 |
| Från vänster: Sigge Paling, Lennart Johansson, Arne Arvidsson, Göran Lundblad, Stuffa Thingberg, Tommy Ullgren och Kerstin Söderström i slutet av 50-talet. |
Det är Stuffa Thingberg som bjuder på bilden i Uno Skölds facebookgrupp " Så var det i Vallentuna".
Det är en fantastisk bild. Jag har bett Stuffa att få lägga den här och väntar just nu på svar...
Stuffa är för övrigt son till denna fantastiska kvinna.
I gruppen berättar Kjell Berglöf att Arne Arvidsson - likt Sigge Parling - spelade många år med både Djurgården och landslaget och att hans meritlista inom såväl bandy som fotboll var rejält lång.
- Arne Arvidsson var landslagsmålvakt i fotboll och framstående även i bandy, dock osäker på om han var uttagen i bandylandslaget. Arne Arvidsson med familj på Bällstavägen, i ett av de vita radhusen (Hasselgården) mitt emot Heidmarks. Inte långt från Sigge Paling alltså.
Bällsta 2:79 (1960)
Sigvard "Sigge" Emanuel Parling, född 26 mars 1930 i Forsbacka, Valbo församling, Gästrikland, död 17 september 2016 i Forsbacka,[1] var en svensk fotbollsspelare, vänsterhalvback, som spelade 37 landskamper för Sverige. Han vann två SM-guld för Djurgårdens IF, 1955 och 1959, samt spelade i Sveriges lag i finalmatchen mot Brasilien vid VM i fotboll 1958. Sigge Parling tillhörde den svenska eliten även som bandy- och ishockeyspelare.
Sigge Parlings yrkeserfarenhet som smed och hans kraftfulla och hårdföra spelstil gav honom smeknamnet "Järnkaminen", vilket sedermera resulterade i att även fotbollsklubben DIF kom att kallas för Järnkaminerna. Klubbens officiella supporterförening heter även den, Järnkaminerna.
Parling kom till Djurgårdens IF 1949 och stannade kvar där, med undantag för en kort period 1957 då han spelade för Lycksele IF i division II Norrland, tills Djurgården åkte ur allsvenskan 1960. Han avslutade sin fotbollskarriär i Sandvikens AIK 1967. Parling var även framstående i bandy med landslaget och IK Sirius där han var med i laget som tog SM-guld 1961.
Han arbetade som byggnadsingenjör fram till sin pension och bodde med sin fru Nea fram till 2005 på en gård i Finnböle i Hedesunda, där han födde upp travhästar. Sigge Parling var Stor Grabb i såväl fotboll som bandy.
- Arne Arvidsson var landslagsmålvakt i fotboll och framstående även i bandy, dock osäker på om han var uttagen i bandylandslaget. Arne Arvidsson med familj på Bällstavägen, i ett av de vita radhusen (Hasselgården) mitt emot Heidmarks. Inte långt från Sigge Paling alltså.
2:79 Bällsta Sigge Parling
(Ska vara Clerks väg 4)
Sigge Parling var 1970 bosatt i Hedesunda så det blir svårt att reda ut exakt vilket hus 2:79 är.
Sigvard "Sigge" Emanuel Parling, född 26 mars 1930 i Forsbacka, Valbo församling, Gästrikland, död 17 september 2016 i Forsbacka, var en svensk fotbollsspelare, vänsterhalvback, som spelade 37 landskamper för Sverige.
Bällsta 2:79 (1960)
Parling Sigvard född 26/3 1930 i Valbo, Gävleborgs län. Ingenjör.
Parling Linnea Elisabet född 15/5 1930 i Högbo, Gävleborgs län
Barn:
1. Karl Sigvard Parling född 1/9 1951 i Sankt Görans förs
2. Tore Orvar Parling född 16/9 1958 i Vallentuna
Sigvard "Sigge" Emanuel Parling, född 26 mars 1930 i Forsbacka, Valbo församling, Gästrikland, död 17 september 2016 i Forsbacka,[1] var en svensk fotbollsspelare, vänsterhalvback, som spelade 37 landskamper för Sverige. Han vann två SM-guld för Djurgårdens IF, 1955 och 1959, samt spelade i Sveriges lag i finalmatchen mot Brasilien vid VM i fotboll 1958. Sigge Parling tillhörde den svenska eliten även som bandy- och ishockeyspelare.
Sigge Parlings yrkeserfarenhet som smed och hans kraftfulla och hårdföra spelstil gav honom smeknamnet "Järnkaminen", vilket sedermera resulterade i att även fotbollsklubben DIF kom att kallas för Järnkaminerna. Klubbens officiella supporterförening heter även den, Järnkaminerna.
Parling kom till Djurgårdens IF 1949 och stannade kvar där, med undantag för en kort period 1957 då han spelade för Lycksele IF i division II Norrland, tills Djurgården åkte ur allsvenskan 1960. Han avslutade sin fotbollskarriär i Sandvikens AIK 1967. Parling var även framstående i bandy med landslaget och IK Sirius där han var med i laget som tog SM-guld 1961.
Han arbetade som byggnadsingenjör fram till sin pension och bodde med sin fru Nea fram till 2005 på en gård i Finnböle i Hedesunda, där han födde upp travhästar. Sigge Parling var Stor Grabb i såväl fotboll som bandy.
PS. Jag kan inget om sport men jag har i alla fall varit hemma hos Kurre Hamrin i Florens... DS
 |
| Lagfoto på "Djurgårdens guldelva" 1959. |
Djurgårdens IF, fotbollslag i allsvenskan 1959. Stående från vänster. Hans Karlsson, Lars Broström, John "Jompa" Eriksson, Birger Eklund, Eje Nilsson, Gösta "Knivsta" Sandberg. Knästående: Olle "Lappen" Hellström, Stig Gustavsson, Arne Arvidsson, Hasse Mild och Sigge Parling.
Arne Arvidsson
Målvakten:
Sven Arne "Arvid" Arvidsson, född 19 januari 1929 i Husby, död 79 år gammal den 23 oktober 2008 i Vallentuna, var en svensk spelare (målvakt) i fotboll och bandy. Arvidsson tog tre SM-guld i fotboll med Djurgårdens IF, 1955, 1959 och 1964
1950-52 Långshyttans AIK
1952-65 Djurgårdens IF
1954-65 Sveriges lanslag
Djurgården om:
Arne Arvidsson var alltid där bollen befann sig, utan att behöva ägna sig åt akrobatik. Denna goda förmåga att stå rätt placerad kombinerad med gräppsäkerhet och stort mod ledde till en imponerande meritlista med 241 allsvenska matcher, tre allsvenska guld: 1955, 1959 och 1964, 27 A-landslagskamper och 13 B-kamper.
Arvidsson var bland namn som "Knivsta" och Tumba en av de folkkäraste DIF-profilerna under 50- och 60-talet. Det hade mycket väl kunnat bli IFK Norrköping i stället för den lovande målvakten från Långshyttan i Dalarna men då den legendariske djurgårdsledaren Sigge Berghs bror visade sig ha samma födelseort gick flyttlasset snart till Stockholm. Året var 1952 och Arvidsson blev snabbt en stor favorit på Råsunda och en av landets bästa målvakter.
En av de riktigt stora djurgårdsprofilerna, målvakten Arne Arvidsson, har avlidit.
Arne ”Arvid” Arvidsson kom till Djurgården från Långhyttas AIK 1952. Debuten i Djurgårdströjan skedde samma år borta mot Helsingborg, året därpå blev Arne ordinarie. Det fortsatte han att vara till och med säsongen 1965, med ett kort avbrott 1957 då han tillhörde IFK Eskilstuna. Totalt blev det 501 A-lagsmatcher, varav 241 i Allsvenskan, och tre SM-guld, 1955, 1959 och 1964, med Djurgården på en meritlista som skulle kunna göras väldigt lång. Många anser att Arne Arvidsson är Djurgårdens absolut bästa målvakt genom tiderna. 1962-1966 vaktade Arne även målet i Djurgårdens bandylag.
Mellan 1954 och 1965 representerade Arne svenska A-landslaget vid 27 tillfällen och B-landslaget vid 13 tillfällen.
Arne Arvidsson föddes den 19 januari 1929 och avled i veckan vid en ålder av 79 år. Det är en av de riktigt stora djurgårdslegenderna som har lämnat oss. Våra tankar går främst till familjen och hustrun Siv och hela Djurgården Fotboll beklagar hans bortgång. Djurgården är en stor profil fattigare.
För att hedra Arne Arvidsson kommer det att hållas en tyst minut innan lördagens match mot Kalmar FF.
Sven Arne "Arvid" Arvidsson, född 19 januari 1929 i Husby, död 79 år gammal den 23 oktober 2008 i Vallentuna, var en svensk spelare (målvakt) i fotboll och bandy. Arvidsson tog tre SM-guld i fotboll med Djurgårdens IF, 1955, 1959 och 1964
1950-52 Långshyttans AIK
1952-65 Djurgårdens IF
1954-65 Sveriges lanslag
Utmärkelser: 3 SM-guld i fotboll
Djurgården om:
Arne Arvidsson var alltid där bollen befann sig, utan att behöva ägna sig åt akrobatik. Denna goda förmåga att stå rätt placerad kombinerad med gräppsäkerhet och stort mod ledde till en imponerande meritlista med 241 allsvenska matcher, tre allsvenska guld: 1955, 1959 och 1964, 27 A-landslagskamper och 13 B-kamper.
Arvidsson var bland namn som "Knivsta" och Tumba en av de folkkäraste DIF-profilerna under 50- och 60-talet. Det hade mycket väl kunnat bli IFK Norrköping i stället för den lovande målvakten från Långshyttan i Dalarna men då den legendariske djurgårdsledaren Sigge Berghs bror visade sig ha samma födelseort gick flyttlasset snart till Stockholm. Året var 1952 och Arvidsson blev snabbt en stor favorit på Råsunda och en av landets bästa målvakter.
En av de riktigt stora djurgårdsprofilerna, målvakten Arne Arvidsson, har avlidit.
Arne ”Arvid” Arvidsson kom till Djurgården från Långhyttas AIK 1952. Debuten i Djurgårdströjan skedde samma år borta mot Helsingborg, året därpå blev Arne ordinarie. Det fortsatte han att vara till och med säsongen 1965, med ett kort avbrott 1957 då han tillhörde IFK Eskilstuna. Totalt blev det 501 A-lagsmatcher, varav 241 i Allsvenskan, och tre SM-guld, 1955, 1959 och 1964, med Djurgården på en meritlista som skulle kunna göras väldigt lång. Många anser att Arne Arvidsson är Djurgårdens absolut bästa målvakt genom tiderna. 1962-1966 vaktade Arne även målet i Djurgårdens bandylag.
Mellan 1954 och 1965 representerade Arne svenska A-landslaget vid 27 tillfällen och B-landslaget vid 13 tillfällen.
Arne Arvidsson föddes den 19 januari 1929 och avled i veckan vid en ålder av 79 år. Det är en av de riktigt stora djurgårdslegenderna som har lämnat oss. Våra tankar går främst till familjen och hustrun Siv och hela Djurgården Fotboll beklagar hans bortgång. Djurgården är en stor profil fattigare.
För att hedra Arne Arvidsson kommer det att hållas en tyst minut innan lördagens match mot Kalmar FF.
Arne Arvidsson
född 19/1 1929 i Husby, Kopparbergs län - död 23/10 2008 i Vallentuna.
Gift 10/4 1954 med Siv Karin Arvidsson född 26/10 1930 i Stjärnsund, Kopparbergs län
Arne Arvidsson var mycket riktigt bosatt på Bällstavägen 41 i Hasselgården, Vallentuna såväl 1970 som 1980.
Enligt folkräkningen 1990 hade han då flyttat till Örtagårdsvägen 49 där han bodde till sin död.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar