söndag 5 juli 2020

Paret Bagge och Järnvägshotellet med Restaurang Flugan...

Järnvägshotellet med Restaurang Flugan byggdes och drevs av makarna Bagge.
Bild från 1890. Vallentuna Bildarkiv. 
Läser man om Vallentunas järnvägshotell får man möjligen veta att Jonas Robert Bagge på Stångberga gård var dess byggherre. Det är då lätt att tro, att Bagge var en stadgad karl från trakten. Det var han inte.
Man kan med visst fog påstå att han var en stor, stark och karismatisk karl som vid sidan av sin förträfflighet ställde till det lite för sig själv och de sina. Nutida ättlingar lever kvar i trakten och detta mitt grävande är resultatet av en pratstund med några vänner och bland dem TF som är barnbarns barn till Jonas Robert Bagge. Jag börjar med honom...

Jonas Robert Bagge
Inspectorn, agenten, ingenjören 
Jonas Robert Bagge (TF:s fm f)

född 30/1 1843 Styrnäs, Västernorrlands län
Kallas även John, Jon, Johan och Jan

Han var äldste son till disponent Robert Bagge född 28/5 1815 i Tunhem och Charlotta Albertina Westberg född 6/5 1817 i Tunhem, Skaraborgs län

Jonas Robert Bagge flyttade 18/7 1898 till Hållåla (?) församling i Finland där han dog den 24/5 1913.


Kyrkoböckerna:
Styrnäs (Y) AI:4 (1847-1856) Bild 136 / sid 130 (hos föräldrarna vid Lo Sågverk där far disponent)
Gudmundrå (Y) AI:4 (1850-1862) Bild 284 / sid 278 (hos föräldrarna vid Seland sågen Kramfors)
Gudmundrå (Y) AI:5b (1862-1872) Bild 174 / sid 435 (hos föräldrarna samt första egna familjen)

Johanna Carolina Charlotta Feron
Jonas Robert Bagge var:

Gift I den 20/10 1864 med:
Johanna Carolina Charlotte Feron född 5/6 1836 i Sankt Nikolai församling, Stockholm

Jonas Robert Bagge flyttar in till Bjärtrå från Gudmundrå 1864 och hustrun Johanna Carolina Charlotte Feron kommer samma år från Clara församling i Stockholm.
Familjen lämnar Bjertrå för Gudmundrå 7/10 1870.

Barn:
1. Johan Robert Constantin Bagge
född 27/8 1866 i Båhlsjö (14), Bjärtrå enligt födelseboken. Uppgiften varierar i kyrkoböckerna senare i livet. Död ogift den 16/9 1947 i Fjällsjö.  
2. John Manus Bagge
född 24/12 1867 i Båhlsjö (14), Bjärtrå enligt födelseboken. Uppgiften varierar i kyrkoböckerna senare i livet. Änkling 1928. Död 12/7 1937 i Härnösand.  
3. Gustaf Ferdinand Bagge
född 18/8 1869 i Nyvik (85) (hittas ej i hfl), Bjärtrå (Ingen dödsnotis i Sverige)
          4. Filip Albert Teodor föds och dör 1875, enligt en släktforskning på My Heritage. 

Alla barnen hade dopvittnen av stor dignitet. Det är tydligt att familjen var välbärgad och väl etablerad i samhället. Det ser emellertid ut som att det börjar knaka i fogarna...

Äktenskapet slutade med skilsmässa den 14/1 1890.
Johanna Carolina Charlotte Feron dog senare, den 23/9 1921, på "Hemmet för Gamla" i Enskede.

Kyrkoböckerna:
Bjärtrå (Y) C:4 (1862-1890) Bild 22 / sid 19 (Johan Robert Constantin föds)
Bjärtrå (Y) C:4 (1862-1890) Bild 27 / sid 24 (John Manus föds)
Bjärtrå (Y) C:4 (1862-1890) Bild 33 / sid 30 (Gustaf Ferdinan föds)
Bjärtrå (Y) AI:8 (1861-1870) Bild 30 / sid 14 (familjen i Båhlsjö)
Gudmundrå (Y) AI:5b (1862-1872) Bild 174 / sid 435 (Bagges fö familj i Kramfors)
Gudmundrå (Y) AI:6b (1872-1878) Bild 157 / sid 449 (fö fam i Kramfors)
Gudmundrå (Y) AI:7b (1878-1888) Bild 183 / sid 577 (fö fam i Össeby Garn 1881)

Jonas Robert Bagge och hans familj flyttade alltså från Bjertrå till hans fädernegård i Kramfors, Gudmundrå 7/10 1870.
Orsaken kan ha varit ett attentat han utsattes för 1869.

nätet hittar jag följande:
Robert Conrad Bagge (1815-83) blev 1832 anställd hos J.A. Kjellberg i Göteborg. Från 1838 arbetade han på Lo sågverk i Ångermanland, ägt av Kjellberg. R.C. Bagge inköpte Kramfors sågverk år 1848 medn överlät det snart till Kjellberg och under familjen Kjellbergs ägo utvecklades sågen till en av Sveriges större med RC Bagge som chef. 1876 tog sonen John Bagge (1843-1913) över ledningen för företaget. Denne utsattes år 1869 för ett mordförsök då en annan träpatron, Georg Scherman (1816-84) försökte skjuta honom."
Och här (sid 111):
Bild hittad på nätet. Oklart om det är rätt person dock.
Sommaren 1868, närmare bestämt den sjunde juli detta år, sålde Fjällbohögs byamän i ett gemensamt kontrakt åborätten för Skogens nybygge till disponent Georg Scherman. Köpeskillingen uppgick enligt kontraktet till 1500 kronor för hela nybygget, vilket betydde att varje bonde i Fjällbohög skulle för sin andel få i genomsnitt 375 kronor. Märkligt nog skulle inga pengar betalas ut till säljarna förrän köparen kunde börja avverka, det vill säga när nybygget blivit skattehemman någon gång i framtiden. I gengäld skulle Fjällbohög få fortsätta skicka sina djur på sommarbete in på nybyggets marker fram tills affären genomförts.

Vem var då köparen som lyckats göra ett för honom så förmånligt kontrakt? Georg Scherman var ursprungligen från västkusten, en hade verkat inom den norrländska trävarubranschen under en följd av år. Till att börja med i Sundsvallsdistriktet, får han som agent för en Göteborgsfirma hade gjort sig känd för sitt heta temperament och sina turbulenta affärer som periodvis hade försatt honom på ekonomiskt obestånd. Under 1860-talet hade Scherman lierat sig med en tysk riskkapitalist, Ferdinand Guntrum, och med dennes pengar i ryggen kunde Scherman år 1866 ta initiativet till att uppföra Nyviks ångsåg (senare mer känd som Köjasågen) i Härnösandsdistriktet. Själv blev han sågens förste disponent, och det var i den egenskapen han två år senare gjorde upp med bönderna i Fjällbohög om nybygget Skogen – detta kontrakt var sannolikt bara ett i raden som syftade till att långsiktigt säkra sågens tillgång på råvara.
Scherman fick aldrig skörda frukterna av sitt arbete. Ett drygt halvår efter att kontraktet om Skogen hade skrivits på tog hans karriär en oväntad vändning – från disponent till straffånge!
Vid ett möte på Hallsta gästgivargård i Sollefteå den 28 januari 1869 försökte Scherman i vredesmod döda sin finansiär Guntrum som var på tillfälligt besök från Hamburg samt en av sina anställda, inspektör JOHN BAGGE. Motivet ska ha varit en maktkamp inom bolaget, där Scherman trodde sig bli utmanövrerad av den kapitalstarke Guntrum. Men mordförsöket misslyckades, och med Scherman förpassad till fängsligt förvar på Långholmen tog Guntrum över som bolagets verklige ledare. Efter den konkurs som följde, återropades bolaget av Guntrum på exekutiv auktion år 1870, liksom även kontraktet på Skogens nybygge så småningom övergick i hans ägo. 
 Läs mer bland kommentarerna nedan!

På nätet finns även släktforskning som anger att Jonas Robert Bagge glömde bort sina äktenskapslöften vilket resulterade i att han fick barn med:

Birgitta Catharina Nordin född 16/1 1846 i Gudmundrå. Arbeterska. Död ogift 46 år gammal den 7/1 1904 av lungsot i föräldrahemmet Björsta, Gudmundrå

Oäkta barn:
5. Olof Axel Nordin född 11/6 1875 i Gudmundrå. Död 10/4 1947 i Rochester, Olmsted County, Minnesota. Begravd i Ely, St Louis county, Minnesoda.
          6. Karl född 21/7 1878 i Sör-Tröndelag, Norge. Gift med Sigrid Maria Ekström född 1899.   
          Utvandrad till Rochester, Olmsted, Minnesota. Död 17/4 1954.

Jag har inte på nedanstående sidor sett att Jonas Robert Bagge erkände faderskapet. Jag gissar dock att han gjorde det. Annars är uppgiften påhittad av en släktforskare. Bör kollas!


Kyrkoböckerna:
Gudmundrå (Y) C:5 (1862-1888) Bild 102 / sid 99 (Olof Axel föds oäkta)
Gudmundrå (Y) AI:6a (1872-1878) Bild 20 / sid 15 (oäkte sonen med mor o hennes föräldrar)


Stångberga gård i Össeby-Garn.
Fotot är en kopia av ett vykort poststämplat i Frösunda 28/11 1909.
Okänd fotograf omkring 1900. Vallentuna Bildarkiv.

Jonas Robert Bagge och hans familj lämnade Gudmundsrå den 23/4 1881 och flyttade till Össeby-Garn där han låtit bygga Stångberga gård. Under sin tid i Össeby-Garn byggde han dessutom Järnvägshotellet med järnvägsrestaurangen Flugan i Vallentuna och Stocksunds stationshus. Alla husen var försedda med nockdekorationer av liknande slag, enligt bildarkivet.


Vallentuna järnvägshotell
På 1920-talet fanns ett par resanderum, bostad för innehavaren samt kök och utskänkningslokal.
Per-Erik Norbäck var hotellets siste gästgivare. Han hade Vallentunas första bil av märket Stofer.
Okänd fotograf 1920.
Prästen i Össeby-Garn skriver om de två äldsta barnen Johan Roberg Constantin och John Manus att de är: "Confirmerade efter erhållen religionsundervisning i Christiansfeld (Danmark) i dervarande Evangel- Brüder-Kirche den 18/3 1883; begingo då äfven för första gången H.H. Nattvard."
Info här och här och här.
Familjen lämnade Össeby-Garn och flyttade därifrån till Tåsjö i Västernorrlands län 2/1 1885.

Kyrkoböckerna:
Össeby-Garn (AB) AI:14 (1881-1885) Bild 241 / sid 236 (fö fam i Stångeberga, Össeby Garn)
Sundsvalls Gustav Adolf (Y) AI:8d (1880-1891) Bild 151 / sid 1097 (fö fam + adoptivbarn)


För Stockholm: Rotemansarkivet:
Bagge (ingenjör) och första frun men inga hemmavarande barn flyttade 1887 från Össeby-Garn till Biblioteksgatan 16 i Stockholm, Hedvig Eleonora församling.

Därifrån flyttade de till Sundsvall 12/11 1888 innan de återvände till Adolf Fredriks församling i Stockholm den 6/6 1889.

Makarna hade då två fosterflickor med sig - eller om det bara var Jonas Robert Bagge som hade det. Sanningen lär i vilket fall som helst ha frästat hårt på äktenskapet. De två fosterflickorna var nämligen Jonas Robert Bagges oäkta barn utanför äktenskapet.

Och nu gick det fort undan.

När Bagge skrevs in i Stockholm 26/6 1889 har han en ny fru med sig, de två fosterflickorna och fostersonen Jakob, dvs tre fosterbarn. Den nya familjen flyttade 27/11 1890 till Kungsholmen.

Jonas Robert Bagge står emellertid samtidigt skriven hos sin första hustru på Lilla Gråbergstan 4. Prästen som skrev visste väl inte vad han skulle tro.

Vallentuna station ca 1900 med Järnvägshotellet till höger.
Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv.
Hustrun hade nu fått nog av makens otrohetsaffärer. 
Äktenskapet slutade med skilsmässa den 14/1 1890. Jonas Robert Bagge gifte omedelbart - 22/2 1890 - om sig med den 13 år yngre Matilda Charlotta "Lotten" Johansson (TF:s fm m) född 5/6 1856 i Algutsboda, Kronobergs län.

Tillsammans adopterade de då sina tre oäkta fosterbarn. På så sätt slapp de erkänna det biologiska föräldraskapet och ändå ge barnen deras juriska rättigheter.
Alla tre föddes i Adolf Frediks församling och skrevs in i födelseboken med "okända föräldrar". Samtliga bodde emellertid hos Matilda Charlotta "Lotten" Johansson.

Födelseboken, de så kallade adoptivbarnen:
Adolf Fredrik (A, AB) CIa:13 (1885-1887) Bild 87 / sid 83 (Clara Charlotta födelse. Okända föräldrar, Uplandsg 40. utfl 28/11 1890 till Kungsholmen)

Adolf Fredrik (A, AB) CIa:13 (1885-1887) Bild 355 / sid 93 (Dagmar Signe Constance födelse. Okända föräldrar. Kungstensgatan 23. Utflyttad 28/1 1890 till Kungsholmen)

Adolf Fredrik (A, AB) CIa:15 (1889) Bild 71 / sid 68 (Jakobs födelse. Okända föräldrar. Kungstensgatan 23. Utflyttad 28/11 1890 till Kungsholmen)


7. Clara Charlotta Bagge
född 11/10 1885 i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Föräldrarna okända. Modern 29 år.  Utflyttad som nyfödd till Kungsholmen.
Klara Charlotta var som ung pensionatsinnehafvare i Filipstad. Hon var "lagligen" frånskild 12/12 1912 från Artur Bergström (från Ad Fre i Sthlm) "enligt attest från Helsingfors". Hon lämnar Filipstad för Karlstad 16/11 1917 där hon blir hushållsbiträde.
Klara Charlotta gifte om sig 12/2 1921 med den betydligt äldre slaktaren Karl Magnus Wahlberg född 30/8 1868 (som var änkling efter sin försa hustru sedan 21/3 1918) och flyttade till Helsingborg. Det är i samband med det som mamma hotellägarinnan Matilda Charlotta Bagge från Vallentuna flyttar till Helsingborg.
Clara Charlotta Bagge Wahlberg står antecknad som städerska 1950, boende på Karl Krooksgatan 6 i Helsingborg och blir änka 4/12 1952.
Efter makens död flyttade hon 1955 till Hantverkargatan 37 i Stockholm. Där dog hon den 8/6 1978.
Barn: Clara Maria född 18/4 1921 lasarettet i Lund - g Nordberg, änka 1982, död 22/12 2005 i Sthlm.

Filipstad (S) AIIaa:7 (1910-1914) Bild 180 / sid 311 (pensionatsinnehafvare)
Filipstad (S) AIIaa:10 (1915-1919) Bild 210 / sid 311 (som ovan)
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:200 (1915-1927) Bild 310 / sid 8425
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:264 (1927-1936) Bild 1220 / sid 7482
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:267 (1927-1936) Bild 670 / sid 8047
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:329 (1936-1946) Bild 1280 / sid 9319
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:312 (1936-1946) Bild 1640 / sid 5954
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:319 (1936-1946) Bild 1720 / sid 7362
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:329 (1936-1946) Bild 550 / sid 9246

8. Dagmar Signe Constance Bagge
född 16/7 1887 i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Föräldrarna okända. Modern 31 år. Utflyttad till Kungsholmen.
Signe Constance, som hon kallar sig, går att följa i Rotemansarkivet. Hon lämnade ju modern i Vallentuna 16 år gammal den 19/8 1906 och for till Finland. Hon kom tillbaka 12/1 1909 från Björneborg i Finland. Hon skrevs in i finska församlingen och bodde sedan som ogift på olika adresser i Stockholm där hon arbetade som kontorsbiträde, kontorist och fd kassörska.

Från 1918 är hennes adress Hornsgatan 49 några år. Samtidigt skrivs hon som sinnessjuk och att hon vistas å Solna sjukhus1/2 1919. Förmyndare är Grosshandlare Levi Levin. Hela 1925 vistas hon på Långbro sjukhus.
1940 skrivs hon i "efterföringshäftet" för Maria församling (utan adress) och så fortsätter det tills hon dör den 21/8 1973. Man kan med fog utgå från att hon satt inlåst på mentalsjukhus.

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1010 / sid 297 (hos familjen i Vallentuna)
Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 310 / sid 21 (hos mamma i Vallentuna, till Finland)
Finska församlingen (A, AB) AII:16 (1909-1926) Bild 340 / sid 29
Strängnäs landsförsamling (D) AIIb:1 (1922-1940) Bild 1020 / sid 89
Finns många sidor i BiS från Stockholmsåren att skärskåda.

Jakob Bagge

9. Jakob Bagge 
född 27/4 1889 i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Föräldrarna okända. Modern 33 år. Utflyttad till Kungsholmen efter födelsen. Konfirmerad i Finland.
Till Björneborg 13/3 1907. Ingen dödsnotis i Sverige.



Jonas Robert Bagge var alltså:
Gift II med:
Verna Bagge
Matilda Charlotta Bagge född Johansson (TF:s fm m) född 5/6 1856 i Algutsboda, Kronobergs län. Hon var 13 år yngre. Vigd 22/2 1890. Död 12/10 1951 i Hacksta, Angarn, Össeby-Garn. 

Barn i andra giftet:

10. Agnes Värna Alexandra (TF:s fm) 
född 6/7 1897 i Adolf Fredriks församling
Så småningom servitris på Järnvägsrestaurang Flugan i Vallentuna. Innan hon gifte sig Forsberg och flyttade till Össeby-Garn. 


Folkräkningen 1890:
Bagge, andra hustrun, tre fosterbarn och en piga. Adress: Tegelslagaren No 21, Kungsholmen.
Bagge ska ha kommit till Vallentuna 1892.

Rotemannen:
1891 flyttar Bagge, andra hustrun, de tre fosterbarnen och pigan Karolina Bolin född 1843 till Flemminggatan 20 på Kungsholmen.


När Vallentuna Bollklubb (VBK) bildades 1919 hade medlemmarna samlats i stationshusets väntsal. Ett av de första besluten som togs var att mötena fortsättningsvis skulle hållas på Järnvägshotellet Flugan eller på Kondiset. Dåvarande konditoriägaren ställde generöst sin lokal till förfogande vilken blev en populär mötesplats då där fanns förtäring. Oklart om det som avses är Bertas Kondis eller Flugan.

På Vallentuna Järvägshotell fanns rum att hyra för handelsresande. Före 1921 fanns även en skjutsstaion i hotellet. Se min intervju med den siste gästgiverikusken Emil Carlsson som du hittar här. 

Gästgiverikusken Emil Carlsson

Troligen Lotten Bagge hanterandes Vallentunas telefonväxel.
Okänd fotograf. Vallentuna Bildarkiv.

Folkräkningen 1900
Matilda Charlotta Bagge står skriven som hotellägarinna vid Vallentuna järnvägsstation. Hon anges vara gift med agenten Robert Bagge i Finland. De tre fosterbarnen bor hos henne. Makarna Bagge har dessutom fått ett gemensamt barn inom äktenskapet dvs Agnes Värna Alexandra född 1897 (TF:s fm).
De adopterade fd fosterflickorna reste till Hoflola i Finland 19/8 1903.
Den adopterade fd fostersonen Jakob reste till Björneborg 13/3 1907.

Maken Jonas Robert Bagge vistades i Hållåla församling i Finland från 18/7 1898 och bodde där till sin död.

Folkräkningen 1910
Matilda Charlotta Johansson Bagge är nu kaféidkerska vid Vallentuna järnvägsstation. Hon är fortfarande gift med agenten Johan R Bagge i Finland. Fosterbarnen har flyttat men dottern Verna Agnes Alexandra född 1897 bor med sin mor och en piga.
Enligt TF arbetade hon som servitris på Järnvägsrestaurang Flugan.

Församlingsböckerna: 
1908-1917 Fru Bagge är kaféidkerska och bor i hotellet med dottern Werna. Där bor även två pigor, en urmakare och en inneboende fröken.


1917-1923 Dottern Werna Bagge gifter sig 6/2 1919 med lantbrukare Josef Isidor Forsberg från Össeby-Garn och flyttar dit. Fru Bagge, som nu är änka efter agenten John Robert Bagge, flyttar 20/11 1919 till Villasamhället No 14 Klippan - vilket gissningsvis var en villa i centrala Vallentuna. Därifrån flyttar hon 16/11 1921 till Jennyhill i Åbyholm, en fastighet som hon äger, skriver prästen.
Fru Bagge flyttar emellertid 28/2 1923 till dottern Clara Charlotta Wahlberg i Hälsingborg men kommer tillbaka till Jennyhill 26/5 1923.

Förre skogvaktaren Emil August Jonasson född 6/1 1884 i Ökna, Jönköpings län, skrivs nu som hotellägare. Han är gift med Anna Elisabeth född Ringström född 3/7 1992 i Nöbbeled, Kronobergs län. De var nygifta 1918 och kom inflyttandes från Brännkyrka 14/6 1919. Deras tid på Järnvägshotellet blev emellertid kort. Redan 31/10 1919 flyttade de som fd hotellägare till Villasamhället No 43 Marieborg, en fastighet de ägde.

En månad senare, den 29/11 1919, flyttade den nye hotellägaren in. Per Erik Norbäck född 9/7 1881 i Nora, Västmanlands län, kom då närmast från Salem. Han var gift 23/11 1917 med Selma Erika Eriksson född 20/3 1881 i Nora. Två söner finns antecknade, Per Erik Arne född 27/12 1918 i Salem och Hans Olof född 7/5 1921 i Vallentuna.


1923-1931 Fru Bagge återvänder till Hälsingborg och dottern Clara Charlotta 19/5 1926 och försvinner därmed från Vallentuna, såvitt jag kan se. Jennyhill i Åbyholm äges nu av en David Vesterlund, Linnéatan 58 i Stockholm, skriver prästen.

Hotellägaren Per Erik Norbäck blev inte heller särskilt långvarig på Järnvägshotellet. I varje fall inte fysiskt. Familjen lämnade Vallentuna efter fyra år den 22/12 1923 och flyttade till Sundborn. Det ser emellertid ut som att Norbäck fortfarande ägde fastigheten och rörelsen.

Nu dyker det i stället upp en hotellföreståndare, nämligen agronomen Hjalmar Einar Lindström född 29/7 1887 i Hjorted, Kalmar län, med fru och två barn som alla är födda i Stockholm. De flyttar in till hotellet från Villasamhället No 2 Ekudden som ägs av en trädgårdsmästare från Stockholm den 2/12 1924. Tre år senare den 4/3 1927 flyttar familjen vidare till Danderyd.

Den 2/1 1927 flyttar en ny hotellföreståndare in. Det är den nyligen 23 år fyllda Agnes Elfrida Claesson född annandag jul 26/12 1903 i Borås.
Hotellet sälj emellertid och den 12/10 1927 flyttar den nya ägaren in.

Hilda Vilhelmina Öbom född 29/6 1878 i Ösmo är nu hotellägare.
Hon har till sin hjälp två hotellbiträden nämligen:
Astrid Selma Linnea Johansson född 26/6 1904 i Trehörna och Anna Greta Norrman född 2/11 1908 i Vallkärna. Hotellföreståndaren flyttar vidare 1928 och de två hotellbiträdena gör detsamma 1929 och 1930.

Knutet till hotellet fanns de här åren:

Bagaren Johan Alfred Nordin född 21/8 1881 i Öservåla, Västmanland
Charufför Oskar Martin Wahlman född 9/10 1897 i Nora, Västmanland
Kamrer Edvard Ehrengren född 30/1 1871 i Rasbo-Kil, Uppsala län

Tjänarinnan Agnes Gustafva Sköld född 27/11 1885 i Teda, Uppsala län
Tjänarinnan Hilda Frideborg Lindberg född 12/1 1902 i Hedesunda, Gävleborgs län
Tjänarinnan Agnes Ulrika Ingeborg Ottosson född 25/8 1903 i Vissefjärda, Kalmar län
Tjänarinnan Lilly Klara Lovisa Eriksson född 3/4 1910 i Vallentuna
Tjänarinnan Rut Hildegard Hansson född 1/1 1904 i Gottröra

Här upphör församlingsböckerna på nätet.
Jag kan därför inte följa hotellet vidare.


Folkräkningen 1940
Änkefru Matilda Charlotta Bagge född Johansson är bosatt på Surbrunnsgatan 14 i Johannes församling i Stockholm. Hon bor kvar i Johannes församling 1947 men har året därpå flyttat till dottern Verna Forsberg i Hacksta 1:1 Össeby-Garn. Där dör hon 12/10 1951.

Hilda Vilhelmina Öbom (senast kända hotellägaren) är bosatt i Brännkyrka församling, Stockholm.
Hon är fröken med fd restaurationsrörelse.


Kyrkoböcker: 
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1010 / sid 297 (andra giftet Hjelmsta, Vallentuna station)
Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 310 / sid 21 (Familjen i Hjelmsta, Vallentuna station)
Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 350 / sid 23 (Fru Bagge m dotter i hotellet, Vallentuna stn)
Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 330 / sid 17 (som ovan, flytt till Villasamhället No 14)
Vallentuna (AB) AII:3b (1917-1923) Bild 1830 / sid 430 (fru Bagge Villasamhället No 14)
Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 960 / sid 80 (fru Bagge i Jennyhill)
Helsingborgs stadsförsamling (Maria) (M) AIIa:264 (1927-1936) Bild 1220 / sid 7482
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 1150 / sid 102 (som ovan)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 350 / sid 22 (järnvägshotellet)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 2730 / sid 260 (agronomen innan han blev hotellförest)

Det forna järnvägshotellet var inrymt i bygganden till vänster och stationshuset till höger.
Byggnaden brann ner till grunden 1970.
Foto 1965. Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv.

Biografi My Heritage:
Jonas Robert Bagge
1858: Skickades till skola i Christiansdeldt
1864: Jordbrukare och ägare till jordegendomen Bålsjö i Bjärtrå socken.
Förlovade sig med Johanna Carolina Charlotta Féron den 21 augusti. Gifte sig den 20 oktober i Stockholm.
1865: Sålde egendomen Bålsjö. Flyttade in i Sommelius gård i Frök. Anställd vid Ångermanälvens Flottningsbolag.
1866: Flyttade in i egen bostad i Fröksmon. Sonen Robert föds.1867: Sonen Manus föds.1868: Flyttade från Fröksmon efter auktion av all egendom pga. skulder. Antog plats i Hamburg hos grosshandlare Ferdinand och Johannes Guntrum, ägare till Nyviks sågverk (Köja)
1869: Ungår ett attentat av H.C Scherman den 28 januari. 
Sonen Gustaf föds.1870: Anställning som inspektor vid Kramfors.
1875: Sonen Filip Albert Teodor föds men dör samma år.
1876: Tog över chefsskapet över verket på Kramfors. Lämnade sin plats till brukspatron Per Lagerhjelm. Flyttade till Björsta.
1877: Köpte egendomen Stångberga utanför Stockholm. drev jordbruk.
1885: Sålde gården till sin svåger Constantin Féron.
1890: Skiljde sig från Charlotta Féron 14 januari. Gifte om sig med Lotten Johansson.
1913: Avled i Finland (där han nu bodde) och blev begraven i Helsingfors.


Tillägg 
efter en fråga i Uno Skölds facebookgrupp: 

Ann-Charlott Öhman Monica Antonsson och Uno Sköld. Hej! Jag kollade Gods och gårdar från 1938 där mangårdsbyggnaden på Stångberga skulle vara från 1700-talet och Morsta från 1870-tal. Byggnadssättet är dock som de Ångermanländska timmerhusen som byggdes på 1880 och 1890-talet.



Monica Antonsson Hej Ann-Charlott. Jag har inte Gods och gårdar tyvärr. Och i Slott och herresäten är Stångberga inte med. Inte heller i Vallentunas äldre bebyggelse" eller "Vallentunabilder" eller Örnen, bilan och Stjärnorna". I "Sveriges bebyggelse" från tidigt 50-tal finns emellertid nedanstående bilder. Den första måste vara samma hus som du har på din bild, dvs Morsta gård. Den andra är Stångberga, en 1900-talsvariant som inte det minsta påminner om Bagges slott. (Jag måste lägga bilden i en egen kommentar så jag fortsätter där.)



Monica Antonsson Bilderna finns på sid 821 resp 824 i "Sveriges bebyggelse, landsbygden, Stockholms län".

Monica Antonsson I "Garnsbygden" av Harald Skoglund finns på sid 251-254 en spännande gårdshistoria om Stångberga gård från1500-talet och framåt. Det visar sig att Stångberga består av två eller flera gårdar lite beroende på vad som händer i ägarlängden. Berättelsen sträcker sig dessvärre bara till mitten av 1800-talet så Jonas Robert Bagges tid på Stångberga finns inte med.

Monica Antonsson Det är tre veckor efter att godsägare Oskar Troili dött på Stångberga den 1/4 1881 som Jonas Robert Bagge gör entré. Närmare bestämt 23/4 1881. Änkefru Agnes Hedvig Katarina Robson och hennes 8 barn flyttar till Lovö med prostinnan Anna Lisa Robson född Arosenius och fyra av de fem pigorna den 19/5 1881, Demoiselle Jakobina Daniella Hellström som bott med prostinnan flyttar till Hedvig Eleonora församling och den femte pigan till Klara församling i Stockholm. I ett enda slag har Stångberga gård tömts på sina forna invånare. In kommer i stället makarna Bagge med tre barn som ägare och brukare. De har dessutom två inneboende herrar och mycket tjänstefolk. De måste ju ha bott i någonting så man får anta att änkan lämnade ett hus efter sig - kanske det från 1700-talet. Husförhörslängden: Össeby-Garn (AB) AI:14 (1881-1885) Bild 241 / sid 236



Monica Antonsson Men det är inte slut med det. Det finns massor med hus och hushåll i Stångberga på 1880-talet. Ett 50-tal kanske. Flera sidor i husförhörslängden. Bagges blev kvar till 1887 - alltså i ca sex år - och under tiden byggde de alltså detta hus som inte liknar något av de ovanstående vad jag kan se.


Monica Antonsson 

1887 flyttade makarna Bagge först till Stockholm och därifrån till Sundsvall. 1889 kom de tillbaka till Stockholm men det är då 1990 det blir skilsmässa och nytt äktenskap för herr Bagge. Han och hans nya familj flyttar då först till Kungsholmen (kanske hennes gamla bostad) och sedan till Vallentuna station o hotell som han ju byggt under åren på Stångberga och alltså ägde.
______________________________________________________________________________

Läs lite om  hotellet här också: 

15 kommentarer:

  1. TF:s farmors farfar och farmors farmor (för vidare släktforskning)

    Disponent
    Robert Bagge född 28/5 1815 i Tunhem (Thunbum), Skaraborgs län
    och hustrun, vigsel 6/5 1842
    Charlotta Albertina Westberg född 6/5 1817 i Tunhem


    Familjen inflyttad från Tunhem 1842 och flyttade vidare till Kramfors 1849.
    Barn:
    Jonas Roberg (TF:s fm f) född 30/1 1843 i Styrnäs (till Bjertrå 1864)
    Amanda Charlotta född 7/1 1846 i Styrnäs
    Pehr Eric född 3/8 1849 i Styrnäs (tvilling)
    Carl Fredric född 3/8 1849 i Styrnäs (tvilling)

    Styrnäs (Y) AI:4 (1847-1856) Bild 136 / sid 130 (familjen i Lo Sagwerk, Styrnäs)(ga bok 131)
    Gudmundrå (Y) AI:4 (1850-1862) Bild 284 / sid 278 (fam i Sågen Seland i Kramfors)
    Gudmundrå (Y) AI:5b (1862-1872) Bild 174 / sid 435 (fam i Kramfors, Gudmundrå)

    SvaraRadera
  2. Kommentarer från Uno Skölds facebook-grupp:

    Intressant diskussion på Uno Skölds facebookgrupp "Så var det förr i Vallentuna)

    Mona Beck Andersson
    Spännande

    Kjell Berglöf
    Spännande och intressant läsning. Tack Monica Antonsson! ����

    Monica Antonsson
    Tack för att du läste.

    Ann-Charlott Öhman
    Så roligt att läsa. Jag fick häromdagen veta att min svåger f. i Närtuna hade en ”Bagge från ett sågverk i Lo” i sin släkt, men jag visste inget mer. Huset som byggdes i Stångberga liknar husen här i Styrnäs, men med 4 fönster på bredden och ett mer på var sida om verandan på längden.

    Mona Jansson
    Vilken intressant läsning.

    Uno Sköld
    Du är fantastisk med din forskning. Det är så himla bra. Och källhänvisningen är suverän. Jag har forskat lite om Bagge innan jag gick igenom det du skrivit. Det stämde i huvudsak men du har så mycket mer. En undran jag har är hur man vet att just denna Bagge byggde Stångberga och restaurang Flugan. Han var i mina anteckningar agent. En annan fråga är hur hela din forskning som du lagt ut sparas för framtiden.

    Monica Antonsson
    Hej Uno! Dels vet jag ju att min kompis farmor Värna Bagge gift Forsberg var servitris på Flugan. Tittar man sen i husförhörslängderna ser man vilka föräldrarna var och att de ägde järnvägshotellet. Om man följer familjen i hfl ser man också att de bodde en tid på / ägde Stångberga gård. Om man söker på Bagge i Vallentuna bildarkiv får man bland annat upp Stångberga gård och texten: "Huset byggdes av Bagge, han byggde även järnvägsrestaurangen Flugan och Stocksunds stationshus. Den tidigare huvudbyggnaden uppfördes på 1700-talet. Alla husen var försedda med nockdekorationer av liknande slag". Man får även upp en bild av hotellet och den ofullständiga texten: "Till vänster Vallentuna järnvägsstation och t h Vallentuna järnvägshotell som kallades Flugan. I hotellet fanns även rum för handelsresande. Före 1921 fanns även skjutsstation i hotellet. Hotellet byggdes av Johan Robert Bagge, bosatt på Stångberga gård i Össeby-Garn, vars mormor var dotter till Bagge" Men saken är därmed biff! Det finns även en del på nätet om herr Bagge - dels i form av andras släktforskning och dels rent allmänt. Lite konstigt att han lämnade familjen utan skilsmässa och flyttade till Finland. Men kanske hade han en ny fjälla där. Han tycks ju ha varit en kvinnotjusare.

    Monica Antonsson
    Vad gäller mitt gräv rent allmänt om gamla Vallentunabor så finns materialet enbart på bloggarna. Jag har alltså inget arkiv för det. Det är därför jag lämnar länkar så att allt går att följa. När det gäller personer jag verkligen har intervjuat - som tex dig - så finns materialet i mitt privata arkiv. Var och en med egen mapp. Jag tror inte att biblioteket är intresserade. De tackade nej till en hel omgång - alla årgångar - av Södra Roslagen. Så jag vet just inte vart det ska gå. Det är en av orsakerna till att jag försöker hinna med att lägga ut det mesta på bloggarna Vallentunabor och Vallentunaskrönor där alla som vill kan ta del av det. Du kan få det också, om du är intresserad. När jag är färdig med det alltså.

    Monica Antonsson
    Vilken Bagge är det du har följt?

    forts

    SvaraRadera
  3. forts


    Monica Antonsson
    Agent Bagge hade, om jag inte minns fel, flera olika titlar i husförhörslängderna. Agent blev han nog först sedan han flyttat till Finland. Jag ser att jag valt att citera såväl inspector och ingenjör ur hfl. Men jag tror faktiskt han hade ännu fler titlar. Kolla i hfl. Han står även med fyra olika förnamn. Jonas Robert är det rätta, se födelsenotisen. Jag går kanske vidare med den här släkten för min kompis skull. Det hamnar i så fall i Släktforskarbloggen som inte heller har något arkiv. http://slaktbloggen.blogspot.com/

    Ann-Charlott Öhman
    Monica Antonsson och Uno Sköld. Hej! Jag kollade Gods och gårdar från 1938 där mangårdsbyggnaden på Stångberga skulle vara från 1700-talet och Morsta från 1870-tal. Byggnadssättet är dock som de Ångermanländska timmerhusen som byggdes på 1880 och 1890-talet.

    Monica Antonsson
    Hej Ann-Charlott. Jag har inte Gods och gårdar tyvärr. Och i Slott och herresäten är Stångberga inte med. Inte heller i Vallentunas äldre bebyggelse" eller "Vallentunabilder" eller Örnen, bilan och Stjärnorna". I "Sveriges bebyggelse" från tidigt 50-tal finns emellertid nedanstående bilder. Den första måste vara samma hus som du har på din bild, dvs Morsta gård. Den andra är Stångberga, en 1900-talsvariant som inte det minsta påminner om Bagges slott. (Jag måste lägga bilden i en egen kommentar så jag fortsätter där.)

    Monica Antonsson
    Bilderna finns på sid 821 resp 824 i "Sveriges bebyggelse, landsbygden, Stockholms län".

    Monica Antonsson
    I "Garnsbygden" av Harald Skoglund finns på sid 251-254 en spännande gårdshistoria om Stångberga gård från1500-talet och framåt. Det visar sig att Stångberga består av två eller flera gårdar lite beroende på vad som händer i ägarlängden. Berättelsen sträcker sig dessvärre bara till mitten av 1800-talet så Jonas Robert Bagges tid på Stångberga finns inte med.

    Monica Antonsson
    Det är tre veckor efter att godsägare Oskar Troili dött på Stångberga den 1/4 1881 som Jonas Robert Bagge gör entré. Närmare bestämt 23/4 1881. Änkefru Agnes Hedvig Katarina Robson och hennes 8 barn flyttar till Lovö med prostinnan Anna Lisa Robson född Arosenius och fyra av de fem pigorna den 19/5 1881, Demoiselle Jakobina Daniella Hellström som bott med prostinnan flyttar till Hedvig Eleonora församling och den femte pigan till Klara församling i Stockholm. I ett enda slag har Stångberga gård tömts på sina forna invånare. In kommer i stället makarna Bagge med tre barn som ägare och brukare. De har dessutom två inneboende herrar och mycket tjänstefolk. De måste ju ha bott i någonting så man får anta att änkan lämnade ett hus efter sig - kanske det från 1700-talet. Husförhörslängden: Össeby-Garn (AB) AI:14 (1881-1885) Bild 241 / sid 236

    Monica Antonsson
    Men det är inte slut med det. Det finns massor med hus och hushåll i Stångberga på 1880-talet. Ett 50-tal kanske. Flera sidor i husförhörslängden. Bagges blev kvar till 1887 - alltså i ca sex år - och under tiden byggde de alltså detta hus som inte liknar något av de ovanstående vad jag kan se.

    Monica Antonsson
    1887 flyttade makarna Bagge först till Stockholm och därifrån till Sundsvall. 1889 kom de tillbaka till Stockholm men det är då 1990 det blir skilsmässa och nytt äktenskap för herr Bagge. Han och hans nya familj flyttar då först till Kungsholmen (kanske hennes gamla bostad) och sedan till Vallentuna station o hotell som han ju byggt under åren på Stångberga och alltså ägde.

    forts

    SvaraRadera
  4. forts

    Uno Sköld
    När du först lade in uppgifterna så tänkte jag att detta var före min tid i Vallentuna. Till Markim 1954 och Ormsta 1957. Nu har jag börjat bli intresserad av släkterna i Vallentuna. Flera av våra vänner här har en stor släkt och mitt önskemål har varit att få lite mer kännedom om släkterna här.

    För att lägga in släkter i mitt program måste det finnas en koppling till min släktgrupp som idag omfattar över 55000 personer. När min kära 4H-flicka Lotta svarade att genom sin svåger hade hon koppling till släkten Bagge väcktes min nyfikenhet. Genom sin norrländska man har jag koppling till Lotta och då även till svågern och då även till Bagge.

    Det är genom Jonas Robert Bagges yngsta dotter Agnes Verna Alexandra Bagge, 1897-1978 som kopplingen till Bagge finns. Nu blev jag även intresserad av Bagge som byggare som jag är mycket fundersam över.

    Han bodde några år i Stångberga och några år i Hjälmsta. Här är han upptagen som agent. Hans hustru Matilda Charlotta är upptagen som diskerska.

    I bildarkivet tror jag det finns en uppgift att han byggt Stångberga och Flugan men inte varifrån de fått uppgiften. Mycket intresserad av uppgiften om Jonas (John) Bagge var byggare? Då det gäller vilken som hade stugan i Bällsta så är mitt tips Klara Charlotta 1885-1978. När hon blev änka 1952 flyttade hon hem till Stockholm.


    Ann-Charlott Öhman
    Uno Sköld jag har visat uppgifterna om Jonas Bagge för min svåger Olle Forsberg. Det var mycket riktigt hans pappas kusin Josef Isidor Forsberg som var gift med Verna Bagge. Olle hade en massa berättelser om denne Josef Forsberg.

    Monica Antonsson
    Ann-Charlott Öhman Tack för tipset! Min kompis TF har sagt att det finns några vi måste intervjua och att han ska försöka ordna det. Spännande!

    Monica Antonsson
    Jag håller för övrigt med dig om det intressanta med släkter från Vallentuna. Jag stöter på allt flera namn som jag känner igen.

    Monica Antonsson
    Uno! En fråga: Jonas Robert Bagge står mycket riktigt som "agenten" i Järnvägshotellet (Hjälmsta). Det står också att han är bosatt i Finland sedan 1898. Men jag kan ingenstans se att hustrun skulle kallas diskerska. Tacksam länk om du har.

    Monica Antonsson
    Ja, jag har också funderat på Klara - systern Dagmar Signe Constance tycks ju ha varit inlåst - som bodde i Stockholm från 1955 tills hon dog 1978.

    Det var min lekkamrat Kerstin Strid (eller snarare hennes föräldrar) som kände fru Bagge och jag var där i sommarstugan och hälsade på tillsammans med henne någon gång. Vi var väl 6-7 år gamla så där. Som jag minns det kom fru Bagge ut till stugan med goda vänner då och då. De satt ute och åt i glada vänners lag som jag minns det. Säkert togs en och annan nubbe också.

    Min faster har berättat att fru Bagge och andra sov i stugan vid ett tillfälle när det var väldigt kallt. Farmor och farfar sa, att nu har de nog frusit ihjäl. Efteråt ska fru Bagge ha sagt att de låg under täckena och kivades om vem som skulle gå upp och tända i spisen eller kaminen. Detta kan ju inte ha varit på sommaren direkt.

    Jag undrar vem som ägde tomten och stugan. Den låg mellan trädgårdsmästare Widström (nuvarande Tårtbiten) och familjen Hanséns hus vid ån - på höger sida av Bällstavägen om man kommer från Vallentuna. Men fru Bagge (hotellägaren) kan för all del ha investerat i mark både här och där (som hon gjorde i Jennyhill i Åbyholm). Det var nog inte så dyrt på den tiden men vanligt och klokt. Det var många stockholmare som ägde tomter i Vallentuna förr. Kanske kan man få mer info på stadsbyggnadskontoret. Det har jag ännu inte prövat.


    Stefan Rudner
    Intressant läsning och fina bilder på de gamla byggnaderna !!

    Monica Antonsson
    Tack Totte och Bildarkivet, säger jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! så intressant,söker mer info om fler i släkten.
      Josef Isidor Forsberg f. 15 December 1895 Skepptuna Lantbrukare i Hacksta, Össeby-Garn gifte sig med Agnes Verna Alexandra Forsberg (född Bagge)
      De hade 9 barn: Verna Brita Josefina Forsberg och 8 andra barn
      Verna Brita Josefina Forsberg f. 1919 är min mormor och fick ett barn Monica birgitta Rignér med en karl martin Rignér f.1914 som tydligen är född i Närtuna, hon träffade honom först vet jag när han besökte deras gård, de träffades år senare och blev ett par. jag hittar inget om denna man, vet bara att han var gift innan med en Anna-lisa, tror dom hade en pojke.
      hittar bara från 1930 i folkräkning: Rignér, Karl Martin, f. 1914 i Närtuna Stockholms län, Dräng Ladugårdskarl troligen hos Karlsson, Karl Vilhelm, f. 1863 i Skepptuna Stockholms län, Hemmansägare i närtuna.
      Var kan jag hitta mer information, verkar inte finnas någon information och detta är ju inte så länge sen, tänkte eftersom du verkar ha koll på många släkten i vallentuna.

      Radera
    2. Hej Mymmlan,
      Jag har ju en kompis som måste vara släkt med dig - Totte - och vi har pratat om den där släktgrenen några gånger. Jag tar din text och lyfter in den i Släktbloggen så kollar jag lite på den i morgon.
      PS. Jag såg inte din kommentar förrän nu DS

      Radera
    3. Hallå igen,
      Kolla här: https://slaktbloggen.blogspot.com/2020/12/vem-var-den-dar-rigner-egentligen.html

      Radera
  5. Monica Antonsson
    Uno Sköld! Med anledning av ditt intresse för Jonas Robert Bagge som byggare. Han var träpatron (Ann-Charlott Öhman: i Lo) efter fadern innan han gav sig av från hemorten och ut i livet. Jag sökte det påstådda attentatet 1869 och hittade följande på nätet:

    "Robert Conrad Bagge (1815-83) blev 1832 anställd hos J.A. Kjellberg i Göteborg. Från 1838 arbetade han på Lo sågverk i Ångermanland, ägt av Kjellberg. R.C. Bagge inköpte Kramfors sågverk år 1848 medn överlät det snart till Kjellberg och under familjen Kjellbergs ägo utvecklades sågen till en av Sveriges större med RC Bagge som chef. 1876 tog sonen JOHN BAGGE (1843-1913) över ledningen för företaget. Denne utsattes år 1869 för ett mordförsök då en annan träpatron, Georg Scherman (1816-84) försökte skjuta honom".

    Adress: http://blog.zaramis.se/.../bagge-en-viktig.../

    SvaraRadera
  6. MER OM MORDFÖRSÖKET

    MORDFÖRSÖKET PÅ JOHN BAGGE
    https://www.ancestry.se/mediaui-viewer/tree/4557488/person/-1583467902/media/aead91a2-edb5-40c0-9435-b42389ab8210

    Georg Scherman (1816-1884) hade en minst sagt dramatisk levnad. 1869 försökte han ta livet av två kompanjoner i ett rum på Sollefteå tingsrätt - men pistolen klickade. Domen blev fem års straffarbete på Långholmen.

    Georg Scherman var västkustbo, född i Lilla Edet 1816. Hans eldfängda temperament - som med tiden, via ett mordförsök, bringade honom i fördärvet - var uppenbarligen medfött.
    Som ung hemma på västkusten rusade han en gång rakt ut från ett firmakontor och hoppade plums i en kanal, när han inte fick som han ville. För att nu ta ett exempel.

    Nära Döden
    Ett annat exempel på Schermans anlag för det dramatiska och våldsamma daterar sig många år senare, när han gästade träpatronen Enhörnings Kubikenborg. Där var Gottel, en trävaruagent från London, snuddade nära döden under en promenad i herrgårdsparken tillsammans med Scherman.
    Med sig på promenaden hade Scherman en pistol, som han trodde var ett leksaksvapen. Plötsligt sköt han ett skott rakt genom följeslagarens hatt!! Kulan rispade upp Gottels huvudsvål. Scherman lossade ytterligare ett skott, för att förvissa sig om att vapnet verkligen var skarpladdat. Skottlossning nummer två ändade en hunds liv!
    I mitten av 1840-talet dök Georg Scherman upp i medelpad, där han bl.a arbetade med timmerflottning och flottledsbyggnader.

    Snabba klipp
    Rätt snart började han driva egna affärer i träbranschen. 1851 etablerade han sig i Sundsvall som trävaruagent för en Göteborgsfirma, och så småningom även för ett par firmor i London. Han byggde hus och fint skepp - och började alltmer bli träpatronernas like...
    Trots konkurrenternas motstånd skaffade sig Scherman en solid position i Sundsvall. Bl.a utnämndes han till rysk vicekonsul. Och 1854 gifte han sig med en Hilda Silfverskiöld, av västsvensk härkomst.
    En affärskris 1857 medförde att Scherman halkade betänkligt bakåt i sin karriär. Själv lär han t.o.m ha sagt, att han led enorma förluster, att han från välstånd bringades i obemedlat tillstånd.
    Men den hetlevrade och energiske Georg Scherman tog nya tag. Han gav sig in i inte helt rumsrena affärer med tusentals träbjälkar för export. Åter igen kom han på obestånd - men reste sig ånyo.

    forts

    SvaraRadera
  7. MER OM MORDFÖRSÖKET del 2

    Köpte skog
    Scherman allierade sig med en tysk trävaruköpare, Ferdinand Guntrum, och började köpa upp skogsarealer i Ångermanland. Detta ledde till att han 1866 grundade Nyviks såg - som omkring 1880, efter Schermanepoken, blev Köjasågen. I sågens närhet uppförde han också en praktfull herrgård.
    Samröret med Ferdinand Guntrum blev dock inledningen till en katastrofal period i Georg Schermans liv. Ganska snart blev han, mer eller mindre motiverat, övertygad om att den kapitalstarke Guntrum gick bakom ryggen på honom och intrigade till hans nackdel. Och inte bara Guntrum, utan också John Bagge, en av Schermans egna anställda. Denne började uppenbarligen gå Guntrums ärende.

    Greps av panik
    Motsättningarna skruvades snabbt upp, och underblåstes inte minst av Schermans impulsivitet och labila psyke. Han såg sina egendomar gå sig ur händerna och greps av en panisk förtvivlan - som slutligen utmynnade i ett nattsvart beslut. Han skulle ta både sitt, Guntrums och Bagges liv!

    En januaridag 1869 sammanstrålade Scherman, Guntrum och Bagge i et rum i Sollefteå tingshus. Den förstnämnde slängde fram ett papper på bordet framför Guntrum och Bagge, och uppmanade dem att studera detta. De två böjde sig fram för att läsa - och Scherman höjde sitt vapen...!

    Den hårt pressade träpatronen tryckte av, men det första skottet klickade! Ett andra skott brann av och åstadkom en obetydlig rispa i Bagges ena arm. Men redan ögonblicket efter blindavfyringen handlade Guntrum och Bagge. Scherman övermannades till sist och hjälp utifrån tillkallades.
    I den efterföljande rättsproceduren blev brottsrubriceringen mordförsök.
    Den slutliga domen löd på fem års straffarbete och förlust av medborgerligt förtroende under åtta år.
    Slagen i bojor fraktades Georg Scherman till Långholmen...Innan dess försökte han dock rädda vad som räddas kunde genom att skriva över sina skogstillgångar på barnen.

    Källmaterial:
    Utdrag ur tidningsartikel Måndagen den 22 februari 1988

    SvaraRadera
  8. Tidslinje för Jonas Robert John Bagge:
    https://www.ancestry.se/family-tree/person/tree/4557488/person/-1583467902/facts

    SvaraRadera
  9. På Anbytarforum hittar jag:
    Hej.
    Det finns åtminstone tre Schermansläkter i Sverige. Jag tillhör på min mormors sida en släktgren från Ångermanland och som bodde i Säbrå socken. Där fanns två bröder Scherman som var bönder. Samtida fanns en Scherman som var sågverksdirektör och tämligen hetlevrad. Han var gift med en Silverschöld. Patron Scherman dömdes effer ett mordförsök till 10 år på Långholmen. Levde därefter i Helsingfors. De hade 9-10 barn, flera med udda namn. Den släkten lär härstamma från västra Sverige medan min släktgren ev kan vara av ursprungligt finskt ursprung. Det fanns också en Schermansläkt i Skåne, ev samma som sågverkssläkten.
    https://forum.rotter.se/index.php?topic=73993.0

    SvaraRadera
  10. Här ska hela historien finnas:
    http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:770723/FULLTEXT01.pdf (sid 111)


    SvaraRadera
  11. Birger Riberfors skriver i sin bok
    "Nytt och Gammalt - Bilder från Vallentuna" 1977.

    Flugan
    Åby hotell och järnvägsrestaurang
    När jag flyttade till Vallentuna 1946 kom jag närmast från Hässelby Villastad där jag haft kondition i olika handelsträdgårdar. Jag är dock ingen genuin upplänning utan har genom ödets växlingar råkat hamna i denna ursvenska bygd. I Småland – landet med de steniga tegarna – slog jag först upp mina blåa ögon. I Högsby i Kalmar län… Dock, inför vår Herre är vi alla – som det skämtsamt brukar sägas – smålänningar…

    När jag den soliga vårdagen kom resande med tåget till Vallentuna råkade järnvägsrestaurangen – intill bangården som den låg – vara ett av de första hus som mina ögon varseblev utav samhällets på den tiden relativt glesa bebyggelse. År 1946 hade nämligen stationssamhället endast 1200 invånare och i hela socknen bodde det 2000 personer. Ett idylliskt, trivsamt samhälle alltså. Men det var endast lugnet före stormen – tiden åren innan den stora bebyggelsen tog vart…

    Åby Hotell och järnvägsrestaurang var detta näringsställes officiella namn. I dagligt tal gick restaurangen under smeknamnet ”Flugan”. Säkert är detta namn okänt för de flesta nyinflyttade Vallentunabor, varför jag – med expertisens hjälp – vill lösa denna gordiska knut.

    Enligt vad en äldre infödd Vallentunabo berättat för mig byggdes Roslagsbanan under åren 1883–1885. Samtidigt byggdes Järnvägsrestaurangen vilken öppnades den 21 december 1885. Den innehöll 3 rum, 1 hall, 2 kafélokaler, 1 kök, 1 källarrum och erforderliga källarlokaler.

    Åby hotell och järnvägsrestaurang hade – som synes – gamla anor. Vid starten på 1880-talet inrymdes i byggnaden även Vallentunas första diversehandel och äldsta telefonstation. Byggnaden var en gästgivargård i gammal god stil…

    Men varifrån härleder sig namnet ”Flugan”? Dess ursprung har sin egen lilla historia. Det var nämligen tvenne levnadsglada damer vilka under de första åren efter starten arrenderade restaurangbyggnaden. Kanske var de en smula lätta av sig – vad vet jag. I alla händelser var det ett ljushuvud som tydligen blivit på något sätt besviken på dem och därför råkade fälla några förflugna ord: ”Fruntimmer är så flugiga av sig”. Han menade tydligen att de var flyktiga. Så kom det sig att sedan fick restaurangen i dagligt tal heta Flugan. På hotellets fasad stod däremot med stora bokstäver namnet RESTAURATION målat. Namnet var vänt åt järnvägen.

    Järnvägsrestaurangen var under sin glanstid livligt besökt. Otalig är de törstiga strupar vilka där fått törsten släckt liksom många hungriga magar fått en ny behövlig vitamininjektion. Jag kan icke räkna dem alla. Restaurangen hade 5 anställda och ägde enligt sin tids synsätt god service och standard.

    Under 1950-talet började Roslagsbanans nedgångsperiod. Och samtidigt minskades Järnvägsrestaurangens kundkrets – dess gäster blev mer och mer fåtaliga. Man kan räkna att restaurangen nedlades för gott år 1955. Vid samma tid startades Restaurant Vikingen på Centralvägen 2. Detta är en första klassens restaurant vilken tillhandahåller sina gäster ett mycket gott bord.

    Åren 1956–70 arrenderades restaurangens fastighet av JE Sandberg, vilken där hade sin tapetserarverkstad. Numera har Sandberg sin rörelse – sedan 1970 i Rickebyfastigheten – adress Mörbyvägen 34. Läget är centralt och verkstadslokalen ljus och rymlig.

    Under sina sista år var restaurangen en skönhetsfläck i miljöbilden. Byggnaden hade överlevat sig själv varför den i början av 1970-talet fick nådastöten – den blev i klartext nedriven. Ett stycke av gamla Vallentuna gick i graven. Ett tvåplans gulmålat trähus…

    forts

    SvaraRadera
  12. Forts

    Rivningen av huset hörde samman med den nya stadsplanens projektering. I denna passade ej den gamla förfallna byggnaden in i mönstret. Nytt vin bör slås i nya läglar, ty om så ej sker blir alltsammans förfelat.

    Det är vemodigt när en gammal byggnad vilken vi sett i många år ej längre finns bland de levandes antal. Det är som om något fattas. Men så var det, att när huset ej längre var en prydnad på den plats där den stod, då måste denna gamla vördnadsvärda byggnad skatta åt förgängelsen för att bereda plats för morgondagens samhälle. Dock, vi kan ej rida spärr mot utvecklingen. Tidens krav är hårda – obevekligt stränga. Dessa har ej plats för sentimentalitet och romantik. Vi kan blott fälla våra tårar – men det är skönt att få gråta ut…

    Visst har den plats som huset fyllde i så många år fått ett mera tidsenligt utseende. Det moderna Vallentuna har fått en helt annan utformning, en mera tilltalande stil än den gamla kyrkbyn. Men det skulle bara fattas! Vad är det för mening med att riva ned det gamla om man sedan i dess ställe bygger upp något nytt som är sämre?

    Visst är miljön i Vallentuna centrum välkomponerad. Och det är med tillfredsställelse jag kastar mina blickar på denna samhällsbild, så tilltalande för mitt estetiska skönhetssinne. Men i alla fall! Det är med saknad och vemod jag ser tillbaka på den låt vara primitiva men dock lyckliga tid som varit men ej någonsin återkommer."

    SvaraRadera