Komposteringens drottning...

Ingrid Olsson bor inte i Vallentuna. Men hon var ansiktet utåt för Vallentunaföretaget Sörab ett kvarts sekel eller så och är tveklöst komposteringens okrönta drottning...

Lokaltidningen

Vecka 28, 1995

Ingrid är en guru inom miljövården

(VALLENTUNA)

- Vi människor tillhör kretsloppet på samma sätt som flugor och morötter, sa Ingrid Olsson, Sörab, i samband med möte hos Bällsta Villaägareförening för en tid sedan.

- Är det något som kan få en att byta livsstil så är det kompostering.

Sörabs Ingrid Olsson. Foto: Monica Antonsson 1995.

Ingrid Olsson är en guru i sammanhanget. Hon kan allt om kompostering trots att hon en gång missionerade i motsatt riktning. Då arbetade hon på ett miljö- och hälsoskyddskontor som följde lagen och förbjöd kompostering. Nu vet honom – och hela världen – bättre.

Ny lag

- Vi tror att vi är världens härskare men håller på att sabba alltihop. Det var 70-talets renhållningslag som lade grunden till sopbergen, som lärde människan att ta av jorden utan att ge något tillbaka.

Lagarna har numera ändrats för att det som kommer från jorden i möjligaste mån ska läggas tillbaka.

- Kretslopp är egentligen enkelt. Det som faller ner på marken ska helst bli kvar som näring åt nya växter. Låt därför gräsklippet ligga. Ett helt batteri av småkryp tar hand om det i stället. Finns det bara fukt och luft så fungerar det.

Pusselbitar på plats

Det är i samband med kompostering som pusselbitarna faller på plats, menar Ingrid Olsson. I slutänden ska allt bli koldioxid och vatten.

- Trädgårdsavfall blandas med matrester, grönsaksavfall, kött, fisk, kycklingben, krabb- och räkskal. Sedan gör naturen och mikroorganismerna resten.

Det finns en viss risk för råttor och flugor. Komposten ska därför stängas in i en behållare med endast mycket små lufthål. Luktar det illa ska materialet täckas över med något torrt och tråkigt som flis, spån eller strö. Då tappar flugorna intresset.

Djungel

Ingrid Olsson berättade om marknadens många kompostbehållare, en djungel at välja bland för den som är nybörjare.

- Välj en som är stor och snygg. Den bör helst ha två fack så att en kompost kan hållas igång medan en annan mognar. Det spelar ingen roll vilken modell man väljer. Huvudsaken är att skadedjuren inte slipper in. Den som vill kompostera året om måste välja en isolerad behållare.

Det händer mycket i en isolerad varmkompost. Det märks inte minst på värmen som alstras däri. Syre måste föras ner i materialet för att inte illaluktande metangas ska bildas.

Peta med pinne

- Tag en pinne och stick ner i komposten. Då kommer luften till och gör sitt vilket påskyndar processen och hjälper krypen att bryta ner materialet.

Kompostmaterialet i en värmebehållare förvandlas snabbt till mycket näringsrik mull. Så näringsrik är det att den måste blandas ut med minst lika delar vanlig jord för att många växter ska klara chocken. Den bör dessutom mogna ett halvår innan den läggs ut i trädgårdsland och rabatter.

- Man får lugna sig lite, sa Ingrid Olsson. Sedan är det kalas i rabatterna. En sådan jord finns inte att köpa för pengar.

Monica Antonsson  

Ingrid Olsson, miljöutvecklare på Sörab.
Foto: Monica Antonsson 1999. 

Lokaltidningen

Nr 4, 1999
 
Du fyller fem sopbilar per år
 
- Var och en lämnar varje år 300 kg sopor efter sig. Det betyder totalt 21 ton eller fem fulla sopbilar för oss som är här.
Det sa Ingrid Olsson, miljöutvecklare på Sörab när ett 70-tal personer härom kvällen lyssnade till hennes föredrag om kretsloppssamhället.
 

Det var Täby-Vallentuna Trädgårdsförening som hade kallat sina medlemmar och andra intresserade till möte i Sörabs lokaler i Vallentuna. Trädgårdsarbete och miljötänkande går hand i hand och intresset var stort.
 
Sopjobb
Ingrid Olsson berättade engagerat om sopor i största allmänhet och om Sörabs arbete i synnerhet. Söderhalls Renhållningsverks AB, Sörab, ägs av Vallentuna, Upplands Väsby, Sollentuna, Täby, Järfälla, Stockholm, Danderyd, Lidingö, Sundbybergs och Solna kommuner.
 
De producerar totalt 172 000 ton sopor per år varav nästan hälften går till förbränning med energiutvinning i fjärrvärmeverket i Uppsala. Bara 13 procent mest glas och papper källsorteras och 14 procent, 23 000 ton deponeras på Hagbytippen, där Sörab just nu bedriver det mesta av sin verksamhet.
 
Kompostera mera!
- På 70-talet fanns en idé att man skulle kompostera alla sopor som kom till tippen. Batterier och annat miljöfarligt avfall åkte med bland hushållssoporna och sedan ville ingen ha den giftiga jorden. Då började de ansvariga förstå att soporna måste sorteras.
Genom rötning, nedbrytning utan syre, utvinner Sörab i dag biogas på Hagby. Via en sju kilometer lång ledning värmer den centrala Täby till 60 procent. Dessutom komposteras trädgårdsavfall medan glas, aluminium, wellpapp och en del annat sorteras och återanvänds.
 
Inte borta
- Det är lätt att tro att soporna är borta bara för att vi har skickat iväg dem, så att de inte längre syns. Så är det naturligtvis inte. De 23 000 ton sopor som varje år deponeras på Hagby består av all sorts grovsopor som cyklar, textilier, möbler och trädgårdsavfall som helt i onödan kommer till oss i säckar. I framtiden måste vi göra något av det också.
Det blev en hel del diskussion om återvinning, kompostering och – inte minst – producentansvaret för förpackningar som successivt kommer att lagstadgas om.
 
Dags
- Som det är i dag lämnar varje 70-åring 21 ton sopor efter sig. Det håller givetvis inte i längden, sa Ingrid Olsson. Det är dags för ett klokare tänkande och ett vettigare handlande.
Trädgårdsentusiasterna som i väntan på våren värmekomposterar och planerar sina trädgårdar fick årets första frökatalog och några fröpåsar med sig hem innan mötet avslutades. Medlemmarna har redan hunnit bli 150 till antalet sedan starten i november. Nästa gång träffas de den 21 februari för ett gemensamt besök på Rydells lökdriverier.

Monica Antonsson

Ingrid Olsson berättar om sopornas historia i samband med Sörabs 20-års jubileum 1998 när företaget höll sitt årsmöte i Vallentuna kyrka.