Krögarparet
Matts Åhström och Catharina Nyman
Catharina Mattsdotter Nyman
ska enligt sin dödsnotis ha varit född 1712 i Rasbo, Uppsala län. Jag hittar henne inte i födelseboken (som är extremt svårläst) och inte heller i Rasbokil, Uppsala län.
Namnet Nyman förbryllar. Det finns förvisso en släkt Nyman i Finland som senare kom till Sverige men jag dras mera åt att hennes far var en indelt soldat.
Centrala Soldatregistret ger vid handen att Nyman var ett soldatnamn i just Rasbo. Registret är inte komplett men den soldat som åldersmässigt skulle kunna vara Catharinas far är Johan Nyman antagen som soldat i Västerberga, Rasbo kompani 1718. Dessvärre dog han året därpå 1719. Om han var Catharinas far så blev hon alltså faderslös vid sju års ålder. Dessutom heter han inte Mats vilket hennes far bör ha gjort.
Det kan ha funnits en soldat Matts Nyman men det kan också vara så att hon fick en ny pappa och det kan vara hur fel som helst alltsammans. Mysteriet är alltså olöst. Av hennes eftermäle får man bara veta att hon tjänstgjort - troligen som piga - först i Rasbo och sedan i Uppsala innan hon gifte sig 35 år gammal.
Matts Andersson Åhström
Den 6 april 1713 föddes Matts Andersson i Fiskeså, Närtuna, Stockholms län. Han var son till mjölnaren Anders Mattsson och hustrun Maria Månsdotter. Det finns ingen husförhörslängd i Närtuna förrän 1744 och då är familjen inte längre kvar i Fiskeså. Jag kan därför inte följa gossen genom uppväxtåren. Av hans eftermäle får vi veta att han stannade i föräldrahemmet tills han var 17 år gammal. Då for han till Stockholm och blev slaktaredräng, ett yrke han försörjde sig på i 17 år. Hur han träffade Catharina får vi troligen aldrig veta.
Bröllop 1747
Men de gifte sig 1747. Frågan är var. Jag hittar ingen vigselnotis i vare sig Rasbo eller Närtuna och i Vallentuna, dit de småningom kom, finns överhuvud taget ingen vigselbok för 1747.
Vallentuna (AB) AI:1 (1729-1750) Bild 132 / sid 124 |
Veda krog var en krog med anor.
Krog på 1700-talet |
Det var när de flyttade som det blev möjligt för Matts Andersson, 36, och Catharina Nyman, 37, att ta över Veda krog. Han kallas därmed krögare i husförhörlängden och passar på att byta efternamn till Åström. Det kunde man göra lite hur som helst på den tiden. Så småningom smög han även in ett h i namnet och blev Åhström.
Två år senare har de en piga, Märta Johansdotter från Frösunda, född 1738, Ytterligare något år senare finns även flickan Lena i hushållet. Hon kan ha varit ett barnhusbarn från Stockholm som makarna tagit hand om mot ersättning. Det var ett vanligt sätt att dryga ut hushållskassan och samtidigt - i bästa fall - få billig arbetskraft.
År 1754 sjunger Veda krog på sista versen. Utan någon vidare förklaring stängs den helt enkelt.
Skopa krog
I stället öppnar Skopa krog i Veda av krögarparet Åhström/Nyman.
Det är oklart om det rör sig om samma krog som bara bytte namn eller om Matts och Catharina helt enkelt fått tillgång till en bättre stuga och helt enkelt flyttade sin affärsrörelse.
Var i all världen låg Skopa krog?
Den frågan lade jag ut i Uno Skölds facebookgrupp "Så var det förr i Vallentuna". Och jag fick svar!
Carl Grefberg
skrev att han tyckte sig ha sett på en gammal karta att det låg en krog närmare brofästet i Veda.
Han letade fram kartan här intill hos Lantmäteriet. På den ser man att Storsjön var betydligt större då.
- Den har sänkts två gånger, berättade han.
Och vid Vedavikens strand finns faktiskt en plats som kallas "Skopan". Det känns därför som att det är troligast att Skopa krog låg där.
Mats Hellsten
lyckades få fatt i en historisk karta och även på den kan man se såväl Skopan som Storsjön på 1700-talet.
Det var himla bussigt. Varmt tack båda!
https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=8&sd_base=lm01&sd_ktun=0003lelu&mdat=20160928224857835580&fbclid=IwAR3dnRFM25rtrHlZOo43bHG7bJCx0eObrW-qDQIdQVVXG6X5MRvpVY8sIc0
Renée Paulsson berättade:
- Det låg en Veda krog mitt emot infarten till veda golfbana, där gick gamla landsvägen förbi och de stackare som skulle till galgbacken lite längre bort fick sin sista sup där, För 20 år sedan så stod ett senare placerat herbre just där på höjden där krogen skulle ha legat.
Spännande med närhistoria.
Och när jag frågade efter galgbacken skrev hon:
- Gamla landsvägen går förbi Vedalund och norr om där någonstans låg galgbacken, kanske så är det där det är utmärkt (R) på kartan.
Spännande!
Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 49 / sid 36 |
Skopa krog
Matts Åström och hans hustru Catharina Nyman slog alltså upp portarna till Skopa krog i Veda 1754-1755. Till sin hjälp hade de flickan Lena Step från Täby född 1742 och pigan Maria Persdotter. Det är sannolikt helt andra flickor än de två i föregående husförhörslängd.
Men säg den glädje som varar beständigt.
Lindholmens herrgård eller slott ägdes då av en baron Cederhielm. Han var en mycket mäktig man och när han den 8 september 1755 befallde krögaren på Skopa krog att komma till Lindholmen var det bara för Matts Åhström att ge sig iväg.
Lindholmens gård på 1700-talet |
Lindholmens herrgård eller slott ägdes då av en baron Cederhielm. Han var en mycket mäktig man och när han den 8 september 1755 befallde krögaren på Skopa krog att komma till Lindholmen var det bara för Matts Åhström att ge sig iväg.
Släkten Cederhielm hade ägt Lindholmen sedan den 1708 kom i riksrådet Josias Cederhielms (1673-1729) ägo. Han och hans hustru Anna Åkerhielm hade sonen Carl Wilhelm Cederhielm (1705-1769).
I brist på vetande - ingen Cederhielm står inskriven för Lindholmen i husförhörslängden aktuellt år - gissar jag att det var sonen Cederhielm som 1755 styrde och ställde på gården. Han var trots allt både friherre och kammarherre och hade åren 1734-1746 dessutom varit riksdagsman. Som om det inte vore nog så hade han också varit med och grundat Svenska Vetenskapakademin. Det var med andra ord inte läge för Matts Åhström att ifrågasätta befallningen. Vad ärendet gällde vet vi inte men prästen i Vallentuna beskriver dramat i kyrkoboken.
Det var på hemvägen det hände. När krögare Åhström skulle visa roddarna vägen reste han sig i båten, tappade balansen och föll baklänges i ekstocken. Som om det inte vore nog föll han dessutom över bord och sjönk som en sten till sjöns botten.
De två medhjälparna hade inte en chans att rädda honom, skriver prästen. Det gick helt enkelt för fort! Man fick vara glad åt att krögare Åhström efter "flitigt eftersökande efter middagen överhuvud taget återfanns". Det är för övrigt inte troligt att någon av dem kunde simma.
Olyckan blev ett fall för polisen. Söndagen den 14 september samlades de inblandade med kronolänsman Ringström och Sockenmännen för att gå igenom händelseförloppet. Baron Cederhielm hade skrivit ett intyg om att krögare Åhström den dagen varit spik nykter. Hans båda följeslagare rannsakades men både Länsman och Kronobefallningsmannen konstaterade att det rörde sig om en olyckshändelse, Det fanns därför inget hinder för en anständig begravning. Krögare Matts Åströms liv var därmed efter 42 år över.
Ensam kvar stod Catharina efter åtta års äktenskap. Som tur var hade hon inga barn att ensam dra försorg om. Det långa äktenskapet hade inte resulterat i någon "livsfrukt", som prästen skriver.
Hon blev kvar en tid på Skopa krog men lämnade småningom över till en ny krögare. Själv flyttade hon till Tillerbäcken i Bällsta. Där fanns också en krog - mitt emot Ullgrens salladsodlingar - och den tog hon nu, 45 år gammal, ensam hand om. Plötsligt var hon krögare själv och inte bara hustru.
Tillerbäcks krog
var också en krog med mycket gamla anor. Torpet Tillerbäck fanns tidigare men från och med 1739 var där även en krog.
De flesta krögare hade genom åren förvisso varit män uppbackade av såväl hustru som drängar och pigor men det finns också ett och annat spännande fruntimmer i hävderna, krögerskor som måste ha haft tämligen segt skinn på näsan. Och vi ska snart få veta varför...
1744-1748 hittar jag:
Gardessoldaten Flodströms hustru som krögerska på Tillebäcken. Något eget namn fick hon inte i kyrkoboken. Maken går emellertid att hitta då han hade varit soldat i "kungens eget regemente" men fått avsked (läs: dött). Hustrun måste därför försörja sig och då var krögerska tydligen ett möjligt yrke. För kvinnor rådde annars yrkesförbud i de flesta yrken som kunde utföras av män.
Enkan Lisa Maja Schagerlin
dyker upp som krögerska i Tillerbäcken 1751. Det kan vara samma kvinna. Det kan också vara en annan. Lisa Maja hade åtminstone en del problem av för oss okänd art och prästen i Vallentuna var inte förtjust. Han skrev i husförhörslängden:
- Krökerskan Enkan Lisa Maja Schagerlin född i Närke 1711 kom hit till församlingen 1749 men kunde inte förmås till Catechesförhör.
Det var förstås något alldeles oerhört. Alla var tvungna att låta sig förhöras om Catechesen. Det var därför prästerna alls förde husförhörslängderna. Man skulle kunna och förstå sin Cateches och alla var tvungna att genomgå förhör med prästen varje år.
Ingen vet varför Lisa Maja vägrade eller hur det påverkade hennes försörjning. Hennes papper var nämligen inte i ordning i och med att hon saknade rästbetyg vilket troligen ställde till det för henne.
- Till slut fick hon dock sitt prostbevis från Solna den 8 april 1752, skriver prästen.
Lisa Maja blev därmed skriven som krögerska i Tillerbäcken. Hon blev kvar till 1757 då hon i stället tog över Nykrogen i Rickeby. Hon efterträddes i Tillerbäcken av Matts Åhströms änka, krögerskan Catharina Nyman!
I brist på vetande - ingen Cederhielm står inskriven för Lindholmen i husförhörslängden aktuellt år - gissar jag att det var sonen Cederhielm som 1755 styrde och ställde på gården. Han var trots allt både friherre och kammarherre och hade åren 1734-1746 dessutom varit riksdagsman. Som om det inte vore nog så hade han också varit med och grundat Svenska Vetenskapakademin. Det var med andra ord inte läge för Matts Åhström att ifrågasätta befallningen. Vad ärendet gällde vet vi inte men prästen i Vallentuna beskriver dramat i kyrkoboken.
Det var på hemvägen det hände. När krögare Åhström skulle visa roddarna vägen reste han sig i båten, tappade balansen och föll baklänges i ekstocken. Som om det inte vore nog föll han dessutom över bord och sjönk som en sten till sjöns botten.
De två medhjälparna hade inte en chans att rädda honom, skriver prästen. Det gick helt enkelt för fort! Man fick vara glad åt att krögare Åhström efter "flitigt eftersökande efter middagen överhuvud taget återfanns". Det är för övrigt inte troligt att någon av dem kunde simma.
Olyckan blev ett fall för polisen. Söndagen den 14 september samlades de inblandade med kronolänsman Ringström och Sockenmännen för att gå igenom händelseförloppet. Baron Cederhielm hade skrivit ett intyg om att krögare Åhström den dagen varit spik nykter. Hans båda följeslagare rannsakades men både Länsman och Kronobefallningsmannen konstaterade att det rörde sig om en olyckshändelse, Det fanns därför inget hinder för en anständig begravning. Krögare Matts Åströms liv var därmed efter 42 år över.
Ensam kvar stod Catharina efter åtta års äktenskap. Som tur var hade hon inga barn att ensam dra försorg om. Det långa äktenskapet hade inte resulterat i någon "livsfrukt", som prästen skriver.
Hon blev kvar en tid på Skopa krog men lämnade småningom över till en ny krögare. Själv flyttade hon till Tillerbäcken i Bällsta. Där fanns också en krog - mitt emot Ullgrens salladsodlingar - och den tog hon nu, 45 år gammal, ensam hand om. Plötsligt var hon krögare själv och inte bara hustru.
Tillerbäcks krog
var också en krog med mycket gamla anor. Torpet Tillerbäck fanns tidigare men från och med 1739 var där även en krog.
De flesta krögare hade genom åren förvisso varit män uppbackade av såväl hustru som drängar och pigor men det finns också ett och annat spännande fruntimmer i hävderna, krögerskor som måste ha haft tämligen segt skinn på näsan. Och vi ska snart få veta varför...
1744-1748 hittar jag:
Gardessoldaten Flodströms hustru som krögerska på Tillebäcken. Något eget namn fick hon inte i kyrkoboken. Maken går emellertid att hitta då han hade varit soldat i "kungens eget regemente" men fått avsked (läs: dött). Hustrun måste därför försörja sig och då var krögerska tydligen ett möjligt yrke. För kvinnor rådde annars yrkesförbud i de flesta yrken som kunde utföras av män.
Enkan Lisa Maja Schagerlin
dyker upp som krögerska i Tillerbäcken 1751. Det kan vara samma kvinna. Det kan också vara en annan. Lisa Maja hade åtminstone en del problem av för oss okänd art och prästen i Vallentuna var inte förtjust. Han skrev i husförhörslängden:
- Krökerskan Enkan Lisa Maja Schagerlin född i Närke 1711 kom hit till församlingen 1749 men kunde inte förmås till Catechesförhör.
Det var förstås något alldeles oerhört. Alla var tvungna att låta sig förhöras om Catechesen. Det var därför prästerna alls förde husförhörslängderna. Man skulle kunna och förstå sin Cateches och alla var tvungna att genomgå förhör med prästen varje år.
Ingen vet varför Lisa Maja vägrade eller hur det påverkade hennes försörjning. Hennes papper var nämligen inte i ordning i och med att hon saknade rästbetyg vilket troligen ställde till det för henne.
- Till slut fick hon dock sitt prostbevis från Solna den 8 april 1752, skriver prästen.
Lisa Maja blev därmed skriven som krögerska i Tillerbäcken. Hon blev kvar till 1757 då hon i stället tog över Nykrogen i Rickeby. Hon efterträddes i Tillerbäcken av Matts Åhströms änka, krögerskan Catharina Nyman!
Prästbetyg
Samlande beteckning för av kyrkoherdeämbetet utfärdade intyg, som grundade sig på uppgifterna i kyrkboken. Från 1824 förekom också benämningar som prästbetyg, prästsbesked eller prästsedel. Innan ämbetsbeviset infördes under självständighetstiden gick prästbevisen också under andra benämningar, beroende på den information som fanns i intyget. Kyrkoherden skulle från och med 1788 samla in prästbetyg i oktober månad från alla inflyttade, så att informationen fanns tillgänglig vid mantalsskrivningen. Uppgifterna skulle också säkerställa att fattiga, sjukliga, vanföra eller vanartiga inflyttade, som kunde belasta församlingens fattigvård, förvisades från församlingen.
Se också:
Intyg som ID-handling som du hittar här.
Wikipedia om krogar:
En krog är från början ett landsvägsvärdshus eller utvärdshus, men blev senare ett enklare näringsställe med utskänkning av öl och brännvin samt servering av husmanskost (även i städer).
På 1700-talskrogen
I Sverige räknades krögeri inte som en borgerlig näring och hade inte ett skrå, vilket gjorde det öppet för både män och kvinnor efter ansökan hos Handelskollegium: från 1731 krävdes en så kallad krogsedel, ett meddelat tillstånd.
På grund av den stora brandfaran kring kök och eldstäder var krogbränder vanliga, och även om varje stad försökte begränsa antalet krogar till det antal som bedömdes nödvändigt, så överskreds detta i praktiken: det officiella antalet krogar i Stockholm skulle enligt bestämmelse år 1731 vara 600, medan det verkliga antalet troligen låg betydligt över 700.
Yrket var kraftigt kvinnodominerat
vid mitten av 1700-talet, då majoriteten av alla krögare i Stockholm var kvinnor. Det rörde sig oftast om änkor vars män dött i krig eller andra personer med försörjningsproblem som drev krogar. De fick krogtillstånd som ett slags fattighjälp.
Catharina Mattsdotter Nyman
tog alltså över Tillebäcks krog efter den kontroversiella Lisa Maja Schagerlin. Hon skötte den själv och tycks inte ha hjälp av någon. Kontakterna med Bällsta gård var dock goda och efter fem år som änka fann Catharina kärleken i den betydligt yngre gårdsfogden på Bällsta Petter Lindberg. Hon var 48 år och han inte ens 30 fyllda när de gifte sig i Vallentuna kyrka i september 1760.
Vigsel
Vallentuna (AB) CI:1 (1749-1791) Bild 121 |
Ett halvår senare, den 17 april 1761, insjuknade krögerskan Catharina Nyman klockan 12 om aftonen i någon sorts häftig bröstfeber och dog knall och fall 49 år gammal.
Maken, den 30-årige änkemannen Petter Lindberg, flyttade strax därpå till Stockholm. Det gjorde även två eller kanske tre av pigorna på Bällsta gård. Det är oklart om de gjorde sällskap för därmed försvinner de in i historiens dimmor och syns inte mer...
Döden
Kyrkoböckerna:
Vallentuna (AB) AI:1 (1729-1750) Bild 113 / sid 105 (Veda krog)
Vallentuna (AB) AI:1 (1729-1750) Bild 132 / sid 124 (Veda krog)
Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 22 / sid 9 (Veda krog)
Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 35 / sid 22 (Veda krog)
Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 49 / sid 36 (Skopa krog)
Vallentuna (AB) CI:1 (1749-1791) Bild 109 (krögare Åströms dödsnotis)
Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 69 / sid 56 (Tillerbäcken)
Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 87 / sid 74 (Tillerbäcken)
Vallentuna (AB) AI:2 (1751-1771) Bild 104 / sid 91 (Tillerbäck o Petter Lindberg på Bällsta)
Vallentuna (AB) CI:1 (1749-1791) Bild 21 (vigsel)
Vallentuna (AB) CI:1 (1749-1791) Bild 121 (Catharina död)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar