Ann och Anders Fröderberg och Åbyholms gård

Södra Roslagen

22 oktober 1986

Ann och Anders vågade satsa på Åbyholms gård

(VALLENTUNA) 

I slutet av 70-talet stod Åbyholms gård obebodd och det hade den gjort i mer än 20 år. Den gamla 1700-talsgården stod inför ett totalt förfall.

Auktionisten Sten Zetterlund var den ende som använde husen. Han hade dem som lager för de tusentals prylar han om söndagarna ropade ut från gårdsplanen.

Ägaren ville riva kåkarna och exploatera men sålde den för en billig penning till den som var villig att rusta upp den.

När Sten Zetterlund om söndagarna på 70-talet höll sina auktioner var gårdsplanen på Åbyholm till bredden fylld av folk. Men det var också de enda gångerna gården fick liv. I övrigt användes gården bara av auktionisten som lagerlokaler. Här staplade han soffor, krukor och andra pinaler från golv till tak.

Gården var svårt förfallen. Det var igenvuxet, trasigt och lortigt som alla andra gamla ödehus. Det var knappt att köket dög för Sten Zetterlunds varmkorvförsäljning om sommarsöndagarna.

Charmigt hus

Charmigt var det dock och på söndagsauktionerna brukade folk prata om att gården sett bättre dagar. Man sa att där hade varit både krog och tingshus men nu återstod bara rivning.

Riksbyggen, som ägde gården, hade först tänkt riva den och exploatera området. Kommunen ritade in en simhall i sin dispositionsplan. Läget med idrottsplatsen strax intill var förstås ypperligt. Men av de planerna blev alltså intet.

En motion i fullmäktige uttryckte folkviljan om att kulturarvet borde bevaras. Kulturförfallet måste hejdas och rötterna tas tillvara på. Motionären menade att kommunen borde köpa in Åbyholms gård och rusta den för något allmänt ändamål. En konstutställningshall stod högt på önskelistan.

Såldes för 80 000 kronor

På den tiden – 1976 – hade Vallentuna ont om slantar. Därför – eller av andra nu glömda skäl – kom kommunen aldrig till skott med köpet. Riksbyggen, som in i det sista väntat på att kommunen, beslöt sig till sist för att gå ut på den öppna marknaden. Åbyholms gård bjöds ut till försäljning för 80 000 kronor under förutsättning att köparen förband sig att rusta upp gården.

Året därpå drog Ann och Anders Fröderberg in i de förfallna husen vid Åbyholmsvägen.

- Alla avrådde oss och föräldrarna skrattade hysteriskt när vi gav oss in i det här, berättar Ann Fröderberg.

Äventyret såg ut att vara kantat av nästan oöverkomliga svårigheter. Renoveringen av en huvudbyggnad, två sidoflyglar och en stor lada beräknades kosta minst en miljon kronor.   

- Ladan revs men husen har vi renoverat i samråd med länsantikvarien. Vi hade ingen svårighet att få statliga lån och bra finansiering. Dessutom har vi haft bra hantverkare, säger Ann Fröderberg.

Samlar på hög

När Ann och Anders gav sig på att renovera huvudbyggnaden, ett stort tvåvåningshus, blev det till att riva ut allt inklusive golv och bjälklag. Allt ruttet virke byttes ut varpå golv och väggar isolerades. Det tidstypiska skulle bevaras och oregelbundet panelvirke fick specialbeställas.

Tidstypiskt taktegel hämtades efter rivningen av några radhus på Stallarholmen där det varit tegelbruk. Gårdens 45 spröjsade fönster fick specialbeställas. De väldiga takbjälkarna sattes åter på plats efter isolering med de handsmidda spikar som dragits ur planken och rätats till. Inga med standardmått tillverkade enheter från fabriker och tvävaruhus kunde användas.

- Det medförde ökade omkostnader, säger Anders. Men vi har lyckats få tag i billigt material. Exempelvis har vi i dagarna fått köpa taktegel från gamla kanslihuset som rivits vid Tuna torg. Det lägger vi på hög tills det behövs.

Idag är både huvudbyggnaden och de två flyglarna renoverad. Till och med snickarglädjen och dekorationsmålningen runt fönstren är på plats. Den stora spishällen i huvudbyggnaden finns kvar med bakugn och allt. För att bevara den var Ann och Anders tvungna att låta riva ner hela skorstensstocken och bygga upp den igen.

Dokumentation

Under arbetets gång har Ann sparat husdetaljer, fotograferat och dokumenterat. Trots att arbetet med gården tagit mycket tid och kraft i anspråk skulle Anders inte ha något emot att börja om från början om ett lämpligt renoveringsobjekt skulle dyka upp.

- Det riktigt kliar i händerna, säger han.

Många lustiga episoder har inträffat under arbetets gång. Som till exempel när tomten skulle röjas.

- Vi hade en fullständigt vildvuxen spireahäck bakom huset. Den var snarast ett snår. Vi försökte rensa ut och hålla efter den i flera år men det ville sig inte. Häcken var och förblev ett snår. Då satte vi upp en skylt med texten ”Gratis häckplantor” vid vägen. Då visslade det bara till så var de borta allihop.

Familjen Fröderberg bor i huvudbyggnaden. De använder den ena flygeln till kontor för sitt fastighetsmäkleri. Den andra flygeln är uthyrd som bostad. Åbyholms gård har med andra ord räddats från det totala förfallet och fått nytt liv.

Monica Antonsson

Kommentar:

Jag har ett klipp från DN Nordost den 5/8 1976 i vilket det står att Åbyholms gård var till salu för 

50 000 kronor till den som "är villig att rusta och bevara gården". Jag har fått uppgiften 80 000 kronor av Ann och Anders Fröderberg. Om spekulanterna var många och gården därför blev dyrare än utropspriset eller om makarna Fröderberg räknade in oväntade kostnader i köpeskillingen, vet inte jag.   

Ann och Anders Fröderberg försåg med mig gårdens historik: 

Åbyholms gård

fd skjutsstation, krog, tingsrätt, häkte och handelsbod mm

Första gången benämningen Åbyholm återfunnits är år 1796 då en hjulmakare Johan Hedhålm avled där. Från slutet av 1700-talet var Åbyholm skjutsstation med krog. En notering om krog återvinns i "Förteckning över Wärdshus och Krogar i Stockholms län som erhållit tillstånd till brännvinsminutering". Det visar sig att Åbyholms krog erhållit sådant tillstånd den 3 maj 1815. Både krog och skjutsstation ska ha funnits här under hela 1800-talet.

År 1825 lades i enskifte tidigare Åby rusthållshemman där fördelningen av Åbys hagar och skog fördelades mellan Gustaf Larsson 3/8 mantal (mtl), Anders Jansson 3/8 mtl och Jan Andersson 3/4 mtl.

Åbyholm som gårdsbildning uppfördes enligt noteringar i protokoll från enskiftet några år före 1825. Av kartan från 1817-25 framgår att Åbyholm omfattade åtskilliga byggnader. Vidare framgår att tingshuset ska ha legat på andra sidan vägen. Där återfinns idag en husgrund med källare. Häktet har legat i södra flygelns källarvalv där beslag i taket fortfarande finns kvar.

Gustaf Larsson, ”Fullmägtige i Riksgäldscontoriet, Riksdagsman och Häradsdomare” uppförde förmodligen gården Åbyholm som den ser ut på tidigare nämnd karta och flyttade in tillsammans med sin familj, hustru Maria Christina Andersdotter samt barnen Lars Petter, Henrik samt fosterdottern Lovisa Olsdotter.

Från 1837 finns notering om att en kvarn ska ha flyttats från Lindö till Åbyholm. Var den ska ha stått finns ingen dokumentation om.

Den originalspis med bakugn som finns bevarad och som har restaurerats har en inskription ”G Ls MCAD 1838” och kan således hänföras till Gustaf Larssons boende på Åbyholm. Gustaf Larsson avled 1842 och hans hustru 1858.

Tiden då Åbyholm fungerade som ting finns dokumenterad från 1805 till 1880-talet. I litteratur ”Från Tingsängen till Kungsgatan” finns en notering om att häradsrätten skulle ha flyttat över till Åbyholm redan i slutet av 1700-talet.

Vid Gustaf Larssons död och bouppteckning finns noteringar om skilda rumsindelningar såsom:

• Tingsbyggningen,
• Salen,
• Kökskammaren,
• Sängkammaren,
• Gula Kammaren,
• Gröna Kammaren,
• Röda Salen,
• Drängkammaren och
• Winden.

Vid hustruns död 16 år senare fanns en något skild rumsindelning nämligen:

• Länsmanskammaren,
• förmaket,
• Domarkammaren,
• Öfre salen,
• Nedre salen,
• gästrummet nb,
• köket,
• häradshövdingens rum,
• tingssalen,
• nämndens rum,
• doktorns rum samt
• lilla byggningen.

Alla dessa rum kan inte rymmas i huvudbyggnaden utan måste vara fördelade på flera byggnader.

 I en kungörelse från 1863 framhålles följande citat ur en motion angående Åbyholms bevarande:

”Åbyholm som icke blott är häradets tingsställe utan allmänt hwiloställe för allmogen wid resor till och ifrån Stockholm finnes utom tingsbyggningen och andra nödiga byggnader en större twåwåningsbyggning äfwensom dessutom krogstuga och kroglider för allmogen”.

1863 köptes Åbyholm av Jacob Jacobsson med familj Henrietta Catarina Jacobsson född Lindgren samt barnen Johan Theodor, Richard Emanuel och Anna Henrietta.

Handelsbod har varit fungerande i norra flygeln från någon gång i slutet av 1800-talet till i början av 1900-talet.

1900 arrenderades gården ut till Johan Fredrik Ternström med familj.

Under 1900-talet har ett flertal familjer varit bosatta och drivit jordbruk på Åbyholm. En lada fanns på gården fram till mitten av 1970-talet.

Från 1940/50-talet blev Åbyholm arbetarbostäder till olika arbetare på Åby tegelbruk.

Lagfarna ägare till Åbyholm har varit:

1825  Gustaf Larsson

1863  Jacob Jacobsson

1907  dödsboet efter Jacob Jacobsson

1917  Frans Andersson

1918  CJ Svensson och KG Hässlén

1922  Hans Holgersson

1924  Alfred Berg

1924  Emil Olsson

1937  CJ Gustafsson och Ingrid Helena Gustafsson

1957  Ingegerd M Blomgren

1971  Norrortstomter

1977  Ann och Anders Fröderberg

Åbyholm dyker upp första gången i husförhörslängderna (1786-1813). Dessförinnan finns bara Åby. Det ser ut som att Åby är huvudgården och att Åbyholm är under Åby. Det får stöd i Johan Hedholms dödsnotis enligt vilken han bor på Åby ägor, dvs under Åby. Det finns i denna husförhörslängd tre hushåll förutom Åbyholm och på Åbyholm bor mycket riktigt:

Wagnmakaren Johan Hedholm född 5/5 1736 i Grythyttan.
Hustrun Sara Persdotter född 1748 i Orkesta
Barn:
Eva Lena född 21/9 1778
Jan Eric född 29/5 1782
Johanna född 31/3 1786 - död 9/8 1789
Carl född 13/11 1739

Flickan Caissa Ersdotter född 25/1 1771 som flyttar till Angarn 1785
Pigan Greta Ersdotter född 26/11 1764 inflyttad från Uthamra 1785 och utflyttad till Angarn 1787
Vallentuna (AB) AI:5 (1785-1813) Bild 54 / sid 112

Av Johan Hedholms dödsnotis får vi veta följande:

Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 264 / sid 261

1796
Den 10 afled och den 17 begorfs Wagnmakaren Johan Hedholm från Åby ägor. Född år 1730 (!) den 5/5 uti Grythytte Sokn och Bergslagen. Kom i ungdomen i Wagnamakarelära och blef deruti Gesäll. Gift år 1769 med sin nu efterllefvande Enka Sara Persdotter, haft 9 barn, 2 söner och 1 dotter lefva. Sängliggande 18 veckor af Lungsot. com.d.6. Åldern 66 år.

Det är svårläst men trots att jag vet att han var Wagnmakare så tycker jag att det står "Krögaren" om Johan Hedholm i husförhörslängden.

Vallentuna (AB) AI:5 (1785-1813) Bild 54 / sid 112

Det bekräftas dessbättre i nästa husförhörslängd där det faktiskt står klart och tydligt. Johan Hedholm från Grythyttan drev alltså krog på Åbyholms gård. Det är onekligen en poäng att han kom från Grythyttan.
Och då han faktiskt också var Wagnmakare så skötte han kanhända den verksamheten också. I husförhörslängden (1751-1771) nämns ett ryttartorp under Åby. Eftersom det då inte fanns något Åbyholm så kan det ju ha varit samma fastighet.

Vallentuna (AB) AI:6 (1792-1798) Bild 100 / sid 92

Observera!
Krögaren Johan Hedholm var krögare även i Gullbron. Hans namn skrevs då Johan Edholm. Det är emellertid ingen tvekan om att det är samma person. Det är alltså prästen som har skrivit fel och som är orsak till att han senare kallades Hedholm. 

Läs mer om krögaren Johan Hedholm här. 

Två år efter makens död - 1798 - flyttar den 17 år yngre mannen Eric Danielsson född 1765 in hos änkan och barnen. De gifte sig och några år senare dog hon.
Då bor ganska mycket folk på Åbyholm, bland annat sockenskräddaren Per Jansson Grandin från Orkesta.
(Vallentuna (AB) AI:7 (1799-1805) Bild 150 / sid 141)

I husförhörslängden står Åby Ryttarhus under Åby ägor och inte under Åbyholm.
(Vallentuna (AB) AI:8 (1806-1810) Bild 1290 / sid 119)

I nästa husförhörslängde har sockenskräddaren Petter Grandin född 1777 tagit över Åbyholm tillsammans med sin familj. Men där bor även smeden Hans Uhr född 1781 med familj mfl.
(Vallentuna (AB) AI:10b (1814-1820) Bild 920 / sid 86)

Och i nästa husförhörslängd har Ryttartorpet bytts till Åby dragonboställe. Inte heller det på Åbyholm.
På Åbyholm flyttar nu Häradsdomaren och Rusthållaren Gustaf Larsson född 1784 i Täby in 1808 med fru och barn. 
(Vallentuna (AB) AI:11b (1821-1825) Bild 980 / sid 90)

________________________________________________________________________________

Södra Roslagen

22 oktober 1986

Ann-Marie Elisabet Fröderberg född 10/4 1950 i Enskede - död 10/12 2013 i Vallsta, Bollnäs kn
Gift 29/10 1977
Anders Åke Fröderberg född 13/4 1946 i Brännkyrka församling - död 27/4 2015 i Arbrå-Undersvik, Bollnäs kommun.
Två barn.

Läs mer om Åbyholm här och här