Historien om Markims Bergby

Expressen

Leva & Bo / Hemma hos

MATILDA OCH ANDREAS BOR PÅ HISTORISK GÅRD FRÅN 1200-TALET UTANFÖR STOCKHOLM

Det ståtliga gula huset. Foto: Erika Åberg / SVT

Den gula ståtliga villan har tillhört Andreas släkt i flera generationer.
I ”Det sitter i väggarna” får familjen reda på ännu mer historia om gården i Vallentuna och vissa delar berörde mer än andra.
– Det kändes speciellt att en annan Matilda har bott här tidigare med sina söner, säger Matilda Johansson.

I Vallentuna, Stockholms län, ligger gården Markims Bergby. Gården har tillhört Andreas släkt sedan hans farmor Ingrid och farfar Evert köpte gården 1953. Nu bor Andreas och Matilda här med sina två söner Isak och Edvin. Mycket av tiden går åt att ta hand om gårdens tjurar och får men även att skörda spannmål och andra växter.

Platsen bär på mycket historia och inte bara inom familjens egen släkte. Ute på deras mark, där djuren betar finns flera fornlämningar från järnåldern.

– Det äldsta dokumentet vi har från den här gården är från 1287, men vi har många gravar och liknande utanför på vår mark från järnåldern. Så det känns häftigt att bo på en plats där folk har bott i flera tusentals år, säger Matilda Johansson.

Läs hela artikeln om familjen Johansson och gården Markims Bergby här. 

Det sitter i väggarna om Markims Bergby kan ses till 28 augusti 2024. Du hittar programmet här. 

Karl Johan "John" Kraft i Ledinge

Uno Sköld har forskat fram fakta om Karl Johan Kraft: 

John Kraft från Ledinge gård i Kårsta

Bodde på Skrikboda gård i Ekskogen

Okänd fotograf 1960 Vallentuna bildarkiv

Ansedel Karl Johan Kraft

Karl Johan Kraft.
Född 1887-02-18 i Ledinge, Kårsta fs (AB).
Död 1969-03-27 i Skrikboda, Kårsta fs. Byggnadsarbetare.

Far Karl Viktor Karlsson Kraft. Född 1867-03-22 i Kårsta fs (AB). Mor Selma Josefina Johansson. Född 1862-12-20 i Skrävsta, Frösunda fs (AB).

Gift 1911-04-17 med:

Elisa Desideria Albertina Johansson. Född 1889-06-10 i Kårsta fs (AB).

Far: Per Gustav Johansson. Född 1856-05-19 i Kårsta fs (AB). Död 1895-06-28 i Nibble, Kårsta fs (AB).
Mor: Tea Albertina Zakrisson. Född 1863-03-12 i Kårsta fs (AB). Död 1936-09-21 i Kårsta fs (AB).

Barn:

1. Karl Sigvard Kraft. Född 1910-12-21 i Nyby, Kårsta fs (AB). 

    Död 1983-01-13 i Kårsta fs (AB).
2. Karin Albertina Kraft. Född 1915-01-20 i Nyby, Kårsta fs (AB). 

    Död 1985-11-01 i Kårsta fs (AB). 

    Gift 1948-02-29 med Karl Ivar Karlsson. Född 1916-03-01 i Gillberga fs (D). Död 2009-04-03 

    i Vallentuna fs (AB).

Lantbrevbärare Sigvard Kraft kommer med post till
Gunnar Jansson i Nibble gård
Okänd fotograf 1950. Vallentuna bildarkiv

Uno Sköld:
Två bilder från bildarkivet. Karl Johan Kraft, 1887 – 1969, som dock i bildarkivet står för namnet John.

Sedan Sigvard Kraft, 1910 – 1983 som här delar ut post till Gunnar Jansson.

- Sigvard fick jag mycket kontakt med efter kommunsammanslagningen 1971 då fritidsförvaltningen fick ansvaret för biografverksamheten i Ekskogens bygdegård.

- Sigvard var den som praktiskt svarade för allt.
Han ordnade filmer till visningarna och han var biljettförsäljare och maskinist

Tack Uno!

Staffan Hassius skriver på Uno Skölds facebooksida: 

- Sigvard var en oerhört trevlig man...jag fick äran att samarbeta med honom på -70:talet när jag rev biljetterna på Saga Bio (Ekskogens bygdegård)
Jag minns honom varmt och han var en oerhört omtyckt brevbärare i bygden då vi "nybyggarbarn" flyttade in i villorna i Ekskogen, villor som våra föräldrar stolt byggde och skapade det lilla villasamhället...varma minnen

Micke Mattsson:
Jobbade tillsammans med Sigvard på posten, körde filmrullar till bygdegården i Ekskogen. Hjälpte Karl Johan Kraft att starta en traktor i Skrikboda. Mitt under brinnande tjänstgöring.Fika hos Karlsson i Norrgården Ledinge.

Uno Sköld skriver även om Karin Kraft:

- Tjänsten som ungdomsinstruktör före mig hade innehaft av Åke Rydberg. Åke och jag var kurskamrater när vi gick på utbildning på Alnarp 1951. Våren 1954 tillträde Åke en tjänst som jordbruksinstruktör hos Hushållningssällskapet med stationsort Rimbo. Vikarierade på tjänsten under sommaren gjorde Ivar Karlsson, Kårsta. Ivar var även den som introducerade mig som ny på denna tjänst i länet.
Ivar var från Gillberga, Södermanland och gift med Karin Kraft. De var bosatta på Skrikboda i Kårsta. Jag hade mycket kontakt med familjen och främst då genom sonen Karl-Ivar som var mycket aktiv inom JUF och 4H-rörelsen. 1974 blev Karl-Ivar årsbästa JUF -are i Sverige och priset utdelades av kung Karl Gustav.

Och John var med i skytteföreningen

Här har Kårsta skytteförening ställt upp sig för okänd fotograf 1901/1902. John Kraft är omkring 15 år gammal och får vara med de stora grabbarna...

Övre raden fr v Carl-Erik Jansson Västanberga, Johan Jansson Isby, Johan Petter Gustavsson Fridhem, Andersson Kårsta prästgård, Bernhard Ahlgren Ekskogen, Gerhard Sundberg Rickeby, Gustavsson Malmberget och okänd. Nedre raden fr v John Kraft, Carl Lillje Sunnarby, John Gustavsson Malmberget

Kårsta skytteförening 1901/1902
Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv. 

Och Uno Sköld fortsätter.

Han har grävt fram ytterligare några generationer av familjen kraft: 

Ansedel Karl Viktor Kraft

Karl Viktor Karlsson Kraft. Född 1867-03-22 i Kårsta fs (AB). Hemmansägare Ledinge nr 1. Död 1923-07-19 i Ledinge, Kårsta fs (AB).

Far Karl August Jakob Karlsson. Född 1832-11-11 i Stockholm (AB). Äger och brukar Ledinge nr 1. Död 1902-08-07 i Ledinge, Kårsta fs (AB).
Mor Margareta Karolina Olofsdotter. Född 1836-10-03 i Rö fs (AB).

Gift 1889-01-03 med

Selma Josefina Johansson.Född 1862-12-20 i Skrävsta, Frösunda fs (AB). Död 1942-05-17 i Ledinge, Kårsta fs (AB).
Far: Per Johan Johansson. Född 1827-12-25 i Nässjö fs (F). Snickare, Baptist.
Mor: Sofia Josefina Vesterlund. Född 1828-09-21 i Roslags-Kulla fs (AB).

Barn
1. Karl Johan Kraft. Född 1887-02-18 i Ledinge, Kårsta fs (AB). Byggnadsarbetare.
    Död 1969-03-27 i Skrikboda, Kårsta fs (AB). 

    Gift 1911-04-17 med Elin Desideria Albertina Johansson. Född 1889-06-10 i Kårsta fs (AB). 

    Död 1962-02-28 i Skrikboda, Kårsta fs (AB).

2. Vilhelm Fridolf Kraft. Född 1890-11-22 i Ledinge, Kårsta fs (AB). 

    Död 1966-09-30 i Rimbo fs (AB). Hemmansägare Lindberga Närtuna. 

    Gift 1911-12-30 med 

    Elin Elisabet Gustavsson. Född 1890-05-30 i Kårsta fs (AB).

3. Per Verner Kraft. Född 1892-08-11 i Ledinge, Kårsta fs (AB). 

    Död 1944-02-10 i Johannes fs (AB). Arbetare på Stockholms stads renhållningsverk. 

    Gift 1917-08-22 med 

    Anna Viktoria Petersson. Född 1895-03-13 i Norrköpings Östra Eneby fs (E).

Lisa o Lilly Kraft i början av
1920- talet. Okänd fotograf.
Vallentuna bildarkiv.

4. Sofia Elisabet Kraft. Född 1894-09-26 i Skepptuna fs (AB). 

    Död 1986-03-18 i Vallentuna fs (AB). 

    Gift 1930-10-28 med Karl Gösta Matsson. Född 1909-06-27 i 

    Engelbrekts fs (AB).

5. Sven Georg Kraft. Född 1898-01-11 i Skepptuna fs (AB). 

    Hemmansägare Ledinge Kårsta. 

    Död 1976-07-05 i Karlsro, Kårsta fs (AB). 

    Gift 1930-04-05 med 

    Vera Gunhild Elisabet Elnkvist. Född 1908-10-01 i 

    Kårsta fs (AB). Död 1989-02-06 i Kårsta fs (AB).

6. Olga Linnéa Karolina "Lilly" Kraft. Född 1900-09-11 i 

    Ledinge, Kårsta fs (AB). 

    Död 1962-06-03 i Norrbärke fs (W). 

    Gift 1929-03-09 med Sten Uno Fridolf Matsson. 

    Född 1906-03-01 i Össeby-Garn fs AB). 

    Död1986-10-21 i Borlänge kbfd (W) Hagakyrkan.

Uno Sköld:

På fotot (nedan) ser vi Lilly med sin man Uno Matsson. 

På stolen sitter Lillys mor Josefina som har Lillys och Unos son Karl Uno, född 1929-06-02 i knät. 

Till höger står fostersonen Edgar Axzell, född 1924-03-14 i Stockholm. 

I informationen för bilden står det Norrgården, Gillberga, Kårsta.

Okänd fotograf 1932. Vallentuna bildarkiv

Bildtext:
Norrgården i Gillberga, Kårsta. Fr v på gårdsplanen Lilly Mattsson (Olga Linnéa Karolina f Kraft 11/9 1900), Josefina Kraft f Johansson 1862 med lille Karl-Uno Mattsson f 2/6 1929 i knäet, Uno Mattsson f 1/3 1906 i Össeby-Garn och fostersonen Edgar Axzell f 14/3 1924 i Stockholm.

Som om allt detta inte vore nog

så fortsätter Uno Sköld: 

- Då jag genom åren haft många kontakter med släkten Kraft i Vallentuna och då det även i min släktforskning finns anknytning till släkten har jag försökt kartlägga släkten Kraft i Vallentuna.
Namnet Kraft kommer först i Vallentuna när sönerna till Karl August Karlsson, 1832 – 1902, tar sig namnet Kraft. Ser här ingen anknytning till soldatnamn eller särskilt rote. Förr hade man möjligheten att ta till sig ett namn man tyckte om. Möjligen kan det finnas något i Karl August bakgrund som gjort att sönerna tagit till sig detta namn. I husförhörslängderna är uppgivet och likaså i dödsboken endast Stockholm som födelseort. För perioden 1800 – 1947 fanns i Sverige 20 456 personer med namnet Kraft. Karl August finns upptagen först år 1886.

Ansedel Karl August Jakob Karlsson
Karl August Jakob Karlsson. Född 1832-11-11 i Stockholm (AB). Äger och brukar Ledinge nr 1. Död 1902-08-07 i Ledinge, Kårsta fs (AB).
Gift 1863-11-12 med
Margareta Karolina Olofsdotter.Född 1836-10-03 i Rö fs (AB). Död 1918-11-14 i Ledinge, Kårsta fs (AB).

Barn
Hilda Karolina Karlsson. Född 1865-10-27 i Össeby-Garn fs AB). Död 1936-10-29 i Vadalund, Vada fs (AB). Gift 1890-11-22 med Johan Vilhelm Johansson. Har den 22 november 1890 ingått borgerligt äktenskap med Johan Vilhelm Johansson, (Förhörslängd Kårsta fs 1886 - 1890 sid 50). Född 1865-09-11 i Skrävsta, Frösunda fs (AB). Död 1956-10-17 i Vada fs (AB).
Karl Viktor Karlsson Kraft.Född 1867-03-22 i Kårsta fs (AB). Hemmansägare Ledinge nr 1. Död 1923-07-19 i Ledinge, Kårsta fs (AB). Gift 1889-01-03 med Selma Josefina Johansson.Född 1862-12-20 i Skrävsta, Frösunda fs (AB). Död 1942-05-17 i Ledinge, Kårsta fs (AB).
Emma Erika Karlsson. Född 1873-04-12 i Kårsta fs (AB). Död 1943-11-05 i Johannes fs (AB). Gift 1896-11-10 med Johan Valfrid Sundström.Född 1871-09-27 i Frösunda fs (AB). Död 1951-01-04 i Enskede fs (AB).
Johan Verner Kraft. Född 1874-10-28 i Kårsta fs (AB). Död 1938-09-05 i Gransäter, Kårsta fs (AB). Gift 1901-03-17 med Josefina Dorotea Jansson.Född 1881-11-14 i Frösunda fs (AB). Död 1940-07-30 i Gransäter, Kårsta fs (AB).
August Evald Kraft. Född 1876-05-27 i Kårsta fs (AB). Död 1930-04-25 i Gustav Vasa fs (AB). Gift med Elin Augusta Gustavsson. Född 1878-10-03 i Kårsta fs (AB). Död 1929-09-06 i Gustav Vasa fs (AB).

Se vidare Uno Skölds 

facebookgrupp "Så var det i Vallentuna".

Ulf Grenander

Under några år bodde familjen Grenander i Bällsta, närmare bestämt i fastigheten Bällsta 2:165.

Av hans CV nedan framgår att han åren 1953-1957 undervisade vid Stockholms högskola. Det var då familjen hyrde Bällsta 2:165, första huset på vänster sida av Bällstalundsvägen om man kommer från macken Circle K. 

Familjen kom från Amerika då och återvände dit. 1958 var de tillbaka. Han undervisade på Stockholms universitet och familjen hyrde in sig i eller köpte villan på Lagmansvägen 5 (Prästgården 1:117). 1966 återvände familjen till Amerika.  

Professor
Ulf Grenander född 23/7 1923 i Västervik

Son till:

Sven Grenander född 7/3 1878 i Hedvig Ög l ohh Hulda Maria Josefina Persson född 10/5 1889 i Högseröd, Malmöhus län

Gift 22/12 1946 med:

Medicin licentiat

Gerd Emma Stina Hallqvist född 31/3 1925 i Perstorp (möjligen kallad Paj)

Dotter till: 

Ernst Wilhelm Hallqvist född 5/1 1888 i Färingtofta ohh

Gerda Aurora Bernhardina Persson född 6/11 1892 i Högseröd, Malmöhus län

Barn:

Sven Ulfson född 1951

Angela född 1955

Charlotte född 1957

Wikipedia

Förhoppningsvis ett foto av 
makarna Grenander

Ulf Grenander, född 23 juli 1923 i Västervik, 

död 12 maj 2016 i Providence i Rhode Island, var en svensk statistiker och matematiker.

Grenander, som var son till Sven Grenander, inledde sina studier vid Uppsala universitet där han blev filosofie kandidat 1946.

Han genomgick därefter forskarutbildning vid Stockholms högskola, där han blev filosofie licentiat 1948 och disputerade 1950, med Harald Cramér som handledare. 

Han var 1950-1951 verksam som docent vid Stockholms högskola, 1951-1952 vid University of Chicago, 

1952-1953 vid University of California-Berkeley, 

vid Stockholms högskola 1953-1957, 

vid Brown University 1957-1958 

och 1958-1966 åter vid Stockholms universitet, 

där han 1959 efterträdde Harald Cramér som professor i försäkringsmatematik och matematisk statistik. 

Från 1966 till sin pensionering var han L. Herbert Ballou University Professor vid Brown University. 1969-1974 var han även professor i tillämpad matematik vid Kungliga Tekniska högskolan.[8]

Grenanders tidiga forskning gällde statistisk teori och senare bildbehandling och mönsterigenkänning.
Grenander invaldes 1966 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och blev 1996 ledamot av National Academy of Sciences. 2005 promoverades han till hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan.[9]

American Mathematical Society:

Ulf Grenander-priset i stokastisk teori och modellering

Foto av Uosis Joudvalkis med tillstånd av
Brown University Archives

Grenanderpriset erkänner exceptionella teoretiska och tillämpade bidrag inom stokastisk teori och modellering. Det delas ut för framträdande arbete, teoretiskt eller tillämpat, inom områdena probabilistisk modellering, statistisk slutledning eller relaterade beräkningsalgoritmer, särskilt för analys av komplexa eller högdimensionella system.
Om detta pris

Detta pris instiftades 2016 av kollegor till Ulf Grenander (1923-2016). Professor Grenander var en inflytelserik forskare inom stokastiska processer, abstrakt slutledning och mönsterteori. Han publicerade banbrytande verk under hela sin karriär, särskilt sin avhandling från 1950, Stokastiska processer och statistiska interferenser vid Stockholms universitet, Abstrakt inferens , hans säregna mönsterteori: Från representation till slutledning och General Pattern Theory . En mångårig fakultetsmedlem vid Brown Universitys avdelning för tillämpad matematik, Grenander fick många utmärkelser. Han var stipendiat vid American Academy of Arts and Sciences, National Academy of Sciences och var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Det nuvarande prisbeloppet är $5 000 och priset delas ut vart tredje år.Senaste priset: 2021

Ulf Grenander-priset i stokastisk teori och modellering tilldelas Michael I. Jordan för grundläggande bidrag till maskininlärning (ML), särskilt oövervakad inlärning, probabilistisk beräkning och kärnteori för att balansera statistisk trohet med beräkning.

_________________________________________________________________________________

Min mor, Ann-Marie Antonsson, passade sonen Lill-Sven några år när mamman, som var läkare, var på jobbet. Med dagens ögon skulle man ha kallat henne dagmamma. 

- Grenanders var kusiner, säger mamma, 96, och jag minns plötsligt att det diskuterades då. Kunde man verkligen vara kusiner och gifta på samma gång? 

Det var då för märkvärdigt... 

Så jag kollar. 

Jodå, det stämmer. Hel- eller halvkusiner var de.

 

Huvudperson i familjedramat var:  

Clara Charlotta Erman född 28/4 1865 i Barkåkra, Kristianstads län

Dotter till: 

Comministern o senare kyrkoherden

Fredrik Erman född 12/8 1815 i Ströö - död på nyårsafton 31/12 1903 ohh

Sophia Josephine Grönqvist född 17/12 1821 i Lyngby - död 12/11 1911 i Högseröd 

Barn: 

1. Anna Helena född 2/6 1843 i Ljungby
2. Johan Alfred född 17/10 1847 i Ljungby (organist)
3. Fredrik Josef född 9/5 1850 i Ströö
4. Maria Fredrique född 7/5 1853 i Ströö
5. Paul Gustaf Bernhard född 21/8 1856 i Ströö
6. Anselm Israel född 21/4 1859 i Ströö
7. Clara Charlotta Persson född 28/7 1865 i Barkåkra
8. Anders Nore född 14/10 1867 i Barkåkra

Fosterbarn:

1. Anna Maria Sofia Christina Duus född 18/12 1880 i Högseöd (dtr till Maria Fredrique)
2. Hulda Maria Josephina Persson född 10/5 1889 i Högseröd (dtr till Clara Charlotta)

Familjen har i hfl Högseröd AI:7 (1889-1895) två fosterbarn som i praktiken var kyrkoherdeparets barnbarn. Anna Maria var oäkta dotter till Maria Fredrique och Hulda var oäkta dotter till Clara Charlotta. Båda barnen kom att växa upp hos morföräldrarna. Kyrkoherden, som naturligtvis hade full koll på kyrkoböckerna, såg till att barnbarnens folkbokfördes med de efternamn som mödrarnas blivande makar kunde bidra med. Kanske tog de även på sig faderskapet. Det framgår inte av husförhörslängderna. Båda barnbarnen kom emellertid att växa upp hos morföräldrarna. När mödrarna gifte sig och flyttade fick de inte följa med. 

Det måste ha varit skandal utan like att två av kyrkoherdens döttrar kom hem med varsin oäkting - som man sa på den tiden. 

Dottern Maria Fredrique Erman född 7/5 1852 gifte sig med Herman Duus född 7/1 1853. De bildade egen familj, fick tre söner och flyttade till Hörby där hon dog 35 år gammal den 3/12 1888. Ingen dödsorsak angiven. 

Dottern Clara Charlotta vigdes den 4/9 1890 med timmermannen Nils Persson född 19/3 1866 i W Strö som fick hinderslöshetsbetyg till Högseröd 9/7 1890. Clara Charlotta flyttar den 17/12 1890 flyttar med honom till Sjumerup No 2 i Höör för att bilda egen famij. 

Timmermannen o byggnadssnickare

Nils Persson född 19/3 1866 i W Strö

Gift 4/9 1890 med:

Clara Charlotta Erman född 28/4 1865 i Barkåkra

Barn:

1. Hulda Maria Josefina född 10/5 1889 i Högseröd (bodde hos morföräldrarna)
2. Per Fredrik föddd 1/8 1891 - död 6/8 1891 i Högseröd 
3. Gerda Aurora Bernhardina född 6/11 1892 i Högseröd
4. Agnes Ester Amalia född 6/5 1895 i Högseröd
5. Arvid Thure Reinhold född 28/4 1897 i Espinge
6. Ida Sofia Helena född 24/8 1899 i Högseröd
7. Birger Nils Ragnar född 21/10 1901 i Högseröd
8. Edla Sofia Hanna Beata född 6/1 1903 i Högseröd
9. Tage Waldemar född 12/4 1907 i Perstorp
10. Elsa Valborg Margareta född 16/12 1909 i Perstorp
11. Fredrik Vilhelm född 22/7 1912 Perstorp

Hulda Maria Josefina född 10/5 1889 i Högseröd (ansluter till familjen omkring 1908)

      Hennes oäkta barn:  

      1. Ernst Folke Valdemar Persson född 6/1 1909 (1908) i Oderljunga - död 12/2 1995 i Trelleborg

      2. Margit Alma Elisabet Persson född 30/10 1913 i Kalmar - död av magkatarr 16/4 1914 i Perstorp

          (Moder: pigan Hulda Persson i Ybbarp, Perstorp)

Clara Charlottas dotter:

Hulda Maria Josefina Persson gifter sig borgerligt den 16/8 1916 med lektor och fil dr Sven Grenander född 7/3 1878 i Hedvig Ög l. Sonen Ernst blir kvar hos morföräldrarna. 

Hulda och Sven Grenander får barnen: 

1. Nils född 17/11 1917
2. Ulf född 23/7 1923 i Västervik (småninom gift med sin kusin Gerd Emma Stina Hallqvist)

Kyrkoherde Erman dör 1903 och hustrun 1911. Barnbarnet Hulda är 18 år gammal och flyttar den 21/10 1907 till Karlshamn där hon arbetar. Hulda blir emellertid med barn och flyttar nu med sitt barn till mamma Clara Charlotta och hennes familj. Hon är hotellstäderska och få efter några år får hon ytterligare ett oäkta barn, en flicka som bara blir några månader gammal. Hon lämnar sin äldste son hos föräldrarna, gifter sig borgerligt med lektor och fil dr Sven Grenander född 7/3 1878 i Hdvig Östergötland, och får två söner till varav en är den blivande professorn Ulf Grenander. 

Clara Charlottas dotter

Gerda Aurora Bernhardina född 6/11 1892 i Högseröd

gift 17/10 1919 med

Garfvaren Ernst Wilhelm Hallqvist född 5/1 1888 i Färingtofta, Kristianstads län

Barn:

Ernst Bernhard född 15/2 1921 i Färingtofta

Gerd Emma Stina född 31/3 1925 i Färingtofta (småningom gift med sin kusin Ulf Grenander)

Kyrkoherde Ermans familj

Barkåkra (L) AI:15 (1866-1871) Bild 510 / sid 224 (Clara i föräldrahemmet, Barkåkra No 20)

Barkåkra (L) AI:17 (1871-1876) Bild 560 / sid 230 (som ovan. Avflytt u attest t Engelholm 20/12 1875)

Högseröd (M) AI:7 (1889-1895) Bild 54 / sid 50 (2 fosterdöttrar varav Claras dtr Hulda är ett)

Högseröd (M) AIIa:1 (1896-1901) Bild 1080 / sid 104 (som ovan i kyrkoherdebostället)

Högseröd (M) AIIa:3 (1900-1910) Bild 1420 / sid 135 (Högseröd No 14 kyrkoherdebostället)

Högseröd (M) CI:2 (1862-1894) Bild 97 / sid 93 (fosterdtr Anna Maria föds, dtr till Maria Frederique)

Clara Charlotta Ermans familj

Höör (M) AI:15 (1889-1895) Bild 268 / sid 267 (Clara o Nils bor hos hans föräldrar, förste sonen dör)

Högseröd (M) AIIa:1 (1896-1901) Bild 770 / sid 73 (fam i No 7 m två döttrar)

Högseröd (M) AI:7 (1889-1895) Bild 40 / sid 36 (som ovan)

Högseröd (M) AIIa:1 (1896-1901) Bild 1070 / sid 103 (som ovan, tre barn)

Äspinge (M) AIIa:1 (1895-1910) Bild 1460 / sid 135 (fr Högseröd 3/6 1897 - ut t Hörby 24/11 1898)

Hörby (M) AIIa:1 (1900-1906) Bild 1560 / sid 153 (hem till Högseröd 8/3 1900)

Högseröd (M) FI:1 (1889-1894) Bild 12 / sid 9 (Per Fredrik död i Höör. Oklar orsak)

Perstorp (L) AIIa:4 (1912-1922) Bild 2340 / sid 222 (från Oderljunga till Perstorp 1910)

Hörby (M) FI:2 (1885-1894) Bild 19 (Maria Fredika Erman död 35 år gammal)

Hulda Maria Josefina Persson gift Grenander

Karlshamn (K) AIIa:11 (1906-1924) Bild 920 / sid 909 (från mm o mf 1907, piga i Riga No 7)

Perstorp (L) AIIa:3 (1909-1912) Bild 990 / sid 222 (hos biofamiljen med ett oäkta barn)

Perstorp (L) AIIa:4 (1912-1922) Bild 2340 / sid 222 (hos bio-familjen med två oäkta barn)

Perstorp (L) CI:6 (1895-1915) Bild 2110 / sid 43 (dtr Margit död av magkatarr)

Västervik (H) AIIa:5 (1911-1931) Bild 3710 / sid 1867 (gm Grenander, sönerna Nils o Ulf)

Gerda Aurora Bernhardina gift Hallqvist

Perstorp (L) AIIa:4 (1912-1922) Bild 780 / sid 66 (hos föräldrarna)

Perstorp (L) AIIa:6 (1922-1931) Bild 380 / sid 283 (fam i Ybbarp)

Perstorp (L) AIIa:8 (1931-1937) Bild 330 / sid 275 (som ovan)

Perstorp (L) AIIa:9 (1937-1944) Bild 440 / sid 25 (som ovan)

Anna och Ruben Magnusson

Det låter konstigt men...

Jag har varit ute och gödselvattnat i trädgården. Det luktar pyton om mina händer. Nästa gång blir det handskar. Men doften påminner mig om hur det luktade bland kossorna i Magnussons ladugård i min barndom. Och jag undrar hur mycket som går att rekonstruera av minnesbilden på något vis.

Anna och Ruben Magnusson med barn och barnbarn

Magnussons vita hus låg mitt emot Hulda och Birger Anderssons hus (Bällsta 2:152). Nerfarten från Ryttarvägen ledde ner till den garageport som ses på bilden. Man fick ta en sväng runt huset för att komma till ytterdörren. Utanför den låg den vita spetsen Björn och sov. Han var livsfarlig, skällde mycket och högg om han fick chansen. 

Anna och Ruben Magnussons hus "från andra hållet". Åh så synd att mycket av färgerna gått
förlorade. Men tack Mikael Magnusson som letade fram bilden!

Samma bild efter lite photoshop. Tack Mikael Magnusson!

Till vänster om nerfarten (till vänster i bild) växte 4-5 äppelträd och till höger var en rosenrabatt, jordgubbsland och stora trädgårdsland. Allt enligt min tämligen dunkla minnesbild. Vid husknuten (längst till höger i svartvita bilden) stod på 1950-talet ett stort körsbärsträd. Framför huset var en bit gräsmatta för barnen att leka på - förutsatt att den vita spetsen Björn var bunden och på betryggande avstånd oss som inte tillhörde familjen. Vid husväggen på bortre kortsidan stod farbror Magnussons jordfräs parkerad och vid stigen bort från huset utanför bild fanns en stor jordkällare, en silo, svinstian och ladugården för 7-8 kossor. 

Se klippet ovan ur Sveriges bebyggelse 1952.

Bällsta såg

Okänd fotograf 1923, Vallentuna bildarkiv

1940

Familjen Magnusson flyttade till Bällsta 2:155 (senare Ryttarvägen) i Vallentuna 23/10 1940. 

De kom närmast från Håtuna där Ruben var mjölnare som sin far. Ruben hade från 1916 även varit inskriven vid Stockholms sjömanshus. 

Under tre perioder åren 1909-1913 var Ruben skriven i Stockholm. Det är oklart vad han gjorde där och om han någonsin var till sjöss.   

 

Ruben sadlade om och blev småbrukare. Han står även skriven som sågare, möjligen anställd av det sågverk i Bällsta som jag ännu inte har lyckats lokalisera. 

Ellen Heidrich har berättat att Anna spelade fiol.

Och barnbarnsbarnet Mikael Magnusson har Rubens munspel i sin ägo. 

Ruben var politiskt aktiv för kommunistpartiet i Vallentuna. Det visar den här bilden även om jag inte med bästa vilja i världen kan känna igen Ruben Magnusson här.

Vallentuna kommunalfullmäktige sammanträder. Första raden fr v Knut Eriksson s, Erland
Eriksson m, Berna Nilsson s, Holger Hovmark h, Gustav Nilsson c, och Oskar Söderlund c.
Rad 2 Åke Ekström s, Ruben Magnusson k, David Pettersson h. Rad 3 Axel Larsson k,
Nils Karlsson s, Nils Alenius s, och Josef Andersson s.
Thors foto, Täby 1952. Vallentuna bildarkiv.

Familjen: 

Småbrukaren (2 ha)

August Ruben Magnusson född 24/9 1893 i Skepptuna, Stockholms län - död 29/9 1974 i Vallentuna

Son till:

Mjölnaren Johan August Magnusson född 15/10 1867 i Almunge och hans hustru

Maria Josefina Andersdotter född 10/10 1864 i Lemland, Åland 

Ruben gick i sin fars fotspår. Han var först mjölnardräng och blev småningom mjölnare. Han skrevs in vid Stockholms Sjömanshus den 23/10 1916 och blev småbrukare i Vallentuna 1940. 

Gift 10/9 1922 med:

Anna Matilda Blomberg född 14/3 1895 i Västra Ny, Östergötland - död 5/12 1979 i Vallentuna. 

Dotter till:

            Torparen och sågaren

            Karl Johan Persson Blomberg född 11/8 1856 i Godegård och hans hustru (4/12 1881)

            Johanna Matilda Jansdotter född 4/6 1856 i Godegård, Östergötland

Barn: 

1. Erik Ruben Magnusson född 27/6 1923 i Jumkil, Uppsala län - död 24/10 2002 i Vallentuna
2. Lars Olov "Olle" Magnusson född 7/12 1925 i Jumkil - död 1/8 2010 i Vallentuna
3. Inga Lill Magnusson född 8/1 1929 i Håtuna, Uppsala län (tvilling)
4. Elsie Magnusson född 8/1 1929 i Håtuna (tvilling) g. Pettersson - änka 2/1 1989 - död 15/7 2014 i Vendelsö, Huddinge
5. Gosse född 15/1 1931 i Uppsala domkyrkoförsamling - död 21/1 1931 i Aske, Håtuna 
6. Anna Lisa Magnusson född 13/8 1932 i Håtuna

I pappas album hittar jag den här bilden från av Elsie, Inga-Lill och Anna-Lisa Magnusson
Foto: Arne Antonsson 1945

1940
Sonen Olle var trädgårdselev hos Anton Widström där han arbetade med trädgårdsodling. Familjen hade just flyttat in i sitt hus så han hade nära till jobbet. Farbror Widström bodde där Örtagården ligger idag.  

Familjen Magnusson hade 2 hektar mark - 20 000 kvadratmeter, enligt folkräkningen. Mina farföräldrar, som bodde nästgårds, hade 2,5 hektar och i det ingick en del skog också. Familjen Magnusson hade troligen också köpt sin fastighet av AB Billiga Tomter som styckade och sålde mark från Bällsta gård. Farmor och farfar kom hit 6/11 1936 och 23/10 1940. Något vidare umgänge grannar emellan var det inte tal om på den tiden. 

1950 

hade familjen utökats med två barnbarn.  

Elsie Magnusson hade fått dottern Eva född 17/9 1950 i Vallentuna och 

Inga Lill Magnusson hade fått dottern Ulla född 9/11 1950 i Vallentuna

På en höjd snett emot ladugården (mitt emot våra kaninburar) låg en liten röd stuga. I den bodde sonen Erik och hans familj på 1950-talet. När familjen vid ett tillfälle badade i Kyrkviken fick dottern Anja paratyfus och hamnade på Mörby lasarett. 

Anja omkr 1960
Foto: Monica Antonsson

Rörläggningsentreprenör. 

Erik Magnusson född 27/6 1923 i Jumkil - död 24/10 2002 på Väsbygården i Vallentuna

Gift 24/3 1951 med: 

Gerd Siv Margareta Malmberg född 12/7 1927 i Lyse, 

Gbg o Bohus län - 2/10 1987 i Vallentuna

De bodde först i ovan nämnda stuga på Magnussons jordbruksfastighet i Bällsta men flyttade i slutet av 50-talet till Klingspors väg 7 i Vallentuna. 1970 är adressen Klingspors väg 12 (men det är samma hus)

Barn: 

1. Anja Margareta Magnusson född 1/9 1951 i Vallentuna - död ogift15/10 2007 i Göteborgs Annedal.
2. Lars Erik Ruben Magnusson född 15/11 1954 i Vallentuna. Gift  5/8 1998. Död 13/11 2004 i Näs 310, Docksta, Vibyggerå, Kramfors kommun. 

Magnussons kor betade ute på åkern sommartid. Vi barn följde ofta med Elsie när hon kom med pallen och hinken för att mjölka. 

Ulla, Anja och Eva Magnusson omkr 1960
Foto: Monica Antonsson

Vallbostrand på Bällsta gård var då ett slags vårdhem för utvecklingsstörda män. De hämtade all sin mjölk hos Magnussons. Det var Lasses uppgift att komma med den tomma mjölkflaskan och få den fylld. De vuxna sa att han var efterbliven och att han hade en treårings förstånd. Han var snäll mot oss ungar och hade god hand med spetsen Björn. Dessutom var han duktig på att teckna. Det var aldrig tal om att låta honom utveckla den färdigheten. Han ritade med de pennstumpar han kom åt på allt från papperslappar till gamla skrynkliga papperspåsar. Medan Elsie mjölkade hans flaska full tog Lasse hunden Björn på promenad. 

Bilden till vänster är tagen hemma hos oss (Antonssons) framför kaninburarna. Ulla, Anja och Eva har motvilligt stannat till för att bli fotograferade. I bakgrunden skymtar farmors gamla ladugård som småningom blev pappas tryckeri. Det vita huset till höger i bakgrunden är Magnussons stora hus. Alldeles utanför bild till höger - mitt emot kaninburarna - låg den röda lilla stugan som Anja och hennes familj bodde i. 

Eva Magnusson omkr 1960
Foto: Monica Antonsson

Här en något bättre bild på Eva. Den är tagen från andra hållet och missar precis Anjas röda stuga (bakom mammas hängmatta). 

I bakgrunden syns klätterställningen som pappa gjorde men som nästan bara Anja hade glädje av. För oss andra var den sortens akrobatik alldeles för svårt. 

Jordhögarna i bakgrunden är vägbygget av Stockholmsvägen som färdigställdes 1961 ungefär där Circel K ligger idag. Esso och Statoil ni vet.

Till höger om Eva står än idag 2022 min gamla lekstuga. Det var väl där vi höll till, gissar jag. I dag är den full av spadar och krattor.   

Jag fick en kamera när jag var åtta nio år. Den måste så klart prövas! Eva, Anja och Ulla ca 1959.
Det gällde att snåla på bilderna. Framkallning och kopiering tog en vecka, administrerades av kiosken i Bällsta och var det dyraste av alltihop. Bakom Anja skymtar från vänster vårt hönshus och ladugården som småningom blev Affärs & Tidskriftstryck. Anja står alltså ungefär på nuvarande Dragonvägen.

Man åkte skridskor på de isbelagda pölar som fanns. Här med Anja omkr 1959 innan Elementhusen längs Husarvägen och Bällstavägen byggdes.

Mamma plåtade.

Anja var väldigt vig. Hon kunde stå på huvudet var som helst. Här där Elementhusen längs

Husarvägen står i dag. Vägen var under byggnad där telefonstolparna ses ovan trädgränsen.

Husen i bakgrunden är från vä: Farmors hus, Lillstugan med tryckeriet, hönshuset och vårt hus på Husarvägen 9. 

Anja och katten Gullan omkr 1959

I bakgrunden farmors och farfars fd ladugård som blev tryckeri.

Som jag minns det samlade vi fina isbitar i en pappkartong omkr 1956

Undertecknad, Ulla, Anja och Eva Magnusson samt Ellen Heidrich.

I bakgrunden skymtar Magnussons hölada där vi kunde hoppa omkring och bygga kojor 

så mycket vi ville. Man fick svarta snorkråkor av det. Foto: Arne Antonsson 

1960

Ulla och Eva bodde kvar hos morföräldrarna men hade 1970 flyttat. Anna och Ruben blev ensamma kvar i det vita huset där de bodde tills Ruben gick bort 1974. Anna levde ytterligare fem år och gick ur tiden 1979. Hon var då bosatt hos sonen Olle på Olborgsvägen i Vallentuna. 

______________________________________________________________________________

Syskonen 1970

Rörläggningsentreprenör. 

Erik Magnusson född 27/6 1923 i Jumkil - död 24/10 2002 på Väsbygården i Vallentuna

Gift 24/3 1951 med: 

Gerd Siv Margareta Malmberg född 12/7 1927 i Lyse, Gbg o Bohus län - 2/10 1987 i Vallentuna

Barn: 

1. Anja Margareta Magnusson född 1/9 1951 i Vallentuna - död ogift15/10 2007 i Gbg Annedal.
2. Lars Erik Ruben Magnusson född 15/11 1954 i Vallentuna - död gift 13/11 2004 i Kramfors. 

Lars Olov - Olle - Magnusson född 7/12 1925 i Jumkil - död 1/8 2010 i Vallentuna

Rörläggningsentreprenör. Vid sin död bosatt på Olsborgsvägen 34, Vallentuna

Gift 28/11 1953 med:

Anna Margareta Nordgren född 8/9 1929 i Vallentuna - död 4/5 2011 i Vallentuna 

Läs mer om dem här

Barn: 4

Inga-Lill Magnusson gift Karlsson född 8/1 1929 i Håtuna

gift 16/5 1959 med

Knut Vilhelm Karlsson född 3/10 1930 i Nyed, Värmland (ingenjör)

1960 o 1970: Vällingby

Barn: 3

Elsie Magnusson gift Pettersson född 8/1 1929 i Håtuna

gift 5/11 1965 med:

Tor Vilhelm Napoleon Pettersson född 19/12 1916 i Maria Magdalena - död 2/1 1989 i Huddinge

(renh arb) Familjen bosatt i Huddinge

Barn: 3

Anna Lisa Magnusson gift Jonsson född 13/8 1932 i Håtuna (kanslibiträde)

Gift 3/8 1958 med:

Jonny Fredrik Jonsson född 24/3 1936

1960 bosatta i Sollentuna

Barn: 3

________________________________________________________________________________

Kyrkoböckerna om: 

 

Anna i föräldrahemmet

Västra Ny (E, T) AI:26 (1891-1899) Bild 192 / sid 175 (fam i Tränsjö)

Kristberg (E) AIIa:1 (1896-1901) Bild 88 / sid 78 (fam i Carlsby. Fadern sågare)

Kristberg (E) AIIa:4 (1911-1916) Bild 133 / sid 120 (fam i Carlsby torpet Sandviken. Se om systern)*

* Om systern Hulda Maria född 1891 har prästen skrivit följande:

Saknar intyg om hinderslöshet till äktenskap från 23/11 1910 till 28/10 1912 då hon vistats inom landet enligt uppgift i (Tifvelstad) ? (Ekebyborna)

Annons om äktenskapsjäv införd i Post- och inrikes tidningar den 30/10 31/10 och 1/11 1912. 

Anmälan att intet äktenskap anmälts insänd till pastorsämbetet i Jakobs församling 1913. 

Anna ensamstående

Västra Ny (E, T) AIIa:3 (1905-1914) Bild 2760 / sid 262 (Anna i Krakhult)

Motala (E) AIIa:11 (1910-1918) Bild 1590 / sid 147 (Anna tjänarinna h trädgårdsmästare i Bispmotala)

Kärna (E) AIIa:3 (1909-1915) Bild 123 / sid 111 (Anna tjänarinna i Lagerlunda)

Linköpings domkyrkoförsamling (E) AIIa:15a (1911-1924) Bild 74 / sid 3313 (Anna tjänarinna)

Hammar (T) AIIa:10 (1906-1910) Bild 1380 / sid 861 (Anna piga i Hulta)

Hammar (T) AIIa:10 (1906-1910) Bild 1500 / sid 873 (Anna piga i Stora Kjettstaka)

Hammar (T) AIIa:14 (1911-1919) Bild 1360 / sid 878 (Anna piga i Hulta)

Drothem (E) AIIa:9 (1916-1925) Bild 204 / sid 191 (Anna köksa i Broby, till Stockholm Engelbrekt)

Anna i Stockholm, Rotemannen

In från Drothem i Östergötland 1917 - Sofiahemmet i Engelbrekt - ut till Jumkil 1922 

Ruben i föräldrahemmet

Skepptuna (AB) AI:18 (1891-1895) Bild 1030 / sid 91 (Ruben i föräldrahemmet)

Lunda (AB) AI:15 (1890-1894) Bild 1670 / sid 162 (fam i Mörby Qvarn)

Lunda (AB) AII:1 (1895-1905) Bild 2620 / sid 252 (fam i Mörby Qvarn)

Skepptuna (AB) AII:1 (1895-1908) Bild 470 / sid 37 (fam i Vasa. Mjölnaren är statdräng)

Munsö (AB) AIIa:1 (1896-1906) Bild 2500 / sid 244 (fam i Norrby)

Västra Ryd (AB, C) AIIa:2 (1900-1910) Bild 980 / sid 232 (fam i Sundby. Nio barn)

Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:3 (1911-1923) Bild 2870 / sid 274 (i föräldrah, inskr Sth sjömanshus)

Håtuna (AB, C) AIIa:2 (1902-1915) Bild 460 / sid 37 (fam i Aske)

Håtuna (AB, C) AIIa:3 (1915-1924) Bild 230 / sid 13 (Aske. Ruben mjölnardräng, Sthlm Sjömanshus)

Ruben i Stockholm, Rotemannen

In från Västra Ryd 1909 - Johannes församling - ut till Västra Ryd 1910 

     David Bagares gata 4, Smla gränd 2A. Fastigheten Nedre Vätan 2 3 

In från Västra Ryd 1910 - Johannes församling - ut till Håtuna 1911

     David Bagares gata 4, Smla gränd 2A. Fastigheten Nedre Vätan 2 3 

In från Håtuna 1912 - Engelbrekts församling - ut till Håtuna 21/11 1913

     Surbrunnsgatan 15. Fastigheten Trasten 5

Ruben & Anna

Håtuna (AB, C) AIIa:4 (1924-1932) Bild 260 / sid 13 (fam i Aske. Infl 31/8 1926)

Håtuna (AB, C) AIIa:5 (1932-1941) Bild 270 / sid 10 (fam i Aske. Till Vallentuna)

Alfred Heidrich

Alfred Heidrich

Metallsvarvare

Richard Alfred "Fred" Heidrich född 2/9 1906 i Görlitz, Tyskland - död 3/3 1981 i Vallentuna. 

Föräldrar: August Heidrich och Elisabet (ev Maria Elisabet ) Holzbecher

Gift 13/12 1942 med:

Karin Viola Englin född 1/1 1909 i Arbrå, Gävleborgs län - död 31/1 2002 i Vallentuna

Alfred Heidrich fanns enligt folkräkningen inte i Sverige 1940. 

Han ska dock ha anlänt till Sverige redan 1939. Förklaringen kan vara att han 

var statslös (se nedan) och därför inte skrevs in i folkbokföringen. Alfred Heidrich blev svensk medborgare först 1955.

Vigsel Luciadagen 13/12 1942. Han var statslös och hon var frånskild. 

Vigselförrättare: Sven Vängby i Vallentuna 

Familjen bodde på Ryttarvägen 20 i Bällsta, fastigheten Bällsta 2:153

Barn:

1. Son född 1943 i Täby
2. Karin Erna född 2/7 1944 i Vallentuna - död 22/1 2016 i Vallentuna
3. Dotter född 1948 i Vallentuna

Privat förlossningshem
När äldste sonen föds i Täby 1943 (44 dagar efter vigseln) står antecknat att svarvaren Richard Alfred Heidrich är statslös. Familjen bor i Vallentuna varför prästen i Täby skickar attest om nedkomsten dit. 

Gissningsvis föddes gossen - och troligen också döttrarna - på det privata förlossningshemmet på Vikingavägen 51 i Täby kyrkby som under kriget drevs i den egna villan av den driftiga barnmorskan Sally Häggroth. 

Statslös

När döttrarna föds 1944 och 1948 är pappa Alfred fortfarande statslös vilket står angivet i födelsenotiserna. Att vara statslös innebar han inte hade någon nationalitet eller medborgarskap. Så kan det till exempel bli för den som befinner sig utomlands när hemstaten kollapsar. Det finns alltså inget land som har juridiskt ansvar för personen. 

- Vi barn var också statslösa trots att mamma var helsvensk, säger dottern Ellen Heidrich. Vi blev inte svenskar förrän någon gång på 50-talet. 

Jag vet inte så mycket om farbror Heidrich men min nyfikenhet väcks när jag läser boken "Socialdemokraterna i Vallentuna 1975" utgiven 1989. På sid 103 finns nämligen ett referat från ett möte den 15 maj 1953. Där står: 

"Kamrat Heidrich 

Tågent har just stannat framför det hus som en
gång inrymde det gamla Järnvägshotellet vid
Vallentuna station. Foto Håkan Trapp 1964. 
Vallentuna bildarkiv.

framkom med förslag om en barnkrubba. Mötet beslöt att ha uppmärksamheten riktad på denna fråga och frågan hänsköts till styrelsen." 

Han tycks ha verkat inom ramen för en pånyttfödd ungdomsklubb, kanske "Unga örnar" som han uppenbarligen var engagerad i. 

 

Jag gick som barn i huset hemma hos familjen Heidrich och blir lite upprörd. Farbror Heidrich var flykting från Andra världskrigets Tyskland. Och man får ingen förklaring på det för mig märkliga tilltalet. Det är väl bara ryssar som titulerar varandra "kamrat", tänker jag. 

Wikipedia förtydligar och slår fast att "kamrat" är ett tilltalsord särskilt vanligt bland socialister. 

Var farbror Heidrich alltså socialist? Hade han alltså en politisk tillhörighet som - fortfarande enligt Wikipedia - grundade sig på åsikten att kollektivets bästa även är individens bästa? Vad häftigt!

Det visar sig att Alfred Heidrich var socialdemokrat och som sådan djupt avskydd av Hitler. Ja, så illa var det att han hamnade i koncentrationsläger, lyckades fly till Tjeckoslovakien varifrån han fick hjälp att ta sig till Sverige. Allt enligt dottern Ellen Heidrich.  

- Jag tror han kom till Sverige redan 1939, säger Ellen Heidrich. Hitler avskydde socialdemokrater, judar och zigenare. Pappa hamnade i någon slags flyktingförläggning i Hälsingland. Det var där han träffade mamma. Det var krig mellan Finland och Ryssland då. Pappa blev så engagerad att han arbetade med att svarva gevärskulor till finnarna. 

Järnvägshotellet från baksidan 1920.
Vallentuna bildarkiv

Jag bläddrar bakåt i boken för att se om farbror Heidrich förekommer på flera ställen i texten och hamnar på sid 77 om ett årsmöte den 28 februari 1943. Mötet hölls på Hotellet (med stort H) vilket rimligtvis var det gamla järnvägshotellet vid stationen. 

 

"Efter sedvanliga mötesförhandlingar konstaterades att man glömt bort att köpa en ny fana som man tidigare hade beslutat om. Frågan sköts vidare till nästa möte." Sånt var viktigt där och då. Men först i protokoll från 9 oktober 1953 konstaterades att fanan köpts in. 

Efter årsmötet fick medlemmarna lyssna till "ett i dessa tider intressant anförande" med titeln:

Den tyska arbetarklassen och nazismen

Det är alltså Alfred Heidrich som kommit till arbetarekommunens möte för att inforemera. 

Han måste ha lärt sig svenska på rekordtid. 

Vid den här tiden var han nygift och nybliven pappa. Familjen hade just flyttat in i den lilla stugan Lillhem i Bällsta och sonen var bara en dryg månad gammal. 

Någon gjorde följande referat av Alfred Heidrich anförande:  

”En österrikisk partikamrat (flykting) vid namn Heidrich höll ett anförande, vari han till skärskådande tog upp den i en del, såväl svenska som utländska tidningar framförda frågan om den tyska arbetarklassens delaktighet i den terrorvåg som övergår världen. Han påvisade den betydelse Versaillesfreden och dess för Tyskland dyrbara villkor har haft samt det misstag tyska folket begått då dess stora majoritet fört Hindenburg till makten och därmed även öppnat porten för nationalsocialismen och det, med densamma oundvikliga och av framsynta människor förutsedda kriget.

Talaren framdrog exempel på hur nazisterna övertagit och fullkomnat jesuiternas tortyrmedel och företog en analys av huruvida de tyska arbetarnas ställning gentemot den internationella arbetarrörelsen stode i överensstämmelse med socialistisk syn på det historiska skeendet. Påpekade att den tyska arbetarrörelsen år 1918 stod splittrad, och att den på grund av den ställning, de segrande nationerna intogo mot Tyskland, icke fick den möjlighet att hävda sig i återuppbyggandet som varit nödvändig. 

Som följd av detta hade militärjuntan och en del andra, med situationen missnöjda, följt Hitler. De tyska arbetarnas kamp mot de nationella krigsherrarna hade enligt talaren i verklighet pågått från den dag den tyska arbetarrörelsen först framträdde. Pekade på Hjalmar Brantings ställningstagande till Versaillestraktaten. Talaren framdrog slutligen att den tyske arbetaren i den mån det var honom möjligt, försökte hjälpa judar och till Tyskland deporterade utländska arbetare, samt att många för sådana så kallade brott fått plikta med livet eller hårda fängelsestraff. Slutade med en försäkran att den tyske arbetaren säkert skulle visa sin vilja, då tillfället därtill blev lämpligt."

Talaren avtackades med applåder, varefter kaffe intogs och mötesdeltagarna åtskildes kl 4.50 em.

Det här säger åtminstone mig att farbror Heidrich var påläst och visste vad han pratade om. Kanske hade han varit politiskt aktiv i Tyskland och tänkte så förbli i och från sin nya plattform Sverige. 

Politiskt engagemang

Kriget var slut och Arbetarekommunen gjorde ett första maj-uttalande 1945 om de lidanden och umbäranden som kriget hade fört med sig. Nu var tid att stödja de nordiska brödrafolken.
- Det är inte svårt att tänka sig de känslor som måste ha uppfyllt medlemmarna på årsmötet, står det i 75-årsboken och…
- Heidrich framförde en vädjan till mötet om att i största utsträckning hjälpa Unga Örnar både ekonomiskt och moraliskt.

 
En annan som talat sig varm för just Unga Örnar var min fd klasskamrat Lars Berger. Hans far, Josef Berger, var också en flykting från Tyskland tillika medlem av arbetarekommunen. Det var även den teatermannen Matwey Schischkin som flytt från Ryssland. Kanske var de ett gäng flyktingar som var politiskt aktiva i Vallentuna?

Den 29 augusti 1945 kommer en folkpensionsförening på tal. Fanns det möjlighet att bilda en sådan i Vallentuna? Skollärarinnan Berna Nilsson tyckte att det vore bra med en sådan. Särskilt som den även skulle behandla exempelvis bostadsfrågan för gamla. På förslag av Heidrich utsågs Vallstedt* att sätta sig i förbindelse med nämnda förbund (folkpensionärernas riksförbund) och göra förfrågningar över vad deras verksamhet syftar till.

 

I protokoll från AK-mötet den 10 mars 1946 står att det från partidistriktet kommit en skrivelse med uppmaning att före den 15 mars insända rapport om mötets beslut vad beträffar kandidatnominering till höstens landstingsmannaval. Vallstedt* föreslog omval. Av Vallstedts* yttrande framgick att detta också var kretsens önskemål. 

* Man kan fundera över namnet Vallstedt som, såvitt jag kan se, inte får någon förklaring i protokollen. Innan Alfred Heidrich och hans familj flyttade in i Lillhem bodde där en byggnadssnickare Joel Erhard Lindberg som av någon anledning kallades Vallsta. Han och Heidrich kände varandra. Kan det alltså ha varit han som i arbetarekommunens protokoll blev Vallstedt? Någon Vallstedt boende i Vallentuna fanns varken 1940 eller 1950. 

Från samma möte:

Därefter begärde Heidrich ordet, samt yttrade följande: 

- Man ska böja sig för majoriteten och har nu kretsen uttalat sig för omval av Josef Andersson vill jag bara framhålla, att har man åtagit sig ett uppdrag så skall man också sköta det. Josef Andersson har blivit ombedd av Thun att besöka Bällstahemmet men ännu ej varit där, varför jag vill framhålla detta på kommunmötet.

Den 23 augusti 1947 §6 ”Kamrat Heidrich frågade om de beslutade anslagstavlorna vid Vallentuna station och Bällsta kunde tänkas bli färdiga någon gång.” Det är bara han i boken som kallas kamrat.

Oklara papper

Bland Alfred Heidrichs efterlämnade papper finns ett
polcertifikat som visar att han 1974 hade passerat
polcirkeln. Det var nog en trevlig resa.

"Den 7 juli 1954 hölls ett extra AK-möte (sid 106). Man måste justera kommunalfullmäktigelistan, då det visade sig att Heidrichs papper inte var klara. De enades om att flytta upp namnen på listan och sätta till ett nytt namn sist på listan. Namnen från Frösunda var också klara. Dessutom passade man på att klara av valet av 20 kandidater till kyrkofullmäktigelistan samt välja ”distriktsombud för utdelande av material” för båda valen."

Alfred Heidrich hade alltså valts in i Vallentuna kommunfullmäktige om han inte hade varit statslös. 

Flyktingdebatten under krigsåren. 

Jag läser i historisk tidskrift om den svenska flyktingdebatten under krigsåren att det i januari 1939 fanns 4000 flyktingar i Sverige. Sex år senare, sommaren 1945, var antalet 195 000 främst för att 60 000 norrmän hade flytt hit sedan tyskarna 1942 hade ockuperat Norge.  

Stockholmskällan 

citerar Mosaiska församlingen hjälparbete åren 1933-1939: 

”…bereda hjälp i form av understöd och resebidrag åt omkring 600 hitkomna judiska flyktingar från det egentliga Tyskland och de av 

Tyskland behärskade områdena. I åtskilliga fall hava dessa flyktingar genom kommitténs hjälp och bistånd kunnat uppbygga en ny existens här i landet; andra hava genom den hjälp, de erhållit, efter en kortare tids övergångsvistelse i Sverige kunnat bege sig till andra stater, i främsta rummet U.S.A.”

Omgående då Adolf Hitler kom till makten i januari 1933 började han omvandla Tyskland till en nazistisk diktatur som överöste befolkningen med propaganda där judarna utmålades som landets största fiende.

Situationen i Tyskland var inte på något vis okänd för omvärlden. De mosaiska församlingarna i Sverige startade redan hösten 1933 en kommitté för att kunna hjälpa judiska flyktingar både inom och utanför Sverige. Citatet ovan kommer från en rapport där Stockholms mosaiska församling redogör för sitt hjälparbete åren 1933-1939 – ungefär fram till andra världskrigets utbrott.

Den hjälp man bistod med handlade bland annat om att ge personer resebidrag för att kunna lämna Tyskland eller tyskockuperade områden, att erbjuda utbildningar inom t.ex. jordbruk och verkstadsindustri, samt att bereda plats åt de 500 ensamkommande judiska flyktingbarn som under en övergångstid vistades i Sverige i väntan på att kunna resa vidare till ett tredje land. Det här var viktiga bidrag eftersom den tyskjudiska befolkningen hade blivit segregerad från den övriga befolkningen. Antijudiska lagar och restriktioner hade tagit ifrån dem alla deras medborgerliga rättigheter samtidigt som de utsattes för våldsamma förföljelser.

I samband med andra världskrigets utbrott stängdes Tysklands gränser, och det blev i princip omöjligt för personer av judisk börd att lämna Tyskland och tyskockuperad mark.

Cirka 6 miljoner judar mördades under förintelsen.

Läs mer om Andra världskriget här. 

__________________________________________________________

Ellen Heidrich och jag har 12/2 2025 fått ut Sveriges olika myndigheters handlingar om hennes pappa från Riksarkivet. Det är 86 sidor från myndigheter de 15 första åren i Sverige och 30 sidor från Justitiedepartementet i och med att han sökte svenskt medborgarskap.  

Det är när Alfred Heidrich den 7/2 1955 - efter 15 år i Sverige - ansöker om svenskt medborgarskap som han själv berättar sin historia:

Görlitz, Tyskland

Levnadsberättelse

Jag är född den 2/9 1906 i Görlitz, Schlesien, Tyskland, i äktenskapet mellan verkmästaren August Heidrich och hans hustru Elisabeth, född Holzbecher. Har gått i 8-årig folkskola i Görlitz samt är konfirmerad 1920 därstädes.

Efter konfirmationen gick jag i 4-årig lära i yrkesskola i hemorten och avlade år 1924 gesällprov som svarvare. Jag var boende i hemmet till år 1926 och arbetade under tiden i verkstad i Görlitz, där fadern var verkmästare.

Sedan år 1926 har jag arbetat på olika maskinverkstäder i Berlin 2 år, i Dresden 2 år, i Leipzig drygt 2 år samt därefter fram till år 1931 hos en byggnadsfirma Filip Holzmann i Frankfurt Main. På grund av min fackliga och politiska verksamhet inom socialdemokratiska partiet hamnade jag på svarta listan och kunde ej få arbete inom yrket från 1931-1933, under vilken tid jag var verksam som propagandist inom socialdemokratin, som sträckte sig över hela Tyskland. 

Vid Hitlerismens införande 1933 blev jag häktad och överförd till fängelse i Chemnitz och senare överförd till fängelse i Dresden. Vid denna transport lyckades jag och andra rymma och kom i juni 1933 till Checkkoslovakien, där jag fick politisk asyl. Vid Hitlers intåg i Checkoslovakien år 1938 fick jag visum till Sverige och kom hit 20 mars 1939.

Från den 21/3 1939 var jag förlagd till ett flyktingläger Klockasved i Forsa kommun, Hälsingland, som drevs av Arbetarrörelsens flyktinghjälp. I maj månad började jag arbeta som svarvare hos Mohögs Mekaniska Verkstad, Skönsmon, Sundsvall, och bodde hos en fru Anna Lindgren, Skönsmon. Anställningen varade till i december samma år.

På grund av permittering i verkstaden åkte jag i början av 1940 som frivillig arbetare till Finland och arbetade som svarvare till den 1 juni 1940 i Statens kanonfabrik i Jueskila.

Den 3 juli samma år återkom jag till Sverige och fick arbete som skogshuggare hos en bonde i Näsviken, jag ej kommer ihåg namnet på. I januari 1941 erhöll jag anställning som svarvare i Arboga Mekaniska Verkstad, Arboga, och bodde hos svarvaren Andersson, vilken bodde mitt emot verkstaden. Denna anställning varade till midsommar 1941. Därefter fick jag plats hos Arbrås Mekaniska Verkstad i Arbrå och bodde dels hos fru Danielsson, pensionat Strömgården, och senare hos min nuvarande hustru.

Den 1 oktober 1942 flyttade jag tillsammans med min nuvarande hustru till Vallentuna, där vi i Bällsta hade köpt fastigheten Bällsta 2:153. Här har jag sedan dess varit boende och haft olika anställningar i Stockholm:

• Aga Baltic, Lidingö
• Bengtssons Mekaniska Verkstad, Karlsberg
• Björks Mekaniska Verkstad, Åkersberga
• Arenco, Alströmergatan 6 eller 8
• AB Grävmaskiner, Albano, Stockholm
• AB Aina Jidell, Artillerigatan 36
• Sedan 1951 i maj månad är jag anställd i firman LM Erikssons Kassaregister, Tritonvägen, Sundbyberg.

Den 13 december 1942 ingick jag äktenskap med fru Karin Jonsson född Englin den 1/1 1909 i Arbrå. Vi har i äktenskapet tre barn i åldern 6, 10 och 11 år.

Under min vistelse i Sverige har jag icke varit utomlands mer än som angivits ovan under vistelse i Finland samt innevarande år, då jag under tiden den 10/7 – 31/7 gjorde en studieresa till Saar-området.

Vi får alltså veta att Alfred var född och uppväxt den tyska staden Görlitz. Föräldrarna var verkmästare August Heidrich och hans hustru Elisabeth (möjligen Maria Elise som han skriver i en annan handling) Holzbecher. 

Alfred gick 8 år i folkskola och därefter 4 år i yrkesskola. Han är konfirmerad i den evangelisk Lutherska trosbekännelsen som han fortfarande tillhör. 1924 avlade han gesällprov som svarvare och fick sedan arbete i den verkstad där fadern var verkmästare. 1926 gav han sig ut i världen och arbetade i såväl Berlin och Dresden som Leipzig och Frankfurt Am Main. 

Politisk aktivist

Alfred var tidigt såväl fackligt som politiskt aktiv inom det socialdemokratiska partiet. När han på grund av det inte längre fick något arbete började han resa omkring i Tyskland som propagandist, dvs politisk aktivist. När Adolf Hitler kom till makten som Tysklands rikskansler 1933 fängslades Alfred i staden Chemnitz i Sachsen, sydöstra Tyskland ca 40 km från den tjeckiska gränsen. 

Det finns all anledning att tro att Alfred hamnade i Kaßbergfängelset i Chemnitz som åren 1933-1945 tjänade som häktes- och straffängelse för nazisterna. Här fängslades förutom "vanliga brottslingar" i huvudsak politiska fångar inom rättsväsendet samt kommunister, socialdemokrater, Jehovas vittnen och andra personer som var utestängda från den "nationella gemenskapen", inklusive homosexuella och de som stigmatiserades som "asociala" (tiggare, påstådda "arbetsvägrare" och prostituerade). 1936 döptes fängelset om till "Chemnitz Remand Prison". 

När Alfred skulle flyttas till ett fängelse i Dresden lyckades han alltså rymma de fyra milen till Tjeckoslovakien där han av tyska konsulatet fick veta att han var statslös och alltså inte kunde återvända till Tyskland. I stället sökte han och fick främlingspass och politisk asyl i Tjeckoslovakien vilket förklarar att han i många svenska handlingar uppges vara tjeck. 

När Hitler tågade in i Tjeckoslovakien 1938 måste Alfred fly. Han fick visum till Sverige och anlände den 20 mars 1939. Här tycks han ha stått under något slags beskydd av Arbetarrörelsens Flyktinghjälp. Och vi ser ju ovan att han var politiskt aktiv som socialdemokrat även i Sverige. 

Klockarsvedja gård i Näsviken, Forsa

Arbetarrörelsens Flyktinghjälp 

Arbetarrörelsens Flyktinghjälp - som drevs av LO och det Socialdemokratiska partiet inrättade 1939 det flyktingläger i Klockarsvedja, Forsa kommun, som Alfred först kom till. Organisationens uppgift var att ge ekonomiskt, juridiskt och annat stöd till fackligt och politiskt förföljda flyktingar som kom till Sverige. 

För att erhålla understöd måste emigranten vara erkänd som politisk flykting (bland annat krävdes medlemskap i tyska LO eller det socialdemokratiska partiet, inget tidigare understöd av någon annan flyktingorganisation). Det ställdes alltså stora krav för att bli erkänd av arbetarrörelsens flyktinghjälp. Många sorterades ut som bedragare men Alfred höll alltså måttet.

Läs mer om Arbetarrörelsens flyktinghjälp här  

Observera att här finns ett arkiv om 1400 politiska flyktingar.

Livet i Sverige tycks ha varit ett evigt ansökande om främlingspass, uppehålls- och arbetstillstånd likaväl som ett evigt sökande efter arbete. Oftast fick Alfred bara vikariat och de första kanske tio åren måste alla tillstånd sökas för sex månader i taget. Varje gång måste arbetsgivare, polisen och länsstyrelsen yttra sig om hans lämplighet. Och varje gång ställde Arbetarrörelsens Flyktinghjälp upp som referent. 

Finska vinterkriget

Under några månader 1940 reste Alfred som frivillig arbetare till Finland och arbetade som svarvare i Jueskila kanonfabrik, där han svarvade kulor. Finska vinterkriget utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen sedan sovjeterna - tre månader in i andra världskriget - hade anfallit Finland. Efter hårt och envist motstånd tvingades Finland den 13 mars 1940 gå med på fred och göra landavträdelser. 

Läs mer om Finska Vinterkriget här 

Väl tillbaka i Sverige fortsatte det ändlösa sökandet efter arbete och uppehållstillstånd. Han tog de korttidsanställningar han fick och bodde inneboende hos folk som tog emot en hyresgäst. Som till exempel när han arbetade på Arbrås Mekaniska Verkstad i Arbrå och småningom blev inneboende hos fru Karin Jonsson född Englin. Tycke uppstod och den 1 oktober 1942 flyttade de till Bällsta 2:153 i Vallentuna.

Sven Vängby 50-tal
Vallentuna bildarkiv

Karin och Alfred ville gifta sig och tog kontakt med kyrkoherde Sven Vängby som skrev till Kungliga Socialstyrelsen i Stockholm och hörde sig för. På den tiden skulle den som ville gifta sig kunna presentera ett hinderslöshetsbevis men det kunde ju inte en statslös politisk flykting med främlingspass. 

Efter vitsord från Arbetarrörelsens flyktinghjälp, fjärdingsman H Bergström, landsfiskalen och tidigare arbetsgivare vigde Sven Vängby Karin och Alfred på självaste Luciadagen 13/12 1942. 

Uppehållstillstånd i Åkersberga?

De 86 sidorna från olika myndigheter består mestadels av Alfreds ansökningar om främlingspass samt uppehålls- och arbetstillstånd. En något annorlunda ansöka skrivs i juli 1944. Alfred har fått en anställning i Åkersberga Smides- & Reparationsverkstad. Han önskar därför erhålla tillstånd att få arbeta på nämnda verkstad och vistas i Åkersberga, Österåkers socken, Stockholms län. Han är sedan flera år medlem av Svenska Metallindustriarbetareförbundet och får deras rekommendationer att bifoga ansökan. Av den framgår att han anses som en pålitlig och omdömesgill person.

Alfred får avslag på denna begäran av Statens utlänningskommission som tror att han menar Österåkers socken i Sörmland. Han skriver då ett brev och ber myndigheten ompröva beslutet. 

Undertecknad gjorde för någon tid genom Svenska Metallindustriarbetarförbundet en ansökan om uppehållsrätt för arbete i Åkersberga, Österåker socken i Stockholms län. I brev från den 28.7 får jag tyvärr meddelande, att Utlänningskommissionen ej kunde bifalla min ansökan. Detta nekande svar föranlåter mig att en gång till framföra några synpunkter i den förhoppning, att man ändå kan bifalla min ansökan.

Från 1939 vistas jag här i landet som politisk flykting, och har jag mig skött så. som man det ska göra när man är gäst. Hela tiden har jag haft arbetstillstånd som svarvare. Efter en lång vistelse i Norrland flyttade jag 1942 med min fru till Stockholms län. Vi hade köpt ett litet ställe i Bällsta-Vallentuna. Genom särskilda förhållanden som kommissionen inte är okänd, är Metallindustri, kan jag inte arbeta överallt, och har inte haft långvarig anställning, då jag mest har varit vikarie. Från januari tills jag började i Åkersberga har jag arbetat som hjälpare hos en bergsprängare med påföljd, att min inkomst gick ned icke oväsentligt. Nu har jag äntligen arbete i mitt yrke och kunde klara bättre mina förpliktelser, men då ska det vara slut?

Jag vädjar vördsammast att jag kunde få uppehållsrätt för Åkersberga. Min vistelse där gäller bara för arbete där. Jag kommer på morgonen med tåg 6.15 och lämnar Åkersberga 16.58. Hela tiden är jag i verkstaden, bara vägen från och till järnvägen, som är 5 minuter, är jag ute. Jag är gift med en svensk kvinna och har i mitt äktenskap 2 barn. För denna månad har jag köpt månadsbiljett för 30 kr och skulle alltså göra utan arbetsförlust en för mindre förhållanden kännbar ekonomisk förlust. Jag kan om man så önskar framlägga flera referenser från svenska medborgare. Jag har inga andra tankar än mitt förvärvsarbete, och därför ber jag en gång till om uppehållsrätt för Åkersberga.
Med utmärkt högaktning
Alfred Heidrich

Statens utlänningskommission inser sannolikt sitt misstag men nämner det inte med ett ord. Istället meddelar de kort och gott att Alfred under tiden 5/8 1944 till 25/10 1945 har rätt att vistas i Åkersberga, Österåkers socken i Stockholms län. 

Om livet i Bällsta 2:153
Året därpå - 17/12 1945 - söker han uppehållstillstånd på nytt. Han berättar för fjärdingsman Olof Hallberg om sin bakgrund och att han ankom till Vallentuna den 1/10 1942, där hustrun köpte fastigheten Bällsta 2:153 om cirka 1,6 hektar.

Från sin nuvarande anställning, som gäller tills vidare, har han en inkomst av 80 kronor per vecka. Han är gift och har inom äktenskapet två minderåriga barn samt har hustrun en minderårig flicka från sitt föregående äktenskap. För denna flicka erhåller hustrun från sin föregående man bidrag med 40 kronor per månad (enligt ett utslag av häradsrätten i Ljusdal). Någon annan underhållsskyldighet har icke Heidrich.
Hustruns fastighet är taxerad för 12 500 kronor men besväras av inteckningar för 11 000 kronor.

På fastigheten uppföder Heidrich två kor och ett trettiotal höns. Han äger inga besparingar, men har skulder på 560 kronor, som han åsamkats genom inköp av förenämnda två kor. Här tillkommer att han härstädes resterar för oguldna utskylder till stat och kommun med tillhopa 178,36 kronor samt hustrun med tillhopa 29,42 kronor.

Heidrich, som tidigare avbetalat å sina skatter lovar att från och med nyåret 1946 avbetala å dessa utskylder med 20 kronor per vecka. Han vill framhålla att orsaken varför han blivit efter med sina skatter varit beroende på att han dels tidvis varit i avsaknad av arbetsanställning samt dels att hustrun varit sjuk.
Själv har han här icke tecknat några försäkringar av något slag, men har han sina barns livförsäkrade för 1000 kronor vardera samt hustrun sjukförsäkrad.

Heidrich, som kan tala och skriva svenska, ämnar därest han erhåller vederbörligt tillstånd kvarstanna här i riket. Han uppgiver emellertid, att främsta orsaken varför han önskar stanna kvar här i riket är att hustrun icke vill lämna landet samt att han i övrigt trivs bra med de svenska förhållandena.

Därest emellertid särskilt goda arbetsmöjligheter erbjudes i Tyskland kanske han framledes försöker att där erhålla arbete. För övrigt anser Heidrich att han väl bör kunna försörja sin familj här i landet dels med stöd av sitt yrke och dels på grund av att han uppodlar en mindre trädgårdsrörelse vid Bällsta 2:153.

Heidrich som är fullt frisk kände icke till några smittosamma sjukdomar eller sinnessjukdomar inom sin släkt. Familjemedlemmarna i övrigt äro fullt friska.
Heidrich har uppgivit att han icke varit tilltalad eller straffad för brott vare sig här i landet eller i annat land. Han är ej innehavare av körkort och har ej erhållit någon fattigvård för sig eller sin familj.
Heidrich är härstädes känd för att vara skötsam och ordentlig och något ofördelaktigt om honom är såvitt undertecknad kunnat utröna icke känt därstädes.
Vallentuna som ovan
Olof Hallberg tf fjärdingsman
Alfred får nu uppehållstillstånd från 26/10 1945 till 25/10 1948.
Han är 1946 svarvare hos Ecks Fabriker i Nacka-Sickla och får arbetstillstånd till 26/7 1951.

Statslösa barn
Eftersom Alfred var statslös och levde i Sverige som politisk flykting med främlingspass blev även de tre barnen inskrivna i hans pass som statslösa. Det gillade inte hustru Karin. I synnerhet inte som han mycket väl skulle kunna resa till Tyskland med barnen utan hennes medgivande. 

Men sådan var lagen. 

Karin lyckades emellertid - med hänvisning till sitt eget svenska medborgarskap - få svenska staten att ge erkänna barnen som svenska medborgarskap redan 1953. Hur hon bar sig åt är en gåta som går att forska fram.

Kanske var det det som fick Alfred att också söka svenskt medborgarskap. Han hade nämligen aldrig gjort det! Alfred fick vänta till 1955. 

Ansökan om svenskt medborgarskap

Alfreds ansökan om svenskt medborgarskap - Naturalisationsansökan - till Länsstyrelsen i Stockholm
Här anger han som födelseort: Kamenz, Sachen, Tyskland och att modern heter Maria Elise Holzbecher. Han vet inte när hon är född.
Alfred har arbetat hos LM Ericssons kassaregister i Sundbyberg sedan 1/5 1951.

I Sverige har han bott på följande platser:
Näsviken 22/2 1939 - maj 1939 (Klockarsvedja)
Skönsmon maj-nov 1939
Näsviken nov 1939 - 5 feb 1940
Finland 5/2 - 7/6 1940
Näsviken juni 1940 - jan 1941
Arboga feb 1941 - maj 1941
Arbrå juni 1941 - okt 1942
Vallentuna okt 1942 -

Han har haft följande inkomst: 1951: 4 430:-, 1952: 4 470:- och 1953: 7 700:-
Han har erhållit socialhjälp på grund av sjukdom: 1950: 400:- och 1951: 706:-

Han har fina referenser:

Arbetarrörelsens flyktinghjälp, Stockholm

Överlärare Josef Andersson, Vallentuna

Riksdagsman Anselm Gillström, Sundsvall

Ansökan kompletteras med ett stort antal intyg och betyg. Det är också i denna ansökan han skriver sin levnadsberättelse. 

• Kommunalnämndens ordförande Gustav Nilsson intygar att Alfred behärskar svenska språket i såväl tal som skrift.
• Kyrkoherde Sven Vängby bidrar med åldersbetyg för Alfred och familjen samt bidrar med en kort beskrivning av hans tid i Sverige. 
• Polisen i Vallentuna konstaterar att Alfred är innehavare av svenskt främlingspass med uppehållstillstånd till 30/6 1959. Här återupprepas i stort sett Alfreds levnadsberättelse men påpekas att hustrun och barnen är svenska medborgare. Bällsta 2:153 har byggts till och är nu taxerad till 43 500 kronor. Dessvärre finns skulder till samma belopp i egnahemslån. Alfred är inte livförsäkrad eller medlem av sjukkassa. På arbetsplatsen finns en sjukfond som han är ansluten till. Alfred har märkligt nog inte tidigare sökt svenskt medborgarskap. Han är sedan flera år ansluten till arbetarrörelsen och medlem av det socialdemokratiska partiet i dess fackliga avdelning i Vallentuna.  
• I polisrapporten uttalar sig även Överlärare Josef Andersson, kommunalnämndens ordförande Gustav Nilsson, kamrersassistenten Elis Pettersson och Häradsskrivaren i Svartsjö fögderi,  
• Sundbybergs polisdistrikt konstaterar att Alfred inte förekommer i deras register. Hans arbetsgivare - LM Ericssons Kassaregister - hör hemma i Solna och inte i Sundbyberg. 
• Lidingö polisdistrikt yttrar sig för att Alfred i två omgångar varit anställd vid AGA. Han har båda gångerna slutat på egen begäran och erhållit goda vitsord. 
• Österåkers polisdistrikt meddelar att Alfred var mycket skötsam och ordentlig tillika mycket skicklig svarvare. Han har inte varit föremål för något slag av understöd och om honom är inget ofördelaktigt känt. 
• Sundsvalls polis förhör Chefredaktör Anselm Gillström, Dagbladet Nya Samhället i Sundsvall, per telefon och inhämtar åsikter från Pastorsämbetet i Sundsvalls församling, Pastorsämbetet i Skönsmons församling, Uppbördsverket i Sundsvall, Exekutionsverket i Sundsvall och Sociala byrån i Sundsvall. Inget ofördelaktigt framkommer. 
• Landsfiskalen i Arboga distrikt förhör arrendatorn Alfred Persson å Klockarsvedja gård i Forsa. Inget ofördelaktigt framkommer.
• Polisen i Arboga stad förhör kontorist Eric Jonsson vid AB Arboga Mekaniska verkstad och svarvaren Erik Andersson, Åkra, Arboga.
• Polisen i Arbrå har förhört Verkmästare Gustaf Valfrid Karlsson vid Arbrå Verkstads AB  

Länsstyrelsen konstaterar att man inte har funnit någon anledning till anmärkning mot Alfreds vandel. Det fanns följaktligen ingen anledning att motsätta sig att han skulle upptagas till svensk medborgare, skrev Länsstyrelsen 28 januari 1955. Det inkom den 7 februari 1955 till Justitiedepartementet som utfärdade Alfreds svenska medborgarskap den 22 april 1955. Grattis Fred! 

   

Därefter följer upprepade brev från myndigheterna om att Alfred ska skicka in sitt Främlingspass. Men det tycks han ha glömt. 

Från Ancestry

Sökning: Alfred Heidich och Görlitz. Obs, att det kan ha funnits flera personer med samma namn.

Jag hittar tyvärr ingenting på föräldrarna. 

Medlemmar i tjeckoslovakiska republikanska enheter utomlands 1939-1945
Inkallelse, värvning och tjäntgöring:
Alfred Heidrich född 2 sept 1906
Födelseort: Görlitz, Nëmecko
Tjänstgöringsnummer Z

Adressbok från Tyskland och kringliggande områden 1815-1974
Befolkningsförteckningar
Alfred Heidrich

1926 Alfred Heidrich

Bostadsort: No 24, Görlitz Landkreis (Görlitz) Deutschland
Yrke: Wirtschaftsbesitzer (egen företagare)
Titel: Landadressbuch Für Den Kreis Görlitz

1930 Alfred Heidrich
Bostadsort: Troitschendorf Nr 115, Görlitz Landkreis, Deutschland
Yrke: Häusler (stugbo)
Titel: Adressbuch Für Den Kreis Görlitz

1934 Alfred Heidrich
Bostadsort: Troitfchen-Orf Nr 115, Görlitz, Deutschland
Yrke: Wirtschaftsbesitzer (egen företagare)
Titel: Adressbuch Für Den Landkreis Görlitz

1939 Alfred Heidrich
Bostadsort: Neumarkt 4 3, Löbau I Sa (Löbau) Deutschland
Yrke: Arbeiter (arbetare)
Titel: Einvohnerbuch Der Stadt Löbau

1939 Alfred Heidrich
Bostadsort: No 24, Görlitz Landkreis (Görlitz) Deutschland
Yrke: Wirtschaftsbesitzer (egen företagare)
Titel: Landadressbuch Für Den Kreis Görlitz