30 oktober 1984
Småbåtshamn vid Husaån?
(VALLENTUNA) Nu planeras det på för fullt på
fritidskontoret för nästa sommarsäsong.
Nya bad ska anläggas i Brottby och Lindholm.
För Brottbys del skissar fritidschefen Uno Sköld och hans
medarbetare dessutom på en småbåtshamn. Det ska dessutom bli en rad
förbättringar vid Kvarnbadet och Vallentunasjön.
Ett trettiotal småbåtsägare i Brottby hörde redan 1978 av
sig med ett uttalat behov av en småbåtshamn i kommunen men inte förrän nu ser
det ut att bli verklighet.
Idag förtöjer båtägare sina båtar lite varstans i Garnsviken.
Den nya båthamnen är tänkt att ligga i Husaån där man också ska anlägga en
ordentlig uppläggningsplats.
Badplatsen i Garnsviken hade fritidsförvaltningen främst
tänkt placera vid Toftesta holme. Nu har hembygdsrörelsen med ordföranden Börje
Sjöman och länsantikvarien i spetsen avrått från det. I stället är nu
Forsenbergs backe och öster Alméns brygga på tal.
Tre alternativ
För friluftsbadet i Lindholmen finns inte mindre än tre alternativ. Dels har man tänkt sig att bygga om bassängerna vid gamla reningsverket vid Orkesta IP till en barn- och en vuxenbassäng. En miljon kronor skulle det alternativet – det populäraste – kosta.
För friluftsbadet i Lindholmen finns inte mindre än tre alternativ. Dels har man tänkt sig att bygga om bassängerna vid gamla reningsverket vid Orkesta IP till en barn- och en vuxenbassäng. En miljon kronor skulle det alternativet – det populäraste – kosta.
Ett andra alternativ är att muddra Lillsjön för 200 000
kronor. Då får man även parkeringsplatser, ett inhägnat barnbad och en
flytbrygga på köpet.
I ett tredje förslag från socialdemokratiska föreningen
föreslås en kommunal tomt i direkt anslutning till Gustav Vasa-skolan där man
lämpligen skulle kunna anlägga ett friluftsbad.
Vilket alternativ man så småningom väljer är osäkert.
Vid Kvarnbadet planeras en utbyggnad. Uthyrningsverksamheten
av kanoter ska ökas och Vallentunasjön ska bli flitigt kringpaddlad om fritidsfolkets
planer går i lås.
Monica Antonsson
_________________________________________________________________________________
Södra Roslagen
27 november 1984
Teater-klart i Vallentuna
(VALLENTUNA) Så är det då klart att Vallentuna får sin
efterlängtade teater. Detta positiva besked kunde härom kvällen fritidschefen
Uno Sköld ge de berörda kulturföreningar som bjudits in till ett
informationsmöte på kommunalkontoret.
Det som för inte så länge sedan såg ut att vara en utopi
blir nu verklighet i samband med byggnationen av det nya gymnasiet i Maskin
Tellus gamla lokaler mitt i centrala Vallentuna.
Teatern planeras som en tillbyggnad på den nu befintliga
verkstadsbyggnaden och kommer att kunna ta emot 355 personer per föreställning.
Den totala scenytan beräknas bli 100 kvadratmeter vilket bör täcka de krav som
efterfrågas från Riksteaterhåll.
De lokala kulturföreningarnas representanter erbjöds
möjlighet att framföra önskemål och synpunkter. Bland annat ansågs att förrådsutrymmen
och loger var snålt tilltagna. Orkesterdike framför scenen och tekniker/kontrollutrymme
saknades helt i det presenterade förslaget. En toalett i omedelbar anslutning
till scenen ansågs kunna ge oönskade effekter etc.
I stort mottogs kommunen förslag på den planerade
teaterlokalen väl av de berörda föreningarna och Vallentunaborna kan alltså se
fram mot ett rikare kulturliv framöver.
Monica Antonsson
_______________________________________________________________________________
Södra Roslagen
23 juli 1986
Jubilerande fritidschef manar:
- Låt kläderna falla..!
(VALLENTUNA) Uno Sköld, nyligen 60, har varit eldsjälen
bakom födelsen av många olika fritidsaktiviteter i kommunen. Chef för fritidsförvaltningen
har han varit sedan den uppfanns och han ensam anställd fritidskonsulent.
Vid sidan av arbetet är han passionerad naturist och ägnar
han sig allt mer åt ordförandeskapet i Stockholms Naturvänner.
 |
| Uno och Milot Sköld 35 år senare, 1919 Jag ska byta ut den mot en tidstypisk bild när jag hittar en. Foto: Monica Antonsson |
- Det blev fosterhem för oss. Samhället betalade och vi
blev billig arbetskraft åt varsin bonde.
- Jag har alltid haft lätt för att anpassa mig. Men är
man fosterbarn så är man. Aldrig blir man jämställd med de egna barnen.
Handlaren i byn var Uno Skölds förmyndare. Han hjälpte
honom så småningom in på lantbruksskola. Så kom det sig att Uno blev
utexaminerad kontrollassistent.
- Jag åkte på en lättviktsmotorcykel och hade en hemgjord
släpkärra för att frakta instrumenten i. Gårdarna jag kom till fick hålla med
mat och rum. Sådana var bestämmelserna.
Uno Sköld hade som mål att bli vandringsrättare eller
jordbruksinstruktör som de numera kallas. Därför blev det flera skolor och
praktikplatser att foga till hans långa meritlista.
Sitt öde i form av Milot Månsson träffade han som elev på
Alnarps Jordbruks- och lantbruksinstitut beläget mellan Lund och Malmö.
De unga tu bosatte sig i Nossebro där Uno Sköld fick plats
vid AB Sollebrunns Spannmålsaffär.
- Jag gjorde lite av varje, tog prover och skrev
fakturor.
Så kom 4H, Jordbrukarungdomens förbund, in i Uno Skölds
liv. Han blev instruktör för ett distrikt i Skaraborgs län innan han 1954 kom som
ungdomskonsulent till Stockholms län och bosatte sig i Vallentuna.
År 1956 blev Uno Sköld fritidskonsulent i Vallentuna och
firar därmed i år sitt 20-årsjubileum som chef för fritidsförvaltningen.
Dans i folkparken
Uno Sköld var med och drev dans i folkparken vid
idrottsplatsen för 4H under många år.
- Jag tycker att det är kolossalt synd att den inte finns
kvar, att den fick falla ihop alldeles, säger han och minns bland annat
limbotävlingarna på 60-talet.
Volleyboll var en stor sport inom 4H och 1961 drog Uno
Sköld igång en sådan sektion inom VBK. Lagen behövde pengar och för att råda
bot på dylik brist anordnades dans i Hjälmstaaulan.
- Det fanns ingen tradition inom volley och det var svårt
att få tag i ledare. Så småningom dök Raivo Mänd från Viggbyholm upp och tog
hand om laget. Han betydde mycket och vi var faktiskt svenska mästare ett år i
mitten av 60-talet.
- I dag är lagen kolossalt duktiga. Det är roligt också
att det finns föräldrar och ledare som orkar med att dra lasset.
Naturist av en slump
Naturist blev Uno Sköls av en slump. Under en
campingsemester i början av 70-talet kom familjen en dag till Ekerums camping
på Öland. I närheten låt ett naturistbad.
- Vi går dit och prövar, sa vi. Och på den vägen är det.
Idag är Uno Sköld ordförande i Stockholms Naturvänner, en
förening med 500 medlemmar, och varm förespråkare för anläggandet av
naturistbad i varje kommun. Men ”textilbad” har han också viss förståelse för.
De ska finnas de också.
- Egentligen är det barnsligt. Alla vet hur
människokroppen ser ut. Visst är det tokigt att ta på sig badkläder. Det är underbart att gå naken och låta vinden vina genom kroppen. Låt kläderna falla!
Naturisterna samlas bland annat på ön Stora Idskär. De
klär sig enligt årstid.
- Vi läser, umgås, äter lunch tillsammans, badar bastu,
går naturstigar och festar. Och när solen tillåter gör vi det utan kläder –
utan att genera någon.
Monica Antonsson
Södra Roslagen
20 augusti 1986
Vallentunasjön
Från stinkande dypöl till resurs
(VALLENTUNA)
Ända till slutet av 1950-talet gick hela tätortens avlopp orenat ut i sjön. En period med låggradigt reningsverk gjorde föga nytta.
Först på 1960-talet upphörde utsläppen när kommunen anslöt sig till Käppalasystemet. Då var sjön en stinkande dypöl vid vars stränder vassen stod hög och ogenomtränglig.
Idag röjs stränderna och sjön utnyttjas av fritidsfolk. Vattnet cirkulerar dessutom genom sin egen botten förvandlad till världens största solvärmebatteri, en anläggning som givit eko långt utanför kommunens gränser.
Från Vallentuna tätort rann det orenade avloppet - innehållande både ettan och tvåan - rakt ut i sjön via olika diken i många år. Där blandades det med andra föroreningar som exempelvis gödningsämnen från jordbruken runt sjön. Resultatet var en stinkande dypöl till ingen glädje för någon.
I slutet av 1950-talet byggdes pumpstationen som nödtorftigt skulle rena vattnet. Först någon gång på 1960-talet anslöt kommunen sitt avloppsnät till Käppala. Därmed var sjön åtminstone befriad från hushållsavloppen.
- Det kan möjligen finnas något enstaka privat avlopp kvar som går ut i sjön via slamavskiljare och dike men vi har plockat dem efterhand, säger hälsovårdsinspektör Ulf Blomqvist.
Muddring och fiske
Undersökningar och provtagningar i mängd har utförts i sjön. Diskussionerna om vilka möjligheter som finns att rädda den från igenväxning har genom åren varit många.
- Det enda radikala är en total muddring, att helt enkelt suga upp slammet, säger Ulf Blomqvist. Det handlar om ett mycket dyrbart projekt på 5-10 år. Men det finns sjöar i landet där det har prövats med gott resultat. Metoden löser problemen på plats, säger Ulf Blomqvist.
Problemet med sjön är den rikliga halten av näringsämnen. Det sker en ständig inre gödsling som resulterar i en överproduktion av alger. Olika reningsmetoder har testats. En teori för några år sedan gick ut på att fiska sjön fri från braxen, en fisk som äter mycket växter och följaktligen avger stora mängder avföring som blir till näring åt algerna. Försöket blev emellertid övermäktigt och än i dag lever braxen i överflöd i Vallentunasjön.
Sjövärmeprojektet
- Vi är säkra på att sjövärmeprojektet kommer att förbättra sjön. Nu cirkulerar vattnet som aldrig förr. Det ger en fantastisk syresättning åt vattnet och sänker temperaturen en del, säger värmeverkets VD Carl-Erik Wikström. Företaget kommer att vetenskapligt hålla kontroll på vad som sker med vattnet de närmaste åren.
Hur är det då med friluftsfisket? Jodå, det finns en fiskevårdsförening som främjar den verksamheten. Fiskekort kostar några tior och säljs genom Fritidskontoret. Och sjön är tacksam att meta i. Det nappar nästan oupphörligen av abborre, mört och braxen. Storgäddorna håller sig i vassen där även en och annan gös simmar omkring.
Problemet för de som vill meta är en plats att meta från. De två bryggorna vid Gustavs Udde har försetts med kraftiga grindar då båtarna måste skyddas mot förstöring. En tredje brygga är avsedd för vattenskidklubben.
Brygga vid Kyrkviken
Vid Arkils Tingstad och Bällstabergen är det svårt att hitta en lämplig plats utan vass som sträcker sig tolv meter ut i sjön. Vid Kyrkviken har däremot en brygga kommit till på fritidsförvaltningens initiativ.
- När Kvarnbadet byggs ut kommer en brygga för vindsurfing och kanoter. Kanske kan vi så småningom hyra ut roddbåtar för fiske också, säger fritidschefen Uno Sköld.
Är då fisken ätlig? Går sjön att bada i? Frågorna går till Ulf Blomqvist, hälsovårdsinspektör och biolog med säte på hälsovårdskontoret.
- Det finns ingen som helst anledning att inte äta fisk från Vallentunasjön. Sjön är inte smutsig! Den har bara för mycket näringsämnen. Det är däremot inte lämpligt att dricka vatten med mycket alger eller att bada i grön gröt när det är som värst. Man kan få hudutslag. Sikten försvinner och man kan skada sig, säger Ulf Blomqvist.
Cykla runt sjön
Av de olika badplatserna är Uthamrabadet ett så kallat tillsynsbad. Det innebär att fritidsförvaltningen håller regelbunden kontroll där. Täbybadet är ett annat. Bällstabergen, som av naturen inbjuder till bad, finns det ingen förvaltning som kontrollerar.
En cykeltur runt sjön kan vara ett annat sätt att nyttja den. Drygt två mil lång är sträckan och den late gör klokast i att ställa in riktningen från Vallentuna mot Täby och Höstsol för att sedan välja skålhamravägen tillbaka. Det vägvalet innebär knotiga backar och korta trafikbesvärliga delar i början av turen men behagliga utförsbackar mot slutet.
Den historiskt intresserade utrustar sig lämpligen med boken ”Kring Runstenarnas sjö” av SE Vingedal eller Bernhard Bengtssons ”Stenarna talar” i god tid före färden. Båda böckerna är sedan decennier slutsålda men finns att låna på biblioteket. Färden runt sjön är fylld av historiska minnesmärken från den tid då Jarla Banke på ena sidan sjön och Skålhamraätten på den andra gnabbades om vem som var störst och bäst.
- I framtiden hoppas vi kunna anlägga en vandringsled runt hela sjön, säger Uno Sköld.
Monica Antonsson________________________________________________________________________________
Södra Roslagen
27 maj 1987
Uno Sköld i pension
________________________________________________________________________________
Södra Roslagen
27 april 1988
_______________________________________________________________________________
Södra Roslagen
29 juni 1988
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar