Mellan hägg och syren...

                           Min intervju med Siri Wallerstedt publicerad i Södra Roslagen 1990.

Nu snyggt återpublicerad i Frösunda hembygdsförenings tidning Sockenstrunt nr 2, 2022.

Jag blev nyfiken och började gräva i kyrkoböckerna. 

Och en hisklig historia uppdagades...

Siri Wallerstedt

Frösundabon, stinsadottern och diktaren

Sockenstrunt:

"I detta nummer av Sockenstrunt finns två stora teman: Kyrkogården i Frösunda och Frösunda stationshus. I båda finns det spår efter Siri Wallerstedt, dotter till järnvägsstationens andre stins.

Monica antonsson skrev år 1990 en artikel om Siri Wallerstedt i Tidningen Södra Roslagen. Siri hade skrivit en dikt om skomakaren som stängde verkstaden mellan hägg och syren."

 
Lilla Siri, som växte upp i stationshuset i Frösunda, har hunnit fylla 96 år.

Synen har hon förlorat och dikterna hon skriver bevaras i minnet tills någon hjälper till att skriva ner dem.
Det var dikter för byrålådan trodde hon tills helt nyligen. Då fick nämligen Claes Swanberg syn på ett av hennes alster ”Mellan hägg och syren” i en lokaltidning. Nu är visan tonsatt och i dagarna har Siri debuterat på skiva med sin text, insjungen av sångerskan Nina Lizell. 

Siri Wallerstedt skriver om stämningar och det har hon gjort i hela sitt liv. Stämningsfylld var också hennes barndom när hon växte upp vid Frösunda station. Där blommade hennes barndoms ängar. Där flängde hon omkring med syskonen Ester, Hilma, Ture och Cyrus medan mamma Johanna Albertina, som kallades Hanna, skötte hushållet medan pappa Anders Gustav skötte sitt arbete som stins. Alla har de gått ur tiden nu och lämnat ”minstingen” Siri ensam kvar.
- Men jag har daglig kontakt med Cyrus fru och deras tre barn. De är så snälla, säger Siri.

Minns hur allt såg ut
Hon kan inte se sedan några år tillbaka på grund av grön starr. Förvånad konstaterar hon att hon ännu minns hur allt såg ut, fast det var så länge sedan hon såg det. Det är just inte så mycket hon kan göra mer än att dikta numera.
- Vi kom till Frösunda då min far, som förut hade varit stins i Stocksund, blev befordrad. På den tiden var Frösunda en stor lantstation, säger Siri och berättar om den fart och fläkt som präglade stationen då.

Folk kom från när och fjärran med hästskjuts när de skulle med tåget. Ofta hände det att någon missade kvällståget och fick sova över hos stinsen i stationshuset.
Bönderna kom med mjölken som skulle vidare för godstrafiken var omfattande. På stationen skötte Siris pappa inte bara järnvägens göromål. Där var både post- och telegrafkontor då.

Nina Lizell, Siri Wallerstedt och Clas Svanberg

Första folkpensionen 
- Jag minns när folkpensionen infördes och den allra första månaden som pengar skulle delas ut. Då klädde sig gubbarna i stärkkrage och bästa söndagskostymen innan de kom in på stationen för att hämta pengarna. 
Den stränge kyrkväktaren hade tårar i ögonen sedan han skrivit sitt namn, Mathias Snäll, på talongen och kunde kvittera ut fyra kronor och femtiosju öre.

Det fanns ingen länsman i Frösunda sedan den gamle hade flyttat till Rimbo. I stället var det fjärdingsman som skulle se till att ordningen bibehölls på skytte- och skördefester. Ungdomarna lekte ”Veva vadmal”, ”Fria vill Simon i Sälle” och andra glada folklekar på den tiden. 

Siris mamma dog i spanska sjukan 1919 och hennes pappa fem år senare. Då flyttade Siri och hennes båda bröder till ett hus i Djursholms Ösby där Ture blev stins. Cyrus gifte sig snart, flyttade till Växjö och ”gick över” till SJ.
Siri hade förtjänat sitt levebröd som postbiträde på stationen i Frösunda men kom nu till Roslagsbanans kontrollkontor där hon blev kvar i 40 år, innan hon 1959 fick guldmedalj och avgick med pension. Hennes uppgift var att granska stationernas redovisningar ”som sköttes perfekt”.

Skötte hushållet
När Siri inte arbetade skötte hon hushållet åt sina bröder. Ibland spelade hon lite på pianot och på lediga stunder skrev hon en och annan dikt – för byrålådan, trodde hon.

För några år sedan fick en lokaltidning nys om Siris diktarkonst. De skrev en artikel om henne och publicerade dikten ”Mellan hägg och syren”. I Vallentuna satt gitarristen Claes Swanberg och läste hennes stämningsbild om skomakaren som visan handlade om. Han ringde upp och fick lov att tonsätta dikten. Resultatet blev så lyckat att visan för någon tid sedan gavs ut på skiva, insjungen av sångerskan Nina Lizell.
- Det är så roligt att få vara med, säger Siri som alltså skivdebuterat vid 96!
Monica Antonsson

Siri fick leva sex år till och avled 102 år gammal 1996.

Clas Svanberg tonsatte Siri Wallerstedts dikt "Mellan hägg och syren". 

Hör honom spela och sjunga visan här.

Monica Antonsson · Mellan hägg och syren

Mellan hägg och syren 
av

Siri Wallerstedt

Mellan hägg och syren
En lycklig skomakare utan namn
Som kanske bodde i Roslagens famn
Han visste i kraft av sin filosofi
Att en vår drar så snabbt förbi.
Han tänkte: Det kanske inte alltid är bäst
Att en skomakare bliver kvar vid sin läst.
Han tänkte på alla vårar som flög
Och trasiga skor, som blev kvar i en hög.

Den mannen som också var mycket klok
Vred nyckeln om och hängde på krok,
Och skrev på dörren i solens sken;
”Stängt mellan hägg och syren”
När blommande våren blommat ut
Satt den lycklige skomakaren där som förut
Och pliggade trasiga skor vid sin läst
Tills hägg och syren stod i blom härnäst.

Så vem var hon egentligen,

undrade jag...

Siri Eleonora Johanna Wallerstedt född 7/3 1894 i Danderyd - död 8/6 1996 i Danderyd.

Hon var då skriven på Mejramsgränd 27 i Enebyberg. 

Husförhörslängden för Danderyd (AB) AI:18 (1891-1896) Bild 2340 / sid 222

Siris far var:
Anders Gustaf Andersson Wallerstedt 

född 7/2 1860 i Ringarum, Östergötlands län - död 9/8 1924 i Frösunda.

Han var son till Maja Lotta Andersdotter född 21/8 1834 i Ringarum - död 26/4 1878 i Blacksta

Anders Gustaf var inte ens året fyllda när modern gifte sig med hemmansägaren Anders Gustaf Andersson född 30/4 1837 i Blacksta. Det - och det faktum att gossen fick samma namn som hennes make - tyder på att Anders Gustaf Andersson faktiskt kan ha varit den biologiske fadern. 

Om modern var ogift när barnet föddes blev det för alltid kallat oäkta även om föräldrarna senare gifte sig. Ett knep för ogifta mödrar var just att peka ut den biologiske fadern genom att ge barnet hans namn. Och vid närmare kontroll står det faktiskt i födelsenotisen att Anders Gustaf Andersson var gossens biologiske far.  

 

Födelsenotisen: Ringarum (E) AI:29 (1860-1865) Bild 10

Fadern var ägare till 1/8 mtl i Näsby, Blacksta, Södermanland. Han och modern fick i äktenskapet minst ytterligare sex barn. När modern dog 1878 var Anders Gustaf 18 år gammal. Prästen skriver att han fått arbetsbetyg med faderns tillstånd såväl 1875 som 1876 och 1880. Då, närmare bestämt den 2/11 1880, flyttade han till Rytterne i Westerås län där en hiskelig historia skulle komma att utspela sig. 

Kyrkoböcker:

Norrköpings S:t Johannes (E) AI:14 (1856-1860) Bild 254 / sid 240 (mor och son)

Blacksta (D) AI:10 (1851-1860) Bild 74 / sid 64

Blacksta (D) AI:11 (1861-1865) Bild 13 / sid 6

Blacksta (D) AI:12 (1866-1870) Bild 21 / sid 12

Blacksta (D) AI:13 (1871-1875) Bild 21 / sid 12

Blacksta (D) AI:14 (1876-1880) Bild 19 / sid 11 (mor dör, flytt till Rytterne)

Siris mor var: 

Johanna Albertina Wallerstedt född 23/4 1851 i Ljung, Östergötlands län - död 16/4 1919 i Frösunda. Hon var dotter till: 

Rättaren Per Fredric Wallerstedt född 6/2 1820 i Lönsås, Östergötland (1/2 ägare till Skattegården Iges under Ljung) och hans hustru
Anna Stina Eriksdotter född 10/1 1821 i Ljung, Östergötland

                    Kyrkoböcker:

Ljung (E) AI:8 (1848-1856) Bild 125 / sid 111 (föräldrahemmet)

Brunneby (E) AI:11 (1856-1860) Bild 60 / sid 45 (föräldrahemmet)

Brunneby (E) AI:12 (1861-1865) Bild 53 / sid 40 (föräldrahemmet)

Ljung (E) AI:9 (1856-1862) Bild 126 / sid 109 (föräldrahemmet)

Klockrike (E) AI:12 (1861-1866) Bild 184 / sid 170 (Johanna Albertina piga)

Ljung (E) AI:11 (1866-1870) Bild 170 / sid 160 (Johanna Albertina piga)

Ljung (E) AI:11 (1866-1870) Bild 134 / sid 124 (Johanna Albertina piga)

Ljung (E) AI:12 (1871-1875) Bild 74 / sid 63 (föräldrahemmet)

Ljung (E) AI:12 (1871-1875) Bild 129 / sid 118 (Johanna Albertina piga)

Stjärnorp (E) AI:10 (1869-1873) Bild 98 / sid 91 (Johanna Albertina piga)

Vreta kloster (E) AI:20 (1872-1876) Bild 257 / sid 247 (Johanna Albertina piga)

Åker (D) AI:20 (1876-1880) Bild 13 / sid 1 (Johanna Albertina piga)

Om Johanna Hanna Albertina Wallerstedt skriver prästen att Snevringe Härads Rätt genom utslag den 4 december 1880 dömde henne till 3 månaders straffarbete för det hon genom grof vårdslöshet varit vållande till sitt barns död. 

Barnafadern Andersson bedömdes emellertid också som skyldig till gossens död och fick för det böta 100 kronor vilket var ett hisnande elopp på den tiden.
Johanna Albertina fick emellertid Absolution, dvs syndernas förlåtelse den 6/3 1881 - tre dagar innan hon frigavs från fångvårdsanstalten i Västerås.
Se domen mm nedan.

_________________________________________________________________________

Siri Wallerstedts familj

Föräldrarna:

Anders Gustaf Andersson Wallerstedt
Fotograf Anna Johnson omkr 1900. 
Fotot tillhör Sven Wallerstedt.

Johanna "Hanna" Albertina Wallerstedt
Fotograf Anna Johnson omkr 1900. 
Fotot tillhör Sven Wallerstedt.

Föräldrarna:

Anders Gustaf Andersson Wallerstedt 

född 7/2 1860 i Ringarum, Östergötlands län - död 9/8 1924 i Frösunda.

Gift 1/5 1882 med hustrun:
Johanna "Hanna" Albertina Wallerstedt född 23/4 1851 i Ljung, Östergötlands län - död 16/4 1919 i Frösunda.

Barn:

1. Gosse född 30/10 1880 - död samma dag. Se nedan.
2. Ester Victoria född 10/3 1882 i Rytterne gift Persson 13/11 1921 - död17/6 1972 i Länna
3. Hilma Elisabeth född 8/7 1884 i Rytterne - död ogift 27/10 1922 i Danderyd (blev lärarinna)
4. Thure Gustaf Emanuel född 5/8 1887 i Danderyd - död ogift 1/4 1952 i Danderyd  ("enligt föräldrarnas uppgift döpt af lekman")
5. Cyrus Sven Edvard född 20/10 1890 i Danderyd gift 5/9 1940 - död 17/8 1967 i Växjö
6. Siri Eleonora Johanna född 7/3 1894 i Danderyd - död ogift 8/6 1996 i Danderyd

Någon gång runt sekelskiftet tog familjen Wallerstedt Roslagsbanan till Stockholm för att låta sig förevigas av en riktig fotograf. Bilden till höger togs av fotograf Anna Johnson i hennes egen ateljé på Vattugatan 22 i Stockholm. 

Det var högst ovanligt med kvinnliga yrkesmän på den tiden så Anna Johnson måste ha varit en pionjär. Det visar sig att hennes minne finns bevarat i det så kallade Fotografregistret. 

Anna Johnson var född 10/8 1868 i Västerås och att hon dog  ogift den 30/3 1908. 

Hon var verksam som fotograf åren 1900-1908. 

Hennes första ateljé (1901-1903) hade adress Lilla Vattugatan 22. Därefter etablerade hon sig på Stora Vattugatan 5 vilket hjälper oss att någorlunda datera bilden. 

Några av Anna Johnsons bilder finns att beskåda här. 

På bilden ses hela familjen Wallerstedt. Från vänster: 

Cyrus, Hilma, Hanna, Gustaf, Siri, Ester och Thure Wallerstedt. 

Fotot tillhör: släktforskaren Sven Wallerstedt, son till Cyrus Wallerstedt. 

Vi följer Siris far Anders Gustaf Andersson ut i livet: 

Strömsholms Jernvägsstation i Rytterne

Strömsholms Järnvägsstation

Anders Gustaf Anderssons första arbete var som stationskarl vid Strömsholms järnvägsstation i Rytterne, Västmanlands län. Han efterträdde där en lite äldre kamrat och tycks ha jobbat mer eller mindre ensam på stationen.

 

Johanna Albertina Wallerstedt född 23/4 1851 var så kallat tjänstehjon hos stationsingenjören på järnvägsstationen. Kärlek uppstod mellan henne och stationskarlen Andersson och hon blev gravid utan att riktigt förstå det. Barnet föddes i pigkammaren och varken hon eller Andersson hade förstånd nog att knyta ihop navelsträngen sedan den klippts av trots att hon var 29 och han 21 år gamla. De var helt enkelt inte upplysta nog. Barnet förblödde och dog vilket slutade med tre månaders straffarbete för henne och ett hundra kronor i böter för honom. 

Se nedan.

Gustaf och Hanna gifte sig emellertid den 1/5 1881 två månader efter att hon släppts ut ur fängelset. Han tog sig hennes efternamn vilket var mer än ovanligt på den tiden. De bodde sedan kvar på Strömsholms järnvägsstation - jag undrar just hur det pratades på byn - där de fick ytterligare två barn innan de flyttade vidare till Solna, Stocksund och slutligen Frösunda med sin hemlighet i bagaget. 

Kyrkoböckerna:

Rytterne (U) AIc:3 (1871-1880) Bild 417 / sid 413 (Johanna A tjänstehjon hos Stationsingeniören)

Rytterne (U) AIc:3 (1871-1880) Bild 424 / sid 420 (Anders Gustaf ensam stn karl i Strömsholms stn)

Rytterne (U) AIc:4 (1881-1891) Bild 428 / sid 423 (Johanna Albertina piga i stationshuset + domen)

Rytterne (U) AIc:4 (1881-1891) Bild 428 / sid 423 (Johanna Albertina ensam o domen, flytt t sid 424)

Rytterne (U) AIc:4 (1881-1891) Bild 429 / sid 424 (gifta, bor i stn huset o domen)

Solna Hufvudsta Jernvägsstation

Anders Gustaf Andersson Wallerstedt var stationskarl i Solna från 24/11 1885 när familjen kom från Rytterne i Västmanlands län. De kunde därmed lägga de tragiska händelserna i Rytterne bakom sig. Det enda som envist skulle följa dem livet ut var prästens anteckning om fängelsestraffet i hustruns prästbetyg.

Hanna och Gustaf bodde med sina två döttrar i Bettyberg, Solna, tills de småningom flyttade vidare till Danderyd och Stocksunds järnvägsstation den 9/11 1886. 

Solna (AB) AIa:21b (1883-1891) Bild 3080 / sid 773

Stocksunds Jernvägsstation

Stocksunds järnvägsstation på 1950-talet

Familjen bodde i Stockby, Danderyd, när Siri kom till världen 1894. Där hade de bott i gott och väl åtta år sedan familjen flyttade in från Solna 3/11 1886. 

Fadern, Anders Gustaf Wallerstedt, var stationsförman och stationsföreståndare för Stocksunds järnvägsstation. Både han och hustrun, Johanna Albertina Wallerstedt, fick godkänt av prästen i både kristendomskunskap och innantilläsning. 

Familjen blev kvar till 30/10 1897 när de flyttade till Frösunda. Siri var med andra ord drygt tre år när de flyttade in i stationshuset i Frösunda.

Stocksunds station fick i stället Johan Gustaf Jansson född 12/1 1863 i Vallentuna som stationsföreståndare. Han var gift med en värmländska och hade tre barn som alla var födda i Rimbo vilket skvallrar om vilken järnvägsstion han tidigare hade arbetat på. 

Danderyd (AB) AI:17 (1886-1891) Bild 1710 / sid 166

Danderyd (AB) AI:18 (1891-1896) Bild 2340 / sid 222

Danderyd (AB) AIIa:1 (1896-1901) Bild 3900 / sid 378 

Frösunda station 1895. Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv. 

Frösunda jernvägsstation

Frösunda jernvägsstion låg på Prestgårdens egor. 

Egare var Stockholm-Rimbo jernvägsaktiebolag. 

Familjen flyttade in i en bostad på Prästgårdens ägor 17/11 1897 och därifrån till stationshuset i Frösunda 1902. 

I Frösunda kallas Anders Gustaf Wallerstedt stationsmästare för Frösunda Järnvägsstation. 

Här kom barnen att växa upp. 

Ture Wallerstedt och hans far stations-
inspektör Gustaf Wallerstedt i Frösunda.   
Foto: A Laurell 1912, Vallentuna bildarkiv

Ester Victoria flyttade till Länna 22/8 1902.

Hilma Elisabeth flyttade 18/11 1904 till Harg för att tjänstgöra som lärarinna. Hon återkom till familjen efter ett drygt år den 18/12 1905. Den 2/12 1913 flyttade hon vidare till Adolf Fredriks församling i Stockholm. 

Ture Gustaf Emanuel flyttade den 21/11 1907 till Johannes församling i Stockholm. 

Cyrus Sven Edvard flyttade 9/2 1912 till Engelbrekts församling i Stockholm där han fick arbete som kontorsbiträde och dit Roslagsbanan kunde ta honom. 

Den övriga familjen flyttade 1913 till en annan bostad vid Frösunda järnvägsstation varifrån Anders Gustaf fortsatt var stationsmästare. 

Siri hade nu blivit så stor att hon kunde titulera sig kontorsskrivare. 

Hustrun och modern, Johanna Albertina Wallerstedt dog den 16/4 1919 i Frösunda. 

Se delar av hennes bouppteckning nedan. 

Siri Eleonora Johanna var då det enda av barnen som fortfarande bodde hemma. Hon stannade till 16/11 1922 då hon flyttade till Danderyd.

Fadern, Anders Gustaf Wallerstedt blev ensam kvar i stationshuset och gick sedan ur tiden 9/8 1924. 

Frösunda (AB) AII:2 (1902-1913) Bild 3990 / sid 389

Frösunda (AB) AII:1 (1896-1902) Bild 2520 / sid 240

Frösunda (AB) AII:4 (1913-1930) Bild 2350 / sid 477

Tillbaka till Danderyd

Siri flyttade alltså till Danderyd den 16/11 1922. Det visar sig att hon flyttade till en fastighet där två av hennes bröder (Ture och Cyrus) redan bodde sedan 31/8 1922. De kom då båda från St Johannes församling i Stockholm. 

Djursholms Ösby 1920

1939 flyttade syskonen till en fastighet på en tomt som kallades Bele nr 5 med adress Belevägen 3 i Danderyd. Ture Wallerstedt hade uppenbarligen gått i sin pappas fotspår och blivit stationsinspektör. För vilken järnvägsstation är oklart men det lutar åt Djursholms Ösby med tanke på vad Siri berättade i intervjun 1990. 

Ture var ägare till fastigheten de bodde i. 

Både Cyrus och Siri tituleras kontorsskrivare. Alla tre var ogifta tills Cyrus slog till och 5/9 1940 gifte sig med den 22 år yngre Karin Wivika Maria Krusell född 11/4 1912 i Kvenneberga, Kronoborgs län. De bodde kvar i fastigheten och fick där minst tre barn men flyttade så småningom till Växjö.

Siri mötte småningom kärleken i Johan Ivan Sterner född 24/8 1879 som var änkling sedan 1967 och arbetade på järnvägen. De ska, enligt uppgift, ha varit sambos i många år. 

Danderyd (AB) AIIa:32 (1939-1946) Bild 1700 / sid 148

Åtalad för barnamord!

Kom ihåg när du läser följande, 

att det som hände, hände på grund av okunskap.

Mycket som är självklart för oss hade unga människor ingen aning om 1880.

Det är över 150 år sedan. De flesta var outbildade och många kunde knappt läsa.

Johanna Albertina hade också dött om inte en kunnig kvinna kommit till deras hjälp.

Som tur var fick historien ett lyckligt slut.

Mellan hägg och syren...

Snevringe häradsrätt (U) A1a:76 (1879-1880) Bild 14110

Snevringe häradsrätt (U) A1a:76 (1879-1880) Bild 14120

Snevringe häradsrätt (U) A1a:76 (1879-1880) Bild 14130

Snevringe häradsrätt (U) A1a:76 (1879-1880) Bild 14180

Ur domen i Snevringe Häradsrätt

Den 4 december 1880

denna dag uppskjutit den vidare ransakningen med för baramord häktade Johanna Albertina Wallerstedt och för delaktighet deri tilltalade stationskarlen Anders Gustaf Andersson från Strömsholm förelagds nu detta mål till fortsatt handläggning, dervid sig inställde Länsmannen Joachim Östin såsom åklagare samt tilltalade Andersson hvarjemte Johanna Albertina Wallerstedt blef från cellen förehemtad. 

Åklagaren förmälde, att han inkallat stationsinspektoren vid Strömsholms jernvägsstation Per Gustaf Haverman för att upplysningsvis i målet höras samt anhålle att han, som vore vid Rätten närvarande, kunde strax få blifva afhörd emedan han måste afresa med bantåg härifrån före klockan tolf nu på middagen; och fick med anledning häraf Haverman förekomma och berättade, 

- att han, efter att hafva varit borta en tid, hemkommit Fredagen den 29 nästlidna Oktober och då ej varseblifvit någon förändring med Johanna Albertina Wallerstedt; 

- att Havermans son påföljande dag på morgonen underrättat Haverman att Johanna Albertina Wallerstedt vore illamående, med anledning hvaraf han klockan omkring åtta på morgonen besökt henne och då hon uppgifvit att hon hade quäljningar och tryckningar under bröstet, frågat om han icke skulle skrifva till Doktorn och begära medikamenter, hvartill hon svarat att det icke behöfdes, emedan hon hade qvar af medikamenter läkaren ordinerat under året för samma åkomma; 

- att hon på Lördagsafton i närvaro af Banvaktsförmannen Carlbergs hustru sagt Haverman att hon var ganska kry, att Haverman söndagen den 31 Oktober på morgonen, när han gått förbi dörren till hennes rum, åter frågat om han icke skulle skrifva efter medikamenter, hvilket hon då önskat, hwvarefter Haverman skrifvit till Doktor Söderbaum i Eskilstuna och begärt läkemedel åt Johanna Albertina Wallerstedt för det hon hade qväljningar och tryckningar öfver bröstet; 

- att Haverman rest bort på Söndag middag och återkommit natten till Måndagen den 1 November, å hvilken dag på morgonen Carlberg inkommit och på fråga huru det var med Johanna Albertina Wallerstedt, berättat att hon födt en gosse, men att barnet vore dödt; 

- att Haverman då gått och frågat Johanna Albertina Wallerstedt om hon icke ville att en barnmorska skulle efterskickas, hvartill den tilltalade, med hvilken hon icke talat om att hon fött barn, svarat att det icke behöfdes; tilläggande Haverman på frågor att han icke på något sätt varseblifvit att Johanna Albertina Wallerstedt varit hafvande, ehuru en Wågmästare vid namn Jacobsson vid Strömsholm vid Midsommaratiden i år sagt att så vore förhållandet, hvilket Haverman aldrig trott, samt att han tagit för afgjordt att barnet varit dödfödt. 

Sedan Haverman afträdt, upplästes protokollet för förra rättegångstillfället och lemnades utan anmärkning. 

Med anledning af Havermans berättelse förmälde Johanna Albertina Wallerstedt på frågor, 

- att hon icke trodde att hon i början af detta år varit sjuk på samma sätt som Haverman omtalat; 

- att hon i följd deraf icke trott att hennes illamående härrörde af att hon skulle vara hafvande, utan hållit före att hon af de läkemedel hon förut efter besök hos Doktor Söderbaum erhållit skulle blifva återställd. 

Widare uppgaf Johanna Albertina Wallerstedt på frågor 

- att hon natten till Lördagen den 30 nästlidna Oktoer på morgonen sistnämnda dag känt att något rörde sig i kroppen; 

- att hon icke var riktigt öfvertygad att hon varit hafvande, utan derom endast haft aningar; 
- att hon som icke fästat sig vid att hennes s.k rening upphört, emedan densamma alltid varit oregelbunden, beslutat söka läkare för att erhålla underrättelse att hon varit hafvande att hon hört, af hvem kunde hon ej minnas, att i trakten skulle gått ett rykte att hon varit hafvande, hvarom hon underrättat Andersson, under yttrande att hon icke trodde något sådant; 
- att hon likväl beräknat att hon, om hon varit hafvande, skulle blifvit rådd i nästlidna Mars månad och att tiden derför icke kunde vara inne att blifva förlöst; 
- att då Andersson, som lemnat henne ungefär en half timme efter det barnet blifvit födt, sagt att han skulle tillsäga Carlberg att hans hustru skulle komma och hjelpa Johanna Albertina Wallerstedt, han icke avsett nödigt att tillkalla någon invid stationen boende quinna, särdeles då barnet tycktes befinna sig väl, 
- att hon, då hon bedt Andersson, klockan omkring 12 på lördagen taga henne i hand, icke anat att hon skulle föda, utan allena änskat att han skulle komma till henne; 
att hon av blygsel icke omtalat sitt tillstånd för Haverman och aldrig ens tänkt på att taga sitt barn av daga. 

Efter det i Nämnden blifvit uplyst, att hustru Carlberg hade omkring 1/16 mil från stationen, förmälde på frågor Andersson, 

- att han vid förlossningen frågat Johanna Albertina Wallerstedt om han icke skulle tillkalla någon af de vid stationen boende quinnor, men att hon icke velat detta, utan allenast samtyckt till att hustru Carlberg skulle efterskickas, 

- att barnet dödt omkring en half timma efter det Andersson bedt Carlberg som farit förbi stationen med ett bantåg, att hans hustru skulle besöka Johanna Albertina Wallerstedt.

Östin anhöll om vittnesförhör med vid Rätten närvarande Arbetskarlen Erik Erikssons enka, Barnmorskan Christina Eriksson och Skräddaren Lars Erik Dufbergs hustru Alma Charlotta Dufberg vid Strömsholm, hvilka och, enär jäf emot dem icke anfördes, fingo aflägga vittneseden, om hvars vigt de erinrades, hvarefter de hördes hvar för sig. 

1. Christina Eriksson:

att hon Måndagen den nästlidne November på anmodan av hustru Dufberg besökt Johanna Albertina Wallerstedt och dervid hjelpt henne blifva af med efterböden och lemnat henne erforderlig vård, att vittnet tillsagt henne att det varit mycket afärsigligt (?) att ej hafva haft qvinlig hjelp, hvilket hon medgifvit, under förklarande att om hon trott det hon skulle föda barn, hon väl skulle styrt om hjelp. 

2. Alma Charlotta Dufberg:

tog på den aflagda eden ett så lydande skriftligt svaromål (svårläst och i delar): 

"Dagen efter sedan Hanna har födt barnet ... ... Å; förmälande vittnet på frågor att hon, samfäret (?) i början af Oktober månad flyttat till närheten af Strömsholms jernvägsstation, icke kunnat varseblifva att Johanna Albertina  Wallerstedt vid vittnets omförmälda besök gråtit och att det icke förefallit såsom hon önskat att barnet skulle hafva dödt, samt sagt att hon ej förstått det nafvelsträngen skulle underbundits. 

efter sedan Hanna har fött barnent var jag där på eftermiddagen emellan 4 och 5 och då bad jag henne att få se barnet och det fick jag. Det låg hos henne i sängen och det var dödt redan ... jag om henne litet sedan gick jag. På måndagsförmiddagen gick jag dit, och då bad hon mig att jag skulle tvätta gossen, jag svarade det kan jag ... hvar ligger barnet frågade jag. Svaret blef det ligger der borta i kontoret svarade hon. Jag framtog barnet och det låg inlindat i en sjal  och ett vitt ..., då fråga jag hur blev du skild från barnet, då svarade Andersson det gjorde jag, trodde jag inte det, ... svarade jag, men det här skulle knytits om på barnet, då ... båda två att det förstog dom icke, sedan började jag tvätta barnet. Hanna ... Andersson gå efter en påse som var... ... efter ingeniörens gosse, der ur framtog jag en skjorta och en mössa och påtog honom det, sedan frågade jag henne om hennes ... och det förstog hon sig icke något på ... hon mig då fråga ... jag ... ... så skall jag gå efter Barnmorskan fru Ericksson för det är nödvändigt att du får bli omskött och det ville hon och bad mig åtfölja fru Efriksson dit och det gjorde jag.

Alma Dufberg 

Johanna Albertina Wallerstedt anmärkte emot hustru Dufbergs vittnesmål att barnet icke legat i ett kontor utan i sängen, hvilket hustru Dufberg förklarade att hon icke riktigt kunde minnas. 

Vittnesberättelserna ur protokollet upprepades, vidkändes af vittnenna, som fordrade ersättning för sin inställelse vid Rätten, dit de hade två mil; och anhöll hustru Dufberg att i sådant hänseende bekomma 6 kronor. 

Östin öfverlemnade häruppå målet till Rättens afgörande, under förmälan att hon icke fullföljde påstående om att Johanna Albertina Wallerstedt uppsådtligen beröfvat sitt barn lifvet, utan yrkade ansvar å henne enligt 14 Kap 9§ strafflagen för det hon genom grof vårdslöshet varit vållande till sitt barns död, hvarjemte hon påstade att Andersson skulle fällas till ansvar enligt 1 mom. i nämnda lagrum samt att de tilltalade skulle förpligtas, hvilkendera gäldagitte, att ersätta i målet hörda vittnen; och sedan Andersson förklarat att han icke hade att invända emot att ersätta i målet hörda vittnen samt de tilltalade jemväl öfverlemna målet till Rättens pröfning afsades efter enskild öfverläggning följande:

Utslag

Enär Johanna Albertina Wallerstedt vidgått att hon, som i början av innevarande år och sedermera vid flera tillfällen haft köttsligt umgänge med Anders Gustaf Andersson i följd af åtskilliga förhållanden anat att hon varit hafvande, samt att hon hvilken Fredagen den 29 nästlidne Oktober under aftonen och påföljande natt befunnit sig illamåendes, hvarvid hon liksom vid många tillfällen förut känt "besynnerliga rörelser i kroppen" Lördagen den 30 i nämnda månad, efter att endast en kort stund på morgonen hafva lemnat sängen, klockan mellan tolf och ett på dagen uti det af henne vid Strömsholms jernvägsstation bebodda rum vid full sans och i närvaro av Andersson gifvit lifvet åt ett fullgånget gossebarn, hvarefter Andersson på hennes tillsägelse afklipt nafvelsträngen, men icke underbundit densamma; 

äfvensom att Johanna Albertina Wallerstedt, sedan barnet blifvit födt; icke låtit Andersson så som han föreslagit henne, tillkalla läkare eller någon invid stationen boende quinna för att lemna vård åt Johanna Albertina Wallerstedt och barnet, hvilket samma dag klockan omkring tre efter middagen aflidit och ej flyttats från modern förrän det av tillkallade personer omhändertagits, ty och som Provincialläkaren Karl Johan Jerling efterverkstäld rättsmedicinsk undersökning å Johanna Albertina Wallerstedts fosters döda kropp intygat att detsamma "omkommit genom blodförlust, uppkommen genom nafvelsträngens bristande underbindning, alltså och då Johanna Albertina Wallerstedt genom försummelse att vid berörda tillfälle tillkalla nödig hjelp visat synnerlig grof vårdslöshet och derigenom måste hafva ouppsåtligen varit vållande till sitt barns död, pröfvar Härads Rätten, jemlikt 14 Kap 9 § 2 momentet Strafflagen, rättvist döma Johanna Albertina Wallerstedt förhand i omförmälda hänseende ligger henne till last att hållas till straffarbete i tre månader, skolande Johanna Albertina Wallerstedt ersätta kostnaden för den å hennes fosters döda kropp verkställda rättsmedicinska undersökning med det belopp, Kongliga Mediacinalstyrelsen efter granskning af läkarens räkning bestämmers hvilket belopp vid bristande tillgång hos Johanna Albertina Wallerstedt skall af för sådant ändamål anslagna allmänna medel utgå. 

Hvad åter vidkommer Anders Gustaf Andersson, så må han genom sitt åtgörande vid det tillfälle Johanna Albertina Wallerstedt framfört ifrågavarande barn måste anses  hafva ouppsåtligen genom afärsiglighet (?) varit vållande till barnets död, finner Härads Rätten, jemlikt 1 mom i ofvanoberopade lagrum, skäligt fälla Andersson att här få böta ett hundra kronor, som kronan tillfalla 

och åligger det Johanna Albertina Wallerstedt samt Andersson, whilkendera gälda gitter, ersätta såsom vittnen i målet hörda Banvaktsförmannen Sven Carlbergs hustru Mathilda Carlberg, Barnmorskan Chrstina Eriksson och Skräddaren Lars Erik Dufbergs hustru Alma Charlotta Dufberg vid Strömsholm för deras inställelse med sex kronor till demhvar, hvilka beloppen ega att förslagsvis af allmänna medel utbekomma. 

Efter meddelade besvärshänvisnng förklarade såväl åklagaren som Johanna Albertina Wallerstedt och Andersson sig med detta utslag nöjda, hvarefter Johanna Albertina Wallerstedt till cellen återfördes. 

Kriminalvårdsanstalten i Västerås

Kriminalvårdsanstalten i Västerås (U) D2da:10 (1880-1890) Bild 29 / sid 26

Johanna Albertina Wallerstedt kom till Kriminalvårdsanstalten i Västerås som fånge nr 360. Hon skrivs in med personnummer och adress (Strömsholm i Rytterne socken) och en redovisning av att föräldrarna är döda - modern 1864 och fadern 1879. 

- Uppfostrad i hemmet till konfirmationen - sedan varit i tienst senast vid Strömsholm - 1 ...tugg i Klockrike 1866 s.g. i Åkers församling, Södermanland 1977. 

- 3 bröder 2 systrar - 1 bror Johan August i Wågnstad - 1 syster Mathilda borta i ... i Enköping hos jernhandlare Jansson. 

Ankom till fångvårdsanstalten på grund av Barnamord. Ouppsåtligen vållande till sitt barns död. 

Klarar innantilläsning. Kan skrifva men ej räkna. 

Ur fångrullan:

Kriminalvårdsanstalten i Västerås (U) D2aa:19 (1879-1880) Bild 2240

Fånge 360 Wallerstedt Johanna Albertina född 23/4 1851 i Lljung socken af Linköpings län och 
sist mantalsskrifven i Rytterne socken af Westerås län. Piga Ogift.
Längt 5,2 fot. Ordinär växt. Blåa ögon. Brunt hår. Trubbig uppstående näsa. Ovalt ansikte.

Barnamord Länsman Östin. Stefringe Häradsrätt den 27/11 och den 4/12 1880 dömd.
Barnamord. Dömd af Snefringe Häradsrätt den 4/12 1880 enligt 14 kap 9 § 2 mom Strafflagen, för
det hon försummat tillkalla nödig hjelp och visat synnerlig grof vårdslöshet och derigenom måste hafva ouppsåtligen varit vållande till sitt barns död, att hållas till straffarbete i 3 månader. 
(innehåller text även från nästa bild)

Ankom 9/12 1880
3 månaders straffarbete började den 9 december 1880 och slutade den 9 mars 1881.

Första kolumnen: persedlar hon hade med sig. Se nedan: 
Kontant 11,00 minus diverse 2,98. Kontant 14,14. Kvitteras: 9 mn 1... 12 (myntslag?)
1881 mars 9. Frigifven med prestbetyg och afgått till jernväg till Strömsholm där hon hade tjenst.

Persedlar hon hade med sig: 

Obs! Egenhändig namnteckning
Kriminalvårdsanstalten i Västerås (U) D2aa:19 (1879-1880) Bild 2240

3 kjortlar 4.00

4 tröjer 2.00

6 linntyg 2.00

1 kappa 3.00

2 amin 0,50

1 muff 4.00

1 mufftis 4.00

1 boa 1.00

3 schular 2.00

8 par strumpor 1.00

5 Kalsonger 1,50

11 Näsdukar 2.00

1 Yllelif 0,50

2 par kängor 3.00

3 par manchetter 0,75

2 kappor 0,12

2 kammar 0.12 

flaska och Nattsärk 0,75

handskar 0,50 

Sedella

Arbetsförtjenst 6,12 

Summa 13,12

Johanna Albertina Wallerstedt måste ha varit en fin flicka när hon inställde sig till straffarbete. Hennes packning då skulle nog kunna motsvara en normal packning idag. Hon hade brunt hår och blå ögon och var klädd i kappa, kängor, handskar och muff. Hon hade till och med en boa runt halsen. I muffen, som man stoppade in händerna i, fanns ofta ett litet lönnfack för pengar om man hade några. 

Det finns en bouppteckning efter Johanna Albertina Wallerstedt 

född 18510423 - 19190416 

död Frösunda Jernvägsstation, Frösunda socken. 

Stockholms läns västra domsaga 1901-1919

Reg år 1919

Höstting 

Tingsnr 1

Bouppteckning nr 42

Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:18 (1919-1920) Bild 3690 / sid 42

År 1919 den 12 Juli förrättades af undertecknade laga Bouppteckning efter Stationsföreståndaren Anders Gustaf Wallerstedt, Frösunda jernvägsstation, Frösunda socken, hustru Johanna Albertina född Wallerstedt, vilken född den 23 april 1851 afled den 16 april 1919 efterlämnade såsom arfvingar:

A) Äkemannen Anders Gustaf Wallerstedt, Frösunda

B) 5 barn, myndiga och kallade

   1) dotter Lärarinnan Ester Victoria Wallerstedt, Grovsta Länna socken

   2) dotter lärarinnan Hilma Elisabeth Wallerstedt, Stockholm

   3) son förste stationsskrifvaren Ture Gustaf Emanuel Wallerstedt, Stockholm

   4) son stationsskrifvaren Cyrus Sven Edvard Wallerstedt, Stockholm

   5) dotter Kontorsskriverska Siri Elionora Johanna Wallerstedt, Frösunda

Boet uppgafs under edlig förpliktelse af änkemannen samt antecknades och värdeades i följande ordning: Boets tillgångar: Här följer några sidors uppräkning av makarnas tillhörigheter. 

...

Summa tillgångar Kr 8 222.51

Summa skulder Kr 1 518.60

Återstående behållning: 6 703.91

Sålunda efter uppgifet antecknat och värderat betygar

Frösunda som ofvan

Oläslig namnteckning och Albert Östervall 

Boupptäckningsmän

Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:18 (1919-1920) Bild 3710

Att allt vad till boet hörer blivit riktigt uppgivet och ej något med vilja och vetskap dolt eller utelämnat, betygar under edlig förpliktelse 

A G Wallerstedt (egenhändig namnteckning)

Vid bouppteckningen närvarade:

Esther Wallerstedt, Hilma Wallerstedt, Siri Wallerstedt, Cyrus Wallerstedt och Ture Wallerstedt

Se deras namnteckningar ovan.

Reservation för läs- och skrivfel.

Se också: 

• Josef Anderssons intervju med Siri Wallerstedt i september 1978, publicerad i hembygdsföreningens tidskrift (Sockenstrunt Nr 2, 1978) under rubriken "Sekelskiftets Frösunda" som du hittar här. 
• Sockenstrunt No1, 1996, "Mellan hägg och syren" sedan Siri Wallerstedt gått ur tiden som du hittar här. 

_________________________________________

Siris brorson, släktforskaren Sven Wallerstedt,

fyller i eventuella luckor:

W.1 Anders Gustaf (Andersson) Wallerstedt, f 1860 7/2 i Norr­köping (S:t Johannes fs), d 1924 9/8 i Frösunda (A); stationsföreståndare, Frö­sunda. – Tog "med Faderns tillst" anställning 1875 (enligt hfl). Han arbe­tade enligt dottern Siris upp­gift 1992-08-26 som "pinn­pojke" (lantmäteribiträde) åt schaktmäs­taren vid byggandet av Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg (OFWJ) genom Näsby, som pro­jekte­rades 1872. Han var 1880 stationskarl (med inne­tjänst) vid OFWJ på Ströms­holms stn i Rytterne fs utanför Västerås (ut­flyt­tad från Blacksta till denna fs 1880 2/11). Denna station hade som stationsföreståndare Pär Gustaf Haver­man, vilken var änkling och som hushål­lerska an­ställt Johanna Waller­stedt år 1878. Tycke uppstod snabbt mellan Hanna och Gustaf, vilket resulterade i en överraskande graviditet. Hon födde den 30 oktober 1880 en son som avled strax därpå utan att Hanna påkallat hjälp (Se nedan). Den 1 maj 1881 gifte sig Hanna och Gustaf, som år 1885 följde med Haverman till Stockholm Östra (SRJ). De flyttade senare via Stocksund strax nordost om Stockholm, där han blev stationsmästare, till den något större stationen Frösunda halvvägs till Norrtälje, där Gustaf fick samma befattning.

År 1885 hade Haver­man an­ställts vid SRJ (Stockholm-Roslagens Järnvägar) i Stockholm (där han senare blev kamrer), och då följde Anders Gustaf med och fick samma år (15/10) arbete som sta­tionskarls­för­man på Stock­holm Östra. Enligt dottern Siri var det också Haverman som överta­la­de Anders Gus­taf att i anslut­ning till flyttningen till Stockholm anta Hannas efternamn som gemensamt familjenamn, vilket Hanna till en början motsatte sig. Som kon­tors­kunnig beford­rades han 1886 1/11 till stations­mästare vid Stock­sunds stn, och 1897 1/11 befordra­des han till stationsmästare vid Frösunda stn, som vid denna tid var större än Stocksunds stn. – Tilldelades Patriotiska sällskapets silvermedalj 1910 21/10 och guldmedalj i 2:a storleken 1921 10/12.

- G 1881 1/5 i Rytterne fs m Johanna (Hanna) Albertina Wal­lerstedt, f 1851 23/4 i Ljungs fs (E), d 1919 16/4 i Frösunda; dot­ter till rättaren på Råby Skattegård i Ljungs fs, senare torparen Per Fredrik Wallerstedt (son till bro­vaktaren Anders Wallerstedt o h h Johanna Charlotta Ehr­lund) o h h Anna Christina Eriksdotter (dot­ter till livgrenadjären i Blix­torp, Ljungs fs, Erik Bäck o h h Maja Lena Si­monsdotter).

B a r n:

       N.N. (son), f och d 1880 30/10 i Rytterne fs. (Se bl.a, protokoll från Snev­ringe häradsrätt 4/12 1880, § 94). Hanna var osäker på om hon verkligen var gravid och skulle föda men avstod från att kalla på sakkunnig hjälp från i första hand andra kvinnor på stationen. När barnet väl fötts klipptes navelsträngen men utan underbindning för att hindra blödning från snittytan. Detta ledde till stora blodförluster och barnets död. För denna ovarsamhet dömdes Hanna till 3 månades straffarbete, vilket avtjänades 9/12 1880 – 9/3 1881 på Västerås kriminalvårdsanstalt, och Gustaf dömdes att för sin ”oförsigtighet” böta 100 kronor, vilket ca 2024 torde motsvara ca 10 000 SEK. Den 10/4 1881 tog Gustaf och Hanna ut lysning, och den 1/5 samma år gifte de sig.

       Esther Viktoria (Wallerstedt) Persson, f 1882 10/3 i Rytterne fs, d 1972 17/6 i Länna fs (B); små­skollärare. Småskolelärarinneex. vid Ateneum för flickor i Stockholm 1902, var­efter lärare i Grovsta, Penningby, Länna fs. – Ordförande i Blåbandsföreningen Enighet i Grovsta, Länna fs, 1917, där hon utförde ett energiskt arbete inom nykterhetsrörelsen [Se ”På fädernas grund” (1942), sid. 120 ff och sid. 230]. Hon var också ledamot av fattigvårds­styrelsen, barnavårdsnämnden och styrelsen för Lännas Östra Röda Kors. - G 1921 13/11 i Frösunda m Johannes Theodor Persson, f 1887 10/9 i Länna, d 1982 5/10 i Norrtälje; son till jordbrukaren i Bodal, Länna fs, Per Erik Jansson o h h Anna Greta Jansdotter; trafik­bilsägare, seder­mera båtbyggare och hem­mans­äga­re, Grovsta. – Kassaför­valtare i Blåbandsföreningen Enighet från år 1930.

       Hilma Elisabeth Wallerstedt, f 1884 8/7 i Rytterne fs, d 1922 27/10 (lungtuberkulos, FI:3, s. 48) i Djurs­holm, Danderyds fs; små­skollärare. Småsko­lelärarinneex. vid Ateneum för flickor i Stock­holm 1904 1/6; lärare i Harg 1904-1905; lärare vid förbe­redande klasserna vid Ateneum för flickor 1905-1922. Og. – Rektor Arvid Bruno har i minnes­skriften "Ateneum för flickor 1881-1931" (1931) beskrivit Hilma som "stilla och lugn, fast och be­stämd, sträng och fordran­de, men på sam­ma gång god och vänlig, ... Hennes rena, ljusa anlets­drag och det guld­bruna håret, fäst i en väldig korg i nacken, ledde tanken osökt till madonnan. ... Hon var en enkel män­niska i ordets bästa bemärkel­se, med stark känsla för människo­vär­det och därför djupt upprörd över sociala orätt­visor" (sid 172).

       Thure Gustaf Emanuel Wallerstedt, f 1887 5/8 i Stocksund, Danderyds fs, d 1952 1/4 i Djurs­holm, Dande­ryds fs; stations­föreståndare. Elev vid SRJ 1903 25/10; extra kontors­biträde 1904 1/1; kontors­biträde 1908 1/1 vid Stockholm Östra; sta­tionsskrivare 1916; förste stations­skrivare 1919; stationsföreståndare med titeln ”stationsinspektor” (som endast användes för chefer vid större järnvägsstationer) vid Djurs­holms Ösby 1922 . Og. – Tilldelades Patriotiska sällskapets guldmedalj i 3:e storleken 1935 15/12.

       Cyrus Sven Edvard Wallerstedt (1890-1967), kontorsskrivare (W.1.1).

       Siri Eleonora Johanna Wallerstedt, f 1894 7/3 i Stocksund, Danderyds fs, d 1996 8/6 i Eneby­berg, Dande­ryds fs; kontorsskrivare. Postbiträde på Frösunda 1913; anställd vid SRJ:s kontrollkontor som extra kon­torsbiträde 1919 1/3, som extra kontorsskrivare 1919 1/7 och som or­dina­rie kontors­skrivare 1919 1/10. Kvarstod i denna befattning vid pen­sioneringen då SJ över­tog SRJ 1959 1/7. Arbetade efter detta under några år på Postver­ket. – Siri tilldelades Patriotiska sällskapets guldmedalj i 3:e stor­leken 1945 12/8.

Siri spelade gärna piano och hon skrev åtskilliga dikter. Hon fick efter pensioneringen ett flertal av dessa publicerade. En av hennes dikter, "Mellan hägg och syrén", har ton­satts av Claes Svanberg och spelats in 1990 på grammofon­skiva med Nina Lizell, som också framfört detta stycke i TV 1990 23/10. Dikten ”Seklernas sus” har bl.a. publicerats i boken ”Smålands Gille i Göteborg 1873-2023” (2023).

Flyttade från Belevägen 3, Djursholm, år 1979 till Mejramgränd 27, Enebyberg.

– Sambo ca 1972 – 1978 med Joh(a)n Sterner (inflyttad ca 1972), f 1879 24/8, d 1978 3/5 i Djursholm, Danderyds fs; järn­vägstjänsteman (konduktör). 

W.1.1 Cyrus Sven Edvard Wallerstedt, f 1890 20/10 i Stocksund, Danderyds fs, d 1967 17/8 i Växjö; kon­torsskrivare vid SJ. Avgångsbetyg från Frösunda skola 1901 2/7 efter undervisning i klasserna I-IV med högsta betyg i 8 ämnen, bl.a. räkning, historia och geografi. Studentexamen som privatist vid Stockholms Högre Latinläroverk å Norrmalm 1917 20/12 med näst högsta betyg i geografi och matematiskt arbete. Elev vid SRJ 1906 20/4; extra kontorsbiträde 1907; extra stations­karl 1908 1/8; extra kon­tors­biträde 1911 1/9, kontorsbiträde vid SRJ:s byråavdelning 1912 1/1 -1915; Kontors­arbetare vid SJ 1917; sta­tionsskri­va­re 1918 1/4; senare kontors­skrivare. Genealog.

– Under en resa till­sam­mans med vännen och släk­tingen Olle Törnell till dennes moster i Les­sebo fick Cyrus p.g.a. brist på sängplatser ta in på pensionat Flustret, som då fö­restods av Wi­vika Kru­sell.

- G 1940 5/9 m Karin Wivi­ka Maria (Kru­sell) Wallerstedt, f 1912 11/4 i Sköldsta, Kvenneberga (G), d 1991 10/9 i Växjö; dot­ter till komministern i Kvenneberga Carl Johan Krusell (son till organisten och skolläraren i V. Torsås (G), Per Adolf Kru­sell o h h Lena Sofia Anders­son) o h 2:a h småskolläraren Elisabeth Maria, f Ahlin (dotter till kyr­koher­den i Ystad Zackarias Ahlin o h 1:a h Eleonora Elisabeth Laura, f Rosen­blad [nr 2013]); hushålls­förestån­dare vid pensionat Flustret, Lessebo. Realexamen 1929 i Alvesta; hushållselev 1929-1931 hos fröken Adelheid von Schmiterlöw på Tagels herrgård i Mistelås (G) ca 2 mil NV om Sköldsta, som enligt mormoderns gästbok gästade Wivikas mor 1929, 1930, 1934 (3 ggr) och 1942; hushållskurs vid prof. Viggo Christian­sens kliniks hushållsskola i Hellerup norr om Köpenhamn 1932-1933. Hushållerska på Tagels herrgård 1933-1934 och i Köpenhamn 1935-1937; föreståndarinna för Pensionat Flustret i Lessebo 1937-1938. 

– Cyrus och Wivika flyttade 1946 med sina tre barn från 8-rums-villan i Djursholm, där han från ca 1922 bott med sina tre barnlösa syskon – Thure och Siri samt Hilma (död där 1922) till det omoderna 3-rums-torpet Källeberg i Hov, Växjö, med tillträde den 1 april 1946. 

/Sven Wallerstedt 2024-07-30

Varmt tack!