söndag 19 april 2020

Henrik Barkströms många sidor...


Södra Roslagen
17 september 1986

Vallentunagrabb utmanar
världseliten i Formel 3-cirkus



(VALLENTUNA)
Just nu är en ung grabb från Vallentuna på väg genom Europa för att delta i Engelska Mästerskapen i Formel 3. Nyligen lyckades han och hans kompisar i Team Motopro kamma hem fjärdeplatsen i SM.
Med sextio snusdosor och fem kilo tortellini i packningen ska de nu ge världseliten en match. De har siktet inställt på VM, världsrykte och Formel 1.
Namnet är Henrik Barkström, 21 år, en kille som kommer att låta tala om sig.

När Henrik Barkström var elva år fyllda tyckte pappa Barkström att det var dags för hockey. VBK-fan som han är försökte han med alla medel intressera sonen för puck och klubba. Men Henriks intresse för den sporten var och förblev av ljum natur. I stället lyckades Henrik övertala den stackars fadern att få pröva på det där med go-cart.
- Det fungerade direkt. Men farsan blev lite sur när jag körde ifrån honom första gången, berättar Henrik.

Pappa Barkström – som vanligen kallas Lasse – tände också på Henriks nya intresse och köpte en skrotig go-cart för sonen att hänga nävarna i. Hela vintern blev det till att skruva och smörja.
- När våren kom och det blev dags för provkörning snöade det, minns Henrik. Men jag gav mig inte utan körde på snön!

Henrik hörde följaktligen inte till de stillsamma. Han var en av de vilda, säger han själv. Han tog genvägar och körde av banan stup i ett. Ett och annat revben knäcktes också då och då. Men det är inget en kille av Henriks kaliber fäster sig vid. Sammantaget har dock stötarna, erfarenheterna och rutinen gjort honom klokare.
- Jag tycker själv att jag har ett mycket bra omdöme. Jag tar inga risker numera, gör inget jag inte har planerat. Det är ofta sånt man vinner på.   

Stora framgångar
Go-cart var det centrala i Henrik Barkströms tillvaro tills det blev dags för vanligt körkort. Trots att han representerat Sverige i såväl NM som EM och VM på go-cartbanorna – och det med framgång – valde han att ta klivet in bland de stora killarna. Det blev Formel Ford, en tuffare sport för då 18-årige Henrik.
- Formel Ford är en slags nybörjarklass efter go-cart. Man kör på en sorts däck som håller länge. Motorn är standard och får inte trimmas – bara skötas.

Två säsonger i Formel Ford blev det ändå för Henrik Barkström. 1984 lyckades han ta en tredjeplacering i SM och året därpå en andraplats, endast metern efter segraren Niclas Schönström.

Inför årets säsong skulle Henrik Barkström planera sin debut i Formel 3. Hans mekanikergäng och före detta skolkompisen, bildade bolag för att kunna driva verksamheten. Carena Motopro AB kallade de bolaget som är en vidareutveckling av gamla HB Racing. Anledningen var förstås möjligheten att ta emot sponsring. På Henrik Barkströms nivå tävlar man inte på ideell basis. Här behövs tvärtom pengar – mycket pengar. Årets bil, en Ralt, har bolaget köpt in för 300 000 kronor.
- Nu kör jag med slicks, dvs däck helt utan mönster. Det betyder mer yta mot banan och bättre grepp. Vingarna på bilen trycker ner den ännu mer, berättar Henrik och hans mekanikerteam brister ut i ett otal tekniska beskrivningar. Motorn är en folkvagnsmotor, en trimmad sådan. Det står utom allt tvivel.

Tekniker från England
Under sommaren som gått har Henrik Barkström kört bland annat SM i sin nya klass, något som resulterade i en mycket hedrande fjärdeplacering trots att han är en av de allra yngsta i branschen. De flesta tävlingsess är nästan dubbelt så gamla.

Runt Henrik Barkström sliter killarna i teamet. Martin McCann, 24, är en kompismekaniker från England som inför Henriks större tävlingar ställer upp och skruvar några veckor. De övriga i gänget är idel Vallentunakillar. Tony Malmström, 22, är svetsare till vardags. Anders Rosén, 21, och Niclas Torlén, 19, är båda elteletekniker. Henrik själv är fordonstekniker vilket lär komma väl till pass.

På sistone har Henrik Barkström givit sig ut i Europa för att pröva lyckan. Redan i våras provkörde han några tävlingar i England. Det var en erfarenhet som smakar mer och nu är det alltså Engelska Mästerskapen som gäller.
- Första deltävlingen går i Spa i Belgien. Två veckor senare kör vi i Zolder, Belgien. Sedan blir det Silverstone i England och finalen som går på Imola i Italien den 26 oktober, säger Henrik Barkström.

Betalar käket
Teamet har hyrt in en specialinredd buss för Europaturnén. Såväl bilen som killarna i teamet kommer att bo i den de närmaste veckorna.
- Henrik får betala maten för oss alla, säger en av killarna.
- Men vi äter inte så mycket, flinar en annan. Det brukar bli 20 timmar mellan målen.
- Och när han sedan kör av banan får vi verkligen slita.

Stämningen i gänget är på topp. Alla jobbar för att Henrik Barkström ska lyckas i tävlingarna. Efter varje körning kollas varenda bult. Bromsarna rengörs och hela bilen smörjs. Sakta men säkert jobbar de sig fram mot målet – VM, världsrykte och förstås – Formel 1.
- Jag är en envis jäkel, säger Henrik Barkström. Jag ger aldrig upp!
Lägg namnet på minnet.
Monica Antonsson   

Kommentar:
Jag vet inte hur det gick för Henrik Barkström som racerförare. Jag hörde aldrig något mer om det. Så småningom dök han upp i spalterna som lokal oljebaron men det är förstås en annan historia. Jag återkommer till den.
________________________________________________________________________________

Lokaltidningen
Nr 49, 1993
Full tank 
– med äkta Vallentunaolja

I våras lyckades Henrik Barkström på Diskteknik AB övertala sex bönder i Vallentuna att odla raps för framställning av alternativt bränsle.
Skälet var omtanke om miljön som på sikt också är god ekonomi. I förra veckan tankades den första firmabilen med rapsolja från Molnby gård.



Henrik Barkström är miljöchef på Diskteknik AB, ett företag som huvudsakligen tillverkar disk-, tvätt- och rengöringsmedel. Han har ett brinnande intresse för miljövård, återvinning och alternativa produkter och inser att det på lång sikt dessutom är god ekonomi.

Sedan en tid säljer sju livsmedelsbutiker i Vallentuna och Täby disk- och rengöringsmedel i burkar och flaskor som ska återanvändas. Emballagen är gratis och kostar bara tio kronor per gång att fylla. Påfyllningsapparaterna har tillverkats av pressat returpapper och rostfritt stål.
- Vi gör koncentrerade rengöringsmedel för att inte frakta omkring så mycket vatten på vägarna, säger Henrik Barkström och avslöjar att de billigaste konkurrenternas produkter bara innehåller sju procent aktiva ämnen mot deras 40. Resten är vatten.

Kör på rapsolja
Sedan ett år tillbaka kör Diskteknik några av sina firmabilar på alternativbränsle av rapsolja. I början togs drivmedlet från Gotland och Skåne. Men Henrik, som visste att bönderna i Vallentuna har stora omställningsarealer, åkrar där de inte får odla spannmål för livsmedelsproduktion, tyckte att bränslet kunde tillverkas på hemmaplan.

Det måste vara bättre med vackra, gula rapsfält och öppna landskap än med energi- och granskog på åkrarna, tyckte Henrik som samlade bönderna till ett möte. Sex av dem nappade på idén, bland andra Ove Ekström på Molnby gård.

Känd teknik
- Tekniken är känd och jag hade länge funderat på raps för bränsletillverkning som alternativ gröda, säger Ove som är först ut av Vallentunabönderna med den färdiga produkten.

Ur oljepressen på Molnby gård rinner nu rapsolja i ena änden och foderkaka, det som blir över, ur den andra. De proteinrika pressade växtdelarna ser ut som små gröna korvar och är fullvärdigt djurfoder (både Henrik och Ove smakar med god aptit). Därmed blir det ekonomi i hanteringen.

Ett hektar åker ger tre ton frö. Det blir ett ton drivmedel och två ton djurfoder. Det kommer att krävas 100 hektar odlad rapsåker för att hålla Disktekniks 21 stockholmsbilar igång ett år.

Enkel process
- Efter en enkel kemisk procedur är det bara att tanka och köra, säger Henrik som premiärtankade Vallentunaoljan i förra veckan. Enda skillnaden är att det luktar matos om bilen när man kör.

Vid mycket sträng kyla kan rapsoljan möjligen ställa till problem. Då får den blandas upp med dieselolja för att inte stelna.
- Jag hoppas att andra företag ska ta efter, säger Henrik. Lokalbussarna kunde exempelvis köras på rapsolja.

Rapsoljebränslet förvaras i stora tankar och på Disktekniks gård finns redan en pump att tanka med. Skulle bilarna bli utan bränsle innan de hinner hem för kvällen är det bara att fylla på med vanlig diesel på vilken bensinmack som helst.
- Nu ser jag fram emot nästa års skörd, säger Henrik Barkström.
Monica Antonsson
_________________________________________________________________________________

Lokaltidningen
Vecka 24, 1994

_______________________________________________________________________________

Lokaltidningen
nr 24, 1994

______________________________________________________________________________

Lokaltidningen
Nr 26, 1994


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar