fredag 4 december 2020

Erold Sandqvist


Vallentuna kommuninfo nr 2, 1976



Erold Sandqvist är nog för de allra flesta känd som den glade socialchefen och möjligen också överförmyndaren. 

Texten ovan ur Runebergs "Biografiskt album för Svenska Missionsförbundet, sjunde upplagan, 1964" avslöjar dock att han även var pastor. Om jag har hört det tidigare så hade jag glömt det. 

Erold Sandqvist var född 29/12 1928 i Hille socken, Gävleborgs län. Han gick ur tiden den 28/3 2020 sedan han klättrat upp på en stege för att byta gardiner, fallit ner och skadat sig. 
- Han levde inte länge efter det, säger pastor Bo Schylander. 

När Erold Sandqvist skrev sitt brev här intill i december 1995, så var det för att han givit ut några böcker som han ville marknadsföra. 

Boken "Helgade Hus" är lite speciell. Innanför det vackra omslaget sitter själva boken upp-och-ner. Synd att det inte är lika värdefullt som om man hade hittat ett gult 3 shilling bancos frimärke. Nåväl, det gick ju bra att få en artikel i lokaltidningen med ett makulatur också. I Norrtälje tidning fick boken en helsida av kulturskribenten Esse Jansson. Det var sannerligen fint som snus då. I Lokaltidningen blev det en halvsida. Men sånt är mest en slump. 

Kommuninformation
Nr 5, 1974


Lokaltidningen
Nr 4, 1996
 
Han berättar om bönehus i Vallentuna
 
Erold Sandqvist
Foto: Monica Antonsson

(VALLENTUNA)
En inventering av frikyrkorörelsens 300 byggnader i Stockholms läns 24 kommuner har sett dagens ljus.
”Helgade Hus” heter boken där överförmyndare Erold Sandkvist berättar om bönehusen i Vallentuna.

Frikyrkorörelsen, som har sina rötter i 1600-talet, uppstod ursprungligen som en protest mot den protestantiska kyrkans stränga förmyndarskap. På 1700-talet förbjöds frikyrkorna i Sverige varpå det blev förbjudet att samlas i hemmen och läsa bibeln. Att hålla bönemöte var ett direkt hot mot kyrkan.

I mitten av 1800-talet började religionslagarna lösas upp varpå frikyrkorna gjorde sitt intåg i landet. Den svenska väckelsen dominerades av baptister och norrlandsläsare innan strömningar från USA och England formade nya fria samfund. Därmed började också bönehusen växa upp runt om i landet. 

Många är borta
- Många va bönehusen är borta nu, säger Erold Sandqvist från Vallentuna. De har sålts och blivit permanentbostäder eller helt enkelt bara förfallit.

Erold Sandqvist menar att väckelserörelsen, precis som andra folkrörelser, var en del av den demokratiska processen. Människorna hade helt enkelt ett behov av att frigöra sig från förmyndarsamhället.

- Det var samma sak med nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. De är i stort sett årsbarn allihop. Det började med att folkskolan kom till 1842. Folk lärde sig läsa och kunde så småningom bilda sig en egen uppfattning om saker och ting. De ifrågasatte och började diskutera.

Erold Sandqvist
Foto: Monica Antonsson
Söndagsskola
Väckelsen började ofta med en enkel söndagsskola i hemmen för att barnen skulle få lära sig den bibliska historien. Så småningom ledde söndagsskolan fram till bildandet av en församling. 
- Prästerna hade väldig makt på den tiden. De kunde ta länsman med sig och upplösa en frigudstjänst om de så ville. Straffet för en sådan var utvisning, böter eller till och med fängelse. 

Föreningsteknik
Genom frikyrkorna fick även ”enkla” människor öva sig i att framträda. De organiserade sig och lärde sig föreningsteknik vilket ledde fram till att de allt oftare vågade yttra sig även i andra sammanhang.

Frikyrkorörelsens gedigna föreningshistoria löpar minst hundra år tillbaka i tiden. Det är den, eller rättare sagt dess byggnader, som nu har dokumenterats i ”Helgade Hus” under ledning av pastor Hans


Ljunggren. Varenda kommun i Stockholms län har inventerats och Erold Sandqvist har tagit sig an bönehusen i Vallentuna. Han har lusläst dokument och intervjuat gamla kommuninvånare. Därför får vi veta att baptisterna i Kårsta inte bara drev bönehus utan också barnhem och skola för sina 60 elever.

- De tvingades upphöra med skolan för att de inte undervisade enligt Luthers lilla Katekes, säger Erold Sandqvist och berättar vidare om barnmorskan Eurenius som startade missionshus under namnet ”Guds församling i Vallentuna”.

Affär med bönsal
- Ekskogens Bönsal kom till i samband med att Roslagsbanan började byggas 1885. Det var egentligen en affär med bönesal och lägenhet ovanpå.
- Många missionshus och kapell har försvunnit nu. Angarns kapell till exempel, Ekskogens bönsal, Klippans kapell och Frösunda kapell. Det var därför i sista stund den här boken kom till.
Monica Antonsson


Foto: Monica Antonsson

Erold Sandqvist ville gärna puffa lite för sin andra bok "Svanabyn", en 356 sidor tjock bok om en lappländsk by, dess befolkning och historia. Utgiven av Svanabyns historiska förening 1995. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar