2 juli 1986
Lasse – kyrkväktaren som sadlar om
(VALLENTUNA)
- Man måste bryta upp när det är dags, säger Lasse Berglund. Pensionen ska inte komma som en morgondusch.
Det är inget fel med att vara kyrkvaktmästare. Lasse Berglund känner ändå att det är dags att pröva på något nytt. Och det gör han med besked. I september far han iväg på en äventyrlig resa. Under drygt tre månader ska han se sig om i fjärran exotiska länder innan han åter kommer tillbaka till Vallentuna. Då ska han påbörja ett nytt yrke som mentalskötare i en ny tillvaro på Danderyds sjukhus.
Lasse Berglund som vi var vana att se honom. Foto: Thord Stodeus 1985 Vallentuna Bildarkiv |
- Och så ska jag hälsa på vänner i Nepal vid Himalayas
fot. Sedan tar jag en gammal buss från Katmando över Himalaya på 5000 meters
höjd i Tibet.
Någon gång i mitten av december räknar Lasse med att vara
tillbaka i Dehli varifrån han reser till Köpenhamn. När han ändå är i Danmark
tar han en lastbåt till Färöarna och firar jul där.
I januari är det dags för gamla Vallentuna igen och jobbet som mentalskötare på Danderyds sjukhus. Han tror sig kunna uträtta mera i den rollen än som
kyrkvaktmästare.
- Här är jag så skyddad att jag lever som i en
akvarietillvaro, säger han. Folk tror att jag har en massa pengar som kan resa
så här men jag räknar med att 12 000 kronor ska räcka.
Den 4 juli 1986 tjänstgör Lasse Berglund sin sista dag som
kyrkvaktmästare i Vallentuna församling.
Monica Antonsson
________________________________________________________________________________
Kommentar:
Vallentuna Revyn
anordnade Vallentuna Marknad den 10 september 1983
Lasse deltog med berättelser som jag dessvärre inte längre minns.
Lasse Berglund Foto: Thord Stodeus |
Jag kände inte Lasse Berglund.
Och jag skrev aldrig hans porträtt. Jag tar med detta ändå då jag förstått att han är ihågkommen och ibland kommer på tal. Jag kan bara hoppas att han kom iväg på sin drömresa och att den blev precis så lyckad som han hoppades.
Lars-Olof Emanuel Berglund gick tyvärr ur tiden alldeles för tidigt den 2/5 1990.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar