Nr 3, 1992
Lennart var Täbys förste lokalredaktör
- Det fanns en väldig lokal känsla i Täby och kommunen var full av hantverkare. Det var skomakeri, bageri och kemisk tvätt som ägarna drev hemma i källarna. Allt sånt är borta nu.
Det säger Lennart Lizell som i slutet av 1930-talet blev Täbys förste lokalreporter. På sin cykel for han omkring i bygden och rapporterade om stort som smått.
Lennart Lizell var egentligen i första hand knuten till Roslagens Flygflottilj F2 i Hägernäs, där han ansvarade för den så kallade förströelsedetaljen. Det innebar att han dels var behjälplig vid alla förekommande sjuktransporter och dels ansvarade för trivseln, ordnade fribiljetter till teatrarna inne i stan och ställde till med dansaftnar i flottiljens gymnastiksal.
- Jag fick 50 fribiljetter till varje uppsättning på Dramaten och Operan. Dem lottade jag ut bland mannarna innan jag tog dem med på Roslagsbanan och for in till stan. Vi hade mycket trevligt.
- Jag fick 50 fribiljetter till varje uppsättning på Dramaten och Operan. Dem lottade jag ut bland mannarna innan jag tog dem med på Roslagsbanan och for in till stan. Vi hade mycket trevligt.
Räddade pojkes liv
Lennart ville egentligen bli flygare. Planerna gick dock om intet på grund av en skadad trumhinna. Han fick i stället nöja sig med att vara en av besättningen när sjuka människor skulle hämtas ute i skärgården eller någonstans i det övriga syd- och Mellansverige.
- En gång inträffade en explosionsolycka på en ö ute till havs där vi fick hämta en stackare med avslitet ben ute i skogen. En annan gång hämtade vi en 12-årig pojke i Dalarna som inte kunde andas själv.
Lennart räddade livet på den grabben genom att med en handdriven pulmotor pumpa in luft i hans lungor hela transportvägen till sjukhuset i Stockholm, en insats han så småningom fick Röda korsets stora silverplakett för.
En dag kom Lennart i kontakt med kyrkoherde Ferenius som berättade att det fanns planer på att starta en lokaltidning i Täby. En redaktör i Roslags Näsby satt hemma på kammaren, skrev notiser och funderade på hur han skulle finansiera det hela.
- Jag hade varit med och startat tidningen Flygpost, en interntidning för flygvapnet, och visste att det som behövs är annonser. Därför cyklade jag hem till redaktören och erbjöd mina tjänster.
Den unge Lennart blev väl mottagen och genast anlitad som både annonssäljare, notisjägare och tidningsförsäljare och därmed var Täby Tidning född.
Undgick katastrof
Lennart drog runt i kommunen, en landsbygdsidyll med spridda villor här och där, sålde lösnummer för 25 öre (mot 5 öres provision) och annonser av ett vykorts storlek för 30 kronor.
Redaktionellt skrev han om allt från vad som utspelade sig på syföreningens möten till debattartiklar om krav på tätare turer på Roslagsbanan, personporträtt på 75-åringar och sådant som hände på flygflottiljen.
Vid ett tillfälle inträffade en svår flygolycka i samband med en uppvisning. Lennart skulle ha varit med ombord på helikoptern men dröjde sig kvar lite för länge i matsalen och blev därför kvar på marken. Kameran hade han dock i näven och i samma stund som han kom utrusande från matsalen blev han vittne till hur planet på 100 meters höjd vek sig på mitten, störtade rakt ner och exploderade. Alla tre ombordvarande omkom.
- Det var alldeles fruktansvärt men mina åtta bilder kom väl till pass både för haverikommissionens utredning och Täby Tidning. Till och med tidningen SE publicerade dem.
Dottern schlagerstjärna
Efter fyra år som lokalreporter lämnade Lennart både flygflottiljen och Täby Tidning till förmån för en bilhandel inne i stan. Han återvände dock ständigt till Täby. Under många år gjorde hans familj sina söndagsutflykter till en alldeles speciell sommaräng vid Hägerneholms stuteri.
- Eftersom jag var bilhandlare hade jag förmånen att kunna köra väldigt fina bilar, säger Lennart och minns sin direktimporterade Cadillac cabriolet med röd skinnklädsel, automatiska sidorutor och sufflett.
Vid det laget hade Lennart och hans hustru Gulli fått två döttrar varav den ena – Nina – på 60-talet slog igenom som schlagerstjärna i framför allt Tyskland. Lennart blev hennes manager och tillsammans har de skärskådat de flesta av världens alla stora städer. Då kunde det också hända att Lennart skrev resereportage från mer exotiska platser, där dottern framträdde, i de stora tyska musikmagasinen. Men det är en helt annan historia.
Gustav Berg förutsåg Täby Centrum
Så småningom, när Nina flyttade till USA, bosatte sig Lennart och Gulli i Schweiz där också dottern Siv bor. Helt lämnade de aldrig Sverige och Stockholms norra förorter. Varenda sommar har de nämligen tillbringat på torpet i Brottby, Vallentuna, någon mil bort. Han har därför, så att säga, kunnat följa utvecklingen av Täby kommun från första parkett.
- Jag kommer ihåg kommunaldirektör Gustaf Berg som redan på 30- och 40-talen berättade om sina visioner för Täby. För att få en livskraftig kommun måste vi ha ett livskraftigt handelscentrum, sa han. Gustaf var en trevlig karl som bestämde allt. Han kunde verkligen få folket med på sina idéer.
Hur länge redaktören i Roslags Näsby drev sin Täby Tidning vet inte Lennart, men rimligtvis efterträddes den så småningom av nu insomnade Norrort.
- Lokalredaktörsjobbet var verkligen trevligt. Man fick träffa många spännande människor och blev insatt i saker man tidigare inte haft en aning om. Hade det varit bättre betalt så hade jag nog fortsatt med det.
Monica Antonsson
Lennart räddade livet på den grabben genom att med en handdriven pulmotor pumpa in luft i hans lungor hela transportvägen till sjukhuset i Stockholm, en insats han så småningom fick Röda korsets stora silverplakett för.
En dag kom Lennart i kontakt med kyrkoherde Ferenius som berättade att det fanns planer på att starta en lokaltidning i Täby. En redaktör i Roslags Näsby satt hemma på kammaren, skrev notiser och funderade på hur han skulle finansiera det hela.
- Jag hade varit med och startat tidningen Flygpost, en interntidning för flygvapnet, och visste att det som behövs är annonser. Därför cyklade jag hem till redaktören och erbjöd mina tjänster.
Den unge Lennart blev väl mottagen och genast anlitad som både annonssäljare, notisjägare och tidningsförsäljare och därmed var Täby Tidning född.
Undgick katastrof
Lennart drog runt i kommunen, en landsbygdsidyll med spridda villor här och där, sålde lösnummer för 25 öre (mot 5 öres provision) och annonser av ett vykorts storlek för 30 kronor.
Redaktionellt skrev han om allt från vad som utspelade sig på syföreningens möten till debattartiklar om krav på tätare turer på Roslagsbanan, personporträtt på 75-åringar och sådant som hände på flygflottiljen.
Vid ett tillfälle inträffade en svår flygolycka i samband med en uppvisning. Lennart skulle ha varit med ombord på helikoptern men dröjde sig kvar lite för länge i matsalen och blev därför kvar på marken. Kameran hade han dock i näven och i samma stund som han kom utrusande från matsalen blev han vittne till hur planet på 100 meters höjd vek sig på mitten, störtade rakt ner och exploderade. Alla tre ombordvarande omkom.
- Det var alldeles fruktansvärt men mina åtta bilder kom väl till pass både för haverikommissionens utredning och Täby Tidning. Till och med tidningen SE publicerade dem.
Dottern schlagerstjärna
Efter fyra år som lokalreporter lämnade Lennart både flygflottiljen och Täby Tidning till förmån för en bilhandel inne i stan. Han återvände dock ständigt till Täby. Under många år gjorde hans familj sina söndagsutflykter till en alldeles speciell sommaräng vid Hägerneholms stuteri.
- Eftersom jag var bilhandlare hade jag förmånen att kunna köra väldigt fina bilar, säger Lennart och minns sin direktimporterade Cadillac cabriolet med röd skinnklädsel, automatiska sidorutor och sufflett.
Vid det laget hade Lennart och hans hustru Gulli fått två döttrar varav den ena – Nina – på 60-talet slog igenom som schlagerstjärna i framför allt Tyskland. Lennart blev hennes manager och tillsammans har de skärskådat de flesta av världens alla stora städer. Då kunde det också hända att Lennart skrev resereportage från mer exotiska platser, där dottern framträdde, i de stora tyska musikmagasinen. Men det är en helt annan historia.
Gustav Berg förutsåg Täby Centrum
Så småningom, när Nina flyttade till USA, bosatte sig Lennart och Gulli i Schweiz där också dottern Siv bor. Helt lämnade de aldrig Sverige och Stockholms norra förorter. Varenda sommar har de nämligen tillbringat på torpet i Brottby, Vallentuna, någon mil bort. Han har därför, så att säga, kunnat följa utvecklingen av Täby kommun från första parkett.
- Jag kommer ihåg kommunaldirektör Gustaf Berg som redan på 30- och 40-talen berättade om sina visioner för Täby. För att få en livskraftig kommun måste vi ha ett livskraftigt handelscentrum, sa han. Gustaf var en trevlig karl som bestämde allt. Han kunde verkligen få folket med på sina idéer.
Hur länge redaktören i Roslags Näsby drev sin Täby Tidning vet inte Lennart, men rimligtvis efterträddes den så småningom av nu insomnade Norrort.
- Lokalredaktörsjobbet var verkligen trevligt. Man fick träffa många spännande människor och blev insatt i saker man tidigare inte haft en aning om. Hade det varit bättre betalt så hade jag nog fortsatt med det.
Monica Antonsson
Gulli och Lennart Lizell bodde alltså många år i Schweiz där dottern Siv med familj bor.
Somrarna tillbringade de på sommarstället i Brottby, Vallentuna där de bosatte sig sedan de så småningom flyttade hem.
Gulli Viktoria Lizell var född 11/10 1916 i Tjurkö, Blekinge län
Gift 11/8 1940
Död 16/3 2005 i Vallentuna. Hon bodde sista åren på Vårdbo men var då folkbokförd i Vada och skriven på adress Solstugan, Kastanjevägen 20 i Brottby.
Lennart Gustaf Vilhelm Lizell var född 6/9 1918 i Katarina församling i Stockholm
Änkling 16/3 2005. Död 5/7 2006 i Vallentuna. Han var då skriven på adress Allévägen 63.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar