Malte Brunnberg ville bevara Björkhaga. Skänkte sitt livsverk till Naturskyddsföreningen som styckade och sålde...

Malte Brunnberg i Björkhaga vid Lingsbergsvägen

Foto: Monica Antonsson 1996

Lokaltidningen 

Nr 44, 1996 

Tennisbanor och haravel 

(VALLENTUNA) 

Det var den ohälsosamma storstadsluften som fick Malte Brunnbergs föräldrar att flytta till Vallentuna om somrarna. Året var 1905 och doktorn hade rekommenderat en trakt med barrskog och frisk luft för de sjukliga barnen. 

Efter några år i ett torp 

blev Lingsbergs gamla skola deras sommarställe 

Malte Brunnberg 1996
Foto: Monica Antonsson

Nu fyller Malte 80 år

Malte är numera bofast i skolan som kallas Björkhaga. Lärarbostaden med kakelugn är sovrum och den forna skolsalen finrum med salsbord, soffgrupp och TV. Det mesta är sig likt utom taket som är sänkt någon meter. Golvet är av gedigna 18-tums plank från skogen utanför om än nyslipat och renoverat. Vasaugnen i finrummet, kakelugnen och en vedspis i köket värmer upp hela huset.

Färdig 1884

Lingsbergs skola stod färdig 1884 och betjänade i första hand statarna och torparna kring Lingsbergs gård. Men undervisningen flyttades därifrån och skolan blev sommarhus. Maltes familj tog tåget ut från stan och promenerade hit upp från stationen. Femton grindar spärrade Lingsbergsvägen på den tiden. Påpassliga torparungar kunde med andra ord tjäna en och annan grindslant.

- Kor, tjurar och hästar gick lösa på vägen då. Men de kom inte så långt tack vare grindarna. Vi delade på väghållningen, varje fastighet hade ansvar för sin bit. 

Det hände att det kom en bil. Det var fiskbilen, slaktarbilen, bryggbilen och brödbilen vars chaufförer hade ett väldigt besvär med att öppna grindar och mota bort kor. Och så kom strömmingshandlaren på cykel från Norrtälje. 

- Allt utom mjölk fick vi hemkört. Nu måste man cykla ner till Vallentuna om man vill ha något.

40 år i soffan 

Föräldrarna Matilda och Edvard Brunnberg
gifte sig 1894 och köpte Björkhaga 1923.
Foto: Georg Pettersson 1930.
Vallentuna bildarkiv. 

Malte föddes 1916 hemma i soffan på Roslagsgatan. 

I närmare 40 år sov han i samma soffa. Första världskriget rasade och det var fattigt trots att Maltes pappa var skräddarmästare med eget skrädderi. Sju barn föddes i familjen varav ett dog i späd ålder. 

Malte berättar hur väglöss kunde sitta i taket och trilla ner på de sovande barnen på sommarstället. Det 

hände till och med att de kröp in i munnen. Löss smakar ungefär som svarta vinbär, får vi veta. 

- Jag har 50 buskar i trädgården. Jag plockar bär    och säljer. Men aldrig att jag stoppar ett bär i munnen!    

                                                                                      

Odlade kaniner 

Maltes pappa köpte den gamla skolan med fem tunnland mark 1923. Köpeskillingen var 7500 kronor. 

- Jag flyttade hit ut 1943 för att odla kaniner. Det var krig, ransonering och ont om kött. 

Vallentuna var mest järnvägsstationen, restaurang Flugan, syskonvillorna, prästgården och några sommarstugor. Och gamle smeden hade sitt. Dit åkte Malte och slipade borr för en 25-åring. 

En gång hade tjuvar länsat hans kaninburar. Landsfiskalen hittade slaktplatsen i Åbyholmsskogen och kunde så småningom gripa tjuvarna på Östra station. 

Malte Brunnberg 1996
Foto: Monica Antonsson

Tennisbana 

Malte var intresserad av tennis och drömde om en egen tennisbana. Hösten 1933 började han och en bror schakta bort torv och stora stenar från en utvald plats. På sina ställen fick de till och med spränga sig fram. Efter några år stod banan klar.

- Tennisstjärnan Janne Lundqvist har varit här och spelat, påpekar Malte. Vi spelade dubbel, han och jag. 

Malte började odla en korsning av fält- och skogshare för utplantering i skog och mark. Forskare från New York fick upp ögonen för djuren vilket ledde till export. 

- Jag slutade när jag inte fick tillräckliga garantier för att djuren behandlades på ett bra sätt. Sista haren såldes till utplantering 1988. 

Malte är pensionär numera. Han hyr ut sin tennisbana, odlar julgranar och säljer vinbär. De som besöker hans fina trädgård finner kylda drycker i jordkällaren. 

Malte kokar sin tvätt i en gryta på vedspisen och lagar mat som i storkök. Alla hans recept är för sex personer. Han odlar potatis, bruna bönor och kålrötter och hankar sig fram på en ytterst blygsam pension. Sedan 1939 för han dagbok om väder och vind, speciella händelser tar han med sedan mitten av 70-talet. Den 12 oktober fyllde han 80 år. 

- Jag har det bra, säger han och plockar ett visset blad från sommarens sista begonior. Jag har inga planer på att flytta. 

Monica Antonsson

Malte Brunnberg i sin fina trädgård 1996.
Foto: Monica Antonsson

Amerikabesök avreser från Vallentuna station.
Okänd fotograf 1934.
Vallentuna bildarkiv

Den här bilden finns i Vallentuna bildarkiv. 

Jag kan inte låta bli att undra om det var den här kontakten som gjorde att Malte kunde exportera harar till Amerika. 

Malte Brunnberg, Björkhaga Lingsberg, hade en moster som var gift i USA med Arthur Borer. 

1934 kom den amerikanska familjen på besök till släktingarna i Vallentuna. Bland annat deltog man i logdansen på Lingsbergs gård och såg soluppgången tidigt på morgonen. 

Paret Alma och Arthur Borer fotograferades vid Vallentuna järnvägsstation några dagar efter midsommar, på den första etappen av resan åter till USA. 

Arthur Borer avled 1949 i Phoenix, Arizona. Alma Borer besökte Sverige ytterligare en gång, 1954.

Familjen Brunnberg vid Björkhaga, Lingsbergs fd småskola
Foto: Maurits Brunnberg 1927. Vallentuna bildarkiv.

Vallentuna bildarkiv:
Björkhaga vid Lingsberg, f d Lingsbergs småskola, inköptes av Edvard och Matilda Brunnberg 1923. Familjen hade tidigare hyrt både Björkedal, strax öster om Björkhaga, samt småskolan ett par år tidigare för att ge barnen möjlighet att få frisk luft, eftersom man bodde på Roslagsgatan 21 i Stockholm.
Skolans ingång fanns 1923 på skolans norra sida. En ny veranda med ingång från söder byggdes 1927. Utanför grinden står familjen Brunnberg, fr v Malte, modern Matilda, fadern Edvard, Melker, Magda samt Martin med hustrun Svea och barnen Birgit och Lars.

Vallentuna Steget
I Vallentunasteget nr 37, 2005, skrev Anna Wilson om Malte Brunnberg och hans hem Björkhaga under rubriken:

Naturskyddsföreningen säljer donation från Vallentunabo efter bara ett år.

Det visar sig att Malte hade gått ur tiden och testamenterat sitt hem till Naturvårdsföreningen som bestämt sig för att stycka marken. Maltes släktingar var upprörda och systerdottern Ann-Kristin Dagberg berättade:
- Maltes hela hans värld kretsade kring hemmet och tomten. Han lämnade ogärna Vallentuna utan såg hellre att vi besökte honom. Jag förstår att Naturskyddsföreningen inte har resurser att sköta om Maltes egendom som den är, men det kunde de ha sagt från början.

Hon hade försökt komma till tals med Naturskyddsföreningen utan att lyckats. De lät i sin tur ekonomichef Jonas Romson uttala sig i Vallentuna Steget.
- Det här har varit ett knepigt ärende för oss. Men jag tycker att vi har kommit fram till en lösning genom att stycka av huset och en liten tomt runt det som vi ska försöka sälja. Resten av egendomen behåller vi och gör stiftelse av. På så sätt kan vi bevara den för framtiden. Alternativet hade varit att sälja hela marken. Då hade den kanske blivit styckad i flera småtomter.
Artikeln illustrerades av Maltes fina hus där ett dussintal spekulanter klampade omkring.

Den som har träffat Malte Brunnberg inser lätt vilken katastrof Naturskyddsföreningens oförlåtliga skövling av egendomen innebär. Skamligt är bara förnamnet.

Vallentuna Steget (för)
Nr 38, 2005

Malte Brunnberg står det på ett kuvert i arkivet. Jag kan inte låta bli att plocka fram det efter Anna Wilsons utmärkta artikel förra veckan. I kuvertet finns bilder och anteckningar från en intervju 1996. 

Malte hade just fyllt 80 år. 

Förre socialchefen Erold Sandkvist tog mig med dit per cykel.

Malte Brunnberg 1996
Foto: Monica Antonsson

Malte Brunnberg bodde i Lingsbergs gamla skola, Björkhaga, vid Lingsbergsvägen. Huset var byggt 1884 och skolsalen till vänster hade förvandlats till finrum med salsbord, soffgrupp och TV. Lärarbostaden med kakelugn till höger var då hans sovrum. Golvet av 18-tums plank som hämtats från skogen utanför var renoverat och nyslipat. En Vasaugn i finrummet, kakelugnen och en vedspis värmde upp hela huset.

Malte berättade att Lingsbergs skola byggdes för barnen till statarna och torparna kring Lingsbergs gård. Men undervisningen flyttades därifrån och skolan blev sommarhus. Maltes föräldrar köpte såväl huset som fem tunnland mark för 7500 kronor 1923. Familjen tog tåget ut från stan om somrarna och promenerade upp från stationen. Malte var född 1916. Hans far var skräddarmästare med eget skrädderi. Sju barn föddes i familjen varav ett dog i späd ålder.

- Det var en doktor som rekommenderade mina föräldrar en trakt med barrskog och frisk luft för oss sjukliga barn, berättade Malte. Det var på grund av den ohälsosamma luften i stan som vi flyttade ut till Vallentuna om somrarna.

Sommaridyll full av löss
Femton grindar spärrade av Lingsbergsvägen på den tiden. Påpassliga torparungar kunde med andra ord tjäna en och annan grindslant. Kor, tjurar och hästar som gick lösa på vägen kom inte så långt tack vare grindarna.
- Det hände att det kom en bil, sa Malte. Det var fiskbilen, slaktarbilen, bryggarbilen och brödbilen. Och så kom strömmingshandlaren från Norrtälje på cykel. De hade ett väldigt besvär med att mota bort kor, öppna och stänga grindar. Väghållningen delade vi på. Var och en ansvarade för sin bit.

Livet på landet var emellertid inte bara idyll. Malte berättade hur vägglössen satt i taket och trillade ner på de sovande syskonen. Ibland kröp de till och med in i munnen.
- De smakar ungefär som svarta vinbär, sa han.
Det var därför han aldrig åt just svarta vinbär, trots att han hade 50 buskar i trädgården. Han plockade och sålde men han åt aldrig.

Drömde om tennisbanan
Malte Brunnberg flyttade ut till Vallentuna 1943. Det var krig, ransonering och ont om kött, så han födde upp kaniner.
- Av Vallentuna fanns bara järnvägsstationen, restaurang Flugan, syskonvillorna, prästgården och några sommarstugor. Och så Smed-Kalle förstås. Smedjan låg där Vallentuna motor ligger i dag. Till honom åkte jag och slipade borr för 25 öre styck.
Maltes stora dröm var en egen tennisbana. Hösten 1933 började han och hans bror spränga och schakta bort både torv och stenar. Några år senare stod hans stolthet klar.
- Tennisstjärnan Janne Lundqvist har varit här och spelat, berättade han. Vi spelade dubbel tillsammans, han och jag.

Malte födde på senare år upp en korsning av fält- och skogshare för utplantering i skog och mark. En forskare från New york blev så intresserad att många djur såldes på export.
- jag slutade när jag inte fick tillräckliga garantier för att djuren behandlades väl.

   

Malte Brunnberg i Björkhaga 1996
Foto: Monica Antonsson

Värnade sitt livsverk 

Malte levde på en ytterst blygsam pension och drygade ut hushållskassan genom att hyra ut tennisbanan, sälja svarta vinbär och odla julgranar. Han kokade sin tvätt i en gryta på vedspisen och lagade mat ekonomiskt för minst sex personer åt gången. I de välansade trädgårdslanden växte dessutom potatis, bruna bönor och kålrötter. För besökare till tennisbanan hade han ett lager kylda drycker i jordkällaren.
- Jag för sedan 1939 dagbok om väder och vind, sa Malte. Speciella händelser tar jag med sedan mitten av 70-talet.
Malte Brunnberg vårdade och älskade sitt hem, dess historia och i synnerhet sin tennisbana. För ett år sedan gick han ur tiden. Hans önskan var att livsverket skulle få bestå som en grön lunga i bebyggelsen. Vilken uppgift för exempelvis Hembygdsföreningen! 

Malte donerade sitt livsverk till Naturskyddsföreningen. Det var inte så kokt men han trodde på dem. Frågan är varför de tog emot den?
Monica Antonsson

Hittat på nätet: 

Dokumentation av fastigheterna Lingsberg 1:5 och 1:6 i Vallentuna socken.

Många bilder. 

Kan läsas i sin helhet på nätet.