Rune, en glädjespridare trots allt...

Foto: Monica Antonsson

Rune Lundvall bodde inte i Vallentuna.
Han bodde i Åkersberga.
Han medverkade emellertid så många år i Vallentuna Revyn (1986-1990)
att han får vara med här bland Vallentunaborna.

Rune var "parhäst" med härlige Åke Eriksson i revyn. Läs mer om Åke här. 

Södra Roslagen

2 augusti 1989

Folkkäre Rune sjunger i slott och koja

(Åkersberga / Vallentuna)

Rune Lundvall och hans gitarr är en välkänd syn i hela Roslagen. Lite överallt har han varit runt och sjungit sina sånger.

I revy- och teatersammanhang har han i alla år fått spela antingen präst eller överförfriskad gubbe. Det har gått på ett ut.

En glädjespridare är han i alla händelser, grabben från Wira bruk som sjunger och spelar till glädje för sig själv och alla sina medmänniskor.

Hans vagga stod i Wira bruk för 57 år sedan nu.
Här hyrde mor och far ett omodernt rum med kök i bottenvåningen på en gammal kåk intill muséet.

Något år senare flyttade familjen till en tjänstebostad vid Östanå slott och familjen utökades med ytterligare tre barn.
Pappa John arbetade på sågen i Östanå och mamma Anna hade väl sitt att sköta.

Idag bor de modernt i Åkersberga men har ännu kvar en liten etta i Östanå där de tillbringar somrarna. 82 respektive 79 år gamla har de hunnit bli.

- De har väl sina krämpor men är glada människor som stöttar varandra. Man får vara glad för varje dag man får ha dem i livet, säger Rune.

Mammas förtjänst

Delvis var det mammas förtjänst att Rune blev musikant. Hon var lite frireligiös och hade en enkel ”hallelujagitarr” därhemma.

- Den började jag knäppa på en dag när jag var 16 år och hade skadat foten. I en hel vecka låg jag där och lärde mig det ena ackordet efter det andra. Sen snappade jag upp en del på annat håll för några kurser var det ju aldrig tal om. Jag är helt självlärd och kan harmonierna. Några noter behärskar jag däremot inte, säger Rune.

Växt upp med musik

Rune började spela med andra musikanter av en slump. Musik var då som nu ett sätt att umgås och Rune hade växt upp i den andan.

- Vi bodde vägg i vägg med min mormor och morfar och när vi ville något så knackade vi bara i väggen. Mormor spelade både dragspel och gitarr. Sjöng gjorde de båda två. Vi träffades ofta och spelade tillsammans.  Man hade inget annat att göra på den tiden, säger Rune som minns radion med sina sändningar från ”Stockholm-Motala” och ”Grammofontimmen” som sändes en timma varje kväll. Det var musikutbudet då.

- Det fanns ju inga nöjen här ute på landet. Det enda som hände var tältbion som kom om somrarna och visade film var 14:e dag.

Började med dragspel

Rune började spela med traktens dragspelare och snart blev han mer eller mindre stadigt engagerad på Ljusterö bygdegård. Dit fick musikanterna först ro och sedan promenera en halvmil genom skogen med sina instrument. Så fort det var dags för kalas i Runes del av Roslagen så kallades det på honom. Hans kompanjoner har med åren blivit många men mest namnkunniga i trakten är Lassarna Sjökvist och Eriksson.

Rune gifte sig 19 år gammal med sin Mary 1956 och flyttade till Småland. De fick sex barn tillsammans. Mary förlöstes alla gångerna med kejsarsnitt. Bosse, Hasse, Lasse och Lena är alla vuxna och har egna familjer. Dottern Ingegerd dog hastigt vid ett halvt års ålder och sonen Klas-Göran är gravt utvecklingsstörd och vistas på Björnkulla vårdhem.

Hårda törnar

- Det var verkligen hårt när vi fick beskedet om att han aldrig skulle kunna prata eller gå det minsta i skolan. Det kändes som ett riktigt rejält straff faktiskt. Jag hälsar förstås på honom och tror till och med att han ibland känner igen mig.

Men en olycka kommer sällan ensam. För Mary och Rune blev påfrestningarna så stora att de slutade med skilsmässa. Hon gifte senare om sig med avled i MS innan hon fyllt 50.

- Hon var en fantastisk människa. Jag begriper inte hur hon hann med allt hon gjorde, säger Rune.

Själv fortsatte han att spela till dans, på kalas och p å spelmansstämmor. Ja, överallt där han kunde få en stunds musikalisk gemenskap halade han fram gitarren till åhörarnas glädje. Så bildades dragspelsklubben Roslagsbälgarna och Rune kom förstås med i gänget. En dag kom Åkersberga-revyn med ett lockande anbud om att spela revy. Självklart ställde han upp. Efter fyra år värvades han över till Vallentuna där han nu som bäst förbereder sin femte säsong.

Rune träffade så småningom en flicka från Vallentuna som han kom att sällskapa med. Lotta, som hon hette, flyttade till Åkersberga och de blev sambos. Hon hade besvär med hjärtat och hade 1971 fått konstgjorda klaffar, de berömda Viking-Björk-klaffarna.

- Vi medverkade i ett program med Bosse Larsson på Berga teater en dag 1981. Hon ställde upp i en slags sångtävling och vann. Men när hon skulle hämta priset föll hon ihop och dog framför mina fötter! Det var nog den värsta smäll jag fått i mitt liv, säger Rune som aldrig trodde att han skulle komma över saknaden efter Lotta. För tre år sedan gjorde dock Ellinor från Farsta entré i hans liv så nu är han glad och lycklig igen.

Jag drog verkligen en vinstlott, säger han.

Mannen på vagnen

Rollen som ”mannen på vagnen” i Wira-spelen är kanhända den som Rune själv känner mest för. Det beror säkert på att han här först såg dagens ljus men också på att han har varit med från början av spelets tillkomst och att stämningen i gänget är fin.

Rune var privatchaufför åt tv-profilen Lars-Gunnar Björklund
på Tipstjänst.
Foto: Monica Antonsson

- Jag tvekade först när det gällde Wira-spelen. I dag är de något alldeles enastående, säger Rune som just har avslutat årets tio intensiva föreställningar.

- Det har varit lite mycket de sista veckorna. I morse försov jag mig för första gången på tio år, säger Rune som till vardags arbetar som privatchaufför åt Lars-Gunnar Björklund på Tipstjänst.

Närmast ska Rune ta några veckors välförtjänt semester med båten ute i skärgården. Ellinor ska koka kaffe och bjuda på nybakta bullar.

- Det ska bli härligt med lite sol och bad, säger Rune och drar ner skepparmössan över pannan.

Monica Antonsson

19320524-1031
Lundvall, Rune Ragnvald
Skallbrovägen 23 Nb
184 91 Åkersberga
Död 15/7 2003.
Folkbokförd i Ljusterö-Kulla, Österåkers kn (Stockholms län, Uppland).
Född 24/5 1932 i Engelbrekt (Stockholms stad, Uppland).
Frånskild man (2/5 1968).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Engelbrekt (Stockholms län)


19480223-1268
Müller, Carla Vendela
Rosengårdsvägen 53
186 33 Vallentuna
Död 15/11 2004.
Folkbokförd i Vallentuna, Vallentuna kn (Stockholms län, Uppland).
Född 23/2 1948 i Danderyd (Stockholms län, Uppland).
Gift kvinna (30/5 1970).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Danderyd (Stockholms län)


19360217-5717
Ahrneteg, Sten Gunnar
Fornminnesv 34
186 00  Vallentuna
Död 9/10 1986.
Kyrkobokförd (1985) i Vallentuna, Vallentuna kn (Stockholms län, Uppland). Mantalsskriven (1985) på samma ort.
Född 17/2 1936 i Borås (Älvsborgs län, Västergötland).
Gift man (24/5 1958).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Borås (Älvsborgs län)

Så ledsamt!