Maja Helsingius i Fridhem under Åby

 Anna Maria Kristina Helsingius född Jonsson född 27/11 1900 i Vallentuna 

Vallentuna (AB) CI:8 (1895-1917) Bild 380 / sid 34

Anna Maria Kristina Jonsson som kommer att kallas Maja föds i Vallentuna den 27/11 1900. 

Föräldrar:

Muraren Erland Gustaf Jonsson född 16/2 1855 i Elghult, Kronobergs län - död 15/4 1949 i Vallentuna (Fridhem, Åby) Ägare av Fridhem under Åby. 

Gift 4/11 1893 med:

Anna Sofia Andersson född 23/2 1870 i Vallentuna - död 24/9 1948 i Vallentuna (Fridhem, Åby)

Inflyttade till Vallentuna från Rimbo 25/5 1900

Makens barn i förra äktenskapet: 

1. Karl Gustaf Eugén Jonsson född 10/2 1884 i Maria församling, Stockholm

Flyttar in till församlingen och familjen från Johannes församling i Stockholm 18/3 1901.

Han är mureriarbetare och flyttar till Matteus församling i Stockholm 20/5 1912. 

Gemensamma barn: 

1. Gustaf Amandus Emanuel född 26/10 1896 i Frösunda (handelsbiträde som flyttar till Matteus 1915. Återkommer som svarfvare 1918. Gift 16/6 1918. Till Jakobs förs med fam 26/11 1920)
2. Anna Maria Kristina född 27/11 1900 i Vallentuna alias Maja 
3. Erland Gustaf Sigfrid född 2/7 1903 i Vallentuna (verkstadsarbetare, t Kungsholmen 11/12  1924)
4. Sven Gustaf Emil född 23/1 1906 i Vallentuna (springpojke, till Adolf Fredrik 18/2 1924)
5. Elis Gustaf Gottfrid född 16/4 1908 i Vallentuna (till Storkyrkoförsamlingen 1/11 1927)
6. Alf Gustaf Valdemar född 17/4 1910 i Vallentuna - död 6/3 1912 i Vallentuna
7. Sixten Gustaf Alexander född 12/12 1912 i Vallentuna (Barberarlärling)

Maja tar ut flyttbetyg hos prästen den 13/2 1918 och flyttar till Solna 11/3 1918. Hon bor hos sin halvbror Karl Gustaf Eugen Jonsson och hans familj i Ljungby på Alby villastadstomt Nr 55 i Solna. Maja arbetar som sömmerska och kallar sig också så när hon dagen före julafton den 23/12 1918 flyttar hem till Vallentuna igen.  

Maja gifter sig den 15/10 1921 med järnarbetaren Harald Leonard Adler född 5/6 1899 i Angarn. 

Prästen skriver: 

"Vigd borgerligt 15/10 1921 med Harald Leonard Adler från Täby. Vigselbok nr 13 för 1921."

Ingen sådan vigselbok på nätet.  

Harald Leonard Adler var son till rättaren Karl-Erik Adler i Alby, Angarn, född 1861 i Ed, Stockholms län, och hans hustru Hilda Jöngren född 1861 i Össeby-Garn. Han var deras sjätte barn. 

Maja och maken flyttar 1922 till fastigheten Kumlet 17 med adress Kommendörsgatan 40 i Oscars församling, Stockholm. Hon skriver sig nu som Anna Maria Kristina Adler Jonsson. 

Makarna flyttar 1923 vidare till fastigheten Morkullan 13 med adress Frejgatan 1, Valhallavägen 115 och Valhallavägen 18 i Stockholm. De blir var till 1925 då de flyttar till fastigheten Fatet 8 på adress Rödabergsgatan 12, Torbjörn Klockares gata 2 4 6 i Stockholm. Inga barn. 

Maja och järnarbetare Adler skiljer sig. Den 21/6 1930 gifter han om sig och flyttar till Kungsklippan. 

Hon är emellertid en mycket driftig kvinna. 1940 är hon registrerad som frånskild bosatt på adress Ladugårdsgrinden 9 i Engelbrekts församling, Stockholm. Hon driver numera ett eget företag som heter Syateljé Adler på Sturegatan 7 i Stockholm. 

Hon syns emellertid inte till i folkräkningen tio år senare. 1950 kan jag inte se att hon ens finns i Sverige. 

Maja har emellertid gift om sig 5/8 1944 i Engelbrekts församling (enl Ancestry), Stockholm, med finske medborgaren Fredrik Berthold Helsingius född 7/2 1892 i Socialistiska Rådsrepblikens Union dvs Sovjetunionen. 

Han hade under det så kallade Vinterkriget deltagit som officer vid artilleriavdelningen i finska högkvarteret. Därifrån blev han förflyttad som militärombudsman i Stockholm och Köpenhamn. 

En gränd i Ekenäs, Finland

Kanske var det då han träffade Maja och lät sig
imponeras av henne som kvinna och driftig företagare. Han blev officer vid finska utrikesdepartementet och stannade där tills krigets slut 1945. Då hade han redan ett år tidigare gift sig med Maja. 

Helsingius flyttade till Ekenäs stad i Finland efter krigets slut. Och då Maja inte står att finna i svensk folkbokföring 1950 kan man nog utgå från att hon var med. 

Ekenäs är Finlands sjunde äldsta stad belägen längst söderut i landet vid inloppet till Finska viken. Staden fick stadsrättigheter av Gustav Wasa 1546 men var redan tidigare av stor betydselse för sjöfarten. Ekenäs är känd för sin skärgård varav en del är nationalpark. 

Ekenäs i södra Finland vid inloppet till Finska viken.

Maja och Fredrik Berthold bodde i Ekenäs till 1956. Året registrerades de som inflyttade till hennes barndomshem, Fridhem under Åby i Vallentuna där de bodde till sin död. 

Såvitt jag kan se fick Maja inga barn.

Fredrik Berthold Helsingius 

Han är i folkräkningen 1960 folkbokförd som finsk medborgare och fd stadskamrer.
Han dog den 9/5 1961 i Vallentuna.
I dödboken står att han var född i Azerbajdzjan, Baku.

Maja dog 14/12 1981 i Vallentuna. 

Hon var då fortfarande skriven på adress Fridhem Åbyholmsvägen pl 580 i Vallentuna

Kyrkoböcker: 

Det fanns ett Fridhem under såväl Olhamra och Mörby som Åby och Lindö.  

Vallentuna (AB) CI:8 (1895-1917) Bild 380 / sid 34 (Maja föds)

Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 720 / sid 62 (familjen i Fridshem)

Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 800 / sid 68 (som ovan men nu stryks s i Fridshem)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 750 / sid 59 (familjen i Fridhem, Maja gifter sig)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 870 / sid 74 (familjen i Fridhem, Maja har flyttat)

Solna (AB) AIIa:28b (1914-1926) Bild 1920 / sid 1940 (Maja hos halvbror i Ljungby)

Irene Weidegård skriver om Maja på facebook: 

Foto: Irene Weidegård

- Hon var verkligen ett original! 

Jag fick ärva hennes sybehör efter hennes tid som sömmeska.

Bl.a den här som säkert ingen vet vad det är.
Gissa!

Senare avslöjade hon:
- Den mystiska saken är för att laga nylonstrumpor med när maskor har gått!

Jag har frågat om hon kan demonstrera detta. Jag kan rycka ut med block, mikrofon och kamera om så önskas.

Vi får se...

Släkten Helsingius

Helsingius, släkt. Rektorn för Åbo katedralskola magister Marcus Henrici H (d 1609) var enligt obestyrkt uppgift (FBH) farfar till prosten Marcus Georgii H (d 1678) i Jääskis (Viborgs län). Dennes son domprosten Georg H (1662—1741) i Borgå blev far till sekreteraren Daniel H (se nedan) o docenten i matematik i Åbo Gustaf H (d 1740). Deras äldre bror prosten Henrik H (1701—57) i Idensalmi (Kuopio län) var riksdagsman 1738 o blev far till Michael H (1741—1816). Denne blev bankofullmäktiges sekreterare 1788 o en av de båda direktörerna vid Göta kanalbolags diskontkontor i Sthlm 1810. Hans son Georg Magnus H (1786—1838) efterträdde honom 1816 som bankofullmäktiges sekreterare, o en annan son, Fredrik Michael H (1781—1842), blev 1825 bankokommissarie.

Mest känd av Michael H:s söner är Henrik Daniel H (1783—1841). Han köpte 1805 på Södermalm i Sthlm ett bryggeri, som han arbetade upp till det största i denna stadsdel. H:s arbetsförmåga, redbarhet o formella talang gjorde honom mycket ansedd. Från 1828 till sin död var han riksdagsman o en av Sthlms femtio äldste (ordf 1841). H var en av borgarståndets ivrigaste förkämpar för bibehållandet av skråtvånget o motståndare till näringsfrihetens införande. Genom memorial o vägande inlägg i debatterna ingrep han i de flesta stora o betydelsefulla frågor som dominerade vid de tre riksdagar han bevistade, dock mera sällan med framgång, o med iver arbetade han även i flera utskott. Kort före sin bortgång blev H ålderman i bryggarskrået.

Den sv grenen utdog med Fredrik Michael H:s son kamreraren vid Allmänna enke- o pupillkassan i Sthlm Jakob Michael H (1816--74).

I Finland fortlever en släktgren, som härstammar från Marcus Georgii H:s son kaplanen i Viborgs norra förstad Jakob H (d 1705). Hans sonsons sonson kontraktsprosten Gustaf Fredrik H (1815—86) i Lojo (Nylands län) blev känd som kyrkohistoriker o dennes brorson hovrådet Gustaf Adolf H (1855—1934) genom sitt arbete för förbättrandet av den finländska fattigvården.

Läs mer om släkten Helsingius här.

Och läs mer om Fredrik Berthold Helsingius på finska här. 

Fredrik Berthold Helsingius

Google-översättning: 

Fredrik Berthold Helsingius (7 februari 1892 i Baku – 9 maj 1961 i Vallentuna, Sverige) var en finsk iskapten. Hans föräldrar var regissören Hugo Fredrik Helsingius och Gertrud Leysaht. Han gifte sig 1923 med Elsa Elisabet Eklund, som dog 1935. Andra gången gifte sig Helsingfors 1944 med Anna Maria Kristina Jansson.

1:a kompaniet av Jääkäri bataljon

Helsingius skrevs in som student vid Svenska Klassiska Lyceum i Åbo 1911 och gick med i Nylands förening. Han fortsatte sina studier vid institutionen för historisk och lingvistik vid Helsingfors universitets filosofiska fakultet höstterminen 1911 och vid universiteten i Uppsala och Berlin 1912–1913 samt vid Härnösands sågverkshögskola i Sverige från 1914. till 1915. 

Helsingius anslöt sig till 1:a kompaniet av Jääkäri bataljon, en tysk militär träningsbataljon, i Tyskland den 25 september 1915. Han deltog i striderna under första östkriget vid den östra tyska floden Misse, Rigabukten och Aa. , där han avskedades från militärtjänst den 16 januari 1918. 

Helsingius behandlades på flera sanatorier i Tyskland, Danmark och Sverige tills han slutligen återhämtade sig så att han den 29 juni 1920 återvände till Finland och anslöt sig till A. Ahlström Oy som kontorist i Noormarkku, där han arbetade till 1923, då han började på Kemijoensuu Oj, Simon. Han arbetade på Simo fram till 1925, då han blev kontorschef Ab. Jakobstadts Såg & lådfabrik Oy till Jakobstad, varifrån han 1931 övergick till Kemi Träindustri Ab, som han tjänstgjorde till 1935. Från 1937 arbetade han för Viiala Oy i Viiala 

Helsingius deltog i vinterkriget som officer vid artilleriavdelningen vid högkvarteret, varifrån han senare förflyttades till militärombudsmannen i Stockholm och Köpenhamn. Under vapenstilleståndet och efter fortsättningskrigets utbrott fortsatte han att bistå militärombudsmannen fram till 1943, då han förflyttades till högkvarteret som officer vid utrikesdepartementet, där han stannade till krigets slut, då han flyttade till Ekenäs stad fram till 1956. Han begravdes i Vallentuna, Sverige 

Referenser:

• Publikationer från försvarsministeriets militärhistoriska kansli IV, Finska jägarnas biografi, WSOY Borgå 1938.
• Krigsvetenskapliga institutionens publikationer XIV, Finska jägarnas biografi 1975, Vasa 1975 ISBN 951-99046-8-9.
• Biografi över finska jägarna 1938
• Biografi över finska Jaegers 1975

Bylingen från Byle

Fjärdingsman 

Bylingen Gottfrid Andersson från Byle
Fotot tillhör Irene Weidegård

Karl Johan Gottfrid Andersson var född 15/10 1876 i Husby-Långhundra - död 22/5 1955 i Vallentuna. Gift 29/11 1919 med:

Hildegard Sofia Olsson född 4/11 1895 i Vallentuna - död 21/3 1945 i Vallentuna

Barn:

Inget av dem återfinns i Adolf Fredriks födelsebok.  

1. Inga Elisabet född 12/2 1921 i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Frånskild 23/2 1968. Död 2/4 2011. Då skriven på adress Rönnvägen 4 i Brottby. Läs mer om Inga här.
2. Bror Olof född 5/11 1922 i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Frånskild 25/4 1969. Tog sig namnet Falkerheim. Död 17/12 2006 i Lidingö. Skriven på adress Drabantvägen 12, Lidingö

Gottfrids mor var:

Charlotta Josefina ”Lotta” Carlsdotter född 9/3 1848 i Gottröra – död 3/1 1889 av bråck och tarmvred på Norrtelje Lazarett.

Gift I den 26/12 1875 med hans far:
Karl Gustaf Andersson född 14/1 1852 i Husby-Långhundra – död där 17/11 1876 av lungsot och bröstlidande.

Gift II den 16/4 1881 med hans styvfar:
Frans Gustaf Andersson född 12/8 1847 i Odensala – död 12/1 1920 i Elgesta, Husby Ärlinghundra. Änkling 3/1 1889.

Sammanfattning

Föräldrarna

Lotta och Karl Gustaf gifte sig annandag jul den 26/12 1875 och slog sig ner i Bålsta, Husby-Långhundra. Hon skulle fylla 28 år och han 24. Sonen Gottfrid kom till världen 15/10 1876. Bara en dryg månad senare, den 17/11 1876, dog Karl Gustaf av lungsot och bröstlidande. Han blev 24 år 10 månader och tre dagar gammal.

Fadern dör
Lille Gottfrid och hans mamma, den unga änkan Lotta, bodde kvar i Husby-Långhundra till 8/4 1878 då flyttlasset gick till Odensala. Hon har träffat en ny man, Frans Gustaf Andersson född 12/8 1847, som snart ska ta över som brukare av Hofva No 1-5 i Odensala efter sin far.

Modern träffar ny man
Lotta blev snart gravid och födde sonen Frans Oscar utom äktenskapet den 1/3 1879. Ja, hon födde även dottern Alma Josefina den 31/1 1881 innan kyrkklockorna äntligen ringde till bröllop mellan henne och Frans Gustaf Andersson. 

Modern dör

Fyra barn till födde hon och alltså inalles sju – varav sonen Axel Verner dog som tvååring - innan hon dog av bråck och tarmvred den 3/1 1889 på Norrtelje Lazarett. Hon blev 40 år 9 månader och sex dagar gammal. Gottfrid hade just fyllt 12 år när han blev moderlös.

Änkling med sex barn
Frans Gustaf tycks inte ha gjort någon skillnad på barnen. Plötsligt stod han där som änkling med sex barn i åldrarna 0 till 12 år. Den yngste, Ernst Julius Teodor var bara drygt ett år när modern dog. Han överlevde bara några månader och dog 16/4 1889. Från att ha varit brukare i Hofva No 1-5 blir Frans Gustaf Andersson dräng och ensamstående far till fem barn.

Från hemmansägare till dräng
Det tycks ha tagit knäcken på honom. Från att ha varit hemmansägare och brukare av en gård blir han dräng och när barnen flyttat tvingas leva ett kringflackande liv tills han dör 20/1 1920 i Husby-Ärlinghundra.

Gottfrid flyttar

Gottfrid flyttar 18 år gammal till Gottröra den 8/10 1894 där han blir dräng hos ägaren av Steninge, nämndemannen Johan Edvard Ekberg. Han var godkänd i såväl kristendomskunskap som innanläsning.

Svea Trängbataljon
Gottfrid blev 21 år gammal beväring vid Svea Trängbataljon 1897. Den var förlagd till Marieberg, Stockholm, och en del av den svenska armén. Därifrån kom han som dräng till Gottröra något år senare. 

Till Vallentuna

Hjalmar Zetterlunds hus i Byle byggt 1902 av
Andersson (vem?) Okänd fotograf. 
Vallentuna bildarkiv.

Den 4/11 1903 flyttar Gottfrid till Vallentuna. Han slår sig ner i Skoga, Uthamra, som väl gränsar till både Kragsta och Byle. 

Kanske valde Gottfrid Vallentuna för att hans halvsyster Alma 1902 hade gift sig med banvakten 

vid Roslagsbanan Karl Gustaf Hjalmar Zetterlund i Nedre Fritzberg som ju låg i samma område. 

Hjalmar och Alma hade inför bröllopet byggt sig ett hus vid Byle station precis på gränsen mellan Täby och Vallentuna.   

Hur fick han råd att studera?
Gottfrid måste ha haft tillgångar av något slag. En tid står han nämligen skriven som studerande och ägare till Villa Hügel mitt emot Byle station dit han flyttade 23/10 1910. Strax därpå är han Tillsyningsman och Fjärdingsman.

Gottfrid Andersson 1910
Vallentuna bildarkiv

Dottern Inga har berättat om det:

- Pappa bodde hos Alma och Hjalmar en tid. 

Se nedan att han bodde i Skoga, Uthamra, som Hjalmar Zetterlund ägde.

Inga fortsätter:

- Då tog han mjölktåget in till stan om morgnarna för att gå på gymnasium. Det hände att de tog tåget till stan allihop och gick på Skansen. Sedan fick de gå hela vägen hem. Det gick inte så många tåg på den tiden. Läs mer om Inga här.  

År 1910, när Gottfrid byggt sin Villa Hügel vid Byle station, togs den här bilden. 

Övre raden från vänster: Okänd, Hjalmar Zetterlund, Okänd och Karl Johan Gottfrid Andersson. Sittande från vänster: Okänd, Alma Zetterlund född Andersson och syster till Gottfrid.

Om kvinnan längst till höger lämnar bildarkivet ingen uppgift. 

Okänd fotograf 1910. Vallentuna Bildarkiv.

Gottfrid gifter sig

Syskonen Inga och Olle Andersson vid
Villa Hügel i Byle. Olle bytte namn till
Falkerheim och blev fallskärmsjägarin- 
struktör. En legend inom falmskärmjägar-
kåren. Dessutom en skicklig konstnär och
musiker som gärna spelade dragspel.
Fotot tillhör Irene Weidegård.

Gottfrid gifter sig 43 år gammal den 29/11 1919 med 19 år yngre Hildegard Sofia Olsson född 4/11 1895 från Åby gård i Vallentuna. 

Hon flyttar samma dag in hos honom i Villa Hügel. De får barnen Inga Elisabeth den 12/2 1921 och Bror Olof 5/11 1922. Båda föddes av någon anledning i Adolf Fredriks församling. (Men jag hittar dem inte i födelseböckerna för Adolf Fredrik hos SCB. Mycket märkligt.)

Svågern gav bort allt

Alma och Hjalmar Zetterlund fick inga egna barn och sedan han blivit änkling, testamenterade han bort allt vad han ägde och hade. 1958 dog han vid 85 års ålder. Men minnet lever kvar, åtminstone hos dem som fått hans stipendium. Läs mer om Hjalmar Zetterlund här. 

Fjärdingsman och fattigvårdsbesökare

Senare kallas Gottfrid fattigvårsbesökare (som väl var någon slags kontrollant som gjorde hembesök) och tillsyningsman (uppsyningsman, inspektör, kontrollant, övervakare, intendent eller fogde). Det hade onekligen varit intressant att få veta varför han kallades Bylingen från Byle.

Ensam i Villa Hügel
Gottfrid blev änkling den 21/3 1945 när hustrun Hildegard Sofia gick ur tiden på grund av leukemi (SCB) inte 50 år fyllda. Barnen var vuxna och hade flyttat. Gottfrid blev ensam i Villa Hügel där han dog fem år senare 78 år gammal den 22/5 1955.

Det skulle vara intressant att få veta hur Gottfrid uppfattades av vallentunaborna och vad för slags tjänsteutövning han ägnade sig åt. Hur sågs han bland folk som kallade honom Bylingen från Byle? Berätta gärna om du vet något. 

__________________________________________________________________________________

Redovisning ur

Kyrkoböcker och folkräkningar:

Bylingen Gottfrid i kyrkoböckerna:

Husby-Långhundra (AB, C) AI:19 (1876-1880) Bild 18 / sid 13

Gottfrid föds 15/10 1876 i Husby-Långhundra där familjen bor i Bålsta. Föräldrarna är: 

Karl Gustaf Andersson född 14/1 1852 i Husby-Långhundra och hans hustru från 26/12 1875

Charlotta Josefina "Lotta" Carlsdotter född 9/3 1848 i Gottröra. Maken dör 17/11 1876 när Gottfrid bara är en månad gammal. Gottfrid och hans mamma (änkan) flyttar 8/4 1878 till Odensala.

Odensala (AB) AI:18 (1871-1880) Bild 3470 / sid 342

Modern Charlotta Josefina Karlsson gifter om sig 16/4 1881 med Frans Gustaf Andersson född 12/8 1847 i Odensala. Hon har Gottfrid med sig in i boet. De bor hos hennes svärfar, Anders Ersson född 3/9 1814 som är änkling och ägare till Hofva No 1-5. (En annan av Anders Erssons söner, Anders Alfred född 1855, skrivs hos en farbror som dräng.) Deras gemensamme son, Frans Oscar född 1879 (före äktenskapet) skrivs in i husförhörslängden som gemensam son. Anders Ersson kallas fd 12-man.

Odensala (AB) AI:19 (1880-1885) Bild 250 / sid 22

Familjen bor i Hofva No 1-5. Barnen Frans Oscar och Alma Josefina har kommit till världen. 

Gottröra (AB) AI:14 (1881-1886) Bild 1060 / sid 102

Gottröra (AB) CI:9 (1877-1889) Bild 830 (Axel Verners dödsnotis)

Gottröra (AB) CI:9 (1877-1889) Bild 870 (Ernst Julius Teodors dödsnotis)

Modern Charlotta Josefina Karlsson har gift om sig 16/4 1881 med Brukaren Frans Gustaf Andersson född 12/8 1847 i Odensala. (Han kallas hemmansägare i sonen Axel Verners o hustruns dödsnotis) 

De har då redan fått två barn utom äktenskapet. 

Frans Gustaf Andersson är hälftenägare till Skalhamra No 2 och 3 där familjen bor. 

Charlotta Josefina har sonen Gottfrid med sig i boet. 

Tillsammans får makarna barnen:

1. Frans Oscar född 1/3 1879 i Odensala
2. Alma Josefina född 31/1 1881 i Odensala
3. Erik Arvid född 18/5 1882 i Gottröra
4. Carl Bernhard född 14/10 1883 i Gottröra
5. Axel Verner född 11/7 1886 i Gottröra - död 23/9 1886 o blev 2 år 12 dag. Ingen orsak angiven 
6. Ernst Julius Teodor född 29/12 1887 i Gottröra - död 16/4 1889, bara några månader efter sin mamma. Han blir 1 år 3 mån 17 dagar gammal. Ingen dödsorsak angiven.

Gottröra (AB) AI:15 (1887-1896) Bild 1130 / sid 104

Gottröra (AB) CI:9 (1877-1889) Bild 870 (hustruns dödsnotis)
Familjen bor i Skalhamra No 2 och 3 som är 1 mtl Skattefrälse.
Modern Charlotta Josefina Karlsson dör av bråck och tarmvred den 3/1 1889 på Norrtelje lazarett. Hon blev 40 år 9 månader och 6 dagar gammal och yngste sonen några månader senare 16/4 1889.
Familjen flyttar till Odensala 20/5 1889.

Odensala (AB) AI:20 (1885-1890) Bild 370 / sid 33

Gottfrid är styvson till drängen och änklingen Frans Andersson född 12/8 1847 i Odensala. Styvfadern har fyra egna barn. Han är änkling sedan 3/1 1889. Familjen bor i Hofva Soldatboställe men flyttar därifrån 6/11 1890. Frans är dräng hos JE Lundbergs hustru. 

Odensala (AB) AI:20 (1885-1890) Bild 300 / sid 26 Familjen som ovan bor i Hafva No 1-5

Odensala (AB) AI:21 (1891-1895) Bild 350 / sid 26 Familjen som ovan bor i Hofva

Odensala (AB) AI:21 (1891-1895) Bild 370 / sid 28 Familjen som ovan bor i Hofva No 1-5

Odensala (AB) AI:21 (1891-1895) Bild 380 / sid 29 Familjen bor i Hofva men här splittras de. 

Frans Gustaf flyttar till Järna Nyköping 19/10 1894

Gottfrid flyttar till Gottröra i Stockhoms län 8/10 1894

Frans Oscar flyttar 8/10 1894 oklart vart. Han följer trol Gottfrid till Stockholm då de reser samma dag.

De tre yngsta barnen följer pappa Frans Gustaf till Järna i Nyköpings län 19/10 1894 

Frans Gustaf Andersson sedan barnen flyttat

(det finns totalt 20 poster, här är några)

Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:2 (1903-1910) Bild 1860 / sid 176 

Frans G är ensamst dräng i Elgesta 

 

Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:2 (1903-1910) Bild 1500 / sid 140

Frans G är ensamst dräng i Brista

 

Täby (AB) AIIa:2 (1904-1908) Bild 3210 / sid 311  

Frans G är ensamst rättare i Vissinge 1903-14/11 1904 då han flyttar till Värmdö 

 

Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:2 (1903-1910) Bild 1500 / sid 140 

Frans G ensamst dräng i Brista

   

Lunda (AB) AII:2 (1905-1922) Bild 280 / sid 18  

Frans G är ensamstående dräng i Eka Lunda 

Lunda (AB) AII:2 (1905-1922) Bild 280 / sid 288  

Frans G har sedan 1907 okänd vistelseort

Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:3 (1911-1923) Bild 1890 / sid 176 (Frans G äre ensamst dräng i Elgesta. Han dör skriven där 20/1 1920

Gottröra (AB) AI:15 (1887-1896) Bild 1380 / sid 129

Gottfrid är dräng i Steninge, Gottröra, dit han kom från Odensala 15/11 1894.

Svea Trängregemente

Under "Fräjd och särskilda anteckningar" Beväring 56 och 135/1897 vid Svea Trängbataljon". Av det kan man gissningsvis dra slutsatsen att Gottfrid 1897 var beväring nr 56 vid Svea Trängbataljon.

Svea trängkår ingick i svenska armén som verkade i olika former åren 1891-1997 med en förbandsledning förlagd i Linköpings garnison. Förbandet har sitt ursprung i Trängbataljonen som delades upp 1891 i två bataljoner, Svea trängbataljon och Göta trängbataljon. Svea trängbataljon övertog den förläggning som Trängbataljonen hade haft vid Högre artilleriläroverkets tidigare lokaler i Marieberg i Stockholm. 

Läs mer om det här. 

Gottröra (AB) AII:1 (1897-1905) Bild 1490 / sid 137

Gottfrid är dräng i Steninge.Värnpliktsförhållanden: No 56 135/1897 vid Svea Trängbataljon

Gottröra (AB) AII:1 (1897-1905) Bild 220 / sid 10

Gottfrid är dräng i Lilla Gottröra 1903 tills han 4/11 1903 flyttar till Vallentuna

Vallentuna (AB) AII:1b (1900-1908) Bild 110 / sid 212

Gottfrid är arbetare och bor i lägenheten Skoga i Uthamra. Inflyttad från Gottröra 16/11 1903

Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 2320 / sid 220

Gottfrid är ogift bor i Skoga, Uthamra, som ägs av järnvägsarbetare Karl Gustaf Hjalmar Zetterlund. 

Läs mer om honom här. 

Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 2110 / sid 199

Gottfrid är ogift, (teknisk) studerande men äger Villa Hügel No 1 och 2 i Kragsta. Inflyttad 23/10 1910. Värnpliktsförhållanden 56 135/1897

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 2010 / sid 185 

Gottfrid gifter sig 29/11 1919. Han har fru och två barn. Han är Tillsyningsman och Fjärdingsman. Familjen bosatt i Villa Hügel, Kragsta.

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 2490 / sid 236

Gottfrid är Fattigvårdsbesökare och Tillsyningsman. Adress Hügel 1 och 2 i Kragsta

Folkräkningarna:

1940 Gottfrid är fattigvårdsbesökare anställd av Stockholms stad.

         Familjens adress är: Hygel 1, Kragsta 1:10, Vallentuna

         Hustrun Hildegard Sofia född Olsson född 4/11 1895 i Vallentuna kallas husmor

         Barnen:

         1. Inga Elisabet Andersson född 12/2 1921 i Adolf Fredik är kontorsbiträde hos AB I Öhlin 

                 Manufakturfirma.

         2. Bror Olof Andersson född 5/11 1922 i Adolf Fredrik studerar vid Högre Allmänna läroverket

1945 Hildegard Sofia dör 21/3 1945 och Gottfrid blir änkling.

1946 Gottfrid är änkling och fortfarande bosatt på Kragsta 1:10, Vallentuna

1950 Som ovan. Gottfrid kallas fd Tjänsteman

1955 Gottfrid dör den 22/5 1955. Han är skriven på samma adress som ovan nämligen Hügel1, 

         Kragsta 1:10, Vallentuna

Johan och Alvina Briza i Fritzsberg

Det fanns ett Öfre och ett Nedre Fridsberg som låg vid Bällstalundsvägen. Torpen bytte småningom namn till Fritzberg men det var tämligen sent i tiden. Det framgår av husförhörslängderna och församlingsböckerna. Det finns en uppgift om att byggnadsåret ska ha varit 1865.

Övre Fritzsberg.
Målning av Irene Weidegård 1983. 

Irene Weidegård skriver på sin facebooksida:

Torpet Frizberg låg vid nuvarande infarten till Bällstaberg i Vallentuna där jag nu bor. Genom en blogg skriven av Monica Antonsson om Vallentuna förr, läste jag om Fritzbergs torp i Bällsta. Jag letade fram en målning i akvarell av Fritzberg som jag gjorde 1983. Tänk hur allt blir i livet…

Jag har växt upp på Karby Gård i Täby kyrkby från 4 års ålder, sedan 1 1 /2 år i Norrtäljetrakten och tillbaka till Karby Gård i drygt 30 år, sedan till ett nybyggt radhus i Kragstalund i Vallentuna, därefter till nybyggt hus i Byle (väldigt nära Villa Hygel där min svärmor Inga växte upp) Sedan Norrtälje i olika omgångar. I mellantid 8 år i södra Lappland. Cirkeln är sluten kan man väl säga.

___________________________

Öfre Fridsberg.
Foto: Yngve Sjögren 1980. Vallentuna Bildarkiv.

Bällstalundsvägen slingrade sig fram genom skogen från Bällstavägens infart ungefär vid nuvarande Ica Kragsta och Christos Restaurante ner till viadukten över Karlbergsvägen. 

Efter Bällstalundstorpet (se nedan) och efter rätt mycket skog byggdes så småningom Schyllbergs rökeri på vänster sida.

På höger sida låg det pastellgröna Nedre Fritzberg alldeles vid vägkanten och bortom det, snett emot rökeriet, högst upp i backen, låg infarten till det  rosa Övre Fritzberg som Irene Weidegård har fångat så fint i sin målning.

Man kunde bara skymta huset från vägen. Efter kanske 30 meter in på infartsvägen vek man av åt höger och vips stod man på gårdsplanen till det rosa huset. Mitt emot huset fanns en inhägnad för gårdens får. Det märkliga var, tyckte folk i mitten av 50-talet, att makarna Britz bodde där med stampat jordgolv.

Nedre Fritzberg låg lite längre fram längs Bällstalundsvägen, mitt på raksträckan mellan Skyllbergs rökeri och Bällstalundstorpet ungefär. Jag minns stugan som något lägre än Övrie Fritzberg och mjukt pastellgrön i färgen. Jag hade en skolkamrat - Kristina - som bodde där. Om jag inte minns fel, brann huset ner till grunden till sist. Kanske var det på 60-talet. Någon bild har jag inte lyckats hitta. 


På besök i Övre Fritzberg

Jag hade säkert inte haft något minne alls av den här dagen om inte de här bilderna hade tagits. Kanske var det sommaren 1955. Jag vet helt enkelt inte men det var något alldeles särskilt med den här dagen. Någon fotograferade. Vem minns jag inte. Kanske var det Sven som fått en kamera?
Den här bilden - omöjlig att förstora - togs innan vi gick iväg. Jag står i mitten och är minst. Det ser ut som att jag har stövlar på mig. Till vänster står Ellen Heidrich som är ett år äldre och till höger hennes syster Karin som är fem år äldre. Den vuxna tjejen Lola är deras storasyster som bodde någon annanstans.
Deras storebror Sven - ett drygt år äldre än Karin - saknas på bild. Det är därför jag tror att det var han som hade en kamera, kanske en lådkamera till och med.

Vi skulle hälsa på hos Briza i Fritzberg. Jag minns en kvinna i ett fönster när vi kom in på gårdsplanen. Det bör ju ha varit fru Briza. Kanske är det hon som tar den här bilden på oss vid fårhagen. Det är från vänster Ellen Heidrich, Lola, Monica Antonsson, Karin Heidrich och Sven Heidrich.

Man ser att det fanns flera hus eller uthus på gården. Ett av dem skulle plåtas varpå Ellen och jag placerades i dörröppningen. Det ser ut som någon sorts lada men vad det var för sorts hus har jag ingen som helst aning om. Jag är oerhört tacksam till den som gav mig de här bilderna. Det var sannerligen inte gratis på den tiden.

Jag övergår därmed till att berätta om Bällsta 2:212 eller Övre Fridsberg - som fastigheten egentligen hette - genom kyrkoböckerna.


Öfre Fridsberg
År 1882 flyttar Johan Gustaf Gustafsson och hans hustru Johanna Sofia Eriksson in till Fridsberg. Båda är 32 år gamla och nygifta.
Det står dessutom i husförhörslängden att han äger fastigheten och från och med husförhörslängden (1882-1891) delas Fridsberg in i Övre och Nedre. 
Ägaren Johan Gustaf Gustafsson bor med sin familj i Övre Fridsberg. Deras son heter Fritz. Kanske är det han som ger upphov till namnändringen av fastigheten trots att det slår igenom först långt senare. 
Johan Gustaf Gustafsson säljer Fridsberg 1895 till musikdirektören Erik Strickert Å Lundegård som har adress Flemminggatan Nr 48 på Kungsholmen i Stockholm. Men det är bara hustrun och barnen som flyttar hit 25/8 1898.

Musikdirektör
Erik Strickert Å Lundegård (mantalsskriven i Stockholm)
Hustru Olivia Charlotta Malmgren född 28/1 1864 i Norrköping
Barn:

1. Anna Maria Helena född 19/9 1888 i Hedvig Eleonora
2. Sofia Olivia Elisabet född 25/5 1891 i Bromma
3. Strickert Åke Hampus född 29/6 1894 i Kungsholms församling
4. Karl Axel Jeddard född 6/3 1896 i Vallentuna
5. Siri Johanna Dorothea född 3/11 1899 i Vallentuna
6. August Evald Valter född 23/2 1901 i Vallentuna 

En piga ingick i hushållet.
Mannen är skriven i Stockholm. Det ser ut som att frun och barnen helt enkelt placeras på landet. Barnen konfirmeras i Stockholm dit de flyttar så snart de kan. Maken dör 29/3 1919 och hon blir som änkefru och ensam kvar i Öfre Fridsberg. Olivia Charlotta Lundegård född Malmgren dör 16/2 1937 i Öfre Fridsberg.

Det låter ju väldigt fint men hur var det egentligen?
Av bouppteckningen framgår att änkan ägde ett hus om fem rum och kök samt ett uthus värda 300 respektive 100 kronor. Det kan ju bara ha varit ett ruckel. Det framgår inte om hon även ägde marken de stod på. Antagligen inte eftersom Nedre Fredsberg fyra år senare är värt 5000 kronor. Det kan heller inte ha handlat om ett hus i gott skick. Det var gissningsvis inte heller någon större investering för invandraren Briza från Österrike som blev ägare sedan. Det var kanske därför han och hans hustru hade adresser inne i stan. Övre Fridsberg var kanske mest att betrakta som ett sommarställe.

Musikdirektörens hustru Olivia Charlotta Lundegård hade inte många ägodelar heller. Alltihop med hus och allt betingade ett värde av totalt 512 kronor. Sedan skulder som läkarvård och sjukhuskostnade räknats av slutade alltihop på en brist i boet på 1358 kr 30 öre. De fem barnen fick med andra ord ingenting att dela på.

Handlingen är bevittnad av G Andersson, Hygel i Täby och K.G.Hj Zetterlund i Skoga Täby, son till Gustaf Albert Zetterlund i Nedre Fridsberg.

Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 710 / sid 371 (ägare med sonen Fritz)
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 740 / sid 269 (Fritz har flyttat, Musikdir m familj in)
Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 550 / sid 44 (Musikdir med familj)
Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 600 / sid 47 (som ovan, frun placerad på landet)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 570 / sid 41 (som ovan)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 580 / sid 45 (ensam änkefru) 
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:32 (1937) Bild 1350 (bouppteckning efter änkan)


1940
Av folkräkningen 1940 framgår att Fritzsberg i Vallentuna (Bällsta 2:212) ägs av Johann O. Anglais gift 26/12 1938 med köksbiträdet Alvina Briza född Simonsson-Utas född 19/5 1901 i Ryssland.
Hon är skriven på adress: Tofflan 4, Maria församling, Stockholm stad
I kolumnen för arbetsgivare står:
Gift med (1940): Johann O. -Anglais Äg. Fritzberg, Vallentuna
Gift med (1945): Johan O. Hamnbuffén Hamng 32
(Var hon alltså köksbiträde i Hamnbuffén som han ägde? Ja, jag vet inte.)

Johann Oskar Briza född 18/2 1894 i Wien Österrike är felaktigt införd som Wölker i folkräkningen 1940 (jag har begärt rättning). Han är därför svår att hitta men är folkbokförd på Bällsta 2:212.

Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:63 (1940) Bild 4110 / sid 910
Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:95 (1940) Bild 1320 / sid 9 (Briza)
Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1945 års folkräkning H1AAB:76 (1945) Bild 4150 / sid 910

____________________________________________________________________________

1950
Av folkräkningen 1950 får vi flera detaljer:

Alvina Briza född S:son-Utas
Född 19/5 1901. Gift kvinna 26/12 1938. Köksbiträde.
Adress Pryssgränd 3A III, Stockholm
Ingen länk. 

Johan Oskar Briza
född 18/2 1894 i Österrike
Gift 26/12 1938
Elektriker
Adress: Bällsta 2:212, Bällsta, Vallentuna. Där bodde han även 1946.

Det fanns även en:
Raimund Briza född 28/4 1929 i ÖsterrikeHan var inneboende hos (c/o Lennmor) på Riddargatan 10 i Hedvig Eleonora, Stockholm
Ingen länk. Han försvinner spårlöst. 

Och en:
Henny Elisabet Persson född 22/8 1914 i Ås, Jämtlands län
som var ogift vinkassörska och 1943 inflyttad i samma bostad som Alvina Briza.
Vem som hyrde ut åt den andra framgår inte.

Så vem var elektrikern Johan Oskar Briza
född 18/2 1894 i Österrike
gift 26/12 1938

Om honom hittar jag absolut ingenting. Fritzberg i hans ägo hette i alla fall Bällsta 2:212.
Det enda som är känt är att makarna levde med stampat jordgolv och att han såg så dåligt att han satt och läste tidningen på tåget med förstoringsglas.

Alvina

Köksbiträdet Alvina Simonsdotter Utas
Född 19/5 1901. 
Gift kvinna 26/12 1938. 

I en förteckning över de svenskbybor som utreste från Gammalsvenskby den 24/7 1929 finns Alvina Simonsdotter Utas med som nr 534 (sid 15 i tabellen). Totalt 888 personer utvandrade därifrån till Sverige 1929.

Föräldrar:
Simon Simonsson Utas född 17/2 1876 i Gammalsvenskby, Ukraina
          - död 17/9 1957 i Härja, Hökensås kn, Skaraborgs län

Maria Wilhelmsdotter Utas född 11/6 1876 i Gammalsvenskby, Ukraina
          - död 23/10 1954
Barn:

1. Petter Simonsson Utas född 23/3 1898 i Gammalsvenskby, Ukraina - död 14/11 1971 i UV
2. Alavina Simonsdotter Utas född 19/5 1901 i Hersoni, Gammalsvenskby, Ukraina
3. Gustav Simonsson Utas född 17/1 1903 i Gammalsvenskby, Ukraina
4. Lydia Simonsdotter Utas född 2/9 1904 i Gammalsvenskby, Ukraina - död 24/3 1979 Tumba
5. Johannes Simonsson Utas född 1906 i Gammalsvenskby, Ukraina - död 20/11 1946 i Skaraborg
6. Teodor Simonsson Utas född 8/12 1909 i Gammalsvenskby, Ukraina - d 17/8 1958 Dalarna
7. Anna Simonsdotter Utas född 1912 i Gammalsvenskby, Ukraina 
8. Emma Simonsdotter Utas född 11/3 1914 i Gammalsvenskby, Ukraina 
9. Julius Simonsson Utas född 10/4 1916 i Gammalsvenskby, Ukraina - d 5/9 1995 Borås 
10. Karl Simonsson Utas född 1918 i Gammalsvenskby, Ukraina
11. Andreas Simonsson Utas född 2/3 1921 i Gammalsvenskby, Ukraina - d 3/4 1998 Borås

Släktutredning finns på My Heritage.
Fadern Simon Simonsson var 1931 arrendator i Sandgrenstorp, Vättak, Skaraborgs län
"Är konf o har begått H H nattv i ev. luth kyrkan" skriver prästen i församlingsboken.
Några år senare var han lantbrukare i Ljungarum. I övrigt har jag inte följt familjen.

Vättak (R) AIIa:2 (1910-1934) Bild 110 / sid 98 (fam i Vättak, Simon Simonsson arrendator)
Ljungarum (F) AIIa:11 (1925-1936) Bild 283 / sid 1079 (fam i Ljungarum. Simon lantbrukare)
                   (Sidan är full av ryska undersåtar.)

Föreningen Svenskbyborna berättar:

Resan till Sverige 1929
Under våren 1929 beviljade sovjetmyndigheterna tillstånd till utresa under speciella villkor. Den 26 april beviljade den svenska regeringen inresetillstånd för svenskbyborna. Den amerikanskfinansierade judiska organisationen Agrojoint skulle lösa in gårdarna i byn. Trots att svenska kommunister utsända från Kominterns högskola i Moskva gjorde ett sista försök att övertala byborna att stanna ville de resa. Alla fick sedan ändå inte utresetillstånd, de tre pojkarna i Röda armén till exempel. Inte heller svenskar som var bosatta i andra byar fick resa. För att inte tala om svenskbyborna i Sibirien som råkat ut för utrensningar och avrättningar redan vid denna tid – de visste inte ens om att deras släktingar nu var på väg bort. 

Flodbåtarna 1929

I början på juli fotograferades samtliga 888 svenskbybor som anmält sig för utvandring. Den 23 juli 1929 lämnade alla, utom två som ångrade sig, byn med två ryska flodångare. Den 24 juli gick 885 personer ombord på det turkiska skeppet Firuzan, änkan Maria Annas avled i hamnstaden Cherson och begravdes där. Tidigt på morgonen den 26 juli anlöpte skeppet Constantsa i Rumänien och därifrån gick resan med tåg upp igenom Europa. Via tyska Sassnitz kom gruppen till Trelleborg den 1 augusti på kvällen.

I Sverige
De 885 svenskbyborna inkvarterades i gamla nedlagda Smålands regementes kaserner i Jönköping. Där inrättade en skola och en arbetsförmedling och där fanns tillgång till vårdpersonal mm.

Gammalsvenskbykommittén bildades den 25 juni 1929 på initiativ av Socialdepartementet och Svenska Röda Korset. Den bestod av 19 ledamöter med prins Carl som ordförande. Den utsåg ett arbetsutskott som verkställande organ. Det gällde att ta emot och inkvartera svenskbyborna och förmedla lämpliga arbeten för dem. Under hösten 1929 skulle svenskbyborna först ut i jordbrukspraktik som statare på olika gårdar och gods i Sverige. 

Svenskbyborna som trott att de skulle förbli samlade i en enhetlig bosättning i Sverige blev besvikna. i december 1929 fanns endast 180 personer kvar i Jönköping, främst äldre och sjuka. Den 1 juni 1930 avvecklades förläggningen i Jönköping och femton åldringar fördes över till ett ålderdomshem som iordningställts på Snäckarve gård i Träkumla socken på Gotland.

Kommittén anordnade en insamling och anlitade sedan Statens egnahemsstyrelse för att anskaffa mark. Ett antal gårdar inköptes och svenskbyborna bosatte sig främst i Skaraborgs och Jönköpings län och på Gotland. Där skulle svenskbyborna bosätta sig och via avbetalningar på lånen efterhand överta gårdarna. Kommittén upplöstes 1930.

Prins Carl tog emot i Trelleborg 1920.

Vid sammanträde den 7 november 1929 beslöt Gammalsvenskbykommittén att bilda en stiftelse, kallad Gammalsvenskbystiftelsen. Den skulle överta kommitténs arbete och förvalta insamlade och ytterligare inflytande penningmedel och andra tillgångar samt stödja och biträda i Sverige bosatta svenskbybor. Kungl. Maj:t godkände stadgarna för stiftelsen och utsåg sex ledamöter. Övriga ledamöter var ordföranden i Svenska Röda Korset, ärkebiskopen samt cheferna för Socialstyrelsen, Lantbruksstyrelsen och Skolöverstyrelsen. Stiftelsen avvecklades 1938.

Ett åttiotal svenskbybor reste vidare till släktingar i Kanada 1930 och sammanlagt 243 personer återvände till Sovjetukraina i tre grupper 1929-31.

Av de återstående kom majoriteten att bosätta sig på Gotland (2/3) och stor en grupp i trakterna runt Vätterns södra strand samt några familjer i Stockholmsområdet. De flesta blev jordbrukare. 1937 räknade man med att sammanlagt 130 familjer stannat i Sverige och med de nytillkomna barnen rörde det sig om 750 personer. Kritiken mot Gammalsvenskbystiftelsen gällde framför allt att stiftelsen köpte in fastigheter till ett överpris och det var detta pris som svenskbyborna hade att lösa in sin fastighet till. Stiftelsen konstaterade att man lyckat väl och att det hade gått bra för denna folkgrupp.

Läs mer om Gammalsvenskby här.
Och på Wikipedia som du hittar här.


1929
Alvina Simonsdotter Utas
född 19/5 1901 i Gammal Svenskby, Ukraina
Rysk undersåte.
Inflyttad till Blackstad i Kalmar län från Ljungarum i Jönköpings län 25/11 1929
Tjänarinna. Ej vaccinerad eller haft koppor. 15/11 1930 flyttat till Ekerö, Stockholms län
Blackstad (H) AIIa:2 (1916-1934) Bild 204 / sid 195

Alvina Simonsdotter Utas
flyttar den 15/11 1930 till Sundby, Marielund på Ekerö där hon får arbete som jungfru.
Ägare till fastigheten är: Föreningen Constantia (katolska kyrkan)
Hon tar över bostaden efter en tysk trädgårdsmästare som bott där med fru och barn.
Hon blir svensk medborgare där den 4/2 1930.
Ekerö (AB) AIIa:7 (1919-1931) Bild 750 / sid 367

Alvina Simonsdotter Utas
bor i Sundby, Marielund på Ekerö som ovan. Flera andra utlänningar bor där, bland annat polska flyktingar, bland annat ett greve från Warszawa. 
Hon flyttar till Storkyrkoförsamlingen i Stockholm - Gamla stan - den 13/10 1931.
Ekerö (AB) AIIa:9 (1931-1944) Bild 2060 / sid 496

__________________________________________________________________________

Folkräkningen 1960
Johan Oskar Briza
född 18/2 1894 i Österrike. Elektriker. Gift 26/12 1938.
Adress: Pryssgr 3A, III, Stockholm. Inflyttad 1959.

Från 1959 sambo med hustrun:
Alvina Simonsdotter Briza född Otas
född 19/5 1901 i De Socialistiska Rådsrepublikens Union
Kokerska. Samma adress som maken.

____________________________________________________________________________

Folkräkningen 1970
Briza, Alvina Simonsdotter född 19/5 1901
Briza; Johan Oskar född 18/2 1894
Adress: 960 43  Randijaur, Jokkmokks församling,
Norrbottens län, Lappland

Dödboken
Johan Oskar Briza född 18/2 1894 i Österrike - död 18/11 1970 i Jokkmokk
Alvina Simonsdotter Briza född 19/5 1901 i Ryssland - död 20/4 1977 i Jokkmock
Adress för båda den 1 november 1970: 960 43 Randijaur, Jokkmokk
_______________________________________________________________________________

Södra Roslagen
Onsdagen den 9 mars 1983

"Torpen inget att bevara..."

Det säger kommunalrådet Elwe Nilsson (m)

(VALLENTUNA) De gamla torpen Bällstalund och Fritzberg i Bällsta ska inte bevaras, då området om ett par år ska byggas ut med bostäder. 
Det tycker kommunstyrelsens arbetsutskott.
- Det är ju inget att bevara, säger ordföranden kommunalrådet Elwe Nilsson (m).

Om fyra år, 1987, ska grävmaskinerna rulla in i Bällstalund, den gamla idyllen norr om det växande Kragstalund. Här ska byggas 320 lägenheter i småhus och flerfamiljshus.
I området ligger två gamla torp, båda kulturhistoriskt intressanta enligt inventeringar som gjorts.
Bällstalund från 1745, rött med vita knutar, har en gång troligen gått under Bällsta gård och var på 1800-talet boplats för en kyrkvärdssläkt. Idag ägs det av kommunen, som hyr ut det till en privatperson. Det är i ganska gott skick - på sina håll är träet murket och angripet av insekter.

Har stått övergivet

Bällstalundstorpet
Bilden kunde ha varit tagen från dagens Christos
diner rakt norrut i riktning Vallentuna 

Fritzberg, byggt 1825 i liggtimmer som målats rosa, har stått övergivet i många år och låtits förfalla av ägaren, byggnadsfirman Constructa. Allt "löst" - dörrar, fönster, takpannor, inventarier och till och med trappan - är borta. Men själva stommen och grunden är intakt.
Inför sitt senaste sammanträde var kommunstyrelsens arbetsutskott ute och tittade på de båda torpen.Detta för att bestämma hur husen ska behandlas i den fortsatta detaljplaneringen av det nya bostadsområdet.
Och nu har arbetsutskottet bestämt, att varken Fritzberg eller Bällstalund är något att spara på. Frågan kommer upp i kommunstyrelsen i morgon, torsdag.
- Inget av torpen är något att bevara. De är i så uselt skick att de skulle kosta massor att rusta upp, och de berättar inte så mycket om gamla Vallentuna, säger kommunalrådet Elwe Nilsson (m).

Fritt fram att riva
Blir det som han och de övriga arbtsutskottsledamöterna, utom Carl-Erik Wikström (c), vill blir det fritt fram för Constructra att riva. Och så småningom kommer då också kommunen att riva Bällstalund, menar Elwe Nilsson.
Men det finns sedan länge en stor opinion för att bevara Fritzberg. Redan 1979 började hembygdsföreningen sin kamp och fick snart med sig kulturnämnden. En följd blev att det gamla torpet i de översiktliga planerna för Bällsta blev inritat som kvartersgård.
Och vad beträffar Bällstalund har hembygdsvännerna alltid trott att det var i trygga händer i kommunens ägo. Men så tycks nu inte vara fallet.
Ylva Herholz

Fantastiska Inga drev framgångsrikt sitt åkeri

Lokaltidningen Nr 8
Måndagen den 21 februari 1994

Inga, en riktig urinvånare...

Inga Eriksson
Foto: Irene Weidegård

Inga Eriksson är en riktig urinvånare. Hennes släkt har brukat Åby gård i generationer.

Själv drev hon sitt åkeri med järnhand i 20 års tid innan hon slutligen pensionerade sig och flyttade in i en lägenhet på Sommarvägen.

Redan på 1600-talet bodde förfäderna på Åby gård. De brukade jorden där Åby Gärde nu ligger och höll både ryttare och häst åt indelningsverket och Kronan.

- Morfar kom dit som rallare och gifte sig med mormor som var dotter på gården. Min mamma Hildegard var den sista flickan i släkten som föddes där 1895.

Roslagsbanans ångtåg var den tidens modernitet och ”Hildas” båda bröder blev eldare och lokförare i stället för att bruka jorden. Därför såldes gården och gick ur släkten. 

I stället byggde morfar ett fint rött hus i korsningen Åby gata / Lindholmsvägen. Det hade snickarglädje och stor trädgård med hallonland. Men av det syns inte minsta spår idag.

Fjärdingsman

- Pappa, som bodde i Byle och var fjärdingsman, gjorde sig ofta ärenden dit. Han sa att han var törstig och bad om ett glas vatten. Men det var förstås ett svepskäl. Han slog sina lovar kring mamma och friade till sist. Hon var så fin och vacker att en karl bjöd pappa en hel säck potatis för henne. Och det var mycket på den tiden.

Inga och hennes bror Olle växte upp hos föräldrarna i ett hus vid Byle station. Området tillhörde Vallentuna och hon fick börja i ”röda skolan” för Margit Opperman.

Inga som kom ensam från sitt håll kände inte en kotte och var följaktligen vettskrämd.

- Jag sparkade på dörren och gick hem. Men de lockade dit mig igen med löfte om att jag skulle få rita.

Inga fick byta till Kyrkskolan i andra klass och sedan blev det Täby för hela slanten. Hemma i Byle hade hon massor av kompisar, speciellt när sommargästerna anlände om våren.

Ingas skolkort

Lärarinnan Margit Oppermann tillsammans med barnen i klassrummet i Röda skolan i Hjälmsta.

Okänd fotograf 1928. Vallentuna bildarkiv.

I raden närmast kameran sitter:
fr v okänd, Åke Karlsson Solgården, okänd, okänd och Bengt Edman.
Rad 2 fr v okänd, Tage Andersson Nyhaga, okänd, Reinhold ?, Mary Karlsson och Mary Lejholm.
Rad 3 fr v okänd, okänd, Lilly Jansson Kragstalund, Inga Elisabet Andersson Hygel Byle,
Anne-Marie Broman, och Astrid ? Lövsättra.
Rad 4 närmast fönstret fr v v okänd, okänd, okänd, Ingrid Dannemann, Annie Jansson Kragsta och Ingrid Jansson

Byggde kojor

- Vi hade höns, grisar och kor på gården. Vi byggde kojor överallt och badade vid Nygård trots att sjön var full av dy. Det var hemskt roligt varenda dag. 

När vi blev äldre ordnade vi dans till vevgrammofon på logen. Vissa killar cyklade ända ifrån stan för att få vara med. Men klockan 23.00 skulle det vara tyst.

Inga blev sekreterare på Ostermans innan hon gifte sig, fick barn, gifte om sig och fick två barn till. 

Andre maken drev ett åkeri och när han oväntat dog 39 år gammal tog hon över. Bolaget var kört i botten men med enträget arbete och stark vilja fick hon det att blomstra.

Fina bilar

- Jag hade väldigt bra chaufförer och många fina bilar, säger Inga som drev verksamheten från villan på Lagmansvägen. Hon kände respekt från alla håll i branschen. Det var bara chefen för Volvo som hade svårt för att samarbeta med en kvinna.

- Jag bad att fortsättningsvis få slippa honom – och så var den saken ur världen.

Inga drev åkeriet med stor framgång i 20 år innan hon sålde det 1987. Då gick hon med i pensionärsföreningen KOM och trappade ner på farten. Numera tar hon det förhållandevis lugnt i det Vallentuna hon sett växa upp.

Allt finns

Jag tycker att samhället är trevligt. Förr fanns bara järnvägsrestaurangen Flugan, tegelbruken, Jonssons affär och kyrkan. Nu har vi allt man kan behöva på hemmaplan.

Monica Antonsson

Inga Eriksson född Andersson
Fotot tillhör svärdottern
Irene Weidegård.

Lokaltidningen 1994

När Inga fyllde 90 år

Irene Weidegård skriver:

Mina barns farmor Inga Eriksson lämnade Villa Hügel och gifte sig med Karl-Erik Eriksson. De byggde en villa på Lagmansvägen där mina barns far Ulf Eriksson växte upp. Vid skilsmässan tog Inga över åkeriet som blev Inga Erikssons Åkeri. Hon drev det vidare i många år och hennes söner Claes Thingberg (Stuffa, som var son till hennes förste man Åke Gullbrand Thingberg) och Ulf blev chaufförer så småningom. Hon var en tuffing som kedjerökte långa Ritz och drack svart kaffe.
Min bästa vän

Några av Ingas Vallentunarötter

Husförhörslängden. Ingas mormor och morfar och deras fyra barn.
Sist föddes Ingas mamma Hildegard Sofia 1895.
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1230 / sid 319

Ingas mormor:

Kristina Gustafva Andersson född 26/12 1852 i Vallentuna

Dotter till Rusthållaren i Åby Anders Jansson (mm f) och hans hustru Christina Ersdotter (mm m).

Hon var föräldrarnas femte barn.

Ingas mormors far

Rusthållaren i Åby Anders Jansson (mm f) född 28/8 1812 i Vallentuna

Jan Andersson i Åby (mm ff) född 1775 i Kårsta och hans hustru 

Maja Stina Jansdotter (mm fm) född 17/10 1790.

I hfl hos sonen senare: Moder Enkan Maria Christina Jansdotter född 1790 i Vallentuna

Rusthållare Anders Jansson föds 28/8 1812
Födelseboken: Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 123 / sid 120

Ingas mormors mor

Christina Ersdotter (mm m) född 21/2 1814 i Weda, Vallentuna

Dotter till Bonden Erik Persson (mm mf) född 25/8 1778 i Markim och hans hustru 

Margareta Persdotter (mm mm) född 11/4 1778 i Vibo.

Christina Ersdotter föds
Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 126 / sid 123

Och så vidare...

Kyrkoböcker:

Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 250 / sid 247 (Kristina Gustafva föds)

Vallentuna (AB) AI:16b (1848-1852) Bild 1890 / sid 182 (familjen på Åby)

Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 123 / sid 120 (Rusthållare Anders Jansson föds 1812)

Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 126 / sid 123 (Christina Ersdotter föds 1814)

Vallentuna (AB) AI:9 (1812-1814) Bild 1310 / sid 124 (Anders Janssons (f 1812) familj i Åby)

Vallentuna (AB) AI:9 (1812-1814) Bild 940 / sid 87 (Christina Ersdotters familj i Weda)

Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 740 / sid 62 (Hildegard Sofia i Åby m mor Krist Gustafva)

Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 2110 / sid 199 (Bylingen ensam i Villa Hügel)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 2010 / sid 185 (familjen i Villa Hügel)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 2490 / sid 236 (familjen i Hügel 1 och 2)

1940 Folkräkningen 

Inga Elisabet Andersson född 12/2 1921 är ogift och bor i föräldrahemmet, Villa Hygel

1946 Inga är bosatt på Uthamra 1:73 i Vallentuna

1950 Folkräkningen  

Inga Elisabeth Thingberg är gift 11/10 1942 och bosatt i Skoga, Uthamra 1:73

Varken man eller barn syns till. 

1955 Inga bor i Prästgården 1:121

1960 Folkräkningen

Inga är gift 26/4 1952 med Karl Erik Eriksson född 6/5 1929 i Gustav Vasa. Åkeriägare

De bor med 1+2 barn på Lagmansvägen 13 i Prästgården 1:121.

De skildes 23/2 1968 och han dog ett halvår senare den 15/7 1968 i Solna. 

Han var vid sin död skriven på adress Kristinelundsväen 34 i Solna.

Inga Elisabet Eriksson gick ur tiden 2/4 2011. 

Hon var då skriven på adress Rönnvägen 4 i Brottby.