tisdag 17 mars 2015

Elsa-Gun Gustafsson

Elsa-Gun har sedan några år lämnat Vallentuna och återvänt till Öland. 
Trist!
Hej Elsa-Gun om du ser det här!

Norrtälje tidning
Södra Roslagen
15 juni 1984

Solstrålar i regnet

(VALLENTUNA)
Många var de paraplyförsedda föräldrar och andra som kommit till Tunaparken för att se Elsa-Gun Gustavsson och hennes ”Småttingar” uppträda i programmet Lördagstimmen i lördags.


Men regnet öste ner och Elsa-Gun tänkte ställa in. Inga mikrofoner i världen mår särskilt bra av vatten. Men ungarna ville sjunga och såg så besvikna ut att Elsa-Gun snabbt beslöt genomföra programmet i Paviljongen, där det åtminstone finns ett tak.

De mellanstadieelever som sjunger med Elsa-Gun kallas ”Solstrålarna”. De lyste visserligen som solstrålar när de sjöng sina sommarvisor, men de tyckte själva att en namnändring var på plats. ”Elsa-Guns Regndroppar” blev namnet för dagen.

”Småttingarna” är denna energiska musiklärares andra barngrupp som består av barn i 4-årsåldern. Deras visor om kiss i sängen och lilla Lotta som sitter på en potta och sjunger blaj blaj blä blä umpa ploj ploj värmde varenda åskådare under paraplyerna.

”Småttingarna” har till och med charmat några Tv-producenter så till den grad att hela Sverige får se dem om vardagarna de två sista veckorna i juli. TV-programmet heter Sommarsoppa.

Monica Antonsson
_______________________________________________________________________________

Södra Roslagen
27 november 1985

Elsa-Gun sparkades från musikskolan
- då startade hon eget

(VALLENTUNA) Är dragspel ett exklusivt instrument?
Det anser i varje fall kommunala musikskolan.

Med den motiveringen avvisas nu dragspelselever av ekonomiska skäl.

Gitarr- och pianoundervisningen har också satts på undantag. I stället prioriteras orkesterinstrument och rytmövningar. 

Direktiv från skolstyrelsen kräver numera också behöriga lärare. 

Allt detta gjorde Elsa-Gun Gustafsson arbetslös. Då gjorde hon slag i saken och startade eget.

- Elever och föräldrar var upprörda över att barnen inte fick fortsätta med de instrument de tidigare hade jobbat med. De som gick i musikskolan fick gå kvar – om de bytte instrument. Det är ju inte pedagogiskt försvarbart, säger Elsa Gun Gustafsson.

Elsa-Gun har tio verksamma års om musiklärare bakom sig i kommunen. Nästan dubbelt så länge har hon i bibliotekets regi sjungit med småttingar i lekskoleålder. Med sina elever har hon förekommit i ett antal TV-serier och flera är på gång.

Elsa-Gun gick ut med information i Ormstaskolan där hon tidigare var timanställd. Studieförbundet Vuxenskolan ställde upp och hjälpte till.

Redan nu kan hon räkna 149 vallentunabarn som sina elever. Ett trettiotal av dem spelar blockflöjt och ett tjugotal dragspel. De övriga sysslar med sång, gitarr och piano.

Göran Berg, rektor i kommunala musikskolan, tycker att Elsa-Guns musikskoleverksamhet är en utmärkt idé. Det finns ingen möjlighet för kommunala musikskolan att täcka alla elevers instrumentval.

- Vi hade 11 elever på dragspel och ingen behörig lärare. Därför fick vi betrakta instrumentet som exklusivt. Det hamnade väldigt långt ner på prioriteringslistan.

Göran Berg arbetar nu intensivt med att få fram en långsiktig verksamhetsplan för kommunala musikskolan.
- Här råder en väldig obalans och vi saknar en klar linje att arbeta efter. Det gamla ska vi dra ett streck över. Alla elever ska få ett proffs som lärare. Nu ska vi se framåt, säger Göran Berg.
- Dragspelet ska få sin renässans här i Vallentuna, säger Elsa-Gun Gustafsson. Tillsammans med eleverna startar jag en dragspelsklubb.
Intresserade bälgdragare i alla åldrar är med andra ord välkomna att höra av sig.
Monica Antonsson

_______________________________________________________________________________

Södra Roslagen
31 maj 1989


_______________________________________________________________________________

Södra Roslagen
4 april 1990


_______________________________________________________________________________

Lokaltidningen
Nr 49, 1993


________________________________________________________________________________

Lokaltidningen
Nr 24, 1995


_______________________________________________________________________________

Lokaltidningen
Nr 35, 1995


Lokaltidningen
Nr 49, 1995

_______________________________________________________________________________

Lokaltidningen
Nr 6, 1996

Foto: Monica Antonsson


Vallentunas Ministrålar tillbaka i TV-rutan

(VALLENTUNA) 
De populära Ministrålarna är tillbaka i TV-rutan igen.
I förra veckan började de senaste 80 (!) programmen att sändas.

Det var under några hektiska dagar i våras och i höstas som 90 barn sjöng och läste ramsor hemma i musikfröken Elsa-Gun Gustafssons vardagsrum medan TV-kameran surrade.
Bland de första var fyraåriga Sara Kjörling som sjöng och nöp nervöst i kjolfållen medan Elsa-Gun försökte få henne att slappna av. ”Titta på gubben”, sa hon och höll upp en teckning framför Sara. ”Precis så glad ska du vara.”

Elsa-Gun Gustafson och Clas Svanberg med några sjungande
ministrålar
Foto: Monica Antonsson
Ständige ackompanjatören, gitarristen Clas Svanberg, spelade och tog tålmodigt om den lilla visan om trädet som går att sitta i och dingla med benen. Sedan var det dags för nästa sångare att göra entré.

80 program
- Det blev totalt 80 program, säger Elsa-Gun Gustafsson. De ska sändas fem i sju på kvällarna men jag vet ännu inte om det blir en eller två gånger i veckan.
Elsa-Gun undervisar totalt 250 Ministrålar och har numera verksamhet igång även på Söder i Stockholm och i Huddinge. Det är med andra ord sång, musik och teater för Elsa-Gun från morgon till kväll.
- Jag börjar halv nio varje morgon och är sällan hemma före åtta på kvällen, säger hon. Jag har fullt upp.

Julvideo?
Medan svenska folket får njuta av de små barnstjärnorna på TV övar Elsa-Gun tålmodigt in nya program till vårens många framträdanden. Får hon bara tag i penningstarka sponsorer så blir det kanhända en julvideo också, en som kan visas i TV och därefter gå på export till svenskbygderna i Amerika.
Det är bara att hålla tummarna!
Monica Antonsson

________________________________________________________________________________

Lokaltidningen
2005

(FRÖSUNDA) Nu när vårsolen har börjat titta fram och de flesta firar påsk, är det full vinter och bråda dagar inför jul i tomtens verkstad på Bergs herrgård i Frösunda. Där spelas just nu Elsa-Gun Gustafssons julkalender in med Stephan Lundin i rollen som tomtefar och massor av vallentunabarn som sjunger.

Herrgården från 1870-talet ligger bara någon kilometer öster om Frösunda kyrka. Det stora reverterade tvåvåningshuset är privatbostad men på gården finns även ett timrat magasin och en statarlänga från 1875, där det händer märkliga ting just nu. Skickliga scenografer har förvandlat magasinet till jultomtens verkstad och statarlängan har blivit hans bostad. Exteriörerna tas vid ett gammalt torp vid Tallen ett stenkast härifrån.

– Det är en dröm som har blivit sann, säger Elsa-Gun Gustafsson. Hon har burit på idén om en julkalender med Ministrålarna i åratal men saknat finanser. Nu har projektet blivit verklighet tack vare företagarföreningens ordförande, Carl-Axel Olsson, som sammanförde henne med företagaren och fd VBK-profilen Magnus Hamberg som i sin tur kopplade ihop henne med Mattias Larsson vars bolag Gula Tornet finansierar filminspelningen.

Stephan och Ministrålarna
– Elsa-Guns upplägg lät väldigt intressant, säger Mattias Larsson som har sina rötter i Vallentuna. Vi vill göra en riktigt fin julproduktion för de allra minsta och tror att det här blir väldigt genuint jämfört med dagens normalt rätt ytliga barnprogram.

Kalendern, som består av 24 fyraminutersavsnitt med teaterillustrerade julsånger, handlar om tomtenissarnas bråda dagar inför jul. De plockar kottar och ved i skogen, de åker kälke och släde och de gör julklappar. Någon adventskalender finns inte med. I stället för luckor som öppnas, drar nissarna blad från en almanacka. Och det går ju lika bra det. Tomtefar spelas av Stephan Lundin från Ekskogen. Några renar att spänna framför släden har han emellertid inte. Det går precis lika bra med en gammal nordsvensk kuse framför den antika släden. Åtta stora tomtenissar har begåvats med skilda karaktärer. En är sur, en annan lat och en tredje klumpig. Runt dem tassar mindre nissar som till vardags är ett 40-tal helt vanliga Ministrålar i åldrarna fyra till tolv år. För att kunna vara med har de fått ledigt från skolan allihop.
– Stephan är den absolut bästa tomtefar som finns, säger Elsa-Gun. Jag har hela tiden vetat, att jag ville ha just honom. Och barnen är jätteduktiga, fast vi tar om och tar om och tar om. De har verkligen fått frysa. Det har varit jättekallt vissa dagar. Då har vi tagit in och värmt dem framför brasan.

Hästarna fick nog
Det är mycket som ska klaffa under en filminspelning. Elsa-Gun har exempelvis i flera dagar letat efter en katt till tomtefar. Teamet föreslog till slut, att katten skulle strykas. Elsa-Gun stod emellertid på sig.
– Nu har min svärdotter hittat en katt i Sollentuna, säger Elsa-Gun. Den gör vad som helst, om den bara får lite kattmat av rätt sort. Och i morgon kommer en tamråtta som ska äta upp tomtefars gröt…

Dråpliga händelser förgyller förstås filmarbetet. Häromdagen när lille Truls som tomtenisse skulle låtsas somna i en hörna, så somnade han på riktigt. Och bland hästarna i stallet på Rönningeby drog arbetet ut på tiden, så att hästarna blev otåliga.

– När ungarna sjöng Staffan Stalledräng lade en av hästarna plötsligt med ett brak en stor hög på golvet, så att en av killarna fick rycka ut med en skyffel. Nästa tagning släppte han sig så kopiöst, att vi blev tvungna att avbryta. Därefter började han gnägga något vansinnigt. Han hade helt enkelt fått nog. Han var ju hungrig! Och så stod ungarna där och sjöng…

Tacksam för snön
– Inspelningen ska klaras av på totalt tre och en halv vecka, berättar producent Lisa Partby. Allt för att hålla budget. Så teamet jobbar fort. Varje dag spelas en sång in på förmiddagen och en på eftermiddagen. Det innebär en hel del väntan mellan tagningarna. För att barnen inte ska tröttna, har Elsa-Gun laddat upp med frukt och barnprogram på video. Dessutom finns Joakim Bergman på plats som förste barnpassare och assistent åt regissören och fotografen Lotta Tengroth.

– Han har enormt tålamod med barnen, säger Lisa Partby. Han är dessutom uppväxt på gården och känner till alla skrymslen och vrår. Det var tur att det kom en massa snö, så att vi kan vara här. Vår reservplan var att filma kalendern i Dalarna.

När inspelningarna är över, tar klippning, mixning och ljudläggning vid. Resultatet blir småningom en DVD som ska säljas i butiker över hela landet.
– Vi hoppas naturligtvis på TV, säger Mattias Larsson som tillsammans med Magnus Hamberg ska marknadsföra produktionen.
Monica Antonsson

________________________________________________________________________________

Vallentuna Steget
2007



Vallentuna Steget 2007

Efter 30 år i skuggan av Ministrålarna kliver Elsa-Gun Gustafson fram och greppar solistmikrofonen. Det sker den 6 juni, när hon ska leda allsång i kommunalhusparken.
– Jag hoppas att hela Vallentuna ställer upp och sjunger med, säger hon.


Elsa-Gun har sina rötter i Stora Rör på Öland. Hennes far var handlare. Han ägde butiker som sålde allt från träskor till socker i lösvikt. Så småningom sålde han allt utom det hus som idag är Elsa-Guns sommarställe. Flyttlasset gick till Västerås, där han tog över en järnaffär. Där kom alltså Elsa-Gun Andersson, som hon hette då, att tillbringa sin tonårstid.
– Jag älskade att dansa redan då, säger Elsa-Gun som tävlingsdansade på skyhöga klackar – hon var ju bara 154 cm lång - och sågs i vimlet på Folkets hus minst ett par kvällar i veckan.
– Jag har alltid varit minst, suckar hon. Och nu har jag dessutom krympt två centimeter.

Sångerska i jazzband
Det fanns ett revygäng i Västerås och Elsa-Gun fick förstås vara med.
– Vi sjöng och spelade sketcher på 50-årskalas och bröllop. Vi spelade till och med in "Siste mohikanen" och "Sail along silver moon" på stenkaka som den tidens skivor kallades.

Med Siw Malmkvist och Towa Carsson som musikaliska förebilder sjöng Elsa-Gun till och med i jazzorkester en tid. Allt var med andra ord upplagt för sångkarriär, när hon vid ett besök hemma på Öland träffade Berne Gustafson på en dans. Hon bjöd upp, när det blev damernas och på den vägen är det. Bröllopet stod i Glömminge kyrka på Öland 1963. Två år senare föddes sonen Jonas och 1968 kom dottern Malin. Tillsammans har de gett Elsa-Gun och Berne inte mindre än fem barnbarn.

Musiklärare på Ekeby
Familjen kom till Vallentuna 1968. Här skulle de bo, medan Berne gick militärhögskolan, var det tänkt. Så småningom blev han överste, innan han lämnade den militära banan för att bli egen företagare.
– Jag ville att barnen skulle få hålla på med musik, men det var brist på ledare, så jag blev värvad av ett studieförbund som kursfröken i slagverksinstrument.
Det ledde vidare till studier vid Stockholms Musikinstitut och därifrån var steget inte långt till en musiklärartjänst på Ekebyskolan.
– När höstterminen började hade jag alltid höga ambitioner om att vi skulle skapa musikteater. Några veckor senare hade jag gett upp. Det var för många elever som störde lektionerna. Ni som vill sjunga kan stanna kvar, sa jag och lät bråkstakarna gå. Kvar blev en grupp flickor, Solstrålarna, som jag uppträdde med sedan.

Ministrålarnas mamma
Ministrålarna föddes när Solstrålarnas föräldrar bad om en verksamhet för sina småbarn. Elsa-Gun funderade på saken och hux flux en natt, när hon inte kunde sova, kom namnet Ministrålarna. Det är 30 år sedan nu. Resten är lokal kulturhistoria. Elsa-Gun började i liten skala men har förutom grupper i Vallentuna även haft Ministrålar på såväl Söder i Stockholm som i Huddinge, Skärholmen, Sollentuna och Åkersberga. Fler än 10 000 barn har varit Ministrålar genom åren. Över 600 sånger har hon haft på repertoaren och alla har hon sjungit in på skiva. Barnen måste ju ha något att gå efter, som hon säger. Ministrålarna har gjort hundratals avsnitt av "Dagens visa" i TV. De har sjungit för kungaparet på eriksgata i Vallentuna likaväl som för kronprinsessan på Victoriadagen på Öland. Några feta bankkonton har det inte blivit för Elsa-Gun, men kul har hon haft.
– Jag har en otrolig kärlek till musiken. Den vill jag gärna dela med mig av, så välkomna till allsång den 6 juni.
Monica Antonsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar