Södra Roslagen
12 augusti 1987
En präst som är van att jobba i blåställ
(VALLENTUNA)
Komminister Folke Holtz i Vallentuna har sagt upp sig.
Efter drygt åtta år i Vallentuna församling lämnar han inom kort sin tjänst
till förmån för Järfälla församling.
I Vallentuna har Folke Holtz gjort sig väl bekant med
församlingsborna.
- Jag tycker att jag gjort det mesta här i Vallentuna nu
och tror dessutom att det är nyttigt att röra på sig. Det är lätt att fastna i
gamla invanda hjulspår.
- Men gitarren och tamburinen tar jag med mig, säger
Folke Holtz som tänker bo kvar i kommunen tills vidare.
När Folke Holtz nu lämnar tjänsten som komminister i
Vallentuna sker det ändå med en viss saknad. Han och familjen har hunnit knyta
många vänskapsband inom församlingen under de dryga åtta år som gått sedan han
först började arbeta som präst. Vallentuna är nämligen den första församling Folke
Holtz varit verksam i som sådan.
Blev troende i Gamleby
Folke Holtz växte upp i på Strandvägen i Stockholm där fadern,
som var professor i gynekologi, hade en stor paradvåning med salar och
gobelänger.
 |
| Folke Holtz sjöng med Vallentuna Revyn i Lördags- timmen. Här kompad av bland andra Dan Nilsson. Foto: Thord Stodeus |
Folke Holtz ville utbilda sig till agronom och genom gick
också lantbruksskola.
- Jag har aldrig haft särskilt bra betyg men jag tyckte
agronomyrket var roligt att hålla på med. Det ger en insikt i lite av
varje.
Det var under tiden efter lantbruksskolan, då Folke Holtz
i stället studerade vid folkhögskolan i Gamleby, som han blev troende.
- Jag mötte några ungdomar som hade något jag saknade. Jag
gick en kväll till en andlig diskussion med de här ungdomarna och sa: ”Nu får
vi se om ni kan frälsa mig…”
- Det är inte vi som frälser, det gör Gud, svarade en
flicka.
- Hon visste det inte men de orden gick in med en väldig
tyngt. Sedan insåg jag gradvis att jag var troende, säger Folk Holtz som vid
den tiden var dryga 18 år gammal.
Kyligt i samfunden
Folke Holtz återvände så småningom till Stockholm. Han
sökte bland samfunden utan att egentligen finna sin plats.
- Det var så stort, ödsligt och kyligt inom samfunden i
Stockholm. Samfund är förresten ett mänskligt påfund. Ingen kan säga att just
vi har rätt, säger Folke Holtz.
Han påbörjade sitt ekumeniska arbete i Årsta bland
ungdomarna där. Det var tisdagsklubben, torsdagsklubben, drop in och annat som
samlade åtminstone ett hundratal ungar mellan 13 och 18 år som inte hade något
att göra. Det gällde också att knacka dörr för att få kontakt med folk.
- Det finns ju några särrörelser som är extrema på sitt
sätt och som vi inte ville förväxlas med, säger Folke Holtz. Vi ville inte
knacka dörr för att vinna en favör av Gud. I stället ville vi göra det för att
vi redan hade fått den.
När det närmade sig ”lumpen” sökte och fick Folke Holtz
göra vapenfri tjänst. Det innebar bland annat brandskola på Arlanda flygfält
men även tjänst vid inrikesflygplatsen i Skellefteå.
Så for Folke Holtz till England där han under fyra
månader var med i en gemenskap. Där träffade han också hustru Leila som han så
småningom gifte sig med i Finland som är Leilas hemland. Vigseln var borgerlig
för under den tiden var Folke Holtz inte medlem i Svenska kyrkan.
- Jag hade upplevt kyrkan som en gravkammare. Dels
berodde det på att föräldrarna nyss hade dött och dels tyckte jag att man inte
hade förklarat att man måste tro på och ta emot Jesus för att vara medlem. Jag
tyckte att man berövade människorna sanningen. Det är som att visa en byggnad
för en busslast med folk som åker förbi och tittar. De måste gå in genom dörren
och se själva, om det ska bli en verklighet för dem, säger Folke Holtz.
- Jag ville inte associera mig med det. Många upplever
kyrkan mörk och vill inte vara med. Det klandrar jag dem inte för. Det är
kyrkans stora svaghet att den inte talar om sanningen. Den helt enkelt berövas
folk.
 |
| Folke Holtz sjöng med Vallentuna Revyn i Lördagstimmen Foto: Thord Stodeus |
Musiken röd tråd
Så kom dagen då Folke Holtz bestämde sig för att bli
präst. Det var i samband med en bönestund med några vänner. Två från varandra
separata personer tyckte sig se honom klädd i prästkläder.
- Jag kände omedelbart att det var vad jag skulle göra i
framtiden, säger Folke Holtz.
Så blev det studier på vuxengymnasium och universitetet.
Det blev en teol. Kand. och i samband därmed flytt till Vallentuna. Folke Holtz
blev omgående engagerad med ekumeniska sångstunder i Klockargården och direkt efter
avslutad utbildning började han i januari 1979 sitt arbete som präst i
församlingen. Kyrkoherde Sven Servin ordnade en särskild tjänst som
kyrkoadjunkt åt honom. 1981 sökte och fick Folke Holtz komministraturen här.
Musiken tycks gå som en röd tråd genom Folke Holtz liv.
Lokalt har han gjort sig känd för sitt musicerande i allehanda – även profana –
sammanhang. Han har hållit allsång och framträtt med egna program på bland
annat Tuna torg i all enkelhet. Han har spelat gitarr efter predikan i högmässa
i Frösunda, spelat och sjungit i samband med hemdop för att bara nämna något.
Jag ställer upp
- Jag har bara fått positiva reaktioner på det, säger
Folke Holtz som just på grund av sitt musicerande kanhända blivit extra omtyckt
och välkänd bland Vallentunaborna.
- Förr hade vi ett annat samhälle. Då skulle prästen
alltid vara med. Han var självskriven och det hörde till. I dag saknar vi
etiketterna och blir allt mer anonyma. Det är synd. Religionen ska uppfattas
som en gemensamhetsreligion och det är just gemenskapen man ska satsa på, säger
Folke Holtz och menar att anonymiteten gör att folk liksom rinner igenom kyrkan
som lätt blir en slags förrättningskyrka i stället för att väva ett socialt
vänskapsband.
- Det kristna livet måste praktiseras. Det ger nya
dimensioner åt livet. Det var nog så det var tänkt redan från början, säger han
eftertänksamt.
Så har det alltså blivit dags för Folke Holtz att bryta
upp. För att inte fastna i invanda hjulspår söker han sig nu till Järfälla
församling som komminister för ett eget distrikt. Tamburinen och gitarren ska
med men familjen stannar tills vidare i villan i Ormsta. På frågan om han kan
tänka sig ett gästspel då och då på hemmaplan svarar han blixtsnabbt:
- Säg bara till när jag ska ställa upp!
Monica Antonsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar