K-G Jonsson

Lokaltidningen Vecka 18, 1999

Han tar upp kampen för pensionärerna

K-G Jonsson, 71, är tillbaka i hetluften. Efter viss tvekan har han tackat ja till att ta över som ordförande för Sveriges pensionärsförbund, SPF KOM. 

Och han har genast tagit i för att förbättra pensionärernas situation. 

Bland annat försöker han nå kompetent folk som kan hjälpa föreningens medlemmar med diverse pappersarbeten.

K-G Jonsson tar hand om SPF KOM

(VALLENTUNA)

- Vi efterlyser folk som kan hjälpa oss med deklarationer och blanketter. Dessutom strävar vi efter gratis möteslokaler och bättre kontakt med PRO i vissa frågor.

Så säger Vallentunaprofilen K-G Jonsson, 71, som på toppen av sin karriär blivit ordförande för pensionärsföreningen Sveriges Pensionärsförbund SPF KOM.

K-G Jonsson är tillbaka i den så kallade hetluften. Sedan höstens val har han en suppleantplats för centerpartiet i kommunfullmäktige. Han är dessutom nyvald ordförande för de 450 pensionärerna i SPF KOM.

- Ordförandeskapet innebär en hel del jobb så jag var lite tveksam om jag skulle ställa upp.

K-G är född i Vallentuna. Inte för att hans föräldrar bodde här utan för att hans mamma var här på besök. I själva verket bodde familjen på en gård - Strömsborg i Frötuna - utanför Norrtälje.

- Min mor och min bror dog av någon sorts nervfeber när jag var fem. De hade druckit förgiftat vatten, som man sa.

Det står i dödboken att både mamman och brodern dog av tyfoid feber på epedimisjukhuset våren 1932. Det är en allvarligt sjukdom orsakad av Salmonella Typhi vanlig i fattiga länder. Smittöverföring sker framför allt genom förorenat vatten. Båda dog - modern den 11/5 och brodern den 31/5 1932. Vad det satte för spår hos femåringen är svårt att veta. 

K-G och hans far flyttade till Rådmansö där pappan bildade ny familj. På så vis fick K-G en styvmor och så småningom flera halvsyskon. 

- Jag började jobba efter sjätte klass när jag var tolv år. Sedan dess har jag inte b ott hemma. Jag blev dräng hos en bonde i Länna by. Jag ryktade hästar, hjälpte till i ladugården och gjorde allt som en grabb kan göra. Folk skulle inte tro allt om jag berättade. 

Bytte jobb

En dag kom bonden Ernfrid Karlsson från Kårsta på besök. Det slutade med att K-G bytte jobb. I ett enda slag höjdes hans lön från 25 till 40 kronor i månaden plus mat och husrum.

- Kårsta station var bemannad då. Stinsen var skåning och hette Hallbäck. När brevbärare fick ischias, ringde han bonden och frågade om jag kunde få vikariera.

I tre månader cyklade K-G runt i byarna med post, utbetalningar och medicin till pensionärerna. Den dricks han fick var ett välkommet tillskott till lönen.

Stinsen Hallbäck tyckte att K-G borde börja vid järnvägen, så 1946 blev han anställd vid Roslagsbanan. Första tiden åkte han godståg men hamnade småningom på expeditionen. Efter rekryten sökte han tjänsten som tågklarerare i Vallentuna och efter en rad säkerhetsprov fick han jobbet 1953.

- Mina arbetskamrater sa att jag var tokig. Stinsen i Vallentuna var "folkets skräck" men vi var inte osams en enda gång, han och jag.

På den tiden hade Vallentuna ett fint stationshus med expedition och väntsal för resande. Det hölls öppet så länge tågen gick – från 4.45 om morgnarna till 01.00 på natten. Vid sidan av jobbet pluggade K-G på såväl folkhögskola som lantmannaskola och blev småningom lantbrukare i och med köpet av Oppgården 1957. 

- Vi köpte gården av min dåvarande hustrus faster, säger K-G som därmed blev lantbruksarbetare. Det har han lämnat bakom sig nu. Idag är det sonen Stefan som bor på gården. 

Kämpade för skolbuss

K-G sålde livförsäkringar på sin fritid sedan han stött ihop med en man från Uppsala som sökte ombud åt Valand. Under den tiden hyrde han rum, en etta hos Berta Ekström, som ägde konditoriet, och körde bröd åt henne på lunchrasterna.

- Min första affär var hos en familj där dottern skulle ha en livförsäkring för 10 000 kronor. Hennes pappa kom att lyssna till samtalet och undrade om inte även den andra dottern också borde ha en. Jag sålde två försäkringar på en kväll. Det blev 160 kronor i provision. Det var ju fantastiskt när man hade en månadslön på 700 kronor. Jag tände verkligen till och började sälja försäkringar på allvar. Jag började med släkt och vänner.   

K-G engagerade sig politiskt och kämpade hårt för att få behålla skolbussen längs Skålhamravägen och för att få belysning längs Väsbyvägen som först nu har blivit verklighet. På 70-talet var han Centerpartiets starke man - nummer 1 på listan. Ändå tackade han nej till kommunalrådsposten när partiet hade vind i seglen och 33 procent av väljarkåren. Det banade väg för Karl Erik Wikström.

- Många tyckte att jag svek men jag hade fått ett erbjudande om att öppna lokalkontor för Länsförsäkringar i Vallentuna. Den chansen kunde jag inte missa.

Det gick som det gick. K-G lämnade politiken 1974 och byggde med stor framgång upp Länsförsäkringar från sitt lilla kontor på 34 kvadrat vid blomsteraffären. Än i dag är han fritidsombud för lantbrukssektorn. Sonen Lennart går i hans fotspår som försäkringsmäklare. Och nu är K-G alltså ordförande för en av Vallentunas pensionärsföreningar.

På prov ett år
- Jag har suttit i styrelsen några år och trycket var hårt att jag skulle ta över ordförandeklubban efter Uno Sommerfeldt. Till sist lovade jag ta på mig uppdraget på prov ett år.

Som ordförande är han inte riktigt varm i kläderna än, tycker han. Men värdar för omhändertagande av nya medlemmar har införts liksom en signaturmelodi - signerade Evert Liljefors och Åke Carlestam - för sammanhållningens skull.  

- Vi förhandlar med kommunen om ett eget kontor och hoppas och hoppas få kontakt med kunnigt yrkesfolk som kan hjälpa våra medlemmar med deklarationer, gåvobrev, testamenten och olika ansökningar.

K-G menar att ett ökat samarbete med PRO inte skulle sitta i vägen. Det behövs inte minst i kontakterna med kommunen.

- Vi hoppas också på gratis lokaler för våra månadsmöten. De är viktiga för att vi ska hålla oss pigga och raska. Damerna börjar tycka att det är genant att tigga vinster till lotterier bara för att vi ska få ihop till hyran.

Monica Antonsson 

__________________________________

Offentliga källor om K-G Jonsson

K-G:s var son till: 

Hemmansägaren och Chauffören

Bror Fredrik Jonsson född 16/7 1902 i Spånga, Stockholms län och hans första hustru. 

Gift I den 26/10 1928 med Eva Gustafva Dagny Ahlgren född 11/9 1904 i Ljusterö.
Familjen var bosatt i Strömsborg i Frötuna utanför Norrtälje

Barn i första giftet:

1. Tage Lennart född 2/11 1925 - död på epedimisjukhus den 31/5 1932 av tyfoidfeber 

2. Karl Gustaf Jonsson född 30/8 1927 i Vallentuna

I maj månad 1932 råkar modern och äldste sonen få i sig förgiftat vatten. Båda dör på epedimisjukhuset av tyfoidfeber - modern den 11/5 och brodern den 31/5 1932. 

K-G  och fadern flyttade därmed från Frötuna 27/4 1934.till Rådmansö där pappan gifter om sig och bildar ny familj. 

Andra hustrun kom efter 20/8 1934.
Gift II (1934) med Helny Elisabet Hedendahl född 17/9 1902 i Frötuna, Stockholms län 

Familjen bodde i Östernäs och Oskarsberg i Rådmansö

Barn i andra giftet: 

• Jonny Frederick född 24/3 1836 i Norrtälje
• Yvonne Maria Elisabett född 2/3 1938 i Norrtälje (möjligen en brorsdotter) 
• Bror Henry född 1/9 1941 i Norrtälje

Kyrkoböckerna:
Frötuna (AB) FI:3 (1895-1943) Bild 125 / sid 119 (modern och brodern döda i tyfoidfeber)

Rådmansö (AB) AII:3 (1923-1943) Bild 607 / sid 592 (KG växer upp i Östernäs på Rådmansö)

Norrtälje (AB) AIIa:17 (1934-1941) Bild 1740 / sid 1164 (KG bor mmm Örtagården 5, Styrmansg 6)

Folkräkningen 1940

KG bor hos sin far med familj i Östernäs, Rådmansö

Siv heter Siv Gunborg Jonsson född 13/7 1932 och är ogift kontorsbiträde. Hon bor på Oppgården i Vallentuna. Det är alltså hennes fädernegård.  

Folkräkningen 1950

K-G är ogift stationskarl i Kårsta och bosatt i fastigheten Gillberga där. 

1957 var KG bosatt i Prästgården 1:78, Vallentuna

Folkräkningen 1960 + 1970 + 1980

K-G har gift sig 29/6 1957 med Siv och blivit hemmansägare på kuppen.

Kragsta 2:2, Oppgården, Vallentuna

Folkräkningen 1985 + 1990

K-G och Siv bor på Lovisedalsvägen 45 i Vallentuna

_______________________________________

Karl Gustaf "KG" Jonsson 

Född 30/8 1927 i Vallentuna - Död 17/7 2016 i Norrtälje (begravd i Vallentuna)

Gift den 29/6 1957 med Siv Gunborg Jonsson 

Född 13/7 1932 i Engelbrekts församling, Stockholm

Barn:

1. Carl Stefan Fredrik född 29/6 1960 i Vallentuna
2. Carl Johan Lennart född 26/2 1962 i Vallentuna

Frånskilda 5/4 1993

1970 Oppgården Kragsta postl 896, 186 00 Vallentuna

1980 Oppgården Kragsta postl 896, 186 00 Vallentuna

1990 Lovisedalsvägen 45, 186 50  Vallentuna

K-G Jonsson var under många år en framträdande politiker inom Centerpartiet i Vallentuna. Han slutade 1974 men återkom 1999 när han tackade ja till ett förtroendeuppdrag som suppleant i kommunfullmäktige och ordförandeskapet för SPF KOM.
I samband med kommunfullmäktige i Vallentuna den 28 maj 2001 begärde K-G Jonsson att få bli entledigad från sina politiska uppdrag.

Det beviljades. 

Karl-Gustav Jonsson var vid sin död den 17/7 2016 sambo med Marie-Louise och skriven på adress (fastigheten Castor 2) 761 31  Norrtälje

Lage Holmbom (1934-2005) och Karl-Gustav Jonsson (1927-2016)
i Centerpartiets valstuga 1988.
Foto: Yngve Sjögren (1929-2014), Vallentuna bildarkiv

Dr Klingspor som behandlade oss alla...

Namnet Kingspor får i alla fall mig att tänka på provinsialläkare Klingspor som tjänstgjorde i Vallentuna före dr Dahl på 1950-talet. Jerri Bergström har hjälpt mig att leta reda på honom i arkiven, närmare bestämt i "Vem är vem i Storstockholm 1962". 

Dr Carl Wathier Klingspor

Provinsialläkare i Vallentuna

Född 7/11 1903 i Stockholm

Son till Staffan Klingspor och Maria Rundquist

Gift 1934 med Birgit von Euler född 1910. Dotter till professor Hans von Euler och professor Astrid Cleve. Skilsmässa 18/12 1970.

Barn: Christina född 1935, Mariann född 1937, Ulla född 1941 och Joachim född 1948. 

Studentexamen 1922, Medicine kandidat 1926, med lic Stockholm 1931, sjukhusutbildning 1932-1944. 

Provinsialläkare och sjukstuguläkare i Tärna 1944-1949, Svärsjö 1949-1955 och i Vallentuna från 1955 tills dr Dahl tog över. (Honom hittar jag inte i Vem är vem tyvärr men han dyker väl upp kanske.)

Dr Klingsborg flyttade till Danderyd där han öppnade privatpraktik sedan han slutat som provinsialläkare i Vallentuna. Han gick ur tiden den 15/5 1988. Han var då skriven på adress Mörbydalen 22 i Danderyd.

Provinsialläkare CW Klingspor i bakgrunden 1962.

Jag hittade inte en enda bild på dr Klingspor ens i Vallentuna bildarkiv. Jörgen Dahlberg kom till min hjälp. Där fanns i alla fall den här bilden (som inte är registrerad på hans namn utan på löpnr 4) av vilken man åtminstone får ett hum om hur han såg ut. 

Fotograf: Gunnar Kulberg 1962, Vallentuna Bildarkiv. 

Den tillhörande texten lyder:

Trafikolycka på Allévägen; Provinsialläkare C W Klingspor betraktar förödelsen efter en trafikolycka utanför läkarstationen. En krockskadad bil ligger upp-och-ner på Allévägen.

Vallentuna läkarstation 1965
Foto: Kurt Jonsson. Vallentuna Bildarkiv

Vallentuna läkarstation; 

I huset vid korsningen där Gärdesvägen möter Allévägen hade Vallentuna läkarstation sin mottagning. Distriktsköterskan hade mottagning i källarvåningen. Flygeln t v byggdes till senare med igång från Allévägen, 1 trappa upp, fanns barnläkarmottagning. 1987 började Korallen byggas och läkarmottagningen flyttade så småningom dit. Huset, som byggdes på 1950-talet, övertogs nu av polisen som hade kontor i norra delen av huset med ingång från Allévägen.

I källaren höll väl Ria (eller vad det hette) till för alkohol- och drogmissbrukare. 

Kia Peterson i Uno Skölds facebookgrupp "Så var
det i Vallentuna" hittade gravstenen på Vallentuna
kyrkogård. Foto Kia Peterson 2020.

Någon skriver på facebook 2021:

- Doktor Dahl sydde mig utan bedövning när jag var några år gammal, fem stygn i skinkan, "de är bara fett där och gör inte ont" sa han till min mamma.

Hennes mamma (?) svarar:

- Det var doktor Klingspor som sydde. Två systrar höll fast din guppiga stjärt. När jag kom hem med dig till grannen som frågade hur det gått, svimmade jag. Led så med dig. 

En annan person skriver:

- Klingspor var inte helelr så rolig. Det var inte lätt att vara barn på den tiden. Ja sån var han. Var livrädd för honom. 

En läkare som satte sig i respekt...

Dr Agge Lennart Dahl

Agge Dahl samlar in pengar åt Lions
Foto: Jan Ek 1973. Vallentuna bildarkiv.

född 3/12 1922 i Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län
Son till Sven Oscar Jonasson Dahl född 1/12 1878 i Backaryd och hans hustru
Elvira Resia Augustsson född 2/6 1880 i Backaryd, Blekinge län

Gift 23/8 1947 med
sjuksköterskan Vera Maria Furuhagen född 20/2 1920 i Borg, Östergötlands län

1950 bodde Agge Dahl med sin hustru på Sköldungagatan 36A i Uppsala. Hon var sjuksköterska och han Medicine kandidat.

1960 hade makarna Dahl fått två barn, en pojke född 1954 och en flicka född 1956. De var nu bosatta i Hortlax i Norrbotten där han var provinsialläkare i tolv år.

1970 bodde familjen i tjänstebostaden på Allévägen 5 i Vallentuna där Agge Dahl hade övertagit provinsialläkartjänsten efter dr Klingspor.

1980 hade barnen flyttat hemifrån. Agge Dahl och hans hustru bodde nu på adress Mörbylund 21 i Danderyd. Där var de också skrivna vid tiden för hans död den 3/2 2007.

Avslutning i simskolan på Kvarnbadet 11/9 1970.
Foto Gunnel Gille. Vallentuna Bildarkiv.

Piteå Tidning i november 1957.

Roger Lindqvist har en festlig blogg i vilken han bland annat skriver om dr Agge Dahl som han uppenbarligen var skrajsen för under uppväxtåren.

Han till och med drömde mardrömmar och dr Dahl som liten och har därför tillägnat honom utrymme i sin vuxenblogg.

- Vad som helst... Men snälla rara... Låt mig slippa gå till doktor Dahl!

Läs Roger Lindqvists spännande berättelse vedermödorna hos provinsialläkare Dahl. Du hittar den här.




Piteåtidningen 27/3 1965

Agge Dahl

när Agge Dahl lämnade sin tjänst där 1965. Hämtat från Roger Lindqvists blogg som du hittar här.

- Det var i allra högsta grad beklämmande, rent av olustigt när planerna om hur läkarfrågan skulle lösas i piteorten lades upp. Det verkade som om landstinget vägrade inse att Piteå var en stad, tydligen försökte man göra Öjebyn till en sådan. 

Man vägrade helt enkelt diskutera med dr. Henriksson och mig, plötsligt bara fanns det två läkare i Öjebyn.

Detta är en av få negativa minnen från doktor Agge Dahls tid som provinsialläkare i Hortlax. Efter 12 årstjänst lämnar han på måndag Hortlax och piteorten till förmån för Vallentuna, även där kommer han at inneha en tjänst som provinsialläkare. 

Agge Dahl avslutar med en stilla fundering: fram till den 15 augusti 1965 finns vikarier, men vad händer sen...?

Agge Dahl ny provinsialläkare i Hortlax.
Piteå Tidning 5/12 1956. 

Bildtext:

Lille Kjell Lindström var farbror doktor Agge Dahls förste patient på
det nya stället. Att han håller mamma Gördis i hand beror på svår-
igheten att balansera i skötstolen än på respekt för farbrorn i den
vita rocken.

Hämtat från Roger Lindqvists blogg som du hittar här.

Han skriver:

- Agge Dahl blev så småningom stationerad som läkare i Hortlax. Och i mångas ögon - var doktor Dahl jämställd med Gud. 

- Jag minns honom som en person som jag var rädd för. Och han kunde verkligen ryta till i de mest olämpliga lägen. Han kallade saker och ting vid dess rätta namn, vilket gjorde att de flesta blev nog ganska
så knäsvaga där de satt i väntrummet. 

Enligt historien,
lär han en gång gått ut i väntrummet, där det satt några damer och stickade. Då pekade han på dörren och sa:
- Alla som sitter och stickar, är enligt mina ögon inte sjuka nog. Så därför vill jag att ni går ut härifrån - och går raka vägen hem! 

Ord och inga visor alltså.

Dr Agge Dahl bör alltså ha kommit till Vallentuna som provinsialläkare 1965. Återstår att se om vi får oss några lokala historier om honom till livs. 

Syster Gertrud cyklade omkring och gav oss penicillin...

Den enda bilden i Vallentuna bildarkiv där Syster Gertrud är med...

Syster Gertrud, distriktssköterska
Gertrud Aline Ivarsson född Andersson
Född 5/11 1920 i Degerfors, Västerbottens län - död i Vallentuna 8/9 2016.

Dotter till: 

Anders Andersson född 24/5 1876 och Elin Albertina Sandström född 11/12 1890
1950 hette Gertrud Andersson och var sjuksköterska på Samariterhemmet i Uppsala.

Hon gifte sig 11/8 1951 med redaktör Gustaf Harald Ivarsson
Född 8/6 1923 i Lund - död 21/10 2005 i Vallentuna

1960 hade makarna en son född 1953 och en dotter född 1957. Familjen var bosatt på Centralvägen 8 i Vallentuna. 

1970 hade familjen flyttat till Furulundsvägen 6 i Bällsta. Där tycks de ha blivit kvar. Gertrud flyttade 2011, berättar Jonas Persson som köpte huset några år senare. 

Degerfors (AC) C:9 (1913-1921) Bild 2520 / sid 246

Vallentunanålen delas ut vid kommunfullmäktiges sammanträde i sessionssalen i kommunalhuset. Ingvar Lidskog delar ut nålen för lång och trogen tjänst till fr v socialchefen Elis Pettersson, distrikssköterskan Gertrud Ivarsson, Åke Ekström och Helge Sandin.
Foto: Jan Ek den 29/12 1970. Vallentuna bildarkiv. 

En fantastisk person.

Måste hem och fråga mamma, 94 år, vad hon minns. 

Mamma berättar - och jag minns det också - att Syster Gertrud cyklade hem till oss dagligen en period och gav mamma sprutor med penicillin mot halsfluss. Antibiotika var helt nytt och en välsignelse för människosläktet. 

- Innan det fanns fick man dras med sina förkylningar i månader, säger hon.

På facebook berättar Bo Schylander i Uno Skölds grupp "Så var det i Vallentuna":

- Gudrun och hennes man var aktiva i EFS och Vallentuna församling. 

Han berättar också att:

- Harald Ivarsson var redaktör för EFS tidning. 

Vad är då EFS, undrar jag som är befriad från religion vilket jag är mycket tacksam för. Google ger besked: 

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS), 

är en lågkyrklig och nyevangelisk väckelserörelse inom Svenska kyrkan som betonar vikten av lekmannaengagemang i kyrkan och som har rötter i 1800-talets folkväckelse."

EFS är en inomkyrklig rörelse och utgör alltså inget eget samfund, vilket är en vanlig missuppfattning. Inomkyrkligheten innebär att EFS anser att den är en del av Svenska kyrkan och att Svenska kyrkan ser EFS som en del av Svenska kyrkan. Detta sker utifrån gemensam bekännelse.

EFS hade 2013 ca 15 000 medlemmar.[1] Den är en demokratisk organisation i folkrörelsetraditionen och har sin bas i cirka 350 anslutna lokalföreningar (missionsföreningar och EFS-grupper, med åtminstone tidigare namn som Evangeliskt lutherska missionsföreningen, Lutherska Missionsföreningen, Missionsföreningen, Bönhusföreningen och Evangelisk-lutherska missionsförsamlingen) organiserade i sju distrikt och med en gemensam riksorganisation med säte i Uppsala. De flesta lokalföreningarna fungerar som autonoma enheter, inte helt olika frikyrkoförsamlingar, men det finns också ett flertal samarbets- och samverkanskyrkor där en missionsförening eller EFS-grupp driver en lokal kyrka i samarbete med en församling inom Svenska kyrkan. I några fall bedriver man i stället församlingsverksamhet i samverkan med andra kristna samfund. EFS barn- och ungdomsverksamhet organiseras i Salt – barn och unga i EFS. Där bedrivs även scoutverksamhet, från 2014 under beteckningen Salt Scout (tidigare EFS Scout).

Läs mer här om du är intresserad.

Vilket sammanträffande!

Diskussionen om Syster Gertrud ägde ju rum i Uno Skölds facebookgrupp "Så var det i Vallentuna". Bara någon dag senare kom Uno med följande meddelande: 

Monica tog upp frågan om vem distriktssköterskan Gertrud Ivarsson var. Har kollat lite och upptäckt att det är en släkting till mig. På hennes sida 4 led tillbaka och på min 5 led tillbaka. Ingen aning om detta när hon var hemma hos oss när vi bodde i Markim 1955. Vi har många gemensamma anfäder. Sedan har Gertrud gjort som jag. Hämtat sin käraste från Skåne.

Gertrud Aline Andersson. Född 1920-11-05 i Degerfors fs (AC). Död 2016-09-08 i Vallentuna fs (AB). Distriktssköterska.

Far Anders Andersson. Född 1876-05-24 i Buberget, Degerfors fs (AC). Hemmansägare.

Mor Elin Albertina Sandström. Född 1890-12-11 i Degerfors fs (Egen fs 1961) (AC).

Gift 1951-08-11 med

Gustav Harald Ivarsson. Född 1923-06-08 i Lunds domkyrkoförsamling (M). Död 2005-10-21 i Vallentuna fs (AB). Redaktör.

Far: Ivar Sigfrid Andersson. Född 1892-03-24 i Fränninge fs (M). Hemmansägare.

Mor: Hanna Elin Nilsson. Född 1892-02-07 i Långaröds fs (M).

Barn

Son född 1953 i Vallentuna fs (AB).

Dotter född 1957 i Vallentuna fs (AB).

Det är i stort sett samma uppgifter som jag angav ovan men ändå. Det var ju väldigt roligt att Uno fick några släktingar till i sitt släktträd. Grattis Uno!

Ps. Jag väljer att tills vidare dölja barnens identitet enligt den 70-åriga sekretessregeln som råder för levande personer inom släktforskning. Ds.  

_________________________________________________________________________________

Vem mer kan berätta om Syster Gertrud?

Eller någon av de andra mer eller mindre porträtterade Vallentunaborna i den här bloggen.

Jag tar så klart mer än gärna emot foton också.

Sigge Parling och Arne "Arvid" Arvidsson

Från vänster: Sigge Paling, Lennart Johansson, Arne Arvidsson, Göran Lundblad,
Stuffa Thingberg, Tommy Ullgren och Kerstin Söderström i slutet av 50-talet.

Det är Stuffa Thingberg som bjuder på bilden i Uno Skölds facebookgrupp " Så var det i Vallentuna". 

Det är en fantastisk bild. Jag har bett Stuffa att få lägga den här och väntar just nu på svar...

Stuffa är för övrigt son till denna fantastiska kvinna.

I gruppen berättar Kjell Berglöf att Arne Arvidsson - likt Sigge Parling - spelade många år med både Djurgården och landslaget och att hans meritlista inom såväl bandy som fotboll var rejält lång.

- Arne Arvidsson var landslagsmålvakt i fotboll och framstående även i bandy, dock osäker på om han var uttagen i bandylandslaget. Arne Arvidsson med familj på Bällstavägen, i ett av de vita radhusen (Hasselgården) mitt emot Heidmarks. Inte långt från Sigge Paling alltså.

2:79   Bällsta                   Sigge Parling          

(Ska vara Clerks väg 4)

Sigge Parling var 1970 bosatt i Hedesunda så det blir svårt att reda ut exakt vilket hus 2:79 är.

Sigvard "Sigge" Emanuel Parling, född 26 mars 1930 i Forsbacka, Valbo församling, Gästrikland, död 17 september 2016 i Forsbacka, var en svensk fotbollsspelare, vänsterhalvback, som spelade 37 landskamper för Sverige.

Bällsta 2:79 (1960)

Parling Sigvard född 26/3 1930 i Valbo, Gävleborgs län. Ingenjör.

Parling Linnea Elisabet född 15/5 1930 i Högbo, Gävleborgs län

Barn:

1.      Karl Sigvard Parling född 1/9 1951 i Sankt Görans förs

2.      Tore Orvar Parling född 16/9 1958 i Vallentuna 

Sigvard "Sigge" Emanuel Parling, född 26 mars 1930 i Forsbacka, Valbo församling, Gästrikland, död 17 september 2016 i Forsbacka,[1] var en svensk fotbollsspelare, vänsterhalvback, som spelade 37 landskamper för Sverige. Han vann två SM-guld för Djurgårdens IF, 1955 och 1959, samt spelade i Sveriges lag i finalmatchen mot Brasilien vid VM i fotboll 1958. Sigge Parling tillhörde den svenska eliten även som bandy- och ishockeyspelare.

Sigge Parlings yrkeserfarenhet som smed och hans kraftfulla och hårdföra spelstil gav honom smeknamnet "Järnkaminen", vilket sedermera resulterade i att även fotbollsklubben DIF kom att kallas för Järnkaminerna. Klubbens officiella supporterförening heter även den, Järnkaminerna.

Parling kom till Djurgårdens IF 1949 och stannade kvar där, med undantag för en kort period 1957 då han spelade för Lycksele IF i division II Norrland, tills Djurgården åkte ur allsvenskan 1960. Han avslutade sin fotbollskarriär i Sandvikens AIK 1967. Parling var även framstående i bandy med landslaget och IK Sirius där han var med i laget som tog SM-guld 1961.

Han arbetade som byggnadsingenjör fram till sin pension och bodde med sin fru Nea fram till 2005 på en gård i Finnböle i Hedesunda, där han födde upp travhästar. Sigge Parling var Stor Grabb i såväl fotboll som bandy.

Det svenska silverlaget vid VM i fotboll 1958. Sigge Parling är knästående längst till höger. Övriga spelare är – på knä från vänster: Kurt Hamrin, Reino Börjesson, Orvar Bergmark, Kalle Svensson, Sven Axbom och Sigge Parling. Stående från vänster: Lennart "Nacka" Skoglund, Gunnar Gren, Agne Simonsson, Bengt "Julle" Gustavsson och Nils "Nisse" Liedholm.


PS. Jag kan inget om sport men jag har i alla fall varit hemma hos Kurre Hamrin i Florens... DS

Lagfoto på "Djurgårdens guldelva" 1959.

Djurgårdens IF, fotbollslag i allsvenskan 1959. Stående från vänster. Hans Karlsson, Lars Broström, John "Jompa" Eriksson, Birger Eklund, Eje Nilsson, Gösta "Knivsta" Sandberg. Knästående: Olle "Lappen" Hellström, Stig Gustavsson, Arne Arvidsson, Hasse Mild och Sigge Parling.

Arne Arvidsson

Målvakten:
Sven Arne "Arvid" Arvidsson, född 19 januari 1929 i Husby, död 79 år gammal den 23 oktober 2008 i Vallentuna, var en svensk spelare (målvakt) i fotboll och bandy. Arvidsson tog tre SM-guld i fotboll med Djurgårdens IF, 1955, 1959 och 1964

1950-52 Långshyttans AIK
1952-65 Djurgårdens IF
1954-65 Sveriges lanslag

Utmärkelser: 3 SM-guld i fotboll

Djurgården om:
Arne Arvidsson var alltid där bollen befann sig, utan att behöva ägna sig åt akrobatik. Denna goda förmåga att stå rätt placerad kombinerad med gräppsäkerhet och stort mod ledde till en imponerande meritlista med 241 allsvenska matcher, tre allsvenska guld: 1955, 1959 och 1964, 27 A-landslagskamper och 13 B-kamper.

Arvidsson var bland namn som "Knivsta" och Tumba en av de folkkäraste DIF-profilerna under 50- och 60-talet. Det hade mycket väl kunnat bli IFK Norrköping i stället för den lovande målvakten från Långshyttan i Dalarna men då den legendariske djurgårdsledaren Sigge Berghs bror visade sig ha samma födelseort gick flyttlasset snart till Stockholm. Året var 1952 och Arvidsson blev snabbt en stor favorit på Råsunda och en av landets bästa målvakter.


En av de riktigt stora djurgårdsprofilerna, målvakten Arne Arvidsson, har avlidit.
Arne ”Arvid” Arvidsson kom till Djurgården från Långhyttas AIK 1952. Debuten i Djurgårdströjan skedde samma år borta mot Helsingborg, året därpå blev Arne ordinarie. Det fortsatte han att vara till och med säsongen 1965, med ett kort avbrott 1957 då han tillhörde IFK Eskilstuna. Totalt blev det 501 A-lagsmatcher, varav 241 i Allsvenskan, och tre SM-guld, 1955, 1959 och 1964, med Djurgården på en meritlista som skulle kunna göras väldigt lång. Många anser att Arne Arvidsson är Djurgårdens absolut bästa målvakt genom tiderna. 1962-1966 vaktade Arne även målet i Djurgårdens bandylag.
Mellan 1954 och 1965 representerade Arne svenska A-landslaget vid 27 tillfällen och B-landslaget vid 13 tillfällen.
Arne Arvidsson föddes den 19 januari 1929 och avled i veckan vid en ålder av 79 år. Det är en av de riktigt stora djurgårdslegenderna som har lämnat oss. Våra tankar går främst till familjen och hustrun Siv och hela Djurgården Fotboll beklagar hans bortgång. Djurgården är en stor profil fattigare.
För att hedra Arne Arvidsson kommer det att hållas en tyst minut innan lördagens match mot Kalmar FF.

Arne Arvidsson 

född 19/1 1929 i Husby, Kopparbergs län - död 23/10 2008 i Vallentuna. 

Gift 10/4 1954 med Siv Karin Arvidsson född 26/10 1930 i Stjärnsund, Kopparbergs län

Arne Arvidsson var mycket riktigt bosatt på Bällstavägen 41 i Hasselgården, Vallentuna såväl 1970 som 1980.

Enligt folkräkningen 1990 hade han då flyttat till Örtagårdsvägen 49 där han bodde till sin död.