Clas Svanberg tillbringade en hel del tid i Vallentuna på 70-talet, ofta med dottern Mimi som var liten då. I början av 80-talet flyttade han hit tillsammans med kärleken Nina Lizell. Han blev kvar tills för bara några år sedan. I dag har han återvänt till Västerås, staden som såg honom födas 1946.
Norrort
Clas Svanberg med dottern Mimi. Foto: Monica Antonsson |
Norrtälje tidning
30 augusti 1983
Nina på scen
(VALLENTUNA)
Äntligen fick Nina Lizell säga hej på riktigt till sin hemmapublik när hon i lördags beträdde den provisoriska scenen på Tuna torg.
Hon backades upp av dansbandet Salta Mandlar som hon av och till samarbetat med de senaste åren.
Som en hyllning till dagens födelsedagsbarn – det alltid så välbesökta Torghuset – öppnades showen i flygande fläng med countrylåten ”Let me be there”. Sedan följde en rad hit-låtar som den ljuva ”Sometimes when we touch” och fräcka ”Every breath you take”. Den sistnämnda hämtad direkt från Amerikalistans topp.
I en show kan det hända oväntade saker och i Ninas omgivning händer det ofta. När killarna i bandet skulle presenteras, till specialtext av Claes Swanberg, gjordes det genom en megafon som brandkåren välvilligt ställt till Ninas förfogande.
Claes Swanberg ja. Dagen till ära återinträdde han som gitarrist i sitt gamla band. ”Du är min dröm”, sjöng Nina till honom. Men han är minsann högst närvarande och tvivels utan en virtuos på sitt instrument. Närvarande kollegor och åhörare kan bara gratulera. Han är fantastisk.
Ordinarie gitarristen Martin Rydnemalm skäms inte heller för sig och inte de andra killarna heller. Trummisen Johnny Ljung är en upplevelse. Sångaren Sten Carlsson kom lite i skymundan men några duetter och ett kortkort dansnummer genomförde han med Nina.
Showen avslutades medryckande med ”Will the circle be unbroken” och efter publikens inrop även ”The wonderer”.
Monica Antonsson
_____________________________________________________________________________Norrort
Nr 8, 1984
Bror Landin var min vän.
Han hade gillat att den här texten publicerades på nytt.
Gitarrist i Vallentuna:
Han har åkt turnébuss fyra varv runt jorden
Han har turnerat med gitarrlegenden Jimmie Hendrix. Han har åkt i turnébuss motsvarande fyra varv runt jorden. Han var med och introducerade den moderna popen i Sverige 1967-1968. Den vi avser är 37-årige gitarristen Claes Swanberg, en av många artister som slagit ner sina bopålar i Vallentuna.
Närheten till Stockholm och de stora jobben gör att många artister väljer kranskommunerna som boplatser. Claes Swanberg, västmanlänning, född i Västerås, är alltså en av dem.
Som 20-åring inledde han en karriär som gitarrist.
Svår början
- Det var lite knepigt att få gehör för den moderna popen på 60-talet, som mest gick i flower-power-stilen. Mitt band, Mecki Markmen och ”Hansson-Carlsson-Loffe” lyckades så småningom bryta pop-depressionen. Alltfler glömde flower-power och valde vår musik, gärna dekorerad med rökgrejor och effektljus på scenen, berättar Claes Swanberg.
- Den stora grejen för 20-åringen var förstås att få turnera med Jimmie Hendrix. Han är en av de få som fått spela på min gitarr.
Claes Swanberg, en mjuk och enkel kille sitter vid köksbordet i bostadsområdet Åby Gärde och lägger ut texten.
Mognade
Nu senast, åren 1977-1982 spelade han med dansorkestern Sten Carlsson och Salta Mandlar. Men dessförinnan hade han engagemang på egen hand.
- Det var upplevelser som gjorde att jag mognade som människa. Jag fick stå på egna ben och kämpa för att klara en dräglig tillvaro.
Han började plugga musik på SMI, Stockholms Musikpedagogiska Institut och tog gitarrpedagogmusikexamen. Vid den här tiden föddes också dottern Mimi, idag 15 år.
Han undervisade i gitarr i sju år och tog en del ströjobb, bland annat tillsammans med sångerskan Monica Antonsson, även hon Vallentunabo.
- Men jag ”fick spader” på undervisningsjobb och hoppade med Sten Carlsson och Salta Mandlar som fick flera storsäljare som bland annat ”Hörru Rut”.
Trivs
I dag bor han ihop med Nina Lizell.
- Vi träffades på turné och beslutade att slå våra påsar ihop. Vi har arbetat tillsammans bland annat i Tyskland, berättar han.
- Vi stöttar varandra och trivs i Vallentuna där vi fått många vänner och har en ordnad tillvaro inte minst för barnen.
Paret har bildat det humoristiska bolaget ”NiClas Skratting”.
Ett av Claes Swanbergs stora intressen är att leka med ord. Hans roliga vändningar och dubbelbottnade poänger har varit publicerade i våra vanligaste vecko- och dagstidningar. Han förbereder skrattretande publikationer som ”Vännäs rekordbok”, ”Nya fågelboken” och ”Stora Tokboken”. En del skämt är enbart galna, andra kan vara enbart elaka med dubbelbottnade poänger.
Här några exempel ur Claes Swanbergs rika arkiv.
”Inridning av hästar är förmodligen den verksamhet som ger mest avkastning.”
”Som gammal hembrännare värnar jag mycket om min hembrygd.”
”Våran hund därhemma skällde så mycket att den fick allvarliga skallskador.”
En annan stor hobby är att samla små grisar i olika material. I samlingen på ca 80 grisar finns till och med en polkagris.
Bror Landin
December 1985 / januari 1986
Hela bandet finns i Claes svarta lilla låda!
(VALLENTUNA)
Får vi presentera Bandet!
Bandet med stort B – innehållande Claes Swanberg, hans gitarr och en hel orkester instoppad i en låda kallad singback.
Tillsammans blir det – Festvåningsorkestern.
Allt lokalrevyarbete är tidsödande, slitsamt och oavlönat. Så även för musikerna. Det ligger hundratals arbetstimmar bakom varje föreställning som begår premiär. För varje medarbetare!
Att få ihop en orkester är ofta extra svårt. För att lösa det problemet - och i väntan på orkesterdiket som byggs i nya teatern – engagerades Claes Swanberg och hans Festvåningsorkester.
Tillhör eliten
Sedan den dagen har Claes filat på föreställningens bakgrundsmusik, varit med på repetitionerna, tagit ut tonarter och spelat in. I år sjungs det nämligen till musik inspelad på kassett! Vilken orkester! Den kan aldrig bli sjuk och spelar aldrig fel. Dessutom – och det är särskilt viktigt i en lokal som Hjälmsta teater- nu kan ljudnivån sänkas, till fromma för publiken.
Foto: Monica Antonsson |
I stället slog de sig ner på Åby Gärde i Vallentuna. Nu gällde det att finna nya vägar att utöva artist- och musikeryrket. Därför har Festvåningsorkestern kommit till.
Nina är med
Festvåningsorkestern, som döljer sig i den lilla svarta lådan singback, är ganska enkelt inspelad musik som Claes Swanberg gjort själv. Det sista pålägget, soloslingorna, lägger han live på ort och ställe.
Vanligen dyker vackra Nina också upp och sjunger till den angenäma anrättningen, där hennes bakgrundsstämmor också finns inspelade i förväg.
I Revylution har Claes spelat in hela bakgrunden på kassett. Hans soloslingor ligger på en egen kanal. De kopplas bort de föreställningar som Claes är ledig från de vanliga jobben och själv kan medverka i revyn. Om Claes är ledig så är Nina Lizell det också. Det innebär att hon ibland kommer att dyka upp som en särskild liten överraskning.
Lili Marlene Lizell kommer kanhända att ge hals på Hjälmsta med den övriga Nöjesrevyn redan den 4 januari. Du har väl köpt biljett?
________________________________________________________________________________
Året Runt
Nr 34, 1988
Ingen dator då.
_______________________________________________________________________________
1990
Clas tonsatte Siri Wallerstedts dikt "Mellan hägg och syren".
Här sjunger han den själv.
Lokaltidningen
Datum
Snart kommer både bok och skiva
Clas gör musik för barn
(VALLENTUNA) Musikern Clas Svanberg kommer inom kort ut
med boken ”Sångsamling” med tillhörande CD full av musikbakgrunder till våra
mest älskade barnvisor.
- Jag fick idén när jag jobbade på dagis, säger han. Där
fanns sällan eller aldrig någon som kunde ackompanjera.
Clas Svanberg är mest känd som gitarristen bakom Elsa-Gun
Gustafssons skönsjungande Ministrålar. Flera hundra visor har det blivit i TV
genom åren. Och minst lika många bakgrunder till omkring 200 sånger som bilagts
Thord Gummessons tre sångböcker ”Hits for the Classroom” som givits ut i hela
Norden, England, Tyskland och Frankrike.
Alltihop har han spelat in i sin studio hemma på
Tvärvägen med hjälp av gitarr, synthesizer och datorer.
- De som köpt böckerna har också fått en kassettbox,
säger Clas. Det är som talböcker ungefär eller karaoke. Knäpp på bandet, lyssna
till musiken och sjung!
När Clas jobbade på dagis för flera år sedan, upptäckte
han att personalen sällan eller aldrig kunde ackompanjera när det är
sångsamling. Det blev därför en av hans främsta uppgifter som ”dagisfröken”.
Ringde runt
- Jag har gått och tänkt på hur praktiskt det vore med
färdiginspelad musik som barnen kan sjunga till. Så jag gjorde ett band och ett
texthäfte och började ringa runt till barnstugorna. Det slog så väl ut att
förlaget Warner/Chappel music Scandinavian AB slog till och gav ut det hela.
I ”Sångsamling” har Clas samlat 48 av våra mest älskade
visa från småbarnens ”Bä bä vita lamm” till sjuåringarnas Alice Tegner-visor.
Han har placerat dem årstidsvis med text och ackordanalys i boken som
illustrerats av Elisabeth Löw. Musiken medföljer på CD eller kassett. Clas har
dessutom tagit med visor som är å väg att glömmas bort. Han har därmed gjort en
insats för den svenska visskatten.
Ännu ett projekt
”Sångsamling” kommer ut i oktober men Clas har resan
avslutat ännu ett projekt, en sångsamlingsvariant för gravt utvecklingsstörda
barn.
- Personalen på ett rehabiliteringscenter bad mig göra
något liknande för deras barn, säger Clas som for runt på studiebesök till
olika behandlingshem för att se vad han skulle kunna åstadkomma. Statens
Institut för Handikappfrågor satsade på idén och resultatet är ett enkelt
textmaterial med bilder och inspelade musikbakgrunder. Enkelt men ytterst
pedagogiskt.
Om rullstolar
- Personalen påpekade att det inte finns någon visa om
rullstolar och vilken lycka det kan vara att ha en sådan, säger Clas. Så jag
skrev en ”Jag åker med min rullstol, framåt, bakåt. Rullstolsbunden, säger ni.
Inte jag. För rullstolen den gör mig fri, tycker jag.”
- Annars blev det mest aktiveringsvisor som ”Mamma, jag
kan kissa” och ”Tumme möter tumme” i hjärtpuls och tuggtempo. Jag blev djupt
imponerad av personalen på rehabiliteringshemmet och deras sätt att arbeta. De
gör en strålande insats och jag är glad om jag kan hjälpa till.
Närmast spelar Clas Svanberg in ytterligare några
TV-program med Elsa-Gun Gustafsson och Ministrålarna. Så fort snön faller gör
de dessutom 15 julvisor i en tomtevideo från Rönninge by i Täby.
- Jag spelar en fumlig tomtefar som tappar saker och åker
släde medan Elsa-Gun är tomtemor. Barnen är förstås tomtenissar allihop. TV4
och några andra kanaler har visat intresse för videon som görs av ett bolag
från Danderyd.
Monica Antonsson
_________________________________________________________________________________
Hemmets Veckotidning
Nr 39, 1995
Ej i datorn
______________________________________________________________________
Allas Veckotidning
Nr 3, 1996
Ingen text bevarad
_________________________________________________________________________________
Hemmets Veckotidning
Nr 39, 1995
Ej i datorn
Allas Veckotidning
Nr 3, 1996
Ingen text bevarad
________________________________________________________________________________
Lokaltidningen
Nr 6, 1996
Vallentunas Ministrålar tillbaka i TV-rutan
(VALLENTUNA)
De populära Ministrålarna är tillbaka i TV-rutan igen.
De populära Ministrålarna är tillbaka i TV-rutan igen.
I förra veckan började de senaste 80 (!) programmen att
sändas.
Det var under några hektiska dagar i våras och i höstas
som 90 barn sjöng och läste ramsor hemma i musikfröken Elsa-Gun Gustafssons
vardagsrum medan TV-kameran surrade.
Bland de första var fyraåriga Sara Kjörling som sjöng och
nöp nervöst i kjolfållen medan Elsa-Gun försökte få henne att slappna av. ”Titta
på gubben”, sa hon och höll upp en teckning framför Sara. ”Precis så glad ska
du vara.”
Elsa-Gun Gustafson och Clas Svanberg med några sjungande ministrålar Foto: Monica Antonsson |
80 program
- Det blev totalt 80 program, säger Elsa-Gun Gustafsson.
De ska sändas fem i sju på kvällarna men jag vet ännu inte om det blir en eller
två gånger i veckan.
Elsa-Gun undervisar totalt 250 Ministrålar och har numera
verksamhet igång även på Söder i Stockholm och i Huddinge. Det är med andra ord
sång, musik och teater för Elsa-Gun från morgon till kväll.
- Jag börjar halv nio varje morgon och är sällan hemma
före åtta på kvällen, säger hon. Jag har fullt upp.
Julvideo?
Medan svenska folket får njuta av de små barnstjärnorna på
TV övar Elsa-Gun tålmodigt in nya program till vårens många framträdanden. Får
hon bara tag i penningstarka sponsorer så blir det kanhända en julvideo också,
en som kan visas i TV och därefter gå på export till svenskbygderna i Amerika.
Det är bara att hålla tummarna!
Monica Antonsson
________________________________________________________________________________
Lokaltidningen
Vecka 17, 1996
Sångböcker med bakgrundsmusik
(VALLENTUNA) Två nya sångböcker har sett dagens ljus i
Vallentuna. Det är musikern Clas Svanberg som vill locka till sång med hjälp av
studioinspelade musikbakgrunder på CD.
Foto: Monica Antonsson |
i första hand allaförskollärare, dagbarnvårdare och fritidspedagoger. Kort sagt, alla som sjunger med barn. Här finns ett 50-tal visor för barn i olika åldrar, noter såväl med ackordanalys och text samt trevliga illustrationer av Elisabeth Löw.
Med boken följer dessutom en CD-skiva med bakgrundsmusik färdig att sjunga till.
- Sångstunder blir ofta lite pinsamma för att ingen kan
kompa, säger Clas Svanberg. Nu är det bara att stoppa skivan i CD-spelaren och
sjunga på. Man behöver inte ens kunna sjunga för att leda en sångstund.
Han har valt att ta med de populäraste melodierna men även
tänkt på att de klassiska barnvisorna ska få leva vidare. Det är allt från ”Bä
bä vita lamm” och ”Trollmors visa” till ”I natt jag drömde” och ”Jag såg mamma
kyssa tomten”.
”Rulle tar ton”
”Rulle tar ton”
heter Clas Svanbergs andra, nyutkomna bok. Den bygger på samma idé men är
avsedd för utvecklingsstörda vuxna. (saknas text) dagcentraler och gruppboende
men naturligtvis även andra sångarglada människor. Även här finns noter, ackordanalyser
och texter till drygt 20 folkkära visor samt en CD med musikbakgrunder.
Illustrationerna är gjorda av 14-åriga Lina Söderberg från Lindholmen.
- Jag fick idén när jag för tre år sedan gav ut en
liknande sångsamling för gravt utvecklingsstörda och autistiska barn, säger
Clas Svanberg.
För dem fungerade det inte med vanliga visor, det var
tuggtakt och hjärtpulstakt som kunde tränga igenom till de här barnen och ge
lite sångarglädje. Jag var på flera studiebesök och blev djupt imponerad av
personalens arbete med de här barnen.
Vid begravning
Clas berättar historien om när ett av de skadade barnen,
som hade levt en tid med musikkassetten, dog.
- Föräldrarna spelade låtar ur mitt band när han skulle
begravas för att han hade tyckt så mycket om visorna. Dt var så gripande.
I ”Rulle tar ton” finns låtar som ”Jag hade en gång en
båt”, ”Varm korvboggie” och ”Yesterday”. Produktionen är framtagen med stöd av
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
- Nästa projekt blir en sångsamling med julvisor, säger
Clas Svanberg. Den kommer ut lagom till advent.
Monica Antonsson
________________________________________________________________________________
Och när han fyllde 50 år blev han verkligen firad...
________________________________________________________________________________
Lokaltidningen
________________________________________________________________________________
Lokaltidningen
Kom igen grabbar!
(VALLENTUNA)
Var finns alla sångglada herrar? Det undrar gossarna i nybildade
gruppen Maxistrålarna.
- Vår första målsättning är att få det att låta bra,
säger Thomas Svensén.
Maxistålarna är en efterföljare till Vallentuna framgångsrika
sångfåglar i Elsa-Gun Gustafssons grupper Ministrålarna och Solstrålarna. När
de sjunger är det oftast Clas Svanberg som kompar på gitarr. Nu får han sjunga
själv i den nya gruppen som alltså inte leds av Elsa-Gun.
- Det började med att vi hörde barbershopsång på
Vallentuna teater, säger Claes Florman som till vardags är kiropraktor. Vi blev
så inspirerade att vi på stående fot bestämde oss för att starta en sånggrupp.
Foto: Monica Antonsson |
Så blev det och förutom herrarna ovan, finns lokala förmågor
som Sten Carlsson, fd sångare i dansbandet Salta Mandlar och Börje Söderlind,
fd fältassistent med i gänget.
Tenor och basar
- Vi saknar i första hand en andre tenor samt en första
och andra bas, säger Clas Svanberg. Det ska vara glada gubbar under eller över
40 som kan läsa noter. Vi ska nämligen återinföra notboken…
Maxistrålarna, som alltså sjunger för sångarglädjens
skull, har redan nu en hyfsad repertoar. Det är Taube, evergreens och barnvisor
om vartannat.
- Vi kan en tysk dryckesvisa också, säger Claes Florman.
Och en georgisk…
Några storstilade karriärplaner är det ännu inte tal om.
Möjligen kan det bli en trudelutt i parken till sommaren.
- Vi har en stående inbjudan att sjunga på BKBK hockeys
hemmamatcher, säger Claes Florman medan namnen Svanberg dementerar alla rykten
om en förestående världsturné.
- Det blir möjligen en tur till Brottby…
Mycket att göra
Maxistrålarna träffas och sjunger var fjortonde dag. Om
de hinner. Gubbar i deras ålder har, som de säger, så mycket att göra.
- Vi har trevligt också, säger Clas Svanberg. Man får
inte glömma den sociala biten. Att sjunga är ett sätt att umgås som är väldigt
roligt.
Va häftigt !! - Tack Monica
SvaraRadera