Nr 33, 1994
Lokaltidningen
Bilderna kan ha hamnat i oordning på grund av ett fel hos Blogger 2020.
Magdalena Cerha på Stora Mellösa har förmodligen
Vallentunas vackraste trädgård. Den är prisbelönt och vida känd, vilket har
lett till att hon numera designar trädgårdar även åt andra.
– Jag odlar inte varje sort för sig i raka rader, säger
hon. Jag ser till det estetiska och blandar växterna huller om buller efter
blad, storlek och färg, så att det blir vackert.
 |
| Foto: Monica Antonsson |
Resultatet är en renässansköksträdgård med olika blomsterrum kring
huset, uteplatsen och dammen. Till vänster om entrén exempelvis ligger
stenträdgården med jättelika krukor kaklade med krossad klinker och handgjord
keramik. Strategiskt placerad är även betongsoffan för den som söker skugga i
sommarvärmen.
Fåglarna svalkar sig i betongblomman som är ett fågelbad och
dekorativa rabarberblad av betong pryder sin plats vid blommande
sommarrabatter.
– Det är dyrt med stora krukor, så jag valde att göra dem
själv, så att de kan stå ute om vintern, säger hon. De pryder sin plats även i
snölandskapet.
Terrass för lata
sommardagar
Till höger om grinden skymtar växthuset som nästan är
övervuxet av klättrande kalebass. Bortom det ligger köksträdgården omgärdad av
rosa floxs. En stenlagd gång kantad av höga gräs, gröna buskar och pionvallmo
leder till ökenrummet, där sand, sten och kaktusar dominerar kring en äkta
tjurskalle som minner om Vilda Västern. Dammen strax intill är trädgårdens
hjärta. Därifrån leder en enkel trätrappa förbi Magdalenas ateljé till det
atriumliknande huset på höjden. Hon har målat det pärlgrått, så att växterna
framför ska komma till sin rätt. Den tidigare faluröda färgen var alldeles för
aggressiv.
Uteplatsen skyddas mot regn av ett enkelt partytält. Här
tillbringar Magdalena sina lata sommardagar, om hon har några. Härifrån har hon
nämligen utsikt över trädgården och alla dess invånare – grodor, fåglar, fjärilar,
ormar och en igelkott. För att inte tala om hönsen och de båda svarta
hängbukssvinen.
– Det här är sommarens vardagsrum, säger Magdalena
ackompanjerad av det dova ljudet av forsande vatten i reningsverket som dygnet
runt förser vattenfallet ner till dammen med porlande, friskt vatten.
Magdalena har låtit bananträd, magnolia, ricinträd,
blommande kanna, änglatrumpeter och elefantgräs rama in terrassen. De
kompletteras av höga, storbladiga perenner som stockrosor, rävsvans och malvor.
Många stora växter har sitt ursprung i exotiskt varma länder och skulle
omedelbart dö vid en köldknäpp. När hösten kommer, måste Magdalena gräva upp
dem för övervintring i växthuset som värms upp av hennes brännugn och
boningshusets varmvattenberedare.
Dammen skuggas delvis av ett blommande sumakträd, en pil och ett äppleträd. Den är så stor,
att hon då och då snorklar omkring bland sina japanska karpar som bor här året
om. Vintertid får de syre och värme genom en ledning från hennes ateljé. Det är
där hon målar tavlor och arbetar med lera.
Egna, glada grönsaker
Magdalena är ursprungligen grafisk formgivare utbildad i
Bratislava. Hon råkade befinna sig i Frankrike på en arkeologisk utgrävning,
när Sovjetunionen invaderade Tjeckoslovakien 1968. För kärlekens skull hamnade
hon i Sverige, vars somrar är betydligt kortare än somrarna i Centraleuropa.
– Nattfrosten är en riktig plåga här i Sverige. Man måste
börja odla i sålådor redan i februari. Sedan måste man vänta, kultivera, vänta
och kultivera, innan plantorna kan sättas ut. Då vidtar ett väldigt intensivt
arbete, när alla växter på kort tid måste planteras.
I Sverige saknade Magdalena det franska utbudet av färska
grönsaker. Det mesta fanns att få men sånt som selleri, bladselleri, pumpor,
majs och auberginer var sällsynt och dessutom dyrt.
– Jag var änka och bodde ensam med min dotter, säger hon. Vi
hade en villa med stor tomt, där det bara växte gräs. Det var bara att börja
gräva och kompostera. Varför ska man ägna sig åt att klippa gräs? På den tiden
red jag, så efter varje ridtur kom jag hem med en påse gödsel.
Magdalena började odla de grönsaker hon längtade efter men
även blommor och snart fanns ingen gräsmatta kvar.
– Det var kändes lyxigt att kunna skörda sina egna, färska
grönsaker utanför dörren. Tack vare dem kunde jag laga mat som på en
fyrstjärnig restaurang. Färska grönsaker hinner inte bli arga, innan de hamnar
i grytan. De man köper i affären har redan varit med om en hel del, innan de
väl kommer på bordet. Under tiden kan de bli arga och förlora såväl smak som
vitaminer.
En källa
till rekreation
Efter 15 år som självförsörjande trädgårdsbonde träffade
Magdalena sin sambo Lars Emil Jansson. De köpte det numera pärlgrå huset och
byggde såväl växthuset som dammen tillsammans.
– Dammen och fiskarna är hans stora intresse, säger
Magdalena som nu har odlat upp en trädgård så unik, att folk kommer långväga
ifrån bara för att få se den. Den utsågs exempelvis till Årets Trädgård i
tidningen Land för några år sedan. En av hemligheterna med framgången är, att
hon förkultiverar sina plantor i så god tid, att hon kan börja skörda redan vid
midsommar. Det stora arbetet är emellertid att tänka ut var allt ska stå. Och
trots att hon undviker att odla i raka rader, råder en
minutiös ordning i hennes trädgård. Varenda planta – grönsaker,
sommarblommor, kryddväxter, smultron och sparris –
står där de står av en särskild anledning. Det är bara potatis,
morötter, hallon som står i rader, medan majsen sträcker sig mot himlen från
mindre fält. Sex pumpaplantor täcker den stora komposten, där de växer så det
knakar.
– Blomsterträdgården
har småningom tagit överhanden, säger Magdalena som till sist blev tvungen att
välja. Numera odlar jag bara de grönsaker, som jag tycker mest om att äta.
Trädgården är ett konstnärligt uttrycksmedel så gott som något. Jag komponerar
med mina plantor, får god motion och en förskönad miljö. Det är en källa till
rekreation att verkligen ta vara på. Man måste ge sig tid att njuta.
Magdalena Cerha håller sin trädgård öppen för besökare 17-18
juli samt 13-14 augusti.
Monica Antonsson
Text och foto
 |
| Foto: Monica Antonsson |
Bild 1 (stor rödbrun kruka och stenlagd gång mot huset)
Stenträdgården är Magdalenas utställningsrum av konstföremål
i klinkersklädd betong. Konstverken som placerats i harmoni med
blomsterrabatterna står ute och pryder sin plats året om.
 |
| Foto: Monica Antonsson |
Bild 2 (terrassen rakt framifrån med öknen i förgrunden)
Här börjar sommarens vardagsrum. Efter rummet med ökenkänsla
kommer dammen och bak den skymtar såväl boningshuset som uteplatsen, där
Magdalena pustar ut lediga sommardagar. Här låter hon bananträdet, magnolian
och elefantgräset begränsa insynen. Den tre meter höga änglatrumpeten är bara
en av nio som till hösten måste beskäras och tas in i växthuset.
 |
| Foto: Monica Antonsson |
Bild 3 (dammen med bryggan)
Dammen med vattenväxter, näckrosor och en alldeles riktig
brygga är själva hjärtat i Magdalenas sommarvardagsrum. Den omgärdas av
djungelväxter som ricinträd, blommande kalla och hampa som fåglarna planterat.
Äkta japanska kojkarpar bor i dammen året runt.
 |
| Foto: Monica Antonsson |
Bild 4 (köksträdgården med portal)
I köksträdgården avgränsad av rosa floxs blandar Magdalena
blommor och grönsaker om vartannat. Två sockertoppsgranar vaktar entrén som
möter upp med en dekorativ portal av klängande kalebass.
 |
| Foto: Monica Antonsson |
Bild 5 (köksträdgården med odlingslådor)
Bara potatis, morötter och majs, som skymtar i bakgrunden,
står i räta rader. Odlingslådor och rabatter bjuder på oväntade kombinationer
av krydd- och medicinalväxter, blommor och grönsaker.
 |
| Foto: Monica Antonsson |
 |
| Foto: Monica Antonsson |
Bild 6-7 (köksträdgården, en blandning av växter)
Magdalena blandar köksträdgårdens plantor som det blir
vackrast. Mangold, bönor och selleri har sällskap med såväl squash som sparris,
vallmo och tagetes. I bakgrunden skymtar terrassen och trädgårdsrummet med
djungelväxter.
 |
| Foto: Monica Antonsson |
Bild 8 (utsikt från köksträdgården mot hus, terrass och
djungelväxter)
Köksträdgården är väl avgränsad från den övriga trädgården.
Vackert stenlagda gångar leder vidare till de övriga trädgårdsrummen.
 |
| Foto: Monica Antonsson |
 |
| Foto: Monica Antonsson |
Bild 10 (vattenfallet)
Det imponerande vattenfallet av vackert oregelbundna skålar
har Magdalena och Lars Emil gjutit av betong. Ett stort bananträd som måste tas
in till hösten skänker skugga över sluttningen.
Foto: Monica Antonsson
Bild 11-12 (risinträd)
Magdalena frösår sina risinträd varje vår. Ändå hinner de
bli närmare tre meter höga. Fröet, som kan användas för framställning av
ricinolja, innehåller ett mycket giftigt protein. Det ska därför inte förtäras.
________________________________________________________________________________
Hemmets Veckotidning
Nr 33, 2004
När konstnären Magdalena Cerha kom till Sverige saknade hon mest av allt färska grönsaker. Det var början till den magnifika trädgård som hon nu skapat i Vallentuna. Här trängs köksträdgården med djungelväxter och sommarblommor. Magdalena njuter av sitt paradis och folk åker långväga för att få ta del av det.
I en vindskyddad skogsglänta i Vallentuna strax norr om Stockholm har Magdalena Cerha sitt blommande paradis omgärdat av träd, buskar och videhäckar. På totalt 2000 kvadratmeter välgödslad mark har hon skapat en renässansköksträdgård likaväl som olika blomsterrum kring huset, uteplatsen och dammen.
Dammen skuggas delvis av ett blommande sumakträd, en pil och ett äppleträd. Den är så stor, att hon då och då snorklar omkring bland sina japanska karpar som bor här året om. Vintertid får de syre och värme genom en ledning från hennes ateljé. Det är där hon målar tavlor och arbetar med keramik.
Magdalena är ursprungligen grafisk formgivare utbildad i Bratislava. Hon råkade befinna sig i Frankrike, där hon arbetade med en arkeologisk utgrävning, när Sovjetunionen invaderade Tjeckoslovakien 1968. För kärlekens skull hamnade hon i Sverige, vars somrar är betydligt kortare än de i Centraleuropa.
En trädgård full av överraskningar!
När konstnären Magdalena Cerha kom till Sverige saknade hon mest av allt färska grönsaker. Det var början till den magnifika trädgård som hon nu skapat i Vallentuna. Här trängs köksträdgården med djungelväxter och sommarblommor. Magdalena njuter av sitt paradis och folk åker långväga för att få ta del av det.
Djungelväxer som ramar in terrassen
Till vänster om entrén ligger stenträdgården, där hon har samlat sina konstverk. Det är jättelika krukor kaklade med klinkersbitar och handgjord keramik som står utställda på gräsmattan. Strategiskt placerad är även betongsoffan för den som söker skugga i sommarvärmen.
Fåglarna svalkar sig i betongblomman som sommartid tjänstgör som fågelbad. Dekorativa rabarberblad av betong pryder också sin plats vid blommande sommarrabatter.
– Det är dyrt med stora krukor, så jag valde att göra dem själv av betong, så att de kan stå ute om vintern. De pryder verkligen sin plats även i snölandskapet.
Till höger skymtar växthuset som nästan är övervuxet av klättrande kalebass. Bortom det ligger köksträdgården omgärdad av rosa floxs. En stenlagd gång kantad av höga gräs, gröna buskar och pionvallmo leder emellertid fram till ökenrummet, där sand, sten och kaktusar dominerar kring en äkta tjurskalle som minner om Vilda Västern.
Dammen strax intill är trädgårdens hjärta. Därifrån leder en enkel trätrappa förbi Magdalenas ateljé till det atriumliknande huset på höjden.
Magdalena har förvandlat det till en pärlgrå fond, så att växterna ska komma till sin rätt. Den tidigare faluröda färgen var alldeles för aggressiv, tyckte hon.
Uteplatsen skyddas mot regn av ett enkelt partytält. Det är här Magdalena tillbringar sina lata sommarstunder, om hon har några. Härifrån har hon utsikt över trädgården och alla dess invånare – grodor, fåglar, fjärilar, ormar och en igelkott. För att inte tala om hönsen och de båda svarta hängbukssvinen.
– Det här är sommarens vardagsrum, säger Magdalena till det dova ljudet av forsande vatten i reningsverket som dygnet runt låter porlande, friskt vatten rinna utför vattenfallet och ner till dammen.
– Jag tycker mycket om djungelväxter och försöker skapa en miljö som så mycket som möjligt är olik världen utanför.
Magdalena har låtit bananträd, magnolia, ricinträd, blommande kanna, änglatrumpeter och elefantgräs rama in terrassen. Där kompletteras de av höga och storbladiga perenner som stockrosor, rävsvans och malvor. Många stora växter har sitt ursprung i exotiskt varma länder och skulle omedelbart dö av en köldknäpp. När hösten kommer, måste Magdalena därför gräva upp dem för övervintring i växthuset. Det värms upp av boningshusets varmvattenberedare och Magdalenas brännugn som är placerade där.
Magdalena är ursprungligen grafisk formgivare utbildad i Bratislava. Hon råkade befinna sig i Frankrike, där hon arbetade med en arkeologisk utgrävning, när Sovjetunionen invaderade Tjeckoslovakien 1968. För kärlekens skull hamnade hon i Sverige, vars somrar är betydligt kortare än de i Centraleuropa.
– Nattfrosten är en riktig plåga här i Sverige. Man måste börja odla i sålådor redan i februari. Sedan måste man vänta, kultivera, vänta och kultivera, innan plantorna kan sättas ut. Då vidtar ett väldigt intensivt arbete, när alla växter på kort tid måste planteras.
Lyx att odla egna grönsaker
Magdalena saknade det franska utbudet av färska grönsaker. Somligt fanns i butikerna men exempelvis selleri, bladselleri, pumpor, majs och auberginer var sällsynt och dessutom dyrt.
– Jag var änka då och bodde ensam med min dotter i en villa med stor tomt, där det bara växte gräs. Det var bara att börja gräva och kompostera. Varför ska man ägna sig åt att klippa gräs? På den tiden red jag, så efter varje ridtur kom jag hem med en påse gödsel.
Magdalena började odla de grönsaker hon längtade efter men även blommor. Snart fanns följaktligen ingen gräsmatta kvar.
– Det var kändes lyxigt att kunna skörda sina egna, färska grönsaker utanför dörren. Tack vare dem kunde jag laga mat som på en fyrstjärnig restaurang. Färska grönsaker hinner inte hinner bli arga, innan de hamnar i grytan. De man köper i affären har varit med om en hel del, innan de väl kommer på skärbrädan. Under tiden kan de bli arga och förlora såväl smak som vitaminer.
Efter 15 år som självförsörjande trädgårdsbonde träffade Magdalena Lars Emil Jansson. De köpte det numera pärlgrå huset och byggde såväl växthuset som dammen tillsammans.
- Dammen och fiskarna är hans stora intresse, säger Magdalena som nu har odlat upp en trädgård så unik, att folk kommer långväga ifrån bara för att få se den. En av hemligheterna med framgången är, att hon förkultiverar sina plantor i så god tid, att hon kan börja skörda redan vid midsommar. Det stora arbetet är emellertid att tänka ut var allt ska stå.
– Jag odlar inte varje sort för sig i raka rader. Jag ser till det estetiska och blandar växterna huller om buller efter blad och storlek, så att det blir vackert.
Ändå råder en minutiös ordning i Magdalenas trädgård. Varenda planta – grönsaker, sommarblommor, kryddväxter, smultron och sparris – står där de står av en särskild anledning. Det är bara potatis, morötter, hallon som står i rader, medan majsen sträcker sig mot himlen från mindre fält. Sex pumpaplantor täcker den stora komposten, där de växer så det knakar.
– Blomsterträdgården har småningom tagit överhanden, säger Magdalena. Jag blev till sist tvungen att välja. Numera odlar jag bara de grönsaker, som jag tycker mest om att äta. Trädgården är ett konstnärligt uttrycksmedel så gott som något. Jag komponerar mina plantor, får god motion och en förskönad miljö. Det är en källa till rekreation att verkligen ta vara på. Man måste ge sig tid att njuta.
Monica Antonsson
Monica Antonsson
 |
| Magdalena Cerha Foto: Monica Antonsson |
 |
| Lars Emil Jansson i Mellösa Foto: Monica Antonsson |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar