Och än i dag går den gamle urmakarens klockor som de ska...

Det kom ett mail...

Hej Monica,

Jag hoppas allt är bra med dig i sommarvädret!
Jag kommer med en lite märklig fråga, och jag har full förståelse om du inte kan besvara den, men i och med din hemsida så kände jag att det var värt ett försök. 

Min mamma köpte en del klockor från en urmakare i Vallentuna nån gång i mitten av 90-talet - det var en urmakare som skulle pensionera sig, och därför sålde ut sitt lager. 

Jag försöker nu lista ut vilken urmakare det kan ha varit - mamma är fortfarande vid liv, men hennes (annars mycket utmärkta) minne sviker sig om vad urmakaren hette. Jag har hittat en del referenser till en Ur-Arne (Arne Andersson) som hade en affär på 70-talet, men jag vet inte om han höll på in på 90-talet. Har du någon mer information att ge om Ur-Arne? Tack så mycket för att du tog dig tiden att läsa mailet.
Allt gott,
C

Centralvägen i april 1964. Foto: Thord Stodeus. Vallentuna bildarkiv.
Vid klockan: Arne Anderssons butik Vallentuna Ur & Optik.

Hej C
Den frågan är enkel att besvara. Arne Andersson var en legendarisk urmakare i Vallentuna med butik på Centralvägen. Han var född 1922 och dog 2016 i Vallentuna.
Om din mor vill klaga på någon av sina klockor så är det nog lite för sent… :-)
Vänligen
Monica

Hej! Tack så mycket för svaret - min mamma har inga klagomål angående klockorna. De fungerar alldeles utmärkt än idag! Utan, det var mer att vi hade en konversation om urmakaren hon handlade dem ifrån, det faktumet att hon inte kunde minnas namnet retade henne så mycket att jag började göra research.
Vet du om butiken fortfarande var öppen in på 90-talet? Att mamma kan ha handlat sina ur från en sån legendarisk person i Vallentuna känns väldigt roligt.
Tack igen för svaret!
Allt gott,
C

Jag kollar och återkommer...

Under tiden ska jag se vad jag så här i efterhand kan hitta om allas vår urmakare Arne Andersson.

Jag har bestämt för mig att han tackade nej till att bli intervjuad av lokalreportern...

Arne Andersson

Arne 1969*

När Arne föddes den 30/9 1922 i Edsbro församling, Stockholms län, bodde hans mor Hanna Magnusson fortfarande i sitt föräldrahem i Smara No 2 i Edsbro. Prästen skriver i husförhörslängden att Arne är född utom äktenskapet vilket man på den tiden skulle skämmas för. I födelseboken står emellertid att barnafadern var Anders Georg Jöransson Andersson i Smara. Han var alltså son till en annan hemmansägare i Smara No 2. De unga tu bodde alltså grannar.   

Barnafaderns familj flyttade till Vallentuna 9/5 1923 och den 2/12 1925 kom Hanna och lille Arne efter. Prästen i Vallentuna skriver in henne som trolovad med George Andersson i Nyhaga och noterar att han skriftligen har erkänt sig vara far till lille Arne. 

Hanna och Georg gifte sig den 12/5 1926 och därmed var allting frid och fröjd i kyrkans ögon. Den lilla familjen bosatte sig på Nyhaga i Bällsta som ägdes av svärföräldrarna. Nyhaga är detsamma som Bällsta 2:10 med adress Karlbergsvägen 84.

På Nyhaga bodde på 1920-talet även en del järnvägsfolk som till exempel en banvakt och en banarbetare vid Roslagsbanan. Där fanns även en fiskhandlare Pettersson från Frösunda, en åkare Sandström, en byggnadsarbetare Strand, en telefonarbetare Eriksson och en del annat folk av skilda slag.  

Ljungbacken och Nyhaga i Bällsta. Hanna och Georg Andersson bodde i det stora huset till höger.
Foto 1944 av Gösta Lindh, Vallentuna bildarkiv.

Hanna och George Andersson fick småningom också sonen Anders Roland född 23/9 1936 på Allmänna BB i Engelbrekts församling. Arne fick därmed en lillebror. 

Hanna Andersson kom med tiden att bli väl känd som Hanna i Nyhaga för de flesta i byn. Maken Anders Georg Andersson och hans bror Gustaf Harald Andersson (gift med Olga i Solhaga strax intill) var kända som synnerligen duktiga byggnadssnickare. 

Ellen Heidrich berättar: 

- Det var tre lägenheter i Nyhaga. George och Hanna Andersson ägde huset.
Karin och Sven Ytterberg bodde i en 1,5:a en trappa upp tills de köpte Tillerbäcken intill
- Bröderna Andersson byggde vårt hus (Lillhem, Bällsta 2:153) men de snickrade även möbler. Vi hade både kökssoffa och linneskåp som var gjorda i Nyhaga.

Arne Andersson född 30/9 1922 i Edsbro växte alltså upp på Nyhaga i Vallentuna. 

1940 är han folkbokförd som Vaktmästare vid Thule Försäkringsbolag och bosatt i föräldrahemmet.

1942 Arne Andersson var i alla år engagerad i Vallentuna Bollklubb VBK. Det här året spelade han själv i ishockeylaget, enligt en bild från Vallentuna bildarkiv. 

Ishockeylaget i Vallentuna bollklubb VBK på isen nedanför Korsbacken på Kyrkviken.
Fr v Tage Curbo, Birger Nygell (Noaksson), Olle "Plutt" Karlsson, Arne Andersson (urmakaren)
och Erik Carlsson. På knä fr v: Åke Carlsson, Arne "Nittan" Karlsson och Lars-Erik Nordström
Okänd fotograf 1942, Vallentuna bildarkiv.

Asta 1984**

1949 den 8/1 1949 gifte han sig med Asta Wiola Österman född 29/10 1925 i Danderyd. 

1950 Hon var försäkringstjänsteman och han urmakararbetare. De bodde i Anneberg med fastighetsbeteckningen Prästgården 1:1 i Vallentuna.

1953 är makarna Andersson folkbokförda i fastigheten Åby 2:1. 

1956 är de folkbokförda i fastigheten Prästgården 1:92.

1960 Asta och Arne Andersson har fått två barn födda 1952 och 1958. De bor på Appelbomsvägen 6 som har fastighetsbeteckningen Prästgården 1:92. Arne är nu urmakare. 

Detta år - 1960 - är de tre hyreshusen vid Centralvägen färdigbyggda (Prästgården 1:70) och hyresgästerna flyttar in i lägenheterna. Vilka de var kan du se här. 

Arne Andersson bör ha varit en av de första köpmännen som tog en affärslokal i besittning på adress Centralvägen 11. Inflyttnings- och öppningsår bör alltså vara 1960. "Vallentuna Ur och Optik" låg längst ut på hörnet - under klockan på bilden ovan - och vägg i vägg med Frasse Carlssons "Vallentuna Elektromekaniska- & Radioaffär" som sålde grammofonskivor samt radio- och tv-apparater.     

Läs mer om det här 

Arne Andersson gick ur tiden den 7/10 2016 i Vallentuna.

Asta Andersson följde efter den 1/5 2018 i Vallentuna

* Ur ett foto från VBK:s 50-års jublileum 1969 i en källarlokal i kvarteret Rönnen på Stendösvägen

** Ur ett foto från VBK:s damträff 1984 i samma källarlokal på Stendösvägen. 

Okänd fotograf för båda, Vallentuna bildarkiv. 

Så vem var det då som C:s mamma

handlade klockor av i mitten på 1990-talet?

Bruno Rimbe påminner om:

Att Arne Andersson flyttade sin butik till före detta Postens lokaler - på Centralvägen 3 - i början av 1970-talet. Tunahuset hade nämligen invigts 1972 och dit flyttade Posten (nuvarande Arken Zoo). 

Centralvägen 3 ligger längre fram på gatan på bilden ovan, vid den lilla folkvagnsbubblan ungefär. 

Bruno kommer dessutom ihåg:

att Arne Andersson sålde Vallentuna Ur & Optik omkring 1980, så där sprack min teori. I stället tog Gunnel och Bertil Granström över. Henne minns jag. 1982 vet jag att hon var Köpmannaföreningens ordförande men sen då? Vem sålde ut butiken i början av 1990-talet? 

Frågan är ute för diskussion. Återkommer!

Därmed återgår jag till Arne Andersson:

Arne Anderssons rötter på moderns, 

Hanna Andersson, sida: 

Hemmansägaren i Smara No 2 (1/8 mtl) 

Johan Erik Magnusson (mf) född 4/5 1873 i Rö - död 5/10 1936 i Edsbro

Son till:

Torparen i Angarlund, Beateberg, Rö

Magnus Svensson (mf f) född 15/1 1830 i Nässjö - död 4/2 1894

och hustrun (vigsel 26/10 1867)

Anna Margareta Hansdotter (mf m) född 7/5 1842 i Rö.

Gift med:

Johann Fredrika Täckman (mm) född 12/2 1879 i Wernskog, Värmlands län - död 26/1 1913

Dotter till: 

Trädgårdsmästare Knut August Wilhelm Täckman född 8/3 1847 i Askersund, Örebro län 

och hans hustru:

Anna Johannesdotter född 15/2 1848 i  Wermskog, Värmlands län. 

Barn:

1. Olga Maria Magnusson född31/12 1896 i Rö
2. Axel August Magnusson född 6/12 1898 i Rö
3. Karl Erik Magnusson född 7/10 1901 i Rö
4. Hanna Elvira Magnusson (m) född 5/1 1904 i Rö
5. Oskar Alvar Magnusson född 18/6 1907 i Rö
6. Edvard Emanuel Magnusson född 19/3 1910 i Rö

I hushållet även: 

Olga Maria Magnussons uä son:

Karl Gunnar Erik född 13/6 1918

Mor och son flyttar till Smara No 1 1920. 

Hanna Magnussons (m) uä son:

Nils Arne Georg född 30/9 1922 i Edsbro 

Hanna och lille Arne flyttade till Vallentuna 2/12 1925.

Johan Erik Magnusson (mf) blev efter faderns död torpare i Angarlund, Beateberg i Rö. Han gifte sig den 21/11 1896 med Johan Fredrika Täckman (mm) 12/2 1879  och sedan kom barnen. 

Familjen flyttade 28/3 1912 till Riala där mannen blev arrendator i Hållvastby. Hustrun dog av lungtuberkulos på Kongliga Serafimerlasarettet i Stockholm den 26/1 1913. Hon begrovs i Stockholm tre dagar senare. Mannen och barnen flyttade vidare till Smara No 2 i Edsbro 14/3 1917 där han blev kvar till sin död, då sonen Axel August tog över hemmanet.

Kyrkoböcker:

Rö (AB) AI:13 (1871-1876) Bild 920 / sid 88 (Johan Erik Magnussons föräldrahem)

Rö (AB) AII:1 (1896-1907) Bild 2550 / sid 248 (Johanna Fredrika Täckmans föräldrahem)

Rö (AB) AII:1 (1896-1907) Bild 1910 / sid 184 (vigsel mm)

Rö (AB) AII:2 (1908-1914) Bild 2070 / sid 197 (flytt till Riala)

Riala (AB) AIIa:1 (1900-1920) Bild 2510 / sid 237 (familjen i Hållvastby)

Riala (AB) EI:1 (1895-1937) Bild 1000 / sid 38 (hustrun död av tbc)

Edsbro (AB) AIIa:2 (1911-1921) Bild 1550 / sid 144 (familjen i Smara No 2, hustrun död)

Edsbro (AB) AIIa:2 (1911-1921) Bild 1310 / sid 120 (dtr Olga Maria g i Smara No 1 år 1920)

Edsbro (AB) AIIa:3 (1922-1931) Bild 1600 / sid 146 (som ovan)

Edsbro (AB) AIIa:3 (1922-1931) Bild 1560 / sid 142 (hem äg Göran Andersson, Smara No 2)

Edsbro (AB) AIIa:4 (1932-1943) Bild 161 / sid 147 (JEM död, son Axel August tar över hemmanet) 

Arne Anderssons rötter på faderns, 

Anders Georg Andersson, sida: 

Hemmansägaren och snickaren 

Göran Andersson (ff) född 14/4 1873 i Rätan, Jämtlands län

Son till: 

Anders Göransson (ff f) född 26/3 1836 i Rätan och hans hustru (vigsel 28/12 1859) 

Gertrud Nilsdotter (ff m) (senare nämnd som torparänkan Gertrud Nilsson) född 12/11 1835 i Rätan  

Gift annandag jul, den 26/12 1898, med: 

Margret Persson (fm) född 26/8 1877 i Ytter Hogdal, Jämtlands län. 

Dotter till: 

Arbetaren Per Larsson (fm f) född 11/6 1848 i Färila och hans hustru (vigsel 1/12 1875) 

Karina Mårtensdotter (fm m) född 23/7 1853 i Ytterhogdal

De hade barnen:

1. Anders Georg Andersson (f) född 22/4 1900 i Ytter-Hogdal
2. Per Walter född 3/12 1903 i Rätan
3. Gustaf Harald född 31/1 1908 i Rätan (gm Olga i Solhaga, se alla i Bällsta)
4. Olof Edvin född 22/5 1910 i Rätan
5. Gertrud Mariana född 8/9 1912 i Ringarum
6. Anna Margareta född 1/7 1914 i Långtora
7. Signe Adela född 22/2 1917 i Långtora 
8. Tage Walentin född 17/1 1920 i Edsbro
9. Bror Folke född 25/10 1924 i Vallentuna

Kyrkoböcker:

Edsbro (AB) AIIa:3 (1922-1931) Bild 1560 / sid 142 (fam Göran Andersson i Smara No 2)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 640 / sid 51 (Nyhaga 1923-1931)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 710 / sid 58 (som ovan)

Margareta Cabiljau Slotz, kunglig mätress på Stora Benhamra

Vada kyrka, Össeby-Garn

Margareta Slots (Margareta Cabiljau)
Ca 1595 - död 1669
Godsägare, kunglig mätress

Margareta Slots, född Cabiljau, var under en kortare tid vid mitten av 1610-talet Gustav II Adolfs älskarinna. De fick en son som erkändes av kungen. Sonen fick namnet Gustaf och adlades till Gustaf Gustafsson af Wasaborg.

Margareta Slots var dotter till Maria van Leest och affärsmannen och borgmästaren Abraham Cabiljau (1571-1645) från Nederländerna. 

Föräldrarna tillhörde den relativt stora grupp affärsidkare som invandrade till Sverige under 1600-talet och framgångsrikt etablerade sig.

Eftersom föräldrarna kom till Sverige 1607 och Margareta Slots hade ett förhållande med Gustav II Adolf 1615 bör hon ha varit född senast 1600. Vissa uppgifter säger att hon föddes 1595. År 1615 var hon gift med sin första man, en holländsk fortifikationsofficer vid namn Andries Serssander. Han dog dock samma år vid Pskov som då belägrades av svenska trupper under ledning av Henrik Horn och Gustav II Adolf. Det var sannolikt där som Margareta Slots inledde ett förhållande med kungen. Hur de möttes eller hur länge förhållandet pågick saknas det uppgifter om. Av allt att döma varade det endast en kortare tid.

Jacob Trellow o Margareta Slots

Den 24 maj 1616 födde Margareta Slots sonen Gustaf och Gustav II Adolf erkände faderskapet. Margareta Slots fick några gårdar i Kalmar som hon kunde sälja för att betala sin döde mans skulder, och likaså fick hon ett underhåll från hovstaten för att kunna försörja sig och sin son.

Någon gång mellan det att hennes första man dog och 1619, då hon ingick äktenskap med fyrverkaren Jacob Trellow, var hon gift med pappersmakaren Arendt Slots från Nederländerna. Hur de två träffades och i vilken mån äktenskapet var arrangerat eller när Arendt Slots dog är oklart. Fler uppgifter finns däremot om det äktenskap hon ingick 1619. I samband med det fick hon och hennes man som kunglig donation gården Benhammar (numera Stora Benhamra) i Vada socken i Vallentuna.

År 1625 åtalades Margareta Slots för dråp på en lägre ämbetsman. Ämbetsmannen dödades av hennes anställda i hennes närvaro och hon ansågs ha legat bakom dådet. Ämbetsmannen hade retat upp Margareta Slots genom att kräva panter av hennes underlydande bönder för att de försummat sina väghållningsskyldigheter. Hon erkände brottet och saken hänsköts till kungen. Hur ärendet avslutades är oklart. Margareta Slots tycks ha levt den återstående delen av sitt liv på Benhammar gård.

Jacob Trellow o Margareta Slots

Sonen Gustaf påbörjade studier vid Uppsala universitet år 1626 och efter Gustav II Adolfs död 1632 blev rikskanslern Axel Oxenstierna hans förmyndare. Han adlades 1637 och utnämndes till både friherre och greve 1646. Samma år utsågs han till riksråd men drottning Kristina hade inte stort förtroende för honom. 1652 flyttade han till Tyskland, där han dog året därpå. Han gjorde en framgångsrik karriär, vilket till stora delar får tillskrivas det faktum att han var kungens son.

Margareta Slots personliga historia är känd för att hon födde en son till Gustav II Adolf. Hon är därmed ett exempel på hur pragmatiskt och i viss mån tolerant man i äldre tid såg på utomäktenskapliga relationer inom de högre samhällsklasserna.

Margareta Slots avled 1669 och hennes grav finns i Vada kyrka i Uppland.

Margareta Slots, www.skbl.se/sv/artikel/MargaretaSlots, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Svante Norrhem), hämtad 2025-03-20.

Läs mer om Margareta Slots här och här och här och här och här och här och här

Gustav II Adolf 1594-1632 (stupade 37 år gammal)

Trädgårdsmästare Mauritz Wandel med familj...

Ormsta 1:2

Ormstalund 

Trädgårdsmästare

Oskar Ernst Johannes Andreas Mauritz Wandel född 28/7 1873 i Lybeck, Tyskland - död 13/5 1971 i Vallentuna

Gift 10/10 1900 med:

Hilda Augusta Pettersdotter född 13/9 (hfl) 17/9 (db) 1868 i Tving, Blekinge län 

- död 5/10 1937 i Vallentuna

Makarna förvärvade Ormsta 1:2, Ormstalund, Vallentuna, 1902 och där växte barnen upp. 

1. Gösta Henrik född 17/7 1901 i Adolf Fredrik
2. Erik Hilding född 10/6 1903 i Vallentuna
3. Martha Kristina gift Sandgren född 19/8 1906 i Vallentuna
4. Karin Ingegerd född 16/6 1908 i Vallentuna
5. Brita Hilda Margareta född 12/8 1909 i Vallentuna          (Sveriges bebyggelse 1952)

Mauritz kom till Haga trädgårdar
från Augerum i Blekinge 24/5 1895. Han blir kvar i drygt två år och flyttar sedan tillbaka den 11/8 1897. I Augerum står något om lysningsboken No 11 år 1900. Hans fästeqvinna Hilda Augusta Petersdotter i Hästö är närvarande och tar ut lysning, skriver prästen. Hon har med sig en skriftlig ansökan från Mauritz Wandel. Lysningsattest är utskriven 28/9 1900. Sedan har de gift sig i Stockholm. Prästen skriver: "Avis om vigsel från Pastorsembetet i Adolf Fredriks församling i Stockholm ankom den 14 oktober 1900. 

Makarna Wandel står samma dag - den 28/9 1900 - som utflyttade till Adolf Fredriks församling i Stockholm.
Makarna Wandel bor på Frejgatan 59 år 1900 och året därpå på Sibyllegatan 43 innan de 1902 flyttar till Ormstalund i Vallentuna. Sonen Gösta Henrk föds 17/7 1901. 

På gården fanns genom åren ofta såväl pigor som trädgårdsmästare.

 

Trädgårdsmästare Mauritz Wandel sätter ut plantor
 (skolar plantor) på trädgårdsmästeriet i Ormstalund
i östra Ormsta. Mauritz kom från Lübeck och köpte
Ormstalund 1902

I boken 

"Örnen, bilan och stjärnorna" står på sid 81 under rubriken Trädgårdar:

Roslagsbanan lockade också till sig handelsträdgårdar som kunde finna avsättning för sina transportkänsliga produkter på Stockholms torg. Pionjärerna i Vallentuna var Mauritz Wandel vid Ormstalund och Erland Olsson vid Cederdal. 

På 1920-talet letade familjen Pettersson från Småland efter lämplig plats för handelsträdgård, helst med goda kommunikationer. Den fann man i Vallentuna, på Bällsta.

De andra förutsättningarna var inte sämre; god jord till salu i samband med att Bällsta gård styckades upp och god tillgång på vatten från Vallentunasjön. Så kom det sig att området kring nuvarande Örtagårdsvägen under en lång följd av år utnyttjades för odling av grönsaker och blommor som såldes på Stockholms torg. 

Under den första tiden levererades produkterna med tåget till Östra station, som dock låg lite obekvämt till i förhållande till torghandeln. Ett sätt att undvika omlastningen var att helt enkelt överlåta hela transportarbetet på lastbilar. Ortens två första åkare, Agne Berg och Gottfrid Lindberg, hade då börjat konkurrera med Roslagsbanan. 

Fr v trädgårdsmästare Mauritz Wandel, tidigare medlem av förenade kyrko- och skolrådet,
Holger Hovmark kantor och folkskollärare samt kontraktsprost Sven Vängby .
Foto taget 1963 vid de gamlas utfärd till Årsta havsbad.
Mauritz Wandel föddes i Lübeck 28 juli 1873, köpte mark till en handelsträdgård vid
Lingsbergsvägen 1902 och startade Wandels trädgårdsmästeri
1903. Han dog våren 1971. Okänd fotograf 1963. Vallentuna bildarkiv. 

Familjen har även en fosterson: 

Johan Axel Nordström född 19/2 1916 i Vallentuna.

Hans far är torparen Nordström i Bellsta, Lugnet. Han flyttar till s 16 år 1931. 

Det finns dessutom en tjänarinna i Ormstalund nämligen:

Mårtha Kristina Malmström född 3/6 1860 i Riseberga, Kristianstads län, som har varit sinnessjuk men tydligen tillfrisknat. Hon kom till Ormstalund med familjen Wandels 15/10 1902 då de flyttade hit från Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Märta Kristina Malmström intogs 7/6 1922 å hospital och flyttade 1930 till Ormsta 1:124. 

Sonen 

Gösta Henrik Wandel 

tog över trädgårdsmästeriet i Ormstalund

Han var född 17/7 1901 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, fick 10/8 1926 och 16/10 1928 betyg till Canada. På samma rad i församlingsboken (1923-1931) står att han "vistas i Frankrike". 

Dessutom står att samtliga fem barn Wandel inflyttar till Ormstalund från Canada 17/8 1928. Det är förvirrat så det förslår. Någon som vet bättre? Det ser ändå ut som att syskonen var beresa och därför också världsvana.  

Gösta Henrik Wandel född 17/7 1901 i Adolf Fredriks församling - död 29/10 1976 i Vallentuna

Barn med: Hilda Berta Sofia Karlsson född 12/4 1903 i Vada - död 20/12 1997 i Sundbyberg

Dotter: Berta Hjördis född 7/12 1925 i Orkesta - död 15/7 1999 i Vallentuna

Orkesta (AB) CI:5 (1916-1944) Bild 280 / sid 20

Gift I den 15/9 1928 med:

Ellen Maria Lindhagen född 28/10 1906 i Jämjö, Blekinge - död av tbc den 20/4 1940 i Vallentuna

Barn:

1. Henry Valdemar född 25/4 1929 i Engelbrekt - död 26/3 1998 i Brännkyrka

2. Maj Ingegärd född 11/8 1931 i Frösunda - död 15/6 2003 i Vallentuna

Familjen flyttar från Villa Kilahem i Ormsta till Frösunda 21/12 1929 men bor 1940 åter igen i Ormstalund. Gösta Wandel är sin egen trädgårdsmästare. 

Gift II den 15/12 1951 med:

Elsa Jonsson född 3/6 1917 i Linsell, Jämtland

Barn: 

1. Flicka Wandel född 1946

2. Flicka Wandel född 1952

3. Gosse Wandel född 1957

__________________________________________________________________

Sonen 

Erik Hilding Wandel född 10/6 1903 - död 4/7 1974 i Hägersten. 

Han gifter sig 28/3 1931 med: 

Ida Elisabet Karlsson född 7/10 1907 i Norrbärke.

Familjen etablerade sig i Ormstalund 1931 men har 1940 flyttat till Brännkyrka där han försörjer familjen som tjänsteman. 1950 bor de i Gröndal, Brännkyrka församling. 
Barn: 

Flicka född 1931 i Engelbrekts 

Flicka född 1934 i Engelbrekt

Flicka född 1937 i Engelbrekt

_________________________________________________________________________

Dottern

Martha (Märta) Kristina Wandel gift Sandgren född 19/8 1906 i Vallentuna
Gift 14/12 1930 med:
Johan Gerhard Sandgren född 23/3 1905 i Ålem, Kalmar län – död 6/4 1974 i Täby

Efter giftermålet bor de en tid på:
Ormsta 1:136 Eriksberg. Åbyholmsvägen 618.
Läs mer om henne här

De flyttar till Täby, får fyra barn födda mellan 1940 och 1945 och sedan vidare till Lindvägen 24 i Roslags Näsby. 

__________________________________________________________________

Dottern

Karin Ingegerd född 16/6 1908 i Vallentuna - död 22/12 2001 Stångberga sjukhem i Brottby

Gift I den 23/12 1934 med och 4/10 1945 skild från:

Olov Valter Persson född 11/2 1914 i Njurunda

Barn: minst tre barn i första giftet

Gift II den 12/3 1955 med och 27/6 1961 skild från:

Agnebäck

__________________________________________________________________________

Dottern

Brita Hilda Margareta född 12/8 1909 i Vallentuna

Gift 14/12 1930 med:

Laurentius Petrus Olaus Nilsson född 14/10 1908 i Engelbrekt (murare)

Minst två barn. 

Familjen flyttade till Täbyvägen 60, Enebyberg

__________________________________________________________________________

Torpet Ormstalund vid Lingsbergsvägen

Torpet Ormstalund vid Lingsbergsvägen i Vallentuna, f d Wandels trädgårdsmästeri. 

Torpets västra del är tillbyggd ca 1930, den östra är ursprunglig och byggd före 1850

Foto: Svante Berg 1996. Vallentuna Bildarkiv.

Rester av Wandels handelsträdgård Ormstalund på Lingsbergsvägens södra sida. Mauritz Wandel föddes i Lübeck 28 juli 1873, köpte mark till en handelsträdgård vid Lingsbergsvägen 1902 och startade Wandels trädgårdsmästeri 1903. Han dog våren 1971. Fastighetsbeteckning Ormsta 1:2 enl Sveriges bebyggelse
Foto: Gun Hillbo 1997. Vallentuna bildarkiv.

En nutida ättling är Henrik Wandel som i många år var vaktmästare i Vallentuna gymnasium.
Här ses han i arbete med utställningen Lusten till skräck. Gymnasiets tekniker Henrik Wandel hjälper till med ljussättningen i en hörna där Mumins hus och familj skall presenteras.

Foto: Gun Hillbo 1990. Vallentuna bildarkiv.

Kyrkoböcker:
Solna (AB) AIa:22a (1891-1897) Bild 2570 / sid 247 (Mauritz arbetar i Haga trädgårdar)Augerum (K) AIIa:1 (1896-1900) Bild 3370 / sid 624 (från Solna 1897 - till Ad Fredr 28/9 1900)
Augerum (K) EI:8 (1895-1943) Bild 230 / sid 16 (lysning, vigsel i Ad Fredr)
Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 1120 / sid 100
Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 1080 / sid 92
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 1380 / sid 125

Familjerna Sandgren och Sundin i Ormsta och Lingsberg

Jag söker en man vid namn Sandgren som möjligen byggde Ormsta 1:136 Eriksberg.

Vem var han?

Om Gustafslund i Lingsberg läs mer här

Det fanns i början av förra seklet bara en familj Sandgren i Vallentuna nämligen:

Bryggare / Skomakare 

och senare Stenarbetare / grofarbetare

Josua Sandgren född 19/3 1877 i Ålem, Kalmar län – död 3/9 1952 i Gustafslund, Lingsberg
Gift 2/12 1902 med:
Gerda Charlotta Ålund född 29/10 1876 i Ålem, Kalmar län – död 8/2 1966 Ålderdomshemmet, Prästgården 1:144

  

Barn:
1. Adele Selma Josefina född 25/9 1903 i Ålem
2. Johan Gerhard Sandgren född 23/3 1905 i Ålem

3. Elsa Charlotta född 16/11 1906 i Fliseryd

4. Andolf Josua född 1/5 1908 i Fliseryd 

5. Bengt Elof Torvald född 29/4 1910 i Fliseryd

Familjen kom till Vallentuna från Danderyd 11/4 1914 och bosatte sig i Björnboda, Bällsta.
De flyttade 25/11 1920 vidare till Gustafslund i Lingsberg och där bor de kvar tills församlingsboken går ut 1923.

1940 Makarna är kvar som småbruksägare i 

         Gustafslund, Lingsberg. 

         Inga hemmavarande barn.
1950 Som ovan
1960 Hustrun Gerda Charlotta är änka och bor 

         ensam kvar i Gustafslund, Lingsberg

Kyrkoböcker 

för familjen Sandgren:

Ålem (H) AIIa:2 (1896-1910) Bild 1130 / sid 399 (familjen i Njutemåla, äger Marieholm, till 

          Fliseryd 27/10 1905)

Fliseryd (H) AIIa:3 (1897-1906) Bild 243 / sid 779 (föräldrahmmet i Lillelund No 1, Qvarntorp, 

          far bryggare o skomakare. Familjen inflyttat från Ålem 10/11 1905, flytt tillbaka 22/2 1911)

Ålem (H) AIIa:5 (1910-1923) Bild 1210 / sid 105 (far fabriksarb i Bäckebo Norra)

Fliseryd (H) AIIa:5 (1907-1916) Bild 129 / sid 457 (som ovan, flytt till Ålem  22/2 1911)

Danderyd (AB) AIIa:4a (1910-1916) Bild 440 / sid 38 (arb i Kullen el Käfvinge Utjord, Nyborg)

Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 550 / sid 43 (fam i Björnboda, inflytt fr D-ryd 11/4 1914)
Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 520 / sid 36 (familjen i Björnoda, Bällsta)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 1210 / sid 105 (fam torpare o arrendator i Gustafslund, 

          Lingsberg. Dtr Adele till Engelbrekt 1921)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 1610 / sid 148 (familjen i Gustafslund, Lingsberg)

Och hur gick det för barnen?

Jag måste ju försöka hitta den Sandgren som bodde i Ormsta 1:136 Eriksberg.

Så vi följer barnen ett och ett...

1. Adele Selma Josefina 

född 25/9 1903 i Ålem – död 15/4 1990 i Danderyd

Gift 9/7 1927 med:

Afdelningschefen Axel Julius Verner född 25/6 1891 i Hedvig Eleonora 

Adele Selman Josefina är i församlingsboken (1917-1923) tjänarinna i prästgården.
Hon flyttar 13/1 1921 till Engelbrekts församling för tjänstgöring där. 

Adele kommer tillbaka till Vallentuna från Danderyd 

Adele och hennes man bodde i detta lilla
hus (756) åtminstone 1946. Året därpå
såldes Ängshult enligt klippet från 1952.

3/1 1923 när hon åter blir tjänarinna i prästgården. 

Den 8/12 1923 flyttar hon till Kungsholmen och 

återkommer därifrån (St Görans församling) till föräldrahemmet i Lingsberg 8/3 1927.

 

Adele Selma Josefina blir kyrkligt vigd 9/7 1927 med afdelningschefen Axel Julius Verner född 25/6 1891 i Hedvig Eleonora församling. (vigsel nr 8, 1927 i Vallentuna) och flyttar 28/10 1927 till Johannes församling i Stockholm.

1940 bor makarna Verner i Hedvig Eleonora församling. 

          De har dottern Ingrid Adéle född 28/12 1930 i

          Johannes. 

1946 Familjen bor i Ormsta 1:112 Ängshult

         i Vallentuna

1948 bor makarna Verner på Stockholmsvägen 17 i 

         Enebyberg, Danderyd. Dottern har flyttat. 

1950 Som ovan. Dottern är kontorsbiträde.

1960 adress som ovan

1970 Makarna bor på adr Mörbydalen 8, 4tr, Danderyd

1975 Som ovan         

1980 Adele Selma Josefina Verner är änka på samma adress

1985 Som ovan 

Dottern 

Småskollärare

Ingrid Adéle Lundborg född 28/12 1930 i Johannes förs - död 13/10 2013 i Täby. Skriven i Danderyd. 

Gift 6/6 1954 med och 28/12 1981 skild från: 

Erik Lundborg född 22/6 1931 i Kungsholmens förs - död 12/3 1997 i Täby (Näsbydalsv 16)
Barn:
Gosse Lundborg född 1956 i Danderyd
Gosse Lundborg född 1961 i Danderyd

Familjen bor 

1968 Vallentuna

1970 Bergvägen 51 i Vallentuna

1975 Gamla Norrtäljevägen 62, Enebyberg

1980 Grimvägen 4, Djursholm

1981 Frånskild 28/12 1981

1985 Sätraängsvägen 10, Danderyd

1990 Som ovan

Adele Selma Josefina Sandgren gift Werner

och hennes familj i kyrkoböckerna

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 1210 / sid 105 (fam torpare o arrendator i Gustafslund, 

          Lingsberg. Dtr Adele till Engelbrekt 1921)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 140 / sid 1 (Adele kom från Danderyd 3/1 1923 och blev 

          tjänarinna i Prästgården. Hon flyttar 8/12 1923 till Kungsholmen)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 1610 / sid 148 (Adele kommer 8/3 1927 från St Görans förs till föräldrahemmet i Gustafslund, Lingsberg. 

________________________________________________________________________________

2. Johan Gerhard Sandgren 

Ormsta 1:117 Granhult (756) foto 1952

född 23/3 1905 i Ålem, Kalmar län 

– död 6/4 1974 i Täby

Gift 14/12 1930 med:

Märta Kristina Wandel född 19/8 1906 i Vallentuna

Hon var dotter till trädgårdsmästare Andreas Mauritz Wendel född 28/7 1873 i Tyskland och

hans hustru:

Hilda Augusta Petersdotter född 13/9 1868 i Tving

Blekinge.

Familjen Wendel bodd i Ormstalund, Ormsta.

(troligen långt upp längs Lingsbergsvägen) 

Ormsta 1:131 Granhäll (756) foto 1952

Prästen skriver om Johan Gerhard, när han var ung, att han var frånvarande vid inskrivningen till värnplikt 1925. "Lärer vara inskrifven i Norrköping 1925". Han var då skriven på fastigheten 

Ormsta 1:117 Granhult.  

Johan Gerhard Sandgren var chaufför och 

trädgårdsmästare (som svärfar) till proffessionen.

Han flyttar 1929 till Ormsta 1:131 Granhäll                                                                                                                                                                                    

Ormsta 1:136 Eriksberg (757) foto 1952

Johan Gerhard Sandgren född 23/3 1905 i Ålem, Kalmar län – död 6/4 1974 i Täby

Gift 14/12 1930 med:

Märta Kristina Wandel född 19/8 1906 i Vallentuna

Båda bodde i Ormsta före giftermålet - han i 1:117 Granhult och hon i 1:125 (namn?) 

Efter giftermålet bor de på 

Ormsta 1:136 Eriksberg. Åbyholmsvägen 618.

Men då fanns redan huset där, så han byggde 

det åt minstone inte. Jag får leta vidare...

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 1440 / sid 131

Samtliga Ormstafastigheter som Johan Gerhard Sandgren - och hans syskon - bodde i låg märkligt nog i samma del av Ormsta.

Han och hustrun flyttar redan 1931 från Ormsta 1:136 som det ser ut i församlingsboken. 

1940 bor familjen i Eken 11 i Täby. Johan är chaufför åt Betongindustri AB.

1950 bor de på Lindvägen 24 i Roslags Näsby. Åva 1:232. Johan är nu förman.

1960 familjen bor på Stg 7312 i Täby sedan minst 1956. Tvillingarna bor hemma. Johan är förman. 

1970 samma adress men inga hemmavarande barn. 

Barn:

Siv Gullan Sandgren född 8/11 1930 i St Görans församling (ad d) - g Wistrand - d 18/2 2015 Solna

Flicka Sandgren född 1940 i Bromma
Gosse Sandgren född 1943 i Engelbrekt
Gosse Sandgren född 1945 i Danderyd (tvilling)
Gosse Sandgren född 1945 i Danderyd (tvilling)

Kyrkoböcker för 

Johan Gerhard Sandgren med familj

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 1610 / sid 148

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 1300 / sid 117 (han kom 1929 från 1:148 till Ormsta 

          1:105 Kärret och flyttar därifrån samma år till Ormsta 1:131 Granhäll)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 1440 / sid 131 (makarna kom från 1:117 och 1:125 till 

          Ormsta 1:136 Eriksberg)

________________________________________________________________________________

3. Elsa Charlotta Sandgren 

född 16/11 1906 i Fliseryd – gift Sandin – död 21/10 1989 i Vallentuna (Norrgården 1)

Gift 22/10 1933 med: 

lantbrukare och godsägare 

Helge Karl Fredrik Sandin född 19/8 1910 i Stockholms-Näs, Uppsala län - död 29/10 1976 i Vallentuna

Lingsbergs säteri Lingsberg 1:2

Här bodde Helge Sandin. Foto förmodligen i samband med Stockholms stad uppköp av gårdar

och åkermark inför byggplanerna på Össeby-staden och rekreationsmöjligheter för Stockholmare. 

Foto: Kurt Jonsson 1960. Vallentuna bildarkiv

Helge Sandin var fritidsskytt som så många andra Vallentunabor på 40-talet.

Se: Söderströms i Ormsta som du hittar här

Vattenhämtning på Ubbysjöns is vintern 1940. Sjön kallas oftast "Pyttsjön". Vintern var mycket kall, så brunnen frös vid Lingsbergs gård. För att få vatten till gårdens djur, fick man hämta vatten i 50 liters mjölkflaskor på Ubbysjöns is. Två hästar drar släden med vatten flaskorna. Vid hästarna står fotografens brorsbarn Birgit och Lars Brunnberg. En av männen vid vaken är godsägare Helge Sandin, Lingsberg
Foto: Malte Brunnberg 1940. Vallentuna bildarkiv.

Lämnade Lingsbergs säteri

Åbyholmsvägen 646 (754) foto 1952

Elsa Charlotta Sandgren flyttar 21/11 1923 från Vallentuna till Kungsholmen, närmare bestämt flemminggatan 56 

- där storasyster Adele Selma Josefina Sandgren är tjänarinna - för att arbeta. 

Hon flyttar tillbaka till Vallentuna efter två år 22/10 1925 medan storasyster blir kvar hos familjen. 

Elsa Charlotta gifter sig 22/10 1933 med 

lantbrukare Helge Karl Fredrik Sandin född 19/8 1910 i Stockholms-Näs, Uppsala län. 

1940 bor familjen i Lingsberg där maken är  

         hemmansdelägare i ett sterbhus om 88 hektar. 

         Helge Sandin kallas allmänt godsägare i Lingsberg.

1946 Lingsberg 1:2

1949 bor familjen i Ormsta 1:33 Karlskog. Hon är 

         bageriidkare och han är expeditör.

1950 Som ovan.  

1960 Som ovan. Inga hemmavarande barn.  

1970 Som ovan men nu är adressen: 

         Åbyholmsvägen 646, Vallentuna

1975 Som ovan. 

1976 Helge Karl Fredrik Sandin Hon gifter sig 22/10 1933 med lantbrukare Helge Karl Fredrik Sandin 

         född 19/8 1910 i Stockholms-Näs, Uppsala län. Då skriven på Åbyholmsvägen 646, Vallentuna

1980 Som ovan men nu är Elsa Charlotta Sandin änka sedan 29/10 1976.

1985 Elsa Charlotta Sandin har sålt sitt hus och bor nu i Norrgården 1, Vallentuna. 

Barn:

Gosse Sundin född 1935 i Engelbrekt
Flicka Sundin född 1940 i St Görans församling

________________________________________________________________________________

4. Andolf Josua Sandgren

född 1/5 1908 i Fliseryd – död 25/11 1988 i Vallentuna

Gift 19/1 1935 med:

Elsa Viktoria Hjulström född 19/12 1913 i Munktorp 

- död 29/2 1964 i Vallentuna

1940 De bor i Bjökedal och är grannar med hans 

         föräldrar i Gustafslund, Lingsberg.
1950 Andolf är cementgjutare. De bor i hans 

         föräldrahem Gustafslund, Lingsberg 1:4. 

         Inga barn.
1960. Andolf är magasinsarbetare. I övrigt som ovan.
1964 Hustrun dör 29/2 1964. Jag kan inte se att de fick 

         några barn.

1970 Andolf är diversearbetare. Han är änkling och bor 

         på Karlavägen - Graneberg - i Vallentuna

1974 Andolf blir pensionär. Adress som ovan. 

         Ormsta 1:111 (hittar ingen bild).

1975 och 1980 Som ovan. 

1985 Andolf har flyttat till Väsbygården som i 

         folkbokföringen har adress Centralvägen 35.

Fotot till höger:

En älg har skjutits på Lingsbergs gårds marker. Här hänger kroppen i gårdens loge. T v står fru Ulvbäck och Sten Ulvbäck. Under kroppen syns fr v skytten Rickard Karlsson, fördräng vid gården, 

godsägare Helge Sandin Lingsberg (gm Elsa Charlotta Sandgren/Sandin ovan) med sonen Gunnar. 

T h står Andolf Sandgren och Elsie Sandgren från Gustavlunds gård vid Lingsbergsvägen

Foto Malte Brunnberg i oktober 1943. Vallentuna bildarkiv.

Lärarinnorna fr v Anna Gauffin och Hanna Krantz tillsammans med skolbarnen vid Hjälmsta skola. Övre raden fr v: Okänd, Björn Hofström, Alvar Östervall, Sten-Erik Lindström, Elof ?, Gustav ?, Ernst Nyström, Evald Gustavsson, Karl Johnsson, Martin Linder, Nils Johansson, Elis Jonsson och Sven Johansson. Stående flickan med blombukett okänd. Andra raden fr v: Gösta ?, John ?, Erik Jansson, okänd, Waldemar Westling, Ivar Karlsson, Birger Karlsson, Sven ?, Rudolf Krieg, Torsten Johansson och Andolf Sandgren. Tredje raden fr v Svea Österwall, Eva Johansson, Valborg Johansson, Karin Vandel, Svea Pettersson, okänd, Aida ?, Göta Österwall och Edit Lindkvist. Fjärde raden fr v: Edit Österberg, Astrid Wahlström, Greta Frölin, Vera Fälldin och Greta Jansson.

Okänd fotograf 1916. Vallentuna bildarkiv.

_________________________________________________________________________________

5. Bengt Elof Torvald Sandgren, Skogvaktare

född 29/4 1910 i Fliseryd – död 25/12 1988 i Värmdö

Gift med:

Lydia Landqvist född 25/1 1905 i Norberg - död 17/4 1978 i Täby (Åkerbyv 306)

1940 Stadsägan 823 i Täby 

1946 Stg 703

1948 Stg 929

1950 Hembergavägen 7 i Täby. Bengt är cementgjutare 

1960 Hembergavägen 9, Täby. Bengt är köpman

1970 Hembergavägen 9, Täby. Bengt är direktör, inga hemmavarande barn

1975 Åkerbyvägen 306, Täby. I övrigt som ovan.

1978 Hustrun död 17/4 1978. Åkerbyvägen 306, Täby

1980 Som ovan

1985 Kullsvedsvägen 36A, Värmdö

1986 Hemmesta 11:438, Värmdö

Barn: 

Flicka Sandgren född 1939 i Uppsala
Flicka Sandgren född 1940 i Engelbrekt, Stockholm
Gosse Sandgren född 1943 i Engelbrekt
Gosse Olof Bertil Sandgren född 1946 i Täby

Kyrkoböcker för 

Bengt Elof Torvald Sandgren

Järfälla (AB) AIIa:4b (1923-1933) Bild 450 / sid 265 (B är skogspraktikant, till Vallentuna 15/3 

          1933) Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIIaa:49 (1924-1944) Bild 1080 / sid 6897 (Bengt

          är verkmästare. Flyttade från Täby till Uppsala 19/7 1938 och flyttade därifrån

          1/11 1938 till H Tref. Prästen har skrivit fel, kallar honom Sandberg.)

Jan Andersson satt i Chevamannens bil och såg Olof Palme bli mördad...

- Jag hade helst sluppit vara med om det där...

Jan Andersson och hans kompis skulle bara hämta barn som varit på sportlovsresa. När de svängde in på Sveavägen, kunde de inte ana, att de bara några sekunder senare skulle befinna sig mitt i ett historiskt drama. Plötsligt hördes skott och på andra sidan gatan föll statsminister Olof Palme till marken. Aldrig mer skulle livet bli som förr…

Jan Andersson
Foto: Monica Antonsson

Jan Andersson är Vallentunabo sedan familjen först kom hit från Uppsala 1959. Han var tolv år och tyckte att han hade hamnat på vischan.
- Min morbror Sture Sivertsson var konsumföreståndare då. Han och hans fru Vailet startade eget med mina föräldrar, Lasse och Brittan Andersson. 

De köpte Ernst Gustafsson lanthandel vid Karlbergsvägen som ju var vägen till Stockholm på den tiden. 

- Vi flyttade in med mormor på övervåningen allihop. Så småningom byggde vi eget vid Nyhagavägen mitt emot Ullgrens handelsträdgård.

Skötte kaffekvarnen
Det blev Jans uppgift att sköta kaffekvarnen som spred ljuvliga dofter i butiken. Utanför på tomten fanns även en bensinpump som drevs med handkraft. 

- Det var ofta jag som fick pumpa när någon skulle tanka exempelvis 20 liter bensin. 

När Jan blev gammal nog att köra flakmoppe fick han dessutom vara springschas och köra hem varor till folk. 

På fritiden var det idrott som gällde för Jan. Men när 

han först kom till Vallentuna Bollklubb med pappa Lasses gamla avlagda bandyklubba blev han närmast uttittad. I Vallentuna är det hockey som gäller och ingenting annat. Jan rättade sig i ledet och spelade till sist både fotboll och hockey i A-laget. 

Från vänster: Hadar Axh, Jan Andersson och målvakten vars namn Janne tillfälligt har glömt
spelade med i Vallentunas A-lag i fotboll åren 1972-1973 när de var på väg upp i division 3.

Butiken gick bra och resulterade 1973 i att ICA Rickeby byggdes strax intill den gamla lanthandeln som då gjordes om till bostad. Fem år senare utökades verksamheten med ICA Kragsta.

Lanthandeln butik byggdes om till bostad
bredvid ICA Rickeby. Foto: Svante Berg  1994

- Morbror Sture var väldigt förtjust i surströmming, säger Jan och skrattar gott.  

- En gång hittade jag och en kompis några uppsvällda burkar i källaren. 

- Vi tog en burk och började lattja med den ute. 

Det var kul tills den gick sönder…

Grand Hotel i Stockholm

Piccolo på Grand hotel

Efter sjätte klass i Hjälmstaskolan började Jan i Mörby läroverk. Om somrarna var han piccolo i uniform på Grand hotel. När någon skulle skicka telegram fick han springa över till slottet där telegrafen låg. De hotellgäster han minns bäst är Frank Sinatra och Frankrikes president Georges Pompidou.
- Jag gjorde honnör och hälsade presidenten välkommen, skrattar Jan. Han morsade tillbaka fast man bara var en liten skitunge.

Jan minns nätterna i Stockholm i mitten av 60-talet som lugna, tysta och tämligen bilfria. Det var den allra bästa tiden, tycker han.

- När man var ute på skubb kunde man växla några ord med gubbarna som fiskade med sina stora
håvar i Strömmen.

Klasskompis med

Christer Pettersson

Christer Pettersson då.

Det var sista året i läroverket som Jan blev klasskamrat med den sedermera riksbekante Christer Pettersson. Han hade blivit relegerad i Solna och måste byta skola.
- Christer var väldigt stökig och bar sig illa åt mot lärarna. Man förstod att man måste passa sig. Men han försvann rätt snart. Jag tror inte att han fick något betyg.

Bäst på robotar

Jan gjorde lumpen i ett idrottskompani inom Kustartilleriet i Vaxholm. Han utmärkte sig genom att bli bäst på att skjuta robotar.
- När vi skulle skjuta en skarp robot kom nuvarande kungen på besök. Jag var den som fick skjuta och det gick bra. Efteråt fick jag prata lite med kronprinsen och tända hans cigarrett.

Montör på Rubber

Jan blev småningom montör på Rubber Company AB vid Olsborgsvägen. Han gifte sig med sin Jane 1976 och tillsammans fick de tre barn.
- Vi köpte ett hus på Fjällvägen och fick det näst högsta läget i hela kommunen. Det var jättebra med nedförsbacke när man skulle någonstans men inget vidare när man skulle hem.

Granne med Chevamannen
Det var där på Fjällvägen som Jan och Leif Ljungqvist blev kompisar. De bodde grannar och umgicks familjevis i många år. Leif Ljungqvist var mattläggare med eget företag i Vargmötet.

- Den 28 februari 1986 skulle jag hjälpa honom med ett jobb på Narvavägen. Jag rev bort en gammal matta och han lade dit en ny. När vi började bli klara ringde hans fru och bad oss hämta sönerna som varit på skidresa. De skulle komma med buss till Citykyrkan vid Adolf Fredriks kyrkogata klockan elva på kvällen. 

Väl där fick vi veta att bussen var en halvtimma försenad. Vi bestämde oss för att ”dra en repa på stan" som man gjorde när man var ung.

Klockan var drygt 23.20 när de svängde ut på Sveavägen och bakom en taxi gled fram mot rödlyset i korsningen Tunnelgatan. Halvvägs framme small ett skott och några sekunder senare ännu ett.
- Vi låg fortfarande på inbromsning bakom taxin men jag, som satt på passagerarplats, kunde se sig omkring, så jag upptäckte en kvinna som böjde sig över en man på andra sidan gatan. Bakom dem stod en man i mörk överrock som vände sig om och tog till flykten. Jag såg inte hans ansikte men det var något märkligt med hans första steg. Det var som att han hade något fel på benet.

     

"Det är mord på Sveavägen!"

Ur polisens handlingar:
"Jan Andersson, mordplatsvittne.
Satt i bil Sveavägen söderut.
Hörde skott med 2-3 sek mellan-
rum. Såg man falla efter skott 2."

Jan gjorde Leif uppmärksam på att dramat utspelade sig på andra sidan Sveavägen. Leif ryckte åt sig telefonen för att slå larm. Samtidigt slog ljuset om till grönt så han måste koncentrera sig på körningen. Mitt i korsningen svarade Larmcentralen (LAC) och han utbrast: Det är mord på Sveavägen!

Leif Ljungqvist, som kom att kallas Chevamannen, gjorde en U-sväng och parkerade strax intill brottsplatsen. Mördaren hade redan försvunnit i mörkret och Jan lade märke till en skärrad man i blå täckjacka som sökt skydd i Dekorimas port. Honom höll han envist ögonen på.

- Folk strömmade till från alla håll, säger Jan. Vi steg ur bilen och såg att det var Olof Palme som låg där på trottoaren. Lisbeth var  alldeles skärrad, stackarn. Två tjejer försökte återuppliva Palme och jag uppmanade mannen i porten att stanna och anmäla sig till polisen. Han måste ju vara ett bra vittne. Han hade ju sett alltihop!

 

Inga vägspärrar på stan!
Sedan polisen kommit och ambulansen åkt iväg med paret Palme, körde Leif och Jan och hämtade barnen. Sedan åkte de raka vägen hem till Vallentuna utan att hindras av några avspärrningar.
- Alla var samlade hemma hos oss när vi kom, säger Jan. Leif berättade för alla som ville höra på om vad som hänt. Han pekade på mig flera gånger och sa: ”Janne såg killen som sköt och sprang in i gränden!” Men det tog lång tid innan man förstod, vad man varit med om. Och att det över huvud taget kunde hända!

Det blev ingen sömn för Jan den natten. Tankarna surrade och när morgonen grydde satt han som alla andra som fastklistrad framför tv:n.
- Polisen sökte vittnen så jag ringde och fick svara på frågor i ett första förhör.

 Dramatiska presskonferenser
Alla som var med minns vad som hände. Länspolismästare Hans Holmér höll dagligen dramatiska presskonferenser. Det var 35-åringen som greps och släpptes. Det var kurdspåret, Sydafrikaspåret, PKK-spåret och Polisspåret och den 14 december 1988 greps Christer Pettersson.

 

- Av alla människor, suckar Jan. Det stämde ju så väl med den Christer Pettersson som jag kände. Det måste ju vara ödet att just jag skulle bevittna ett mord begånget av en gammal klasskamrat.

Medierna svämmade över i flera år av rapporter om mordet på Olof Palme och en kväll sände TV en smygtagen film på Christer Pettersson från Rotebro station.

 
- Plötsligt vände han sig om och tog det där sneda steget som jag hade såg på Sveavägen. Då förstod jag att det måste vara han.

Tre gånger fick Jan åka till stan och vittna. Ändå tyckte han inte att polisen verkade vara särskilt intresserad av att få fram sanningen.
- Det kändes som att de redan visste allt, säger han.

 

Polisförhör inklusive polisens spaningsfilm på Christer Pettersson

   
 

Christer Pettersson och Polisspåret
Jan är övertygad om att det var Christer Pettersson som sköt Olof Palme. Men han tror inte att det var ”den ensamme galningens verk”.

- Vilka visste att Palme var utan bevakning den kvällen, frågar han och svarar själv. Säpo och polisen! Det måste ha varit en konspiration. 

- Christer Pettersson var bara ett verktyg i någons händer, säger han. Det är så mycket i den här historien som inte stämmer. 

- Polisen kretsade i kvarteren ovanför trappan från Tunnelgatan och många har vittnat om att de såg walkie-talkie-män på stan.

Christer Pettersson fälldes för mordet i Stockholms tingsrätt men friades av en enig Svea hovrätt 1989. 

En resningsansökan till Högsta domstolen avvisades 1997. 

Livet gick vidare och nu har 39 år gått sedan Olof Palme mördades.

Hemskt med alla lögner!

Jan har lämnat Rubber Company efter 47 år och gått i gick pension. Barnen har vuxit upp och tillsammans givit honom och hustrun sex barnbarn. Livet har bjudit både med- och motgångar och än idag plågas Jan periodvis av mardrömmar och sömnlöshet.

- Jag hade gärna varit utan den där upplevelsen 1986, säger han. Det grämer mig att fallet inte är löst och att det är så mycket lögner i omlopp. Det är fullt av villospår och dimridåer som gör att mordet inte kan lösas. Då blir det svårt för oss som var med att sätta punkt. Det var trots allt ett statsministermord, en världshändelse mitt ibland oss.
Monica Antonsson

Hör Janne Andersson berätta själv i Fredagsmagasinet, Radio Österåker, den 28 februari 2025.

Och läs mer om programmet här 

Monica Antonsson · Fredagsmagasinet 250228