

Dottern Anna Sophia född 29/3 1828 i Vallentuna

Sonen Carl Gustaf född 11/7 1830

Drängen Samuel Holmberg född 27/2 1794

Hustru Maja Kajsa Bengtsdotter född 1801 i Garn

Sonen Carl Samuel född 15/9 1827 i Orkesta

Barnhusbarnet Johan Ludvig född 12/3 1829 i Stockholm

Barnhusbarnet No 1678 Johanna Josefina född 16/1 1830 i Stockholm

Sex drängar och sex pigor

Husfru Greta Stina Carlsdotter född 1803 i Skånela

Sonen Carl Gustaf född 30/9 1826 - död 27/12 1829

Sonen Johan Ptter född 26/11 1828

Två drängar

Drängen fd Båtsman Petter Lindman född 31/5 1801

Pigan Margareta "Greta" Ersdotter Vennerlund född 27/1 1804 i Wermland

Hennes oäkte son August född 5/5 1828 i Tyresö

Drängen Johan Fredrik Blom född 24/3 1804 i Sånga

Hustrun Anna Gustafva Mörk född 10/12 1791 i Stockholm

Dottern Gustafva Charlotta född 13/2 1813 i Stockholm

Fosterson Abraham Pettersson född 23/2 1826 i Kårsta

Pigan Johanna Mellberg född 13/10 1791 i Stockholm

Vallentuna (AB) AI:12b (1826-1830) Bild 840 / sid 72

_________________________________________________________________________________

1831-1835

Bellsta

Rättaren Johan Petter Oxelqvist född 6/7 1803 i Norrtälje

Husfru Anna Kajsa Andersdotter född 22/8 1793 i Söderby

Dottern Anna Sophia född 29/3 1828 i Vallentuna

Sonen Carl Gustaf född 11/7 1830 - död 7/2 1831

Sonen Johan Wilhelm Teodor född 17/11 1833

Drängen Samuel Holmberg född 27/2 1794 i H Långh.

Hustru Maja Kajsa Bengtsdotter född 1801 i Garn

Sonen Carl Samuel född 15/9 1827 i Orkesta

(familjen ska skrivas vid Tillerbäcken, skriver prästen)

Drängen Jan Fredrik Matsson född 21/3 1811. In från Löfsättra 1833

Hustrun Greta Katharina Svensk född 12/7 1798 i Garn. In från Löfsätra 1833

Dotter Catharina Vilhelmina född 30/9 1835

Barnhemsbarnet Johan Ludvig No 1136 född 12/3 1829 i Stockholm

Drängen Johan Fredrik Blom född 24/3 1804 i Sånga. In från Täby 1830

Hustrun Anna Gustava Mört född 10/12 1791 i Stockhohlm

Dotter Gustafva Charlotta född 13/8 1813 i Stockholm Död i Stockholm 16/4 1831. Begravd i Clara.

Dotter Johanna Wilhelmina död 3/5 (inget år) död 8/6 1831 (moder?)

Dotter Sophia Wilhelmina född 2/8 1832 född. Till Lindö 1833 (moder?)

Fosterson Abraham Pettersson född 23/2 1826 i Korsta. Till Täby 25/3 1831. 

Tre pigor.

Reuterskiöld
Ätten adlad 1719
Introducerad i Sveriges
Riddarhus 1720.
Ätten immatrikulerad på
Riddarhuset i Finland 1818
nr 106, utgick på svärdsidan
där 1836.
En gren Friherrelig 1826.

Kammarherren och Leiutnanten

Axel Reuterskiöld född 28/10 1809

Adam Axel Reuterskiöld född 28/10 1809 i Fasterna

Son till Axel Didrik Reuterskiöld och Maria Gustava le Febure.

Ryttmästare o kammarherre hos kronprinsessan. Friherre.

Gift 8 december 1833 på Stockholms slott med Eva Sofia Adelswärd

Paret fick barnen:

- Oskar Axel Reinhold

- Sofia Lovisa f.1836-10-28 i Stockholm

- Emelie Augusta f. 1840-08-07 på Rånäs

Adam blev 41 år och avled 5 november 1850 i Stockholm.

Kusken A G Öhman född 18/11 1807

Betjenten Johan Andersson född 15/9 1806

Pigan Eva Christina Sandin född 14/12 1783

Pigan Carolina Charlotta Kruse född 27/12 1807

Dräng Johan Lindh född 10/7 1800. In från Garn 1839

Hustrun Brita Stina född 1896 i Österåker

Son Johan Petter född 1829 i Garn

Dräng Eric Mörling född 24/8 1804 i Lagga

Hustru Johanna Jansdotter född 1797 i Järfälla

Barnhemsbarn Frans W Forsberg född 19/5 1830 i Stockholm

Pigan Sophia Jansdotter född 14/6 1817

Vallentuna (AB) AI:13b (1831-1835) Bild 710 / sid 65

____________________________________________________

1836-1841

Bällsta Sätesgård 

Roten No 5

Carl Thure af Wersén
(1815-1869)

Adliga ätten Af Wirsén No 2221
Adelsvapen 

Lieutnanten Välborne Herr Thure af Wirsén 

född 10/11 1815 i Stockholm - död 1869.

Husfru Välborna Friherrinnan Eleonore von Schulzenheim född 29/10 1819 i Stockholm

Dottern Sara Lovisa Ebba Eleonora född 28/4 1841 

Ätten adlades 19/3 1812 och introducerad samma år. Ätten har gemensamt ursprung med adliga, friherrliga och grevliga ätterna Wirsén, 347 och 139, utdöd 1946 på svärdsidan.

Virginia Charlotta Elisabet
Eleonora Schulzenheim 1840

Ätterna af Wirséns och Wirséns tre äldsta släktled uppges i riddarhusgenealogierna varit kyrkoherdarna i Näshult-Stenberga pastorat av Växjö stift Ingellus Petri, som levde ännu 1607 (1630), gift med en dotter till kyrkoherden i samma pastorat Kebbo Birgeri, sonen Kebbo Ingelli, död 1653, gift med Marta Erlandsdotter, och dennes son Erland Kebbonis, död 1690, gift 1666-11-01. med Christina Månsdotter Kellander.

Carl Ture af Wirsén, född 10/11 1815 på Nya varvet vid Göteborg. Död 1869-04-02 i Stockholm. 

Son till Carl Johan af Wirsén (1777-1825) och Helena Gustava Boucht (1786-1816). 

Gift 13/7 1840 i Stockholm med Virginia Charlotta Elisabet Eleonora von Schulzenheim, i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1871-08-08 i Stockholm med Carl Gustaf Reinhold von Lindecreutz, född 1808, död 1881) född 1819-10-29 i samma stad, död där 15/2 1885. Hon var dotter till statsrådet David von Schulzenheim och hans 1:a fru Virginia Charlotta von Schulzenheim. 

Dottern
Sara Lovisa Ebba Eleonora
af Wirsén (1841-1923)

Carl Ture och Virginia Charlotta Elisabet Eleonora Af Wirsén hade 6 barn som överlevde till vuxen ålder. 

1. Sara Louisa Ebba Eleonora Wirsén (1841-1923) som var gift med Carl Fredrik af Geijerstam (1832-86) i hans 2:a gifte, 

2. Carl David af Wirsén (1842-1912), Se nedan.

3. Vendela Gustava Charlotta Wirsén (1844-1906) som var gift med sin kusin Hugo Hildebrand Hildebrandsson (1838-1925), 

4. Sigrid Amalia Martina Wirsén (1847-1924), gift med Carl August Wigert (1828-1883), 

5. Carl Gustaf Ture Wirsén (1850-1874) och 

6. Ida Eleonora Wirsén (1854-1922) som var gift med Per Arvid Henrik Stiernspetz (1834-1918).

Carl Thure af Wirsén tog studentexamen 17/6 1828

Sergeant vid Svea artilleriregemente 15/2 1832. Avsked samma år 15/4. 

Fanjunkare 29/4 1832. Överförd till livregementets dragonkår samma år. 

Officersexamen 1833. 

Kornett vid nämnda kår 21/12 1833. 

Bevistade kavalleriskolan vid Saumur i Frankrike 1836–1837. 

Löjtnant 25/1 1842. 

Kavaljer hos hertigen av Uppland prins Gustaf 1846. Uppvaktande hos konung Christian VIII av Danmark vid dennes besök i Helsingborg i juli 1848. 

Ryttmästare 24/4 1850. Tjänstgörande kabinettskammarherre 5/5 1856.

Suppleant för fullmäktige i Jernkontoret 1856–1859. Major i armén 9/11 1858. 

Fullmäktig i Jernkontoret samma år. Major i livregementets dragonkår 4/5 1869. 

Överstelöjtnant och 1. major vid kåren 14/4 1863. Överste och sekundchef för nämnda kår 6/10 1863. Ledamot av kavallerikommittén 10/1 1865. Direktör i jernkontoret 1866. Fullmäktig i riksgäldskontoret 22/3 1869. Suppleant i riddarhusdirektionen samma år.

Ägde genom sitt gifte Rockhammars bruk i Fellingsbro socken, Örebro län.

Bällsta Sätesgård nämns in i hans eftermäle.Läs mer om släkten af Wirsén här.

_______________________________________

Andra familjer på Bällsta Säteri 1836-1841

Hushållerskan Jungfru Anna M Ekström född 12/11 1801. In från Sthlm 1836 och ut dit 1841.

Eric Gustaf Hellmark född 4/9 1823 i Stockholm. In från Sthlm 1840 och ut dit 1841

Pigan Maria Sustava Söderman född 19/2 1814 i Stockholm. In från Sthlm 1841

Enkan Pigan Margareta Christina Lindstedt född 27/4 1797 i Torshella. In från Wermdö 1841. 

Rättaren Johan Petter Oxelqvist född 6/7 1803 i Norrtälje

Husfru Anna Kajsa Andersdotter född 22/8 1793 i Söderby

Dottern Anna Sophia född 29/3 1828 i Vallentuna

Sonen Carl Gustaf född 11/7 1830 - död 7/2 1831

Sonen Johan Wilhelm Teodor född 17/11 1833

(Familjen i förhör vid sockenstämman. Flyttar till Sjöback 1836)

Rättaren Anders Eklöf född 18/10 1805. In från Alunda 1836. Ut till Täby 1839

Hustru Greta Stina Adersdotter född 10/1 1809 i Alunda

Son Anders Oscar född 1/12 1836 i Wallentuna

Dotter Emma Sophia född 2/12 1836 i Wallentuna

Pigan Sophia Jansdotter född 14/6 1817 i Wallentuna

Drängen Betjenten Eric Andersson Öhman född 16/8 1812 

Drängen Carl Malmstedt född 15/9 1809 i Närtuna. In från Fasterna 1836

Hustru Brita Cajsa Jansdotter förr 16/7 1804 i Fasterna

Son Carl Johan född 17/9 1835 i Fasterna

Drängen Jan Fredrik Matsson född 21/3 1811. In från Löfsättra 1833

Hustrun Greta Katharina Svensdotter född 12/7 1798 i Garn. In från Löfsätra 1833

Dotter Catharina Vilhelmina född 30/9 1835

Enkan Pigan Greta Pehrsdotter född 1794 i Wallentuna - död 14/4 1841 i kräftan 47 år. 

Dess dotter Sophia född 20/12 1834 i Wallentuna. 

Barnhusbarnet No 8442 Wendela Johanna Hofving född 26/9 1833 i Stockholm

Kammarjungfru Augusta Ljunggren född 1/11 1810 i Stockholm

Dräng Johan Lindh född 10/7 1800. In från Garn 1839

Hustrun Brita Stina född 1896 i Österåker

Son Johan Petter född 1829 i Garn

Drängen Johan Olsson Wallin född 3/9 1807 i Fasterna

Hustrun Anna Greta Jansdotter född 8/3 1807 i Fasterna

Pigan Lotta Andersdotter född 18/1 1809 i Fasterna

Pigan Brita Stina Christoffersdtr född 17/11 1811 i Rasbo (skall gifta sig m Söderlund vid Olhamra)

Oäkta sonen Johan född 16/12 1834 i Husby Odensala. Dräng hos Olsson Wallin.

Son: Johan Petter född 1837 i Fasterna

Barnhemsbarn No 8087 Wendela Christina Carolina född 23/4 1838 i Stockholm. Tillbaka dit 1839.

Wallins Son: Carl Gustaf född 6/11 1839 i Wallentuna

Son: Frans August född 25/12 1840 i Wallentuna 

Barnhemsbarn No 4011 Ida Maria Mathilda född 5/4 1833 i Stockholm

Rättaren Eric Jansson född 4/7 1799 i Fasterna

Hustru Brita Olsdotter född 25/4 1804 i Fasterna

Son Jan Eric född 30/12 1828 i Fasterna

Son Carl Adolph född 18/1 1831 i Fasterna

Dotter Johanna Sophia född 21712 1838 i Wallentuna

Enkan Pigan Maja Cajsa Bentsdotter född 1801 i Garn

Sonen Carl Samuel född 15/9 1827 i Orkesta

Dräng Pehr Jacobsson född 1798 i Fasterna

Husfru Margareta Wahlberg född 1797 i Wallenuna

Dotter Maja Sophia född 1824 eller 1834 i Danderyd

Dotter Catharina född 1838 i Garn 

Barnhusbarnet No 8806 Emilia Theresia Kraft född 17/2 1840 i Stockholm

Statdräng  Jonas Söderlund född 1785 i Fasterna

Hustru Brita Stina Christoffersdtr född 17/11 1811 i Rasbo

Son Carl född 9/11 1838 i Vallentuna

Vallentuna (AB) AI:14b (1836-1841) Bild 680 / sid 62

_________________________________________________________________________________

1842 - 1847

Carl David af Wirsén
(1842-1912)

Bällsta Sätesgård

Lieutnanten Välborne Herr Thure af Wirsén 

född 10/11 1815 i Stockholm 

Husfru Välborna Friherrinnan Virginia Charlotta Elisabet Eleonora von Schulzenheim född 29/10 1819 i Stockholm

Barn:

1. Sara Lovisa Ebba Eleonora född 28/4 1841 (stiftsjungfru) död 7/1 1923 i Solna
2. Carl David född 9/12 1842 i Wallentuna (filosofie doktor, en av de aderton i Sv Akademien)

Läs mer om familjen af Wirsén här.

______________________________

Sedan familjen af Wirsén flyttat till Stockholm 1843 skrivs följande personer in i husförhörslängden för Bällsta Sätesgård:

Adliga och friherrliga
ätterna Haij nr 1187 och 362

Överste Välborne Herr Albrekt Magnus Haij (1776-1847) Död 1847 på Bällsta.

Om Albrekt Magnus Haij (1776-1847) berättas att han tillfångatogs i Pommern 1807, deltog 1814 i norska fälttåget o blev 1818 överste. 

Adlad 1689-04-04, introd. 1693. Friherrl. 1815-01-26 enl. 37 § R.F., introd. 1817. Ätten skall härstamma från den urgamla, vitt förgrenade skotska adliga ätten Hay eller Haij.

Albrekt Magnus, född 23/7 1776 på Onsjö. 

Sergeant vid Bohusläns dragonregemente 20/12 1782. 

Kornett därst. 12/2 1783. Löjtnant vid Bohus läns regemente 23/2 1788. Kapten därst. 27/6 1796. Regementskvartermästare s. d. Major 1/5 1810. RSO samma år. 26/11. 

Major vid Västgötadals regemente 5/2 1811. Överstelöjtnant i armén 25/8 1814. Överstelöjtnant i regementet 7/10 1817. Major vid regementet samma år. Överste i armén 11/5 1818. Avsked från regementet 5/7 1826-07-05. Intendent vid 5. kommissariatet samma år. Avsked ur krigstjänsten 11/6 1842. Död 26/2 1847 i Stockholm. 

Von Lantinghausen Nr 110
Adelsvapen

Gift 1833-04-29 Bogesund med sin kusin, hovfröken hos prinsessan Sofia Albertina friherrinnan Johanna Carolina von Lantingshausen i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1810-07-05 i Stockholm med ministern friherre Nils von Höpken, född 1774, död 1829), född 1787-07-13, död 1859-09-22 i Stockholm, dotter av generalmajoren och överståthållaren friherre Albrekt von Lantingshausen, greve von Lantingshausen, och (grevinnan) Johanna von Stockenström.

Om familjen Haij se biografi här.

Friherrinnan Högvälborna (inget namn) 

Johanna Carolina von Lantingshausen 

född 13/7 1787 - död 22/9 1859 i Stockholm. Hon var dotter till generalmajoren och överståthållaren, friherre Albrekt von Lantingshausen, greve von Lantingshausen och (grevinnan) Johanna von Stockenström.

Gift 2:o  29/4 1833 på Bogesund med sin kusin, översten Magnus Albrekt Haij.

Flytt till Frössvik 1847 efter makens död. 

Werdeshoff

Välborna Fröken 

Carolina Johanna Werdeshoff 

född 29/3 1814 i Undenäs. Flytt t Sthlm 1846. Hon är "vidtberömd" och "Ledig".**

Fröken Carolina Johanna Werdeshoff var en adelsdam vars släkt du kan läsa om här. 

Gift i Stockholm 3/5 1846 med vaktmästaren hos drätselnämnden i nämnda stad Gustaf Vladimir Björnström född 24/12 1816 i Stockholm

Han var dräng på Bällsta (se nedan) när hon bodde där. 

Hon dog som änka 26/3 1895 i Stockholm. Varför hon var "vittberömd" lyckas jag inte lista ut. 

Tjänstefolket på Bällsta gård 1842-1847

Hushållerskan hustru Anna Lotta Björkbom född 1787 i Ryd. Infl fr Sthlm 1846. Utfl t Ö Ryd 1847.

Kammarjungf

Fru Augusta Ljunggren född 1810 i Jönköp. Infl fr Stholm 1841. Utfl t Stholm 1843.

Pigan Johanna Ericsson född 1821 i Gryta. Infl fr Stholm 1846. Utfl t Ö Ryd 1847.

Drängen Jan Petter Jansson född 1815 i Wallentuna. Till Bällsta 1842. Utfl till Tillerbäck 1844.

Pigan Maria Gustafva Söderman född 1814 i Stholm. Infl fr Stholm 1841. Utfl t Kungsh, Sthlm 1843.

Pigan Enkan Margretha Chr Lindqvist f 1797 i Thorshälla. In fr Vermdön 1841. Ut t Haninge 1843.

Pigan Johanna Gust Jansdtre född 1823 i Wallentuna. Till Bällsa 1841. Ut t Sthlm 1843

Pigan Enkan Maja Caisa Benetsdtr född 1801 i Garn. In fr Tillerbäck 1842 o ut t Tillebäck 1845.

Dess son Carl Samuel född 1827 i Orkesta. In fr Tillerbäck 1842. Ut till Angarn 1844.

Dräng Gustav Lindgren född 1821 i Vallentuna. In fr Täby 1843. Ut t Lilla Gåfsjö 1844.

Hustrun Christina Holmgren född 1814. In fr Täby 1843.

Son Carl August född 1844 i Wallentuna. Ut den 9 maj 1844.

Betjenten Eric Gustaf Hellman f 1823 i Sthlm. In fr Sthlm 1840. Ut t Sthlm 1842. (Välfrejdad, ledig)

Rättaren Eric Jansson född 1799 i Fästerna. In fr Fasterna 1838 (ärlig)

Hustru Brita Olofsdotter ffödd 1804 i Fasterna. In fr Fasterna 1838 (ärlig)

Son Jan Eric född 1828 i Fasterna

Son Carl Adolph född 1831 i Fasterna

Dotter Johanna Sophia född 1838 i Wallentuna

Kusken Eric Eklund född 1815 i Stora Mellösa. Ut till Östra Ryd 1847. (vigd 1845 m AC Askerberg)

Hustru Anna Charlotta Askerberg f 1823 i Skallersta. In fr St Mellösa 1844. Ut t Östra Ryd 1847.

Dotter Hilma Charlotta född 1846 i Wallentuna

Drängen Pehr Jacobsson född 1798 i Fasterna

Hustru Margaretha Wahlberg född 1797 i Wallentuna

Dotter Maria Sophia född 1824 i Danderyd (ledig)

Dotter Catharina född 1838 i Garn

Fosterbarnet Carolina Sophia Augusta född 1841 i Stockholm. Ut till Stockholm 1845.

Barnhusbarnet No 8806 Emilia Theresia Kraft född 1840 i Stockholm

Stalldrängen Johan Söderlund född 1785 i Fasterna. In fr Kragsta 1841. Ut t Lugnet (ärlig)

Hustru Brita Christ Christofersdotter född 1811 i Rasbo. Ut t Lugnet (ärlig)

Son Johan född 1834 i Odensala - död 1844

Son Carl född 1838 i Wallentuna

Dotter Lovisa född 1842 i Wallentuna

Pigan Greta Stina Jansdotter född 1821 i Wallnetuna. In fr Lindö 1845. Ut t Danderyd 1846.

Hushållerskan Margareta Carolina Lundberg född 1814 i Danderyd. In fr Tyresjö. Ut 1844.

Pigan Johanna Carolin Rander född 1828. In fr Täby 1843. Ut t Sthlm 1844. 

Pigan Beata Andersdotter född 1823 i Wagnhärad. In fr Hölö 1834. Ut t Sthlm 1844.

Dräng G W Björnström född 1816 i Sthlm. In fr W Ryd 1843. Ut t Sthlm,

Dräng Eric Ersson Eklund född 1815 i St Mellösa. In fr Sthlm 1843.

Statdrängen Lars Felldin född 1807 i Fasterna. In fr Lindö 1844. 

Hustru Brita Stina Ersdotter född 1807 i Rimbo

Son Carl Petter född 1832 i Rimbo

Son Abraham född 1836 i Rimbo

Son Eric född 1829 i Rimbo. In från Ekstubben 1845. Ut t Stora Mellösa 1846. 

Ladugårdsarrendator Carl Fredrik Rahm född 1813 i Uppsala Näs. In fr Solna 1845. Ut t Ed 1847.

Hustru Maria Agatha Lindström född 1809 i Öfver Gran. In fr Solna 1845. Ut t Ed 1847.

Dotter Clara Albertina Amalia född 1839 i Sthlm

Son Claes Fredric född 1843 i Lidingö

Son Frans Oskar född 1844 i Danderyd

Son Conrad Theodor född 1846 i Wallentuna

Pigan Johanna Sophia Andersdotter född 1825. Ut till Stockholm 1846.

Pigan Lovisa Ersdotter född 1826 i Vallentuna. Ut till Gräfvelsta 1847.

Vallentuna (AB) AI:15b (1842-1847) Bild 660 / sid 61 (familjen Haij på Bällsta)

_________________________________________________________________________________

1847-1852 och 1853-1856 samt 1856-1860

Bällsta Sätesgård

Ankarcrona

Liutnanten Välborne Herr 

Sten Wilhelm Theodor Ankarcrona född 12/7 1819 i Ed

Fru Välborna 

Sophia Wilhemina Amalia Ankarcrona född Lamberg född 7/1 1820 i Götheborg

Barn i hennes tidigare äktenskap: 

1. Hugo Petrus Percival Tamm född 29/6 1840 i Fors

Gemensamma barn: 

2. Ebba Charlotta född 2/8 1848 i Wallentuna (tvilling)

3. Julia Sophia född 2/8 1848 i Wallentuna (tvilling)

4. Sten Johan Theodor född 23/4 1850 i Wallentuna och där döpt den 975 1850 

5. Märtha Martina Charlotta född 3/2 1852 i Wallentuna och där döpt den 22/2 1852

6. Charlotta Antoinetta Lovisa född 6/9 1853 i Wallentuna

Familjen hade tre betjänter, en kusk (Gustaf Zetterlund med familj), en rättare, en trädgårdsmästare, två mamseller, två jungfrur, en demoisell, en kammarpiga, en trädgårdsmästare, ett antal pigor, drängar och några inhyses.

Minst lika många personer som föregående period - i mångt och mycket även samma personer.

Läs om kusken Zetterlund och hans familj i Nedre Fritzberg här.

Familjen Ankarcrona flyttade till sin släktgård vid Ryds-Näs 1860.

Vallentuna (AB) AI:16b (1848-1852) Bild 990 / sid 91 (familjen Ankarcrona på Bällsta)

Vallentuna (AB) AI:16b (1848-1852) Bild 1030 / sid 95 (familjen Ankarcrona på Bällsta)

Vallentuna (AB) AI:17b (1853-1856) Bild 820 / sid 76 (familjen Ankarcrona på Bällsta)

Vallentuna (AB) AI:18b (1856-1860) Bild 1130 / sid 107 (familjen Ankarcrona flyttar 1860)

________________________________________________________________________________

1861-1868

Rånäs slott i Fasterna socken,
Norrtälje kommun

Bällsta Sätesgård

1 mtl säteri Bällsta Eges af:

Baron Reuterskjöld på Rånäs

Friherre 

Axel Reinhold Oskar Reuterskiöld född 17/12 1834 i Stockholm - död 1888 i Stockholm

Gift 1859 med:

Emelie Anne de Cerjat född 26/3 1838 i Lousanne,

Schweiz. 

Son:

Axel Carl August född 10/8 1869 i Wallentuna

Adliga och friherrliga ätterna
Reuterskiöld nr 1636 och 377.

Familjen är inte införda i husförhörslängden som bosatt på Bällsta.

Men de måste ha bott där en tid, då sonen Axel Carl August faktiskt är född på Bällsta.  

Familjen har emellertid valt att bo på Rånäs slott fast de äger Sätesgården Bällsta. 

På Bällsta bor i stället ett antal arrendatorer och omkring hundra tjänstehjon som sköter jordbruket och gårdarna.   

Oskar Axel Reinhold Reuterskiöld, 

friherre vid faderns död 1850. Född 1834-12-17 i Stockholm. Studentexamen 1854-05-28. Fanjunkare vid livregementets dragonkår 1854-06-01. Officersexamen 1856. Underlöjtnant vid livregementets dragonkår 1857-08-04. Löjtnant vid livregementets dragonkår 1863-04-28. Avsked ur krigstjänsten 1868-01-24. Död 1888-05-23 i Stockholm. 

Ägde Rånäs och innehade Bällsta fideikommiss i Vallentuna socken, Stockholms län. 

Gift 1859-09-07 i Lausanne med Emilie Anne de Cerjât, född 1838-03-26 i Stockholm, 

död 1928-03-29 i Lausanne.

Barn:

Axel Carl August, friherre vid faderns död 1888. Född 1860-08-16 på Bällsta. Har ägt del i Rånäs och innehade från 1888 Bällsta fideikommiss, numera fideikommisskapital. Död 1937-03-07 i Lausanne, Schweiz (Vallentuna förs, Stockholm, db nr 8).

Vallentuna (AB) AI:19 (1861-1868) Bild 2030 / sid 196 (Bällsta gård)

Fasterna (AB) AI:13 (1866-1870) Bild 50 / sid 1 (Reuterskiöld på Rånäs slott)

_________________________________________________________________________________

1869-1877

Bällsta Sätesgård

1 mtl säteri Bällsta Eges af:

Baron Reuterskjöld på Rånäs

Han bor inte på Bällsta. Det gör däremot ett hundratal tjänstefolk av olika slag. Se ovan!

Överstelöjtnant Sven Hjalmar Thestrup
vid Upplands Regemente.

Arrendator:

Adjutanten hos H.K.H. Hertigen av Dalarna Löjtnanten vid Kongl. Uplands Regemente.

Riddaren Sven Hjalmar Thestrup (arrend) född 27/10 1836 i Näsby

Hustru Sophia Carolina Natalia Augusta född Friherrinna Wrangel af Sauss  

Född 30/12 1840 i Lindesberg - död 26/3 1897 i Stockholm

Dottern 

Theresia Augusta Emilia född 13/5 1869 i Wallentuna

Son 

Gustaf Georg född 6/8 1870 i Wallentuna

Släkten ska, enligt uppgift, härstamma från Danmark och ha inflyttat till Ystad i slutet av 1600-talet.

Läs mer om släkten här. 

Löjtnant August Emil Sebulon Andersson född 17/3 1843 i Stockholm

Hustru Alfhild Walborg Maria Tisell född 1/3 1846 i Sköfde

Dotter Ruth Anna Maria född 19/4 1873 i Wallentuna

Stjufmoder: 

Enkefru Öfverstinnan Maria Christina Thestrup född 10/10 1800 i Ronneby

1 betjänt, 2 mamseller, 11 pigor och 2 dräng, en änka med barn, en rättare med familj och kusken Zetterlund med familj.

Mjölkarrendator

Johan Wilhelm Sahlén född 28/12 1835 i Hammarby (blev senare torpare i Löflunda)

Hustrun Charlotta Wilhelmina Slunert (?) född 12/2 1834 i Holm

Döttrar Hilda och Bernhardina född 1864 och 1866.

Statdrängen Johan Lind född 27/11 1828 med fru och son Johan Alfred född 1864

Charlotta Wilhelmina Sahlén född 5/4 1842 i Wallentuna

Hennes oäkta dotter Hilda Charlotta född 16/12 1873 i

Statdrängen Erik Viktor Tärnström född 9/9 1830 med fru, fyra barn och ett fosterbarn. 

Statdrängen Gustaf Johnsson född 27/7 1851 med fru och två barn

Barnhemsbarn No 7269 Hilma Konkordia Ekström född 16/6 1862

Statdrängen Anders Gustaf Carlsson född 29/4 1825 med fru, fem döttrar och två fosterbarn.

Änkan Brita Stina Ersdotter Fälldin (fattig) född 10/100 1807

Statdrängen Johan Wilhelm Sahlén född 28/12 1835 i Hammarby

Hustrun Charlotta Wilhelmina Slunert (?) född 12/2 1834 i Holm

Döttrar Hilda och Bernhardina född 1864 och 1866.

Efterträdande mjölkarrendator

Johan Edlind född 11/6 1866 i Frösunda

Hustru Erika Albertina Tärnell född 13/6 1849 i Sollentuna

Dottern Erika Vilhelmina född 1867 och sonen Gottfrid född 1869 i Wallentuna

Några inhyses och en piga. 

Smeden Carl Magnus Magnusson född 5/10 1830 i Rimbo med hustru och tre söner

Rättaren Anders Erik Ersson med hustru och son

Ett 40-tal tjänstejon och ett antal barnhemsbarn 

____________________________________________

Lagerheim
Adelsvapen

Arrendator

Ryttmastare Gustav Wilhelm Elias Lagerheim 

född 1/7 1830 i Sthlm. Död 1914. 

In 1875 från Skinnskatteberg

Hustru Anna Maria Heijkenskjöld född 4/3 1851 i Skinnskatteberg

Död ca 1922.

Barn:

1. Thor Olof Elias född 3/5 1875 i Stockholm

2. Maria Sofia Charlotta född 23/2 1877 i Wallentuna

Pigor och drängar, bland andra Johanna Sofia Bagge född 19/3 1840 i Skinnskatteberg. 

Kokerska, trädgårdsmästare och barnhemsbarn

Hans Gustaf Vilhelm Elias Lagerheim

Friherre vid faderns död 1864. Född 1/7 1830 i Stockholm. Student i Uppsala 5/6 1846. Fanjunkare i livregementets dragonkår 19/12 1849. Officersexamen 3/3 1851. Underlöjtnant i nämnda kår samma år 23/7 och vid kåren 1/4 1853. 

Åtföljde såsom adjutant generallöjtnanten, friherre J. W. Sprengtporten på dess beskickning till Paris och Köpenhamn i februari 1858. 

Löjtnant 1859-05-04. Ryttmästare 1864-03-01. Landstingsman i Stockholms län 1867–1869. Ordförande i direktionen över Södertälje lasarett 1862–1870. RSO 1873-05-14. Ledamot av hästpremieringsnämnden inom 3. distriktet 1879–1881. 

Heijkenskjöld Nr 1983
Adelsvapen

Övervar kronprinsens förmälning i Karlsruhe 1881-09-20. RBadZLO1kl s. d. Major i armén s. å. 26/9. Avsked 1882-09-29. Död 1914-03-25 i Hedvig Eleonora förs, Stockholm. 

Han har av trycket utgivit ovann. arbete över ätterna Weidman, Lagerheim och Weidenhielm samt i manuskript efterlämnat flera biografiska arbeten. 

Gift 1874-07-28 i Skinnskattebergs kyrka Västmanlands län med Anna Maria Heijkenskjöld, född 1851-03-04 på Skinnskattebergs bruk, död 1922-01-15 i Gustav Vasa förs, Stockholm ]], dotter av bruksägaren Tor Viktor Henrik Heijkenskjöld och Sofia Augusta Lorichs.

Barn:

Tor Olof Elias, friherre vid faderns död 1914, född 1875-08-03 i Hedvig Eleonora förs, Stockholm. Mogenhetsexamen i nämnda stad 1893-05-15. Volontär vid 1. Svea artilleriregemente 1893-06-03. Sergeant i nämnda regemente 1895-05-01. Elev vid krigsskolan s. å. 25/9. Page hos konungen s. d. Styckjunkare 1896-08-12. Utexaminerad s. å. 30/11. Underlöjtnant vid 2. Svea artilleriregemente s. å. 9/12. Genomgick artilleri- och ingenjörhögskolans allmänna kurs 1898–1900. Löjtnant vid regementet 1900-09-12. Genomgick krigshögskolan 1900–1902. Aspirant vid generalstaben 1903–1905. Stabsadjutant och löjtnant vid generalstaben 1906-06-08. Kapten i generalstaben och i Upplands artilleriregemente s. d. Kapten vid generalstaben 1908-10-16. Kapten vid regementet 1914-03-28. Överadjutant och major vid generalstaben 1916-05-19. RSO 1917-06-06. Överadjutant och överstelöjtnant vid generalstaben 1918-07-11. Överstelöjtnant vid Boden–Karlsborgs artilleriregemente s. å. 26/ 7. Överstelöjtnant vid Upplands artilleriregemente 1921-07-30. Överste i armén 1926-08-24. Överste och chef för Vendes artilleriregemente 1927-05-20. 

Gift 1:o 1905-10-30 i Skeppsholmskyrkan i Stockholm med Hedvig Eva Matilda (Hedda) Ridderbielke, född 1880-09-29 på Jälla i Vaksala socken, Uppsala län, död 1906-01-04 på Marielund i Funbo socken, Uppsala län, dotter av kaptenen Fredrik Gustaf Magnus Ridderbielke, nr 1337, och Eva Charlotta Nordensson. 

Gift 2:o 1926-08-19 i Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn med Ingeborg Anna Josefina Ohlson i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1918-06-02 i Stockholm med marinintendenten Ernst Birger Ehrenfried Thörn, från vilken hon 1923-03-01 blev skild, född 1880-04-19 i Karlskrona), född 1883-09-24 i Älvkarleby socken, Uppsala län, död 1942-11-20 i Engelbrektsförs, Stockholm, dotter av kontorschefen Fredrik Ohlson och Gerda Jenny Schön.

Maria Sofia Charlotta (Maj), född 1877-02-28 på Bällsta i Vallentuna socken, Stockholms län. Mogenhetsexamen i Stockholm 1894-05-29. Student i Uppsala s. å. 25/9. Filosofie kandidat 1897-09-15 och filosofie licentiat 1904-01-30.

Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2640 / sid 255 (Stora Bällsta, arrendator Thestrup)

Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2720 / sid 263 (arrendator Lagerheim)

________________________________________________________________________________

1878-1881

Bellsta

1 mtl Egare 

Baron Reuterskiöld på Rånäs

Arrendator 

Ryttmästaren mm Gustav Wilhelm Elias Lagerheim 

född 1/7 1830 i Sthlm - död 1914. 

Hustru Anna Maria Heijkenskjöld född 4/3 1851 i Skinnskatteberg - död ca 1922.

Barn:

1. Thor Olof Elias född 3/5 1875 i Stockholm

2. Maria Sofia Charlotta född 23/2 1877 i Wallentuna

Massor med tjänstefolk och en trädgårdsmästare med familj.

Underarrendator

Gustaf Albert Jansson född 21/6 1858 i Tyresö

Hustrun Emilia Matilda Morin född 17/8 1859 i Österåker

En tidigare underarrendator

Fridolf August Almquist född 16/7 1851 i Spånga

Massor med pigor och drängar

Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 1720 / sid 168

________________________________________________________________________________

1882-1891

Bellsta

Bellsta 1 mtl Egare 

Baron Reuterskiöld på Rånäs

Friherre

Axel Carl August Reuterskiöld född 10/8 1860 i Wallentuna

Inflyttad från Fasterna till Bällsta 1890. 

Arrendator 

Ryttmästaren mm Gustav Wilhelm Elias Lagerheim 

född 1/7 1830 i Sthlm - död 1914. 

Löjtnant Johan August
Otto Blomstedt (1851-

Hustru Anna Maria Heijkenskjöld född 4/3 1851 i Skinnskatteberg - död ca 1922.

Barn:

1. Thor Olof Elias född 3/5 1875 i Stockholm

2. Maria Sofia Charlotta född 23/2 1877 i Wallentuna

Arrendator Lagerheim slutar i och med att familjen 

flyttar till Stockholm 15/10 1882.

Ny arrendator:

Löjtnanten Johan August Otto Blomstedt 

född 23/6 1851 i Håtuna - död 1909

Och hustrun: 

Maria Anna Amalia Rabe född 3/8 1859 i Klara, Stockholm - död 1919

Underarrendator

Gustaf Albert Jansson född 21/6 1858 i Tyresö

Hustrun Emilia Matilda Morin född 17/8 1859 i Österåker

Och tre barn

Massor med tjänstefolk.

Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 480 / sid 349

________________________________________________________________________________

1892-1899 och 1900-1908 och 1908-1917

Friherre

Axel Carl August Reuterskiöld född 10/8 1860 i Wallentuna 

Inflyttad från Fasterna till Bällsta Frälse Säteri 1890. 

(icke mantalskrifven för 1912 och 1915, skriver prästen)

Arrendator:

Ryttmästare vid Kungliga Livregementets Dragoner

Johan August Otto Blomstedt 

född 23/6 1851 i Håtuna - död 28/6 1909 (Prästen skriver att han är Adel)

Och hustrun: 

Maria Anna Amalia Rabe född 3/8 1859 i Klara, Stockholm - död 1919.

Ny arrendator 29/10 1909

Nils Svensson Lagerholm född 29/7 1858 i Nefvitshög, Malmöhus län

Gift 15/10 1911 med:

Hedvig Anna Teresia Klasén född 29/6 1888 i Döderhult, Kalmar län

Barn:

Karin Linnea född 7/1 1912 i Vallentuna

Bland folket på Bällsta fanns 1910 och framåt:

hyresgästen och skriftställaren, frånskilda Ragnar Sigurd Sturtzen-Becker född 26/5 1882 i Maria församling, Stockholm - död 30/7 1918 i Vallentuna (inskriven i obefintlighetsboken). Man visste alltså inte var han fanns.  Av notisen ur Runebergs Svenskt författarlexikon framgår att han dog i Geneve. 

  

Prästen skriver:

Äktenskapet upplöst genom Stockholms Läns västra Domsagas Häradsrätt den 6/1908 (?) (ej skiljdebrefv från Domkapitlet). Ingått borgerligt äktenskap i Norge 11 1909. Se anteckning å betyget. 

(Första hustrun skulle kunna vara Nathalie Sophie Louise Gram - ur släktforskning på nätet. 

Prästen fortsätter

Erhöll äktenskapscirtifik 22/5 1916 för ingående af äktenskap med Anna Elisabeth Grafin von Luxberg i Zürich (Lysning 1916, dock ej i Vallentuna). Lärer vara död i Schweiz. Öfverförd till obefintliga 1919.

Han var frikallad för det militära.  

Tjänstefolket bestod under den här tiden av totalt fyra pigor, två åt gången.

På Bällsta bodde dessutom tre rättare med familjer, två kuskar med familjer och ett stort antal statdrängar med familjer, Trädgårdsmästaren och hans familj bodde i Tillerbäcken.

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 610 / sid 257

Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 420 / sid 32

_________________________________________________________________________________

Svenska gods och gårdar 11:Stockholm (1938) Bild 8820 / sid 874

Ellen H:

- Mamma sa att kapten Tiberg gick och sprätte före hjonen som skulle rensa i dikena här borta. 

Stenmästarna Andor och David ristade sina namn med runor på två av byggstenarna. På 1400-talet försågs kyrkan med en gotisk tornspira av trä. Den träffades av blixten i november 1856, och föll brinnande ner över kyrkans trätak. Efter branden fick kyrkan sitt nuvarande utseende. Kyrkan renoverades 1937, sedan prosten Vängby ordnat en insamling: 300 tkr (3/4 av totalkostnaden) (= ca 8,6 miljoner kr i 2012 års penningvärde enl. SCB:s omräkningsprogram.) Arbetet leddes av arkitekt Evert Milles, bror till skulptörerna Carl och Rut Milles. ( Barnen till Emil ”Mille” Andersson på Bällsta gård, vid Vallentunasjön, tog faderns smeknamn till efternamn.). Carl Milles besökte kyrkan för att beundra resultatet och vid kyrkkaffet gav han prosten Vängby 1000 kr till en altarprydnad. (1000 kr 1937 = ca 28 700 kr i 2012 års penningvärde enl. SCB:s omräkningsprogram.)

Vid sekelskiftet 1900 fanns fortfarande många av de gamla torplägenheterna kvar. Det gamla trädgårdstorpet var dock inte kvar. Det fanns två gårdar på Bällsta ägor och utöver dessa fanns 17 bebyggda lägenheter. Arealen brukad åker och annan odlad jord uppgick till nästan 116 hektar och det fanns fortfarande drygt 3 hektar naturlig äng kvar.

Idag finns det här successivt framväxta villaområden kring stationen på Roslagsbanan.

Bällsta
1906 började Bällsta bebyggas med sommarstugor och egna hem. Det var främst hantverkare och järnvägspersonal som slog sig ner här.

Källa: Lottero.se