Alfred Heidrich

 UNDER KONSTRUKTION

Alfred Heidrich

Metallsvarvare

Richard Alfred "Fred" Heidrich född 2/9 1906 i Görlitz, Tyskland - död 3/3 1981 i Vallentuna. 

Gift 13/12 1942 med:

Karin Viola Englin född 1/1 1909 i Arbrå, Gävleborgs län - död 31/1 2002 i Vallentuna

Alfred Heidrich fanns enligt folkräkningen inte i Sverige 1940. 

Han ska dock ha anlänt till Sverige redan 1939. Förklaringen kan vara att han var statslös (se nedan) och därför inte skrevs in i folkbokföringen. Alfred Heidrich blev svensk medborgare först 1955.

Familjen bodde på Ryttarvägen 20 i Bällsta, fastigheten Bällsta 2:153

Barn:

1. Son född 1943 i Täby
2. Karin Erna född 2/7 1944 i Vallentuna - död 22/1 2016 i Vallentuna
3. Dotter född 1948 i Vallentuna

Privat förlossningshem
När äldste sonen föds i Täby 1943 (44 dagar efter vigseln) står antecknat att svarvaren Richard Alfred Heidrich är statslös. Familjen bor i Vallentuna varför prästen i Täby skickar attest om nedkomsten dit. 

Gissningsvis föddes gossen - och troligen också döttrarna - på det privata förlossningshemmet på Vikingavägen 51 i Täby kyrkby som under kriget drevs i den egna villan av den driftiga barnmorskan Sally Häggroth. 

Statslös

När döttrarna föds 1944 och 1948 är pappa Alfred fortfarande statslös vilket står angivet i födelsenotiserna. Att vara statslös innebar han inte hade någon nationalitet eller medborgarskap. Så kan det till exempel bli för den som befinner sig utomlands när hemstaten kollapsar. Det finns alltså inget land som har juridiskt ansvar för personen. 

- Vi barn var också statslösa trots att mamma var helsvensk, säger dottern Ellen Heidrich. Vi blev inte svenskar förrän någon gång på 50-talet. 

Jag vet inte så mycket om farbror Heidrich men min nyfikenhet väcks när jag läser boken "Socialdemokraterna i Vallentuna 1975" utgiven 1989. På sid 103 finns nämligen ett referat från ett möte den 15 maj 1953. Där står: 

"Kamrat Heidrich 

Tågent har just stannat framför det hus som en
gång inrymde det gamla Järnvägshotellet vid
Vallentuna station. Foto Håkan Trapp 1964. 
Vallentuna bildarkiv.

framkom med förslag om en barnkrubba. Mötet beslöt att ha uppmärksamheten riktad på denna fråga och frågan hänsköts till styrelsen." 

Han tycks ha verkat inom ramen för en pånyttfödd ungdomsklubb, kanske "Unga örnar" som han uppenbarligen var engagerad i. 

 

Jag gick som barn i huset hemma hos familjen Heidrich och blir lite upprörd. Farbror Heidrich var flykting från Andra världskrigets Tyskland. Och man får ingen förklaring på det för mig märkliga tilltalet. Det är väl bara ryssar som titulerar varandra "kamrat", tänker jag. 

Wikipedia förtydligar och slår fast att "kamrat" är ett tilltalsord särskilt vanligt bland socialister. 

Var farbror Heidrich alltså socialist? Hade han alltså en politisk tillhörighet som - fortfarande enligt Wikipedia - grundade sig på åsikten att kollektivets bästa även är individens bästa? Vad häftigt!

Det visar sig att Alfred Heidrich var socialdemokrat och som sådan djupt avskydd av Hitler. Ja, så illa var det att han hamnade i koncentrationsläger, lyckades fly till Tjeckoslovakien varifrån han fick hjälp att ta sig till Sverige. Allt enligt dottern Ellen Heidrich.  

- Jag tror han kom till Sverige redan 1939, säger Ellen Heidrich. Hitler avskydde socialdemokrater, judar och zigenare. Pappa hamnade i någon slags flyktingförläggning i Hälsingland. Det var där han träffade mamma. Det var krig mellan Finland och Ryssland då. Pappa blev så engagerad att han arbetade med att svarva gevärskulor till finnarna. 

Järnvägshotellet från baksidan 1920.
Vallentuna bildarkiv

Jag bläddrar bakåt i boken för att se om farbror Heidrich förekommer på flera ställen i texten och hamnar på sid 77 om ett årsmöte den 28 februari 1943. Mötet hölls på Hotellet (med stort H) vilket rimligtvis var det gamla järnvägshotellet vid stationen. 

 

"Efter sedvanliga mötesförhandlingar konstaterades att man glömt bort att köpa en ny fana som man tidigare hade beslutat om. Frågan sköts vidare till nästa möte." Sånt var viktigt där och då. Men först i protokoll från 9 oktober 1953 konstaterades att fanan köpts in. 

Efter årsmötet fick medlemmarna lyssna till "ett i dessa tider intressant anförande" med titeln:

Den tyska arbetarklassen och nazismen

Det är alltså Alfred Heidrich som kommit till arbetarekommunens möte för att inforemera. 

Han måste ha lärt sig svenska på rekordtid. 

Vid den här tiden var han var nygift och nybliven pappa. Familjen hade just flyttat in i den lilla stugan Lillhem i Bällsta och sonen var bara en dryg månad gammal. 

Någon gjorde följande referat av Alfred Heidrich anförande:  

”En österrikisk partikamrat (flykting) vid namn Heidrich höll ett anförande, vari han till skärskådande tog upp den i en del, såväl svenska som utländska tidningar framförda frågan om den tyska arbetarklassens delaktighet i den terrorvåg som övergår världen. Han påvisade den betydelse Versaillesfreden och dess för Tyskland dyrbara villkor har haft samt det misstag tyska folket begått då dess stora majoritet fört Hindenburg till makten och därmed även öppnat porten för nationalsocialismen och det, med densamma oundvikliga och av framsynta människor förutsedda kriget.

Talaren framdrog exempel på hur nazisterna övertagit och fullkomnat jesuiternas tortyrmedel och företog en analys av huruvida de tyska arbetarnas ställning gentemot den internationella arbetarrörelsen stode i överensstämmelse med socialistisk syn på det historiska skeendet. Påpekade att den tyska arbetarrörelsen år 1918 stod splittrad, och att den på grund av den ställning, de segrande nationerna intogo mot Tyskland, icke fick den möjlighet att hävda sig i återuppbyggandet som varit nödvändig. 

Som följd av detta hade militärjuntan och en del andra, med situationen missnöjda, följt Hitler. De tyska arbetarnas kamp mot de nationella krigsherrarna hade enligt talaren i verklighet pågått från den dag den tyska arbetarrörelsen först framträdde. Pekade på Hjalmar Brantings ställningstagande till Versaillestraktaten. Talaren framdrog slutligen att den tyske arbetaren i den mån det var honom möjligt, försökte hjälpa judar och till Tyskland deporterade utländska arbetare, samt att många för sådana så kallade brott fått plikta med livet eller hårda fängelsestraff. Slutade med en försäkran att den tyske arbetaren säkert skulle visa sin vilja, då tillfället därtill blev lämpligt."

Talaren avtackades med applåder, varefter kaffe intogs och mötesdeltagarna åtskildes kl 4.50 em.

Det här säger åtminstone mig att farbror Heidrich var påläst och visste vad han pratade om. Kanske hade han varit politiskt aktiv i Tyskland och tänkte så förbli i och från sin nya plattform Sverige. 

Politiskt engagemang

Kriget var slut och Arbetarekommunen gjorde ett första maj-uttalande 1945 om de lidanden och umbäranden som kriget hade fört med sig. Nu var tid att stödja de nordiska brödrafolken.
- Det är inte svårt att tänka sig de känslor som måste ha uppfyllt medlemmarna på årsmötet, står det i 75-årsboken och…
- Heidrich framförde en vädjan till mötet om att i största utsträckning hjälpa Unga Örnar både ekonomiskt och moraliskt.

 
En annan som talat sig varm för just Unga Örnar var min fd klasskamrat Lars Berger. Hans far, Josef Berger, var också en flykting från Tyskland tillika medlem av arbetarekommunen. Det var även den teatermannen Matwey Schischkin som flytt från Ryssland. Kanske var de ett gäng flyktingar som var politiskt aktiva i Vallentuna?

Den 29 augusti 1945 kommer en folkpensionsförening på tal. Fanns det möjlighet att bilda en sådan i Vallentuna? Skollärarinnan Berna Nilsson tyckte att det vore bra med en sådan. Särskilt som den även skulle behandla exempelvis bostadsfrågan för gamla. På förslag av Heidrich utsågs Vallstedt* att sätta sig i förbindelse med nämnda förbund (folkpensionärernas riksförbund) och göra förfrågningar över vad deras verksamhet syftar till.

 

I protokoll från AK-mötet den 10 mars 1946 står att det från partidistriktet kommit en skrivelse med uppmaning att före den 15 mars insända rapport om mötets beslut vad beträffar kandidatnominering till höstens landstingsmannaval. Vallstedt* föreslog omval. Av Vallstedts* yttrande framgick att detta också var kretsens önskemål. 

* Man kan fundera över namnet Vallstedt som, såvitt jag kan se, inte får någon förklaring i protokollen. Innan Alfred Heidrich och hans familj flyttade in i Lillhem bodde där en byggnadssnickare Joel Erhard Lindberg som av någon anledning kallades Vallsta. Han och Heidrich kände varandra. Kan det alltså ha varit han som i arbetarekommunens protokoll blev Vallstedt? Någon Vallstedt boende i Vallentuna fanns varken 1940 eller 1950. 

Från samma möte:

Därefter begärde Heidrich ordet, samt yttrade följande: 

- Man ska böja sig för majoriteten och har nu kretsen uttalat sig för omval av Josef Andersson vill jag bara framhålla, att har man åtagit sig ett uppdrag så skall man också sköta det. Josef Andersson har blivit ombedd av Thun att besöka Bällstahemmet men ännu ej varit där, varför jag vill framhålla detta på kommunmötet.

Den 23 augusti 1947 §6 ”Kamrat Heidrich frågade om de beslutade anslagstavlorna vid Vallentuna station och Bällsta kunde tänkas bli färdiga någon gång.” Det är bara han i boken som kallas kamrat.

Oklara papper

Bland Alfred Heidrichs efterlämnade papper finns ett
polcertifikat som visar att han 1974 hade passerat
polcirkeln. Det var nog en trevlig resa.

"Den 7 juli 1954 hölls ett extra AK-möte (sid 106). Man måste justera kommunalfullmäktigelistan, då det visade sig att Heidrichs papper inte var klara. De enades om att flytta upp namnen på listan och sätta till ett nytt namn sist på listan. Namnen från Frösunda var också klara. Dessutom passade man på att klara av valet av 20 kandidater till kyrkofullmäktigelistan samt välja ”distriktsombud för utdelande av material” för båda valen."

Alfred Heidrich hade alltså valts in i Vallentuna kommunfullmäktige om han inte hade varit statslös. 

Flyktingdebatten under krigsåren. 

Jag läser i historisk tidskrift om den svenska flyktingdebatten under krigsåren att det i januari 1939 fanns 4000 flyktingar i Sverige. Sex år senare, sommaren 1945, var antalet 195 000 främst för att 60 000 norrmän hade flytt hit sedan tyskarna 1942 hade ockuperat Norge.  

Stockholmskällan 

citerar Mosaiska församlingen hjälparbete åren 1933-1939: 

”…bereda hjälp i form av understöd och resebidrag åt omkring 600 hitkomna judiska flyktingar från det egentliga Tyskland och de av 

Tyskland behärskade områdena. I åtskilliga fall hava dessa flyktingar genom kommitténs hjälp och bistånd kunnat uppbygga en ny existens här i landet; andra hava genom den hjälp, de erhållit, efter en kortare tids övergångsvistelse i Sverige kunnat bege sig till andra stater, i främsta rummet U.S.A.”

Omgående då Adolf Hitler kom till makten i januari 1933 började han omvandla Tyskland till en nazistisk diktatur som överöste befolkningen med propaganda där judarna utmålades som landets största fiende.

Situationen i Tyskland var inte på något vis okänd för omvärlden. De mosaiska församlingarna i Sverige startade redan hösten 1933 en kommitté för att kunna hjälpa judiska flyktingar både inom och utanför Sverige. Citatet ovan kommer från en rapport där Stockholms mosaiska församling redogör för sitt hjälparbete åren 1933-1939 – ungefär fram till andra världskrigets utbrott.

Den hjälp man bistod med handlade bland annat om att ge personer resebidrag för att kunna lämna Tyskland eller tyskockuperade områden, att erbjuda utbildningar inom t.ex. jordbruk och verkstadsindustri, samt att bereda plats åt de 500 ensamkommande judiska flyktingbarn som under en övergångstid vistades i Sverige i väntan på att kunna resa vidare till ett tredje land. Det här var viktiga bidrag eftersom den tyskjudiska befolkningen hade blivit segregerad från den övriga befolkningen. Antijudiska lagar och restriktioner hade tagit ifrån dem alla deras medborgerliga rättigheter samtidigt som de utsattes för våldsamma förföljelser.

I samband med andra världskrigets utbrott stängdes Tysklands gränser, och det blev i princip omöjligt för personer av judisk börd att lämna Tyskland och tyskockuperad mark.

Cirka 6 miljoner judar mördades under förintelsen.

Läs mer om Andra världskriget här.