 |
| Johan Herman Cato 1846-1888 |
Kåkfararen Johan Herman Cato
Bosatt i Kragsta No 1 1882 - 1888
Inhyses muraren Johan Herman Cato född 7/6 1846 i Skänninge, Östergötland. Han flyttade till Vallentuna från Stockholm den 8/11 1882. Han var då 36 år fyllda och redan elva år tidigare dömd för dråp. Han slog sig ner i Kragsta No 1 där han skrevs som inhyses murare.
Året därpå, den 5/1 1883, gifte han sig med den 14 år äldre Kristina Katarina Borglund född 16/12 1832 i Fellingsbro som den 16/2 1883 också flyttade till Kragsta No 1 från Stockholm. Prästen skriver att hon är svag i läsning. Han får omdömet klen.
Det bor mycket folk på Kragsta No 1 vid den här tiden. Paret Cato tycks bo på det 1/2 mantal som bebos av en rusthållarefamilj. Där finns gott om allehanda tjänstefolk som pigor och drängar men även flera inhyses.
Kristina Katarina Berglund blir inte kvar så länge hos sin man. Hon flyttar tillbaka till Stockholm, närmare bestämt till Jakobs församling1886. Varför kan vi bara spekulera i. Ingen anteckning om skilsmässa
 |
| Vallentuna (AB) AI:22a (1882-1891) Bild 250 / sid 15 |
Senare skriver han:
"Den 1/8 1888 af Stockholms Rådhusrätt (dömd) till 4 års straffarbete och förlust av medborgerligt förtroende för alltid."
Av det förstår man att Johan Herman Cato knappast var en snäll kille. Förlust av medborgerligt förtroende var vanligtvis begränsat till högst ett par år eller lika länge som det utdömda fängelsestraffet. Så vad hade Johan Herman Cato gjort för att förtjäna detta?
Den 24/8 1888, skriver prästen i Vallentuna att muraren i Kragsta, Johan Herman Cato denna dag har dött av hängning i Rannsakningsfängelset i Stockholm och att begravningen ägt rum fyra dagar senare den 28/8 1888.
Den som googlar hittar Johan Herman Cato tämligen omgående bland Stockholmspolisens signalementsfotografier 1869-1920. Där kallas han före detta åkaredräng. Det visar sig att han dömdes för mened 1/8 1888 men att han finns flera gånger om i straffrullan innan han kom till Vallentuna där han måhända hade tänkt börja om på nytt.
Straffrulla 1878 nummer 189
Straffrulla 1880 nummer 328
Straffrulla 1881 nummer 328
Jag vill veta vem han var och får ta det från början...
 |
| Skänninge (E) C:5 (1842-1860) Bild 9 / sid 11 |
Stina Maria Andersdotter eller Christina Cato som Johan Herman senare kallar henne.
född 1/3 1812 i Styra anländer 1837 till Nordanåqvarteret No 135 i Skänninge från Westra Tullhuset.
Dit kommer även från Motala Drängen Carl Johan Cato född 3/7 1817 i Allhelgona församling, Östergötland. Båda skrevs in bland ett stort antal andra pigor och drängar på samma gård.
Stina blir gravid men de hinner gifta sig den 18/4 1838 innan sonen Gustaf Adolph föds några veckor senare den 10/5 1838. Prästen skriver i husförhörslängden att Stina dessutom har ett oäkta barn som vistas i Styra. Den skammen kommer hon inte undan.
I efterhand kan man undra om Carl Johan Cato gifte sig med Stina för att rädda hennes/deras heder eller om han helt enkelt ångrade sig. Samma år anklagas han för lösdriveri och en tid senare skriver prästen att han tagit värvning. Han har blivit Soldat No 51 vid Stockholms stads Militärkompani där han skrivs in med felaktigt födelsedatum (14/6 1817) som följer honom resten av livet. Han uppges vara godkänd, ärlig och gift 1839 i Skenninge.
Carl Johan Cato bor 16 år senare - 1855 - i Bandetorpet Större, Katarina församling i Stockholm.
Han antecknas sista gången (?) 25/12 1858 och tycks helt ha lämnat hustrun Stina och gemensamme sonen åt sitt öde i Skenninge.
Stina stretar på så gott hon kan och flyttar ofta mellan de bostäder som står till buds i Skänninge. Bäst tycks hon trivas i Svartlings stuga med adress Nordanåqvarteret 140. Där föder hon 7/6 1846 sitt tredje barn, den oäkte gossen Johan Herrman. Hon har alltså en frånvarande man och tre barn varav två är oäkta att försörja.
Barn:Stina Maria och barnen flyttar 1847 till Sprättebunnskvarteret No 88 och året därpå till Nordanåqvarteret No 147. Prästen skriver:
Carl August Carlsson född 2/1 1834 i Styra (oäkta, vistas i Hvite)
Gustaf Adolph född 10/5 1838 i Skänninge (äkta)
Johan Herman född 7/6 1846 i Skänninge (oäkta)
"Flyttar hösten 1848 till Svartlings stuga der hon allaredan varit boendes. Undgått bestraffning för horsbrott 1851 enligt Rödby Rättm utflytt 10/4 1849."Svartlings stuga är No 140 dit hon flyttar igen 1853 med båda pojkarna. 1855 flyttar hon med yngsta sonen till 147 medan äkte sonen flyttar till 107. 1857 återkommer yngste sonen Johan Herman till mor Stina som då är tillbaka i No 140. Han har sedan han var 10 år gammal varit hemifrån en tid.
Prästen skriver att han:
"åtföljde Enkefru Ambrosias Lina danser trupper" när han tio år gammal den 19/8 1856 flyttade till obestämd ort.
Resande teatersällskap på 1800-talet
Generellt var skådespelare på den tiden ofta populära och beundrade som artister, men ringaktade som privatpersoner, och yrket föraktat. Detta gällde särskilt kvinnliga artister, som ansågs vara prostituerade och blev "beundrade på scenen, föraktade utanför den". Fram till mitten av 1800-talet
 |
| Ett annat resande teatersällskap på 1800-talet. "Eisfeldt - en gränslös resandefamilj." |
I just Sverige turnerade kringresande teatersällskap omkring fram till 1910-talet. I början uppträdde de i lador, kaféer och samlingslokaler, från ca 1850-talet i teatrar utan fast personal. De var glatt välkomnade, men de tjänade inte mycket och var inte heller respekterade.
Läs mer om Cirkusfolket i samhällets utkanter här.
Och om familjen Eisfeldt kan du läsa här.
Tidslinje för
Johan Herman Cato
1846
Johan Herman föds 7/6 1846 i Skänninge
1851
Modern, Stina Maria Andersdotter Cato, undgår bestraffning för horbrott.
1756
Tioårige Johan Herman Cato ger sig ut på turné i Sverige med ett resande teatersällskap.
1757
Johan Herman Cato är 11 år och återvänder från turnén med teatersällskapet.
1860
flyttar Stina Maria till No 145. Hon kallas då plötsligt änka varför man anar att maken, Carl Johan Cato, har avlidit.
1861
lagom till jul den 21/12 1861 flyttar sonen Johan Herrman från Stockholm till sin mor i Skänninge. Prästen skriver att han är 17 år och att han:
den 27/11 1863 flyttar Johan Herrman tillbaka till Stockholm.
1864
Johan Herman Cato blir 1864 straffad med 1 månads fängelse för öfverdådigt körande. Avtjänades, enligt uppgift nedan, i Stockholms Centralfängelse. (Jag har letat - säkert fel - utan att hitta honom vare sig på Långholmen eller Norrmalm)
Åkaredräng om vintrarna sedan 1864.
1865
Den 19/11 1865 dör Stina Maria Andersdotter eller Christina Cato i Nordanåkvarteret 140 i Skänninge. I dödboken kallas hon Lifgrenadierenkan och får äntligen lite status.
Dödsorsak: Marasm Senilis = ålderdomssvaghet.
1867
Johan Herman Cato dömdes 26/2 1867 för slagsmål till 3 månader och 12 dagars fängelse.
Se nedan.
Han skriver dessutom in sig den 15/6 1867 vid Allmänna Arbetsinrättningen som var Stockholms stads arbetsanstalt för den arbetslösa befolkningen.
Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv
Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:4 (1868-1872) Bild 360 / sid 5
Johan Herman Cato berättar att föräldrarna är döda och att han vistades hemma tills han var nio år. Därefter följde han med Ambrosi Theatertrupp 1 år. Sedan han dels ... ett par år, klef sedan i byggmästarlära i tre år och har sedan varit arbetskarl. Hemma 1 gång 1863 ... samma gång. "oförhindrad". Åkaredräng.
Han är ogift och hemmahörande i Skenninge.
"Till frejden oklanderlig"
"1864 straffad med 1 månads fängelse för öfverdådigt körande i Stockholms Centralfängelse."
"Den 30 januari 1868 dömd för wåld och smädliga yttranden mot polisbetjening till 2 mån fängelse och i brist af böter för fylleri och oljud å allmän gata ytterligare 42 dagar. Jemlikt Stockholms Rådshus Rätts utslag den 26/2 1869.14/2 1868: 6 dagar för mistning av fångkläde för rättning i en fångetillhörig bok.
Avgick den 10/5 1868 efter ut... straff.
1868-1869
"Den 30 januari 1868 dömd för wåld och smädliga yttranden mot polisbetjening till 2 mån fängelse och i brist af böter för fylleri och oljud å allmän gata ytterligare 42 dagar. Jemlikt Stockholms Rådshus Rätts utslag den 26/2 1869. Släpptes 10/5 1868.
1869-1871
Bosatt i Stockholm stads rannsakningsfängelse.
1870
Johan Herrman står inskriven i Stockholm Stads Rannsakningsfängelses kyrkoarkiv som nr 573.
Han kallar sin mor Christina Cato men uppger att hon är död.
Han berättar vidare att han var hemma tills han var 13 år och att han därefter var mureriarbetare i tre år. Sedan 1864 har han varit åkaredräng om vintrarna och grå(en) (arbetskraft) om somrarna.
Han är ogift och har bott i Johannes församling 1869-1871.
1867 blev han straffad för slagsmål till 3 månader och 12 dagars fängelse.
15/11 1870 dömd för stöld.
Han kan skrifva.
1870
Johan Herman Cato blev 15/11 1870 dömd för stöld, enligt nedan.
1871
Johan Herman Cato är detta år skriven i Johannes församling, Stockholm
Han anländer till Malmö Centralfängelse den 16 november 1871 förpassad från Kongliga Öfver Ståthållare Embetet i Stockholm för att avtjäna 4 års fängelse. Man antecknar följande om honom:
Den 4/10 1872 skriver prästen i Skänninge att han har meddelat Kommendantexped vid Malmö Citadell (Malmö Centralfängelse) att Cato avflyttat till Stockholm 27/11 1863 å således ej tillhör Skänninge församling
(AI:29 sid 171)
Johan Herman Cato ansöker om nåd den 27/3 1872 men får avslag.
1875
Johan Herman Cato friges från Malmö Centralfängelse. Han är murare, frisk, fullt arbetsför och förses med pass till Malmö stad.
1878
Straffrulla 1878 nummer 189
1860
flyttar Stina Maria till No 145. Hon kallas då plötsligt änka varför man anar att maken, Carl Johan Cato, har avlidit.
1861
lagom till jul den 21/12 1861 flyttar sonen Johan Herrman från Stockholm till sin mor i Skänninge. Prästen skriver att han är 17 år och att han:
har återkommit från Stockholm utan att där hafva ... eller aflemnat den medhafda attesten arbetsbetyg till Sthm 17/6 1862 (AI:29 sid 189) Han var alltså inte så noga med prästbetygen.1863
den 27/11 1863 flyttar Johan Herrman tillbaka till Stockholm.
1864
Johan Herman Cato blir 1864 straffad med 1 månads fängelse för öfverdådigt körande. Avtjänades, enligt uppgift nedan, i Stockholms Centralfängelse. (Jag har letat - säkert fel - utan att hitta honom vare sig på Långholmen eller Norrmalm)
Åkaredräng om vintrarna sedan 1864.
1865
Den 19/11 1865 dör Stina Maria Andersdotter eller Christina Cato i Nordanåkvarteret 140 i Skänninge. I dödboken kallas hon Lifgrenadierenkan och får äntligen lite status.
Dödsorsak: Marasm Senilis = ålderdomssvaghet.
1867
Johan Herman Cato dömdes 26/2 1867 för slagsmål till 3 månader och 12 dagars fängelse.
Se nedan.
Han skriver dessutom in sig den 15/6 1867 vid Allmänna Arbetsinrättningen som var Stockholms stads arbetsanstalt för den arbetslösa befolkningen.
Det officiella namnet var från 1864 Stockholms stads arbetsinrättning, men den kallades vanligen Dihlströmska efter den fabrikör P C Dihlström som tidigare ägt klädesfabriken på Stora Glasbruksgatan (Katarina förs) i vilken inrättningen etablerades 1844. Och de intagna kallades följaktligen Dihlströmmare.1868
Där inhystes arbetslösa män och kvinnor, de flesta frivilligt, men även personer dömda för lösdriveri och skuldister, d v s personer som stod i skuld till fattigvårdsnämnden.
Arbetet bestod bl a i bakning och tvätt (för kvinnorna), vedsågning, snickeri och gaturenhållning. Förhållandena var åtminstone tidvis minst sagt eländiga
 |
| Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:4 (1868-1872) Bild 360 / sid 5 |
Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv
Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:4 (1868-1872) Bild 360 / sid 5
Johan Herman Cato berättar att föräldrarna är döda och att han vistades hemma tills han var nio år. Därefter följde han med Ambrosi Theatertrupp 1 år. Sedan han dels ... ett par år, klef sedan i byggmästarlära i tre år och har sedan varit arbetskarl. Hemma 1 gång 1863 ... samma gång. "oförhindrad". Åkaredräng.
Han är ogift och hemmahörande i Skenninge.
"Till frejden oklanderlig"
"1864 straffad med 1 månads fängelse för öfverdådigt körande i Stockholms Centralfängelse."
"Den 30 januari 1868 dömd för wåld och smädliga yttranden mot polisbetjening till 2 mån fängelse och i brist af böter för fylleri och oljud å allmän gata ytterligare 42 dagar. Jemlikt Stockholms Rådshus Rätts utslag den 26/2 1869.14/2 1868: 6 dagar för mistning av fångkläde för rättning i en fångetillhörig bok.
Avgick den 10/5 1868 efter ut... straff.
1868-1869
"Den 30 januari 1868 dömd för wåld och smädliga yttranden mot polisbetjening till 2 mån fängelse och i brist af böter för fylleri och oljud å allmän gata ytterligare 42 dagar. Jemlikt Stockholms Rådshus Rätts utslag den 26/2 1869. Släpptes 10/5 1868.
1869-1871
Bosatt i Stockholm stads rannsakningsfängelse.
1870
 |
| Stockholms stads rannsakningsfängelses (SRF) kyrkoarkiv (A, AB) A:10 (1869-1871) Bild 3510 / sid 317 |
Han kallar sin mor Christina Cato men uppger att hon är död.
Han berättar vidare att han var hemma tills han var 13 år och att han därefter var mureriarbetare i tre år. Sedan 1864 har han varit åkaredräng om vintrarna och grå(en) (arbetskraft) om somrarna.
Han är ogift och har bott i Johannes församling 1869-1871.
1867 blev han straffad för slagsmål till 3 månader och 12 dagars fängelse.
15/11 1870 dömd för stöld.
Han kan skrifva.
1870
Johan Herman Cato blev 15/11 1870 dömd för stöld, enligt nedan.
1871
Johan Herman Cato är detta år skriven i Johannes församling, Stockholm
Han anländer till Malmö Centralfängelse den 16 november 1871 förpassad från Kongliga Öfver Ståthållare Embetet i Stockholm för att avtjäna 4 års fängelse. Man antecknar följande om honom:
Födelseår, månad och dag, samt ställe, uppgifvet till By, Socken, Härad eller Stad, eller kort beskrifning på utseendet. Tjenst, yrke eller benämning samt den Församling der fången jemlikt Kongl. Förordningen den 20 juli 1861 bör mantalsskrifvas.
Född den 7 juni 1846 i Skeninge. Har brunt hår, blå ögon, ovalt ansigte - ett mindre ärr ofvan wenstra handens tumme och en tatuering å wenstra armen "J.H.C" samt årtalet "1846" - är 5 fot 8,6 tum lång.
Warit senast åkaredräng, förut byggmästarelärling.
(Sednast mantalskrifven i Skeninge stadsförsamling e.a.)
Icke Gift.
f.d. Gardist (ej i Centrala Soldatregistret)
Sednast mantalsskrifven (för år 1871) inom St Johannes församling i Stockholm enl. hit inkommen prestattest daterad den 18/10 1872.
Om, när och af hvad anledning tillförene häktad, för brott tilltalad, frikänd, bestraffad eller benådad, jemte uppgift på Domstolar, som slutligen dömt och utslagens data.
För wåld mot polisbetjent mm dömd af Stockholms Rådstufvarätt den 26/2 1867 till 3 månader och 12 dagars fängelse, som han undergått å Kronohäktet på Långholmen och slutat den 10/5 1868.
Uppgift på anledningen, hvarföre personen till Fångvårdsanstalten ankommit, Auktoriteten, som dömt i första och sista Instantien, samt Utslagens data.
För uppsåtligen af hastigt mod föröfvadt wåld å person hvaraf denne ljutit döden, dömd af Stockholms Rådstugfvarätt den 7:e November 1871, till fyra (4) års straffarbete.
Vid ankomsten medhafde och sedermera erhållne penningar och persedlar, jemte åsatt värde å de sednare.
Kontant 1 Riksdaler 5 öre
1 Rock 2 Riksdaler 5 öre
1 Wäst 2 Riksdaler 15 öre
1 pr byxor 2 Riksdaler 75 öre
1 Skjorta 2 Riksdaler 30 öre
1 pr Strumpor 2 Riksdaler 30 öre
1 pr Stöflar 2 Riksdaler 30 öre
1 halsduk 2 Riksdaler 1 öre
2 Näsdukar 2 Riksdaler 10 öre
1 väska (?) 2 Riksdaler 2 öre
1 Portmonnä 2 Riksdaler 1 öre
1 Svångrem 2 Riksdaler 2 öre
1Butälj 2 Riksdaler 1 öre
Egna medel 108 Riksdaler 62 öre
Arbetsförtjänst 229 Riksdaler 15 öre
Egna medel:
15 Riksdaler 24 öre
Arbetsförtjänst:
109 Riksdaler 75 öre
Rem. till Herr Byggmästare C M i Malmö:
200 Riksdaler
Kontant vid frigifningen:
12 Riksdaler 78 öre
Summa: 337 Riksdaler 77 öre
Likvid godkännes och qvitteras den 9 November 1875
J H Cato
Efter ankomsten erhållne belöningar, skälen därtill och tiden när.
Har för godt uppförande ... fängelsetiden vid frigifningen. Svårläst. Se bilden ovan. Johan Herman Cato släpptes fri den 9 november 1875 och fick ett pass till Malmö Stad.1872
Den 4/10 1872 skriver prästen i Skänninge att han har meddelat Kommendantexped vid Malmö Citadell (Malmö Centralfängelse) att Cato avflyttat till Stockholm 27/11 1863 å således ej tillhör Skänninge församling
(AI:29 sid 171)
Johan Herman Cato ansöker om nåd den 27/3 1872 men får avslag.
1875
Johan Herman Cato friges från Malmö Centralfängelse. Han är murare, frisk, fullt arbetsför och förses med pass till Malmö stad.
1878
Straffrulla 1878 nummer 189
Johan Herman flyttar 5/11 1878 till Karlskrona i Blekinge.
Rotemansarkivet i Stockholm: Inflyttad 1878 (kvarstående) Flyttar som ovan 5/11 till Karlskrona stadsförsamling i Blekinge.
1879
Johan Herman Cato inflyttad till Johannes församling i Stockholm från Karlskrona i Blekinge. Adress Norra Tullportsgatan 16 och 24. Fastigheten ägs av Tobaksplantören Lars Peter Svensson.
Rotemansarkivet i Stockholm: Mureriarbetare inflyttad från Karlskrona. Flyttar ut igen 1880 till Rote 5 (Tegnérroten).
1880
Straffrulla 1880 nummer 328
Rotemansarkivet i Stockholm: Inflyttad 1878 (kvarstående) Flyttar som ovan 5/11 till Karlskrona stadsförsamling i Blekinge.
1879
Johan Herman Cato inflyttad till Johannes församling i Stockholm från Karlskrona i Blekinge. Adress Norra Tullportsgatan 16 och 24. Fastigheten ägs av Tobaksplantören Lars Peter Svensson.
Rotemansarkivet i Stockholm: Mureriarbetare inflyttad från Karlskrona. Flyttar ut igen 1880 till Rote 5 (Tegnérroten).
1880
Straffrulla 1880 nummer 328
Utflyttad från Johannes församling till annan rote i staden.
Inflyttad till Adolf Fredriks församling 12/11 1880 från annan rote i Stockholm.
Adress: Saltmätargatan 4, Stora Badstugatan 19. Fastigheten Sankt Anna 3.
Rotemansarkivet i Stockholm: Johan Herman kallas nu byggmästare. Han flyttar in 12/11 1880 från rote 8 (Roslagsroten) och bor på adress Saltmätargatan 4; Stora Badstugatan 19 (Sankt Anna 3) i rote 5 (Tegnerroten).
Rotemansarkivet i Stockholm: Johan Herman kallas nu byggmästare. Han flyttar in 12/11 1880 från rote 8 (Roslagsroten) och bor på adress Saltmätargatan 4; Stora Badstugatan 19 (Sankt Anna 3) i rote 5 (Tegnerroten).
1881
Straffrulla 1881 nummer 328
Flyttar in till Adolf Fredriks församling från annan rote i Stockholm. Adress Lundtmakargatan 67, Markvardsgränd 6A. Fastighet Apelträdet 2.
Flyttar ut från Adolf Fredrik 8/11 1881 till annan rote i staden.
Rotemansarkivet i Stockholm: Johan Herman flyttar till rote 6 (Observatoreroten) där han åter kallas mureriarbetare (ogift och ensamstående). Härifrån flyttar han till Vallentuna 1882.
1882
Johan Herman Cato flyttar från Adrolf Fredriks församling i Stockholm till Vallentuna den 8/11 1882. Han var 36 år fyllda och redan elva år tidigare dömd för dråp. Han slog sig ner i Kragsta No 1 där han tituleras inhyses murare.
1883
Året därpå, närmare bestämt den 5/1 1883, gifte han sig med den 14 år äldre Kristina Katarina Berglund född 16/12 1832 i Fellingsbro som också flyttade till Kragsta No 1 från Stockholm den 16/2 1883. Hon har varit piga i Stockholm sedan 1878.
De gifte sig inte i Vallentuna. Prästen skriver att hon är svag och han är klen i läsning.
1886
Kristina Katarina Berglund lämnar maken och flyttar tillbaka till Stockholm, närmare bestämt till Jakobs församling 1886. Ingen anteckning om skilsmässa.
1887
Kristina Katarina Cato är åter piga i Stockholm (gift och ensamstående). Hon flyttar mellan rotarna allteftersom hon får nya uppdragsgivare.
1888
Johan Herman Cato häktas den 28/5 1888 och blir åtalad för mened. Han döms den 1/ 8 1888 till fyra års straffarbete och förlust av medborgerliga förtroende för alltid.
Den 24/8 1888 hänger han i Stockholms Rannsakningsfängelse.
1888
Misstänkt för mened
Den 28/5 1888 skriver prästen i husförhörslängden att Johan Herman Cato har häktats. Senare skriver han: "Den 1/8 1888 af Stockholms Rådhusrätt (dömd) till 4 års straffarbete och förlust av medborgerligt förtroende för alltid."
Den 24/8 1888, skriver prästen i Vallentuna att muraren i Kragsta, Johan Herman Cato denna dag har dött av hängning i Rannsakningsfängelset i Stockholm och att begravningen ägt rum fyra dagar senare den 28/8 1888.
1890
Kristina Katarina Cato född Berglund är tillbaka i Stockholm och kallas nu murareänka. Hon flyttar 1890 från rote 6 (Observatorieroten) till Brahegatan 46; Östermalmsgatan 26,33 (Hinden 5) i rote 10 (Nybroroten) Hedvig Eleonora förs.
1893
Kristina Katarina Cato född Berglund får 11/12 1893 och 24/8 1894 "betyg till sjukhus" (Rotemansarkivet)
1895
Johan Herman Catos äldste halvbror, Carl August Carlsson, dör den 13/11 1895 i Skänninge. Han var gift 24/11 1885, hade flera barn, kallades kortvaruhandlare men var vid sin död skriven på staden, dvs utan känd adress.
1896
Den 3/12 1896 dör hustrun, murareänkan Kristina Katarina Cato född Borglund på Allmänna Försörjningsinrättningen som tog hand om begravningen (?) och meddelade församlingen. Hon var då skriven på Brahegatan 14 i Hedvig Eleonora församling. Hennes kvarlevor kan lika gärna ha gått till forskning på Karolinska institutet vilket var vanligt från just Allmänna Försörjningsinrättningen.
Stockholm. Dödsorsak: Myelites transvers (inflammerad ryggmärg) som du kan läsa googleöversatt om här.
1905
Den 2/7 1905 dog Johan Hermans bror - Stina Maria Catos ende äkte son - Gustaf Adolf Katoni som alltså hade valt att förändra sitt namn. Han var gift sedan 30/12 1866, hade många barn och var vid sin död bosatt på adress Knorren i Bredaryd.
Moderns make:
Motala (E) AI:16 (1836-1840) Bild 169 / sid 324 (fadern dräng i Motala)
Katarina (A, AB) AI:107 (1855) Bild 25 / sid 39 (fadern 1855 i Katarina församling)
Stockholms stads Militärkompani (A, AB) A:4 (1835-1875) Bild 65 / sid 111 (fadern tog värvning)
Modern och barnen:
Skänninge (E) C:5 (1842-1860) Bild 9 / sid 11 (Johan Herman föds)
Skänninge (E) AI:19 (1835-1839) Bild 66 / sid 119 (Catos i Nordanåqvarteret No 135)
Skänninge (E) AI:20 (1840-1844) Bild 47 / sid 77 (1839 till Follingekvarteret Nr 30 från No 135
Skänninge (E) AI:21 (1840-1844) Bild 81 / sid 149 (Catos fru i No 140, kom från nr 30 1841)
Skänninge (E) AI:23 (1845-1849) Bild 85 / sid 157 (Catos i Nordanåqvarteret No 140)
Skänninge (E) AI:23 (1845-1849) Bild 14 / sid 15 (Catos i Sprättebrunnskvarteret No 88)
Skänninge (E) AI:23 (1845-1849) Bild 93 / sid 173 (Catos i Nordanåqvarteret No 147)
Skänninge (E) AI:25 (1850-1854) Bild 88 / sid 153 (Catos i No 140)
Skänninge (E) AI:25 (1850-1854) Bild 85 / sid 147 (Catos i No 138)
Skänninge (E) AI:27 (1855-1860) Bild 106 / sid 197 (Svartlings stuga i No 147)
Skänninge (E) AI:29 (1861-1865) Bild 179 / sid 175 (Catos i No 140)
Skänninge (E) AI:29 (1861-1865) Bild 175 / sid 171 (Catos i No 139 Cato änka, Johan H till Sthlm)
Skänninge (E) AI:29 (1861-1865) Bild 193 / sid 189 (Catos i No 145)
Skänninge (E) C:6 (1861-1870) Bild 69 / sid 133 (änkan död, ska då ha bott i No 87 men återfinns ej)
Stockholm
Allmänna arbetsinrättningen (A, AB) A:1 (1859-1869) Bild 57 / sid 54
BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (ArkivDigital) (mureriarbetare i Johannes församling)
BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (mureriarbetare i Adolf Fredriks förs - till Vallentuna)
Hedvig Eleonora (A, AB) FI:16 (1895-1897) Bild 1700 / sid 164 (hustrun död)
Vallentuna 1882-1888:
Vallentuna (AB) AI:22a (1882-1891) Bild 250 / sid 15 (Cato i Kragsta)
Vallentuna (AB) FI:2 (1884-1894) Bild 160 (Cato död)
Fängelser:
Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:4 (1868-1872) Bild 360 / sid 5
Stockholms stads rannsakningsfängelses (SRF) kyrkoarkiv (A, AB) A:10 (1869-1871) Bild 3510 / sid 317
Malmö centralfängelse (M) DIIIa:41 (1873-1912) Bild 190 (AID: v446393.b190, NAD: SE/LLA/10271)
Malmö centralfängelse (M) DIIIa:37 (1867-1876) Bild 420 / sid 239 (AID: v446389.b420.s239, NAD: SE/LLA/10271)Stockholms stads rannsakningsfängelse (A, AB) D3A:89 (1888) Bild 1620
Stockholmspolisen
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/stockholmspolisens-spaningsfotografier-1869-1920/Visa/johan-herman-cato/21365?sidindex=1051
Det går naturligtvis att ta reda på exakt vad Johan Herman Cato gjorde sig skyldig till för brott.
Man måste sannolikt besöka Stockholms Stadsarkiv och där ta del av de så kallade straffrullorna.
Jag har ägnat en (1) dag åt Johan Herman Cato. Det får räcka för mig. Åtminstone just nu. Komplettera gärna om du känner för det!
Rotemansarkivet i Stockholm: Johan Herman flyttar till rote 6 (Observatoreroten) där han åter kallas mureriarbetare (ogift och ensamstående). Härifrån flyttar han till Vallentuna 1882.
1882
Johan Herman Cato flyttar från Adrolf Fredriks församling i Stockholm till Vallentuna den 8/11 1882. Han var 36 år fyllda och redan elva år tidigare dömd för dråp. Han slog sig ner i Kragsta No 1 där han tituleras inhyses murare.
1883
Året därpå, närmare bestämt den 5/1 1883, gifte han sig med den 14 år äldre Kristina Katarina Berglund född 16/12 1832 i Fellingsbro som också flyttade till Kragsta No 1 från Stockholm den 16/2 1883. Hon har varit piga i Stockholm sedan 1878.
De gifte sig inte i Vallentuna. Prästen skriver att hon är svag och han är klen i läsning.
1886
Kristina Katarina Berglund lämnar maken och flyttar tillbaka till Stockholm, närmare bestämt till Jakobs församling 1886. Ingen anteckning om skilsmässa.
1887
Kristina Katarina Cato är åter piga i Stockholm (gift och ensamstående). Hon flyttar mellan rotarna allteftersom hon får nya uppdragsgivare.
1888
Johan Herman Cato häktas den 28/5 1888 och blir åtalad för mened. Han döms den 1/ 8 1888 till fyra års straffarbete och förlust av medborgerliga förtroende för alltid.
Den 24/8 1888 hänger han i Stockholms Rannsakningsfängelse.
1888
Misstänkt för mened
 |
| Stockholms stads rannsakningsfängelse (A, AB) D3A:89 (1888) Bild 1620 |
Den 24/8 1888, skriver prästen i Vallentuna att muraren i Kragsta, Johan Herman Cato denna dag har dött av hängning i Rannsakningsfängelset i Stockholm och att begravningen ägt rum fyra dagar senare den 28/8 1888.
1890
Kristina Katarina Cato född Berglund är tillbaka i Stockholm och kallas nu murareänka. Hon flyttar 1890 från rote 6 (Observatorieroten) till Brahegatan 46; Östermalmsgatan 26,33 (Hinden 5) i rote 10 (Nybroroten) Hedvig Eleonora förs.
1893
Kristina Katarina Cato född Berglund får 11/12 1893 och 24/8 1894 "betyg till sjukhus" (Rotemansarkivet)
1895
Johan Herman Catos äldste halvbror, Carl August Carlsson, dör den 13/11 1895 i Skänninge. Han var gift 24/11 1885, hade flera barn, kallades kortvaruhandlare men var vid sin död skriven på staden, dvs utan känd adress.
1896
Den 3/12 1896 dör hustrun, murareänkan Kristina Katarina Cato född Borglund på Allmänna Försörjningsinrättningen som tog hand om begravningen (?) och meddelade församlingen. Hon var då skriven på Brahegatan 14 i Hedvig Eleonora församling. Hennes kvarlevor kan lika gärna ha gått till forskning på Karolinska institutet vilket var vanligt från just Allmänna Försörjningsinrättningen.
Stockholm. Dödsorsak: Myelites transvers (inflammerad ryggmärg) som du kan läsa googleöversatt om här.
1905
Den 2/7 1905 dog Johan Hermans bror - Stina Maria Catos ende äkte son - Gustaf Adolf Katoni som alltså hade valt att förändra sitt namn. Han var gift sedan 30/12 1866, hade många barn och var vid sin död bosatt på adress Knorren i Bredaryd.
___________________________________________
Moderns make:
Motala (E) AI:16 (1836-1840) Bild 169 / sid 324 (fadern dräng i Motala)
Katarina (A, AB) AI:107 (1855) Bild 25 / sid 39 (fadern 1855 i Katarina församling)
Stockholms stads Militärkompani (A, AB) A:4 (1835-1875) Bild 65 / sid 111 (fadern tog värvning)
Modern och barnen:
Skänninge (E) C:5 (1842-1860) Bild 9 / sid 11 (Johan Herman föds)
Skänninge (E) AI:19 (1835-1839) Bild 66 / sid 119 (Catos i Nordanåqvarteret No 135)
Skänninge (E) AI:20 (1840-1844) Bild 47 / sid 77 (1839 till Follingekvarteret Nr 30 från No 135
Skänninge (E) AI:21 (1840-1844) Bild 81 / sid 149 (Catos fru i No 140, kom från nr 30 1841)
Skänninge (E) AI:23 (1845-1849) Bild 85 / sid 157 (Catos i Nordanåqvarteret No 140)
Skänninge (E) AI:23 (1845-1849) Bild 14 / sid 15 (Catos i Sprättebrunnskvarteret No 88)
Skänninge (E) AI:23 (1845-1849) Bild 93 / sid 173 (Catos i Nordanåqvarteret No 147)
Skänninge (E) AI:25 (1850-1854) Bild 88 / sid 153 (Catos i No 140)
Skänninge (E) AI:25 (1850-1854) Bild 85 / sid 147 (Catos i No 138)
Skänninge (E) AI:27 (1855-1860) Bild 106 / sid 197 (Svartlings stuga i No 147)
Skänninge (E) AI:29 (1861-1865) Bild 179 / sid 175 (Catos i No 140)
Skänninge (E) AI:29 (1861-1865) Bild 175 / sid 171 (Catos i No 139 Cato änka, Johan H till Sthlm)
Skänninge (E) AI:29 (1861-1865) Bild 193 / sid 189 (Catos i No 145)
Skänninge (E) C:6 (1861-1870) Bild 69 / sid 133 (änkan död, ska då ha bott i No 87 men återfinns ej)
Stockholm
Allmänna arbetsinrättningen (A, AB) A:1 (1859-1869) Bild 57 / sid 54
BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (ArkivDigital) (mureriarbetare i Johannes församling)
BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (mureriarbetare i Adolf Fredriks förs - till Vallentuna)
Hedvig Eleonora (A, AB) FI:16 (1895-1897) Bild 1700 / sid 164 (hustrun död)
Vallentuna 1882-1888:
Vallentuna (AB) AI:22a (1882-1891) Bild 250 / sid 15 (Cato i Kragsta)
Vallentuna (AB) FI:2 (1884-1894) Bild 160 (Cato död)
Fängelser:
Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:4 (1868-1872) Bild 360 / sid 5
Stockholms stads rannsakningsfängelses (SRF) kyrkoarkiv (A, AB) A:10 (1869-1871) Bild 3510 / sid 317
Malmö centralfängelse (M) DIIIa:41 (1873-1912) Bild 190 (AID: v446393.b190, NAD: SE/LLA/10271)
Malmö centralfängelse (M) DIIIa:37 (1867-1876) Bild 420 / sid 239 (AID: v446389.b420.s239, NAD: SE/LLA/10271)Stockholms stads rannsakningsfängelse (A, AB) D3A:89 (1888) Bild 1620
Stockholmspolisen
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/stockholmspolisens-spaningsfotografier-1869-1920/Visa/johan-herman-cato/21365?sidindex=1051
Det går naturligtvis att ta reda på exakt vad Johan Herman Cato gjorde sig skyldig till för brott.
Man måste sannolikt besöka Stockholms Stadsarkiv och där ta del av de så kallade straffrullorna.
Jag har ägnat en (1) dag åt Johan Herman Cato. Det får räcka för mig. Åtminstone just nu. Komplettera gärna om du känner för det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar