Sonja Blomqvist

Lokaltidningen

Vecka 51, 1998

Sonja har alltid ett vänligt ord att ge

(VALLENTUNA)

Nästan alla känner Sonja Blomqvist, Vallentunas glada församlingsassistent, som alltid har ett vänligt ord över till alla. Hela hennes liv verkar vara som en enda god gärning.

- Jag har tur som får arbeta med det jag vill. Det enda jag så här i efterhand kan ångra, är att jag inte lät viga mig till diakon.

Hon är uppväxt i Näsby Park, dotter till politikern Erik Blomqvist (m) som på 60-talet var med och planerade Täby Centrum tillsammans med Täbys starke man Gustav Berg (s). Den kristna tron fick hon med sig i livets koffert redan från början, inte minst för att mamma Margit var söndagsskolefröken.

Med vid Poltava

Sonja har emellertid djupare rötter än så. Det vet hon genom släktforskning. Fellbom heter släkten som härstammar från Finland. Den äldst kända personen hon hittat återfanns i Åbo stads mantalslängd år 1693.

- Han var officer, säger hon. Och hans sonson var med vid Poltava och hamnade i rysk fångenskap.

Det var när Finland 1809 blev ryskt som släkten kom till Sverige, närmare bestämt till Djurö i Stockholms skärgård.

- Sedan flyttade farfar till Stockholm när han fick jobb på Skånska Cementgjuteriet. På så vis kom vi hit.

Gick i Viggbyholm

Sonja gick i Djursholms Samskola och en rad specialkurser vid Svenska kyrkans Lekmannaskola, innan hon slutligen tog studenten i Viggbyholmskolan.

Efter det arbetade hon hos kyrkans bokförlag några år innan hon bestämde sig för att bli socialassistent inom Svenska kyrkan. Hon gick Teologiska Institutet och ytterligare kurser på lekmannaskolan där hon småningom tog examen som församlingsassistent.

- Jag blev tyvärr aldrig vigd till diakon, säger hon. Min årskull blev av någon anledning inte det. Det kan jag ibland ångra att jag aldrig gjort något åt. Det gör inte så stor skillnad när det gäller själva arbetet, men det ger kanske en fastare ställning.

Sonja blev värvad till Vallentuna församling av kyrkoherde Sigurd Henriksson i slutet av 60-talet. Just i år firar hon 30 års jubileum.

- Jag har haft fem kyrkoherdar, säger hon. Efter Sigurd Henriksson kom Per Juliusson och efter honom Sven Servin som vi firade av med en helikoptertur runt församlingen när han slutade. Efter honom kom Claes-Otto Hammarlund och sedan fick vi Gunnevi Styrström, som vi verkligen ville ha. Men det är inte lätt att vara kyrkoherde och alltid försöka vara alla till lags.

Finnas till hands

Som församlingsassistent är det Sonjas uppgift att finnas till hands för församlingsborna.

Från söndagsskola och barntimmar gick hon vidare till att anordna besöksgrupper, samla syföreningen och bjuda in till samtalsgrupper.

Mest varje dag far hon fortfarande omkring i bygden i sin lilla bil, sköter kiosken på Väsbygården tillsammans med fyra andra, hälsar på gamla och sjuka och uträttar ett oegennyttigt hembygdsarbete.

Fem bilar har hon gjort av med under årens lopp, lika många som kyrkoherdarna alltså har varit.

Stickar fyrkanter

På fritiden ser Sonja på TV eller går på teater – nu senast Kristina från Duvemåla på Cirkus tillsammans med Synskadades Förbund då hon är ortsombud för Norrort. Hon är också verksam inom Röda Korset där hon stickar små fyrkanter som sys ihop till varma filtar och skickas till katastrofområden.

- Jag fick en fin glasskål av kyrkorådets ordförande Jan Birgersson när jag hade arbetat här i 25 år, säger Sonja.

- Han sa till mig att man stannar på en tjänst antingen för att man inte ids söka sig därifrån eller också för att man trivs. Så är det för mig. Jag trivs helt enkelt i Vallentuna.

Monica Antonsson

Kommentar:

Sonja Vilhelmina Blomqvist 

Född 19/5 1933 i Sofia församling, Stockholm - död 24/8 2002 i Vallentuna. 

Hon var då skriven på adress Norrgården 27 i Vallentuna.