Wikipedia:
var en uppländsk storman, som på 1000-talet ägde stora jordegendomar i Vallentuna hundare. Jarlabanke är en av de första personer från Sverige om vilka vi har någorlunda utförliga upplysningar som enbart är kända från inhemskt källmaterial.
Hans föräldrar var Ingefast Östensson och Jorun. Estrid Sigfastsdotter* var hans farmor.
Han kan också ha spelat en viktig roll för den lokala sjökrigsorganisationen, ledungen.
Jarlabanke lät utgående från Täby bana väg och bygga broar, dels åt väster mot Sollentuna hundare, dels åt öster mot Roslagen. Vid broarna minner stenar om Jarlabanke och medlemmar i hans släkt.
Hans föräldrar var Ingefast Östensson och Jorun. Estrid Sigfastsdotter* var hans farmor.
Han kan också ha spelat en viktig roll för den lokala sjökrigsorganisationen, ledungen.
Jarlabanke lät utgående från Täby bana väg och bygga broar, dels åt väster mot Sollentuna hundare, dels åt öster mot Roslagen. Vid broarna minner stenar om Jarlabanke och medlemmar i hans släkt.
Han nämns på ett antal runstenar (Jarlabankestenarna) i trakten. Intill den 150 meter långa konstruktionen som bär hans namn, Jarlabankes bro, i Täby kyrkby lät han resa flera runstenar.
Jarlabankes egen gård,
Jarlabankes egen gård,
Hagby, låg troligen vid nuvarande Täby prästgård.
I syfte att stärka sitt grepp över områdena norrut, den del av hundaret som till en början låg utanför hans maktområde, anlade Jarlabanke en tingsplats nära Vallentuna kyrka.
Till minnet av detta lät han resa en runsten med ristningen:
”Jarlabanke lät resa denna sten efter sig, medan han ännu levde. Han ägde ensam hela Täby. Gud hjälpe hans själ".
Ingefast Östensson
ska ha haft två fruar. Jarlabankes mor Jorun var frilla till Ingefast men uppgraderades till hustru, enligt uppgift i Lexerius Glenn, Stockholms universitet: Jarlabanke, U 150, en runsten för mycket.
Jarlabanke hade, enligt samma källa, kommit över makten och ägorna på ett sätt som skulle kunna i frågasättas, varför det var tvunget att låta rista många stenar där han höjer sig själv över alla tvivel. Nåväl, ingen vet väl idag hur det var med den saken.
ska ha haft två fruar. Jarlabankes mor Jorun var frilla till Ingefast men uppgraderades till hustru, enligt uppgift i Lexerius Glenn, Stockholms universitet: Jarlabanke, U 150, en runsten för mycket.
Jarlabanke hade, enligt samma källa, kommit över makten och ägorna på ett sätt som skulle kunna i frågasättas, varför det var tvunget att låta rista många stenar där han höjer sig själv över alla tvivel. Nåväl, ingen vet väl idag hur det var med den saken.
Sistnämnda uppgift har flera forskare ansett ej böra fattas bokstavligen. Denna sten står nu på Vallentuna kyrkogård men låg tidigare som tröskel i Vallentuna kyrkas vapenhus.
De övriga fyra stenar, på vilka Jarlabanke uppger sig äga Täby, har inbördes nästan helt likalydande inskriptioner. Två av dem står omkring 11/2 km norr om Täby kyrka vid vägen mellan Täby och Vallentuna. Av de båda övriga finns den ena vid Danderyds kyrka, den andra vid Fresta kyrka, båda Sth. De anses ha flyttats dit och ursprungligen varit placerade invid stenarna mellan Täby och Vallentuna, där tydligen den "bro" — en vägbank över sankmark — finnes som Jarlabanke på alla dessa fyra stenar uppger sig ha anlagt "för sin själ".
De övriga fyra stenar, på vilka Jarlabanke uppger sig äga Täby, har inbördes nästan helt likalydande inskriptioner. Två av dem står omkring 11/2 km norr om Täby kyrka vid vägen mellan Täby och Vallentuna. Av de båda övriga finns den ena vid Danderyds kyrka, den andra vid Fresta kyrka, båda Sth. De anses ha flyttats dit och ursprungligen varit placerade invid stenarna mellan Täby och Vallentuna, där tydligen den "bro" — en vägbank över sankmark — finnes som Jarlabanke på alla dessa fyra stenar uppger sig ha anlagt "för sin själ".
 |
| Ingen vet hur de faktiskt såg ut när de byggde vägar och broar. Bild ur tv-serien Vikings. |
Maud Eklbad skriver om jarlabanke i Historiehuset
JARLABANKE
Av Maud Ekblad
Eftersom Estrid, numera känd, är Jarlabankes farmor vill jag också ägna en del tid till vem Jarlabanke var. Kommer man att hitta hans skelett bland de utgrävningar som görs?
Vad betyder namnet Banke?
Härledning: Ett fornnordiskt namn med oviss betydelse.
Förekomst: Ovanligt
 |
| Kanske kan man tro att de bygger broar och vägar här? Bild ur tv-serien Vikings |
Vad betyder namnet Jarl?
Härledning: Ett fornsvenskt namn som betyder förnäm, fri man, senare även hövding.
Förekomst: Mindre vanligt
Jarlabanke var en uppländsk hövding som var född ca 1030 och levde omkring mitten av 1000-talet. Han ska ha dött ca 1080, 1090 e Kr, när han var i 50-årsåldern.
Förmodligen har han haft sin huvudgård i Täby, men ägt jord även i andra byar, bl a Hagby och Broby.
I Broby står farfaderns, Östens, minnessten.
Jarlabanke reste runstenar efter sig själv, medan han ännu levde, minst sex stycken, och på dem kan man läsa att han ägnade sig åt brobyggen och vägröjning.
Jarlabankesläkten har varit en mäktig stormannaätt, men på deras 15 uppländska runristningar som vi känner till nämns inga vikingafärder, varken i öster- eller i västerled.
I stället för krigiska vikingatåg är det väg- och brobyggen som nämns.
Att de var gudfruktiga förstår man av de böner och andra kristna formuleringar som nämns.
Den enda utlandsresa som nämns på Jarlabankesläktens runstenar är en pilgrimsfärd till Jerusalem, som Jarlabankes farfar Östen gjorde.
Av Jarlabankesläkten känner vi fyra generationer. Det är den mest kända vikingatida familj i våra dagar.
 |
| Jarlabankes bro i Täby kyrkby |
Jarlabankesläkten är känd för sina runstenar.
Utifrån spridningen på runstenarna kan man se ungefär i vilket område släkten varit aktiv.
Jarlabankesläktens brostenar ringar in ett område kring södra Vallentunasjön.
Broby verkar ligga i centrum av detta område, men det ursprungliga namnet på gården är Såsta.
Det unika med Broby bro är att det är den enda platsen i Sverige där man har kunnat knyta runstenstexter till gravfynd.
Gravfältet där bör betraktas som gården Såstas första kristna begravningsplats under en period då gemensamma kyrkogårdar ännu inte fanns här.
Runstenarna U 135, U136 och U 137 är funna intill sina ursprungsplatser. De tre stenarna är placerade intill undersökningsområdet vid Broby.
U 135 är rest av sönerna Ingefast, Östen och Sven sedan fadern Östen dött i Grekland.
Stenen, som nämner anläggandet av både hög och en bro, har varit rest vid nordvästra brofästet. Det är alldeles intill den hög som funnits markerad på en karta från 1720-talet.
Runstenen, bron och den på runstenen omnämnda högen är alltså mycket nära i tid.
U 137 står på andra sidan Gullån. Det är den äldsta stenen, den som är rest efter sonen Gag.
I Broby har tre runstenar hittats: U 138, U 139 och U 140.
U 138 är ett fragment som påträffades av Richard Dybeck i slutet av 1800-talet i botten av en gödselstack men den är borta nu.
U 139 återfanns inmurad i en byggnad i Broby by. Är en fragmentarisk sten.
U 140 återfinns inmurad i en byggnad i Broby by. Är en fragmentarisk sten men är en säker Jarlabankesten rest efter en man som dog i "Grekland".
U150 Jarlabankes förste son Sven som också tycks avlida i unga år. Han nämns endast på denna sten. Runstenen dateras till perioden Pr2 (ca 1020-1050) "Jarlabanke och Fastvi lät resa stenarna efter Sven, sin son.
U 164 täby tä. "Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han ännu levde, och han gjorde denna bro för sin själ, och ensam ägde han hela Täby. Gud hjälpe hans själ."
U 165 "Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han levde, och han gjorde denna bro för sin själ. ... ägde hela Täby."
På U 212 vid Vallentuna kyrka meddelar han att han äger hela (Vallentuna) hundare, vilket betyder att han förmodligen var byhövding där.
Vallentuna hundare var betydligt större på den tiden ä nu och omfattade bla Täby socken.
På samma runsten står det också att han anlagt en tingsplats - på platsen där runstenen ursprungligen stått.
Det är första gången begreppet hundare används i en svensk källa. Hur stort ett hundare var vet man inte, men man antar att det var en stor yta.
Jarlabanke gifter sig två gånger.
Först med Fastvi. När hon dör gifter han sig med Kättilö.
Han får minst två barn, Sven och Ingefast.
Jarlabanke såg till att bygga en bro.
Han bodde troligen utefter vägen öster om Vallentunasjön, ungefär samma sträckning som Kyrkvägen har nu. Omkring en kilometer norr om Täby fanns en träskmark som man var tvungen att passera.
Jarlabankes bro är inte någon bro, utan en utfylld sankmar. Jarlabanke såg till att det gick att ta sig torrskodd över denna sankmark.
Är man släkt?
De DNA-analyser som utfördes på de tre individerna är gjorda på mitokondrie-DNA. Det var släktskapet på mödernet (mor, mormor, mormorsmor osv) som kontrollerades.
A3 - äldre kvinna (läs: Estrid)
A8 - yngre pojke som undersöktes 1995 och
A1087 - yngre pojke som undersöktes 2007
På frågan om den gamla kvinnan (läs: Jarlabankes farmor) var släkt på mödernet med något av barnen, visade resultatet att DNA-strukturerna mellan dessa individer var så avvikande att de inte kunde vara släkt.
Så när allt kommer kring så är religionssikftet under Jarlabankes tid det viktigaste. han lät resa runstenar med kristet innehåll. Släkten övergav det gamla "hedniska" gravfältet för en kristen gravvård. De nya gravarna anlades längs den dåvarande vägen där de kunde ses av förbipasserande. Jarlabanke byggde bro över ån invid gravfältet. Detta var en kristen gärning.
WikipediaEstrid Sigfastsdotter,
var en inflytelserik kvinna som levde på 1000-talet i Broby bro i dagens
Täby kyrkby i Täby kommun; hennes livstid kan genom runinskrifter bestämmas till omkring 1020–1080. Hennes kvarlevor är ett av Sveriges äldsta skelettfynd som identifierats och kunnat namnges. Hon är en av de första kända kristna i Sverige, och just tack vare detta finns hon bevarad eftersom man oftast brände sina döda före kristendomens intåg.
Estrids kvarlevor förmodas vara ett av de tre skelett som länsmuseets arkeologer hittade på en tidigare okänd, tusen år gammal begravningsplats vid Broby bro i Täby kyrkby 1995. Platsen var känd sedan tidigare för sina runstenar och var redan då klassad som fornlämning. Upptäckten gjordes av en arkeolog som bevakade ett vägbygge alldeles intill en plats där tidigare funnits en gravhög (kenotaf) för Estrids förste make Östen och ett av deras barn.
Arkeologerna hittade skeletten från en äldre man, en äldre kvinna och en pojke som varit omkring tio år då han begravdes. Runstenar som står i närheten gjorde att man drog slutsatsen att det var Jarlabankesläktens gravfält som man hittat och att kvinnan var den mäktiga Estrid som låtit resa flera runstenar i trakten.
Estrids liv
Estrids liv har rekonstruerats av arkeologer, som gjort tolkningar utifrån arkeologiskt material, men även antaganden baserade på en lång kedja av indicier, som inte med säkerhet kan källbeläggas.
Estrid föddes på gården Snåttsta i Markim. Hennes far Sigfast var rik, mäktig, inflytelserik och en av kung Olof Skötkonungs närmaste män [källa behövs].
Täby kyrkby i Täby kommun; hennes livstid kan genom runinskrifter bestämmas till omkring 1020–1080. Hennes kvarlevor är ett av Sveriges äldsta skelettfynd som identifierats och kunnat namnges. Hon är en av de första kända kristna i Sverige, och just tack vare detta finns hon bevarad eftersom man oftast brände sina döda före kristendomens intåg.
Estrids kvarlevor förmodas vara ett av de tre skelett som länsmuseets arkeologer hittade på en tidigare okänd, tusen år gammal begravningsplats vid Broby bro i Täby kyrkby 1995. Platsen var känd sedan tidigare för sina runstenar och var redan då klassad som fornlämning. Upptäckten gjordes av en arkeolog som bevakade ett vägbygge alldeles intill en plats där tidigare funnits en gravhög (kenotaf) för Estrids förste make Östen och ett av deras barn.
Arkeologerna hittade skeletten från en äldre man, en äldre kvinna och en pojke som varit omkring tio år då han begravdes. Runstenar som står i närheten gjorde att man drog slutsatsen att det var Jarlabankesläktens gravfält som man hittat och att kvinnan var den mäktiga Estrid som låtit resa flera runstenar i trakten.
Estrids liv
Estrid föddes på gården Snåttsta i Markim. Hennes far Sigfast var rik, mäktig, inflytelserik och en av kung Olof Skötkonungs närmaste män [källa behövs].
Estrid var fortfarande bara en tonåring då hon gifte sig med Östen. Paret bodde på gården Såsta vid nutidens Broby bro. De fick flera barn. Deras förstfödde son Gag dog när han bara var fyra-fem år gammal. Tio år senare reste Östen på pilgrimsresa till Jerusalem men dog någonstans i Grekland (Bysans), dvs. i det Östromerska riket.
Vid ängen nedanför gården, Broby bro, hedrade Estrid sin make med att uppföra den tidigare nämnda gravhögen. Estrid var då 30 år, änka och ensamstående flerbarnsmor.
Ganska snabbt efter Östens död gifte Estrid sig för andra gången, maken var änklingen Ingvar. Hon flyttade till hans gård i Harg i nuvarande Skånela socken, en dryg mil nordväst om Såsta. Estrid och Ingvar fick under åren flera barn och levde ett gott liv. När Estrid var runt 50 år dog Ingvar och hon flyttade tillbaka till Såsta, som då drevs av hennes äldste son Ingefast.
Estrid reste ett antal runstenar och har under en pilgrimsresa till södra Europa lämnat spår efter sig i Benediktinerklostret i Reichenau på en ö i Bodensjön i södra Tyskland. Hon blev runt 60–75 år gammal och med åren en mycket betydelsefull person i Täby- och Vallentunabygden.
Estrids barn
Fyra kända söner som föddes i Estrids första äktenskap med Östen:
Gag dog som barn
Ingefast gift med Ragnfrid. Fick vid tidig ålder sonen Jarlabanke med frillan Jorun, som han gifte sig med efter Ragnfrids död.
Östen
Sven
I Estrids andra äktenskap, med Ingvar i Harg fick hon ytterligare tre kända söner:
Sigvid
Ingvar
Jarlabanke (icke att förväxla med den kände Jarlabanke, som föddes ungefär samtidigt och som var Estrids barnbarn.)
Styvbarn
Ragnvald (Ingvars son)
Estrid födde troligtvis både söner och döttrar, men döttrarna nämns aldrig på runstenarna och förblir därmed okända.
Estrid nämns på två av stenarna vid Broby bro i Karby, Täby kommun. På en av dem (U 136) heter det:"Estrid lät resa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland.".
På den andra (U 137) heter det:"Östen och Estrid reste stenarna efter Gag (?), sin son".
På en av Snåttstastenarna (U 329) heter det:"Inga lät resa dessa stenar efter Ragnfast, sin man. Han var broder till Gyrid och Estrid".
Estrid nämns i sex kända runinskrifter.runstenar i trakten.
Ganska snabbt efter Östens död gifte Estrid sig för andra gången, maken var änklingen Ingvar. Hon flyttade till hans gård i Harg i nuvarande Skånela socken, en dryg mil nordväst om Såsta. Estrid och Ingvar fick under åren flera barn och levde ett gott liv. När Estrid var runt 50 år dog Ingvar och hon flyttade tillbaka till Såsta, som då drevs av hennes äldste son Ingefast.
Estrid reste ett antal runstenar och har under en pilgrimsresa till södra Europa lämnat spår efter sig i Benediktinerklostret i Reichenau på en ö i Bodensjön i södra Tyskland. Hon blev runt 60–75 år gammal och med åren en mycket betydelsefull person i Täby- och Vallentunabygden.
Estrids barn
Fyra kända söner som föddes i Estrids första äktenskap med Östen:
Gag dog som barn
Ingefast gift med Ragnfrid. Fick vid tidig ålder sonen Jarlabanke med frillan Jorun, som han gifte sig med efter Ragnfrids död.
Östen
Sven
I Estrids andra äktenskap, med Ingvar i Harg fick hon ytterligare tre kända söner:
Sigvid
Ingvar
Jarlabanke (icke att förväxla med den kände Jarlabanke, som föddes ungefär samtidigt och som var Estrids barnbarn.)
Styvbarn
Ragnvald (Ingvars son)
Estrid födde troligtvis både söner och döttrar, men döttrarna nämns aldrig på runstenarna och förblir därmed okända.
Estrid nämns på två av stenarna vid Broby bro i Karby, Täby kommun. På en av dem (U 136) heter det:"Estrid lät resa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland.".
På den andra (U 137) heter det:"Östen och Estrid reste stenarna efter Gag (?), sin son".
På en av Snåttstastenarna (U 329) heter det:"Inga lät resa dessa stenar efter Ragnfast, sin man. Han var broder till Gyrid och Estrid".
Estrid nämns i sex kända runinskrifter.runstenar i trakten.
 |
| Bild ur tv-serien Vikings. |
Omkring 1050 lät Jarlabanke bygga en bro eller snarare en vägbank vid den södra gränsen till sina ägor. Bron var 150 meter lång, 6½ meter bred och ledde över ett våtmarksområde. Utmed bron reste han fyra runstenar. Två av dessa står ännu kvar.
Jarlabankes bro uppmärksammades redan på 1600-talet av fornforskare och är sedan dess av de mest omtalade runstensmonumenten i Sverige. På en teckning från 1700 ser man att det står stenrader på ömse sidor om bron.
Idag står två runstenar i den norra änden och en del mindre stenar flankerar vägen. Ursprungligen har det också stått två runstenar vid brons södra ände. De flyttades redan på medeltiden till Danderyds och Frestas kyrkor, där de fortfarande kan studeras.
Jarlabanke föddes omkring 1035 och blev kanske 60 år. Sin runstensbro lät han bygga när han var i 20-årsåldern. Hans mäktiga släkt reste många runstenar och med deras hjälp kan vi rita Jarlabankes släktträd. Jarlabankes tidevarv var en period på hundra år. Det började med farmor Estrid omkring år 1000 och slutade 100 år senare med Jarlabankes barn.
Jarlabanke själv var noga med att påpeka hur mäktig han var och han reste flera runstenar till sitt eget minne. Inskrifterna på alla fyra stenarna är nästan likalydande. Det står att Jarlabanke lät resa dem efter sig själv medan han levde och att han ensam ägde hela Täby. Hans gård kan ha legat nära där Täby kyrka nu ligger.
En diskussion på nätet kring en artikel i Vallentuna kommuninformation i början av 1970-talet.
' xlink:href='%23b'/%3e%3cuse fill='black' filter='url(%23c)' xlink:href='%23b'/%3e%3cpath fill='white' d='M12.162 7.338c.176.123.338.245.338.674 0 .43-.229.604-.474.725a.73.73 0 01.089.546c-.077.344-.392.611-.672.69.121.194.159.385.015.62-.185.295-.346.407-1.058.407H7.5c-.988 0-1.5-.546-1.5-1V7.665c0-1.23 1.467-2.275 1.467-3.13L7.361 3.47c-.005-.065.008-.224.058-.27.08-.079.301-.2.635-.2.218 0 .363.041.534.123.581.277.732.978.732 1.542 0 .271-.414 1.083-.47 1.364 0 0 .867-.192 1.879-.199 1.061-.006 1.749.19 1.749.842 0 .261-.219.523-.316.666zM3.6 7h.8a.6.6 0 01.6.6v3.8a.6.6 0 01-.6.6h-.8a.6.6 0 01-.6-.6V7.6a.6.6 0 01.6-.6z'/%3e%3c/g%3e%3c/svg%3e){kind=small}
' xlink:href='%23b'/%3e%3cuse fill='black' filter='url(%23c)' xlink:href='%23b'/%3e%3cpath fill='url(%23d)' d='M3 8.008C3 10.023 4.006 14 8 14c3.993 0 5-3.977 5-5.992C13 7.849 11.39 7 8 7c-3.39 0-5 .849-5 1.008'/%3e%3cpath fill='url(%23e)' d='M4.541 12.5c.804.995 1.907 1.5 3.469 1.5 1.563 0 2.655-.505 3.459-1.5-.551-.588-1.599-1.5-3.459-1.5s-2.917.912-3.469 1.5'/%3e%3cpath fill='%232A3755' d='M6.213 4.144c.263.188.502.455.41.788-.071.254-.194.369-.422.371-.78.011-1.708.255-2.506.612-.065.029-.197.088-.332.085-.124-.003-.251-.058-.327-.237-.067-.157-.073-.388.276-.598.545-.33 1.257-.48 1.909-.604a7.077 7.077 0 00-1.315-.768c-.427-.194-.38-.457-.323-.6.127-.317.609-.196 1.078.026a9 9 0 011.552.925zm3.577 0a8.953 8.953 0 011.55-.925c.47-.222.95-.343 1.078-.026.057.143.104.406-.323.6a7.029 7.029 0 00-1.313.768c.65.123 1.363.274 1.907.604.349.21.342.44.276.598-.077.18-.203.234-.327.237-.135.003-.267-.056-.332-.085-.797-.357-1.725-.6-2.504-.612-.228-.002-.351-.117-.422-.37-.091-.333.147-.6.41-.788z'/%3e%3c/g%3e%3c/svg%3e){kind=small}
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar