 |
| Agne Berg i sin Volvo Duett 1972. Foto: Haga Studios. Vallentuna bildarkiv. |
Åkeriägare
Agne Alfred Berg född 31/8 1900 i Katarina församling
Gift 23/6 1937 med:
Inez Viktoria Blomdahl född 20/9 1916 i Söderby-Karl
Barn:
Gosse född 1937 i Engelbrekts församling, Stockholm
Flicka född 1941 i Engelbrekts församling, Stockholm
Flicka född 1941 i Engelbrekts församling, Stockholm
 |
| Agne Berg 1925 Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv |
flyttar Agne Berg med föräldrar och fyra syskon från Nacka till Vallentuna.
Familjen bosätter sig i Åbyholm där Klas Alfred Berg skrivs som ägare, hemmansägare och nämndeman.
Trots att Klas Alfred Berg kallas ägare står det i husförhörslängden att den 3/4 mtl av Åbyholm där de bor tillhör en Emil Olsson på Normalmstorg 2 i Stockholm.
Dottern Elly Magnhild gifter sig och flyttar tillbaka till Nacka 19/2 1921.
Dottern Sigrid Nadia kommer efter till Vallentuna 1923.
Bröderna Agne och Gösta anges också inflyttade på nytt 1923.
Fadern, Klas Alfred Berg kallas hemmansägare, dottern Sigrid Nadia skrivbiträde, Agne Alfred byggnadsarbetare och Klas Gösta Kontorist.
Alla utom sonen Agne Alfred Berg flyttar tillbaka till Nacka 30/10 1924.
Agne är chaufför och flyttar i stället till förra dragonbostället Mörbydal och Lillgården i Mörby.
1924 31/10 Agne flyttar från föräldrarna i Åbyholm när den övriga familjen återvänder till Nacka. Han tar sin tillflykt till det före detta dragonbostället Lillgården i Mörby. Han är 24 år gammal och till professionen inte längre byggnadsarbetare utan chaufför.  |
Medlemmar i styrelsen i Vallentuna bollklubb, VBK dricker kaffe med punsch. Runt bordet sitter fr v Agne Berg, Ragge Linder, okänd, Sven eller Erland Jonsson, Ragge Magnusson, Ingeborg Gummaelius och Sten Stennemark. Okänd fotograf 1925. Vallentuna bildarkiv. |
1930 Agne lämnar dragonbostaden i Mörby och flyttar till Rickeby i Villasamhället No 1 Gustafsberg. Han kallas nu konditoriinnehavare och lastbilsägare.
 |
| Församlingsboken: Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 2720 / sid 259 Här står att Agne Berg 1930 var konditoriinnehavare och lastbilsägare. |
1940
har Agne Berg gift sig med Inez Viktoria Blomdahl född 20/9 1916 i Söderby-Karl. De har fått sonen Bengt Agne 29/10 1937 i Engelbrekts församling (Allmänna BB).
Familjen bor på fastigheten Åby 1:47 Åbylund. Där bor även Folke Tillborg som gift sig med Iris Maria Blomdahl född 4/1 1909 i Söderby-Karl. De har barnen Karl-Åke, Margareta och Yngve.
Agne Berg och Folke Tillborg har alltså gift sig med varsin syster från Söderby-Karl.
Agne Berg är nu åkeriägare. Folke Tillborg arbetar hos honom som chaufför.
1950
Åkeriägare Agne Berg bor kvar i Åby 1:47, Åbylund med sin familj som dessutom 9/8 1941 utökades med dottern Kerstin Viktoria.
Chaufför Folke Tillborg ochhans familj har flyttat till Fredrikdhof 2 i Rickeby, Vallentuna.
1960
bor Agne Berg och hustrun ensamma kvar i Åbylund sedan barnen flyttat. Fastigheten ska ha legat snett emot Vallentunas Missionshus på Olsborgsvägen, säger Bo Schylander.
För att visa hur stor Agne Berg var:
 |
Den reslige kämpen med boxningshandskar är Agne Berg som många trodde skulle bli en värdig efterträdare till den berömde tungviktsboxaren Harry Persson. Andra ruskade på huvudet och sa: "Agne Berg kommer aldrig att slå nån knåckut, han är för snäll!" De övriga i Vallentuna bollklubbs boxningslag, överst fr v: Budré Danneman, Gunnar Mörk, Bertil Ekström, Agne Berg, okänd, Andrén, Oscar Andrén, Oskar Jonsson. Andra raden fr v: okänd, Karlsson okänd, Jonsson Henrik Jansson och Evert Krieg. Tredje raden: fem söner Danneman Valle Svensson och 'Masse' Karlsson Foto av okänd 1930 ur boken Vallentunabilder eller 1928 enligt Vallentuna bildarkiv. |
För att visa hur stor Agne Berg var, som sagt...
 |
Bandylaget i Vallentuna bollklubb VBK har samlats vid Vallentuna järnvägsstation inför en bortamatch mot Sigtuna. Med ryggen mot kameran står Agne Berg. T h ligger Conrad Österbergs speceriaffär Vallby Pojkar med sparkstöttingar har samlats för att titta på avfärden. Okänd fotograf 1920. Vallentuna bildarkiv. |
Bo Schylander 2020:
- Vi hade ett stort kassaskåp i missionshuset som vi inte klarade av att få ut trots att vi var många. Till sist gick vi snett över Olsborgsvägen och bad Agne Berg om hjälp. Han bar ut det själv.
I boken "Örnen, bilan och stjärnorna" står på sid 81 under rubriken Trädgårdar:
Roslagsbanan lockade också till sig handelsträdgårdar som kunde finna avsättning för sina transportkänsliga produkter på Stockholms torg. Pionjärerna i Vallentuna var Mauritz Wandel vid Ormstalund och Erland Olsson vid Cederdal.
På 1920-talet letade familjen Pettersson från Småland efter lämplig plats för handelsträdgård, helst med goda kommunikationer. Den fann man i Vallentuna, på Bällsta.
De andra förutsättningarna var inte sämre; god jord till salu i samband med att Bällsta gård styckades upp och god tillgång på vatten från Vallentunasjön. Så kom det sig att området kring nuvarande Örtagårdsvägen under en lång följd av år utnyttjades för odling av grönsaker och blommor som såldes på Stockholms torg.
Under den första tiden levererades produkterna med tåget till Östra station, som dock låg lite obekvämt till i förhållande till torghandeln. Ett sätt att undvika omlastningen var att helt enkelt överlåta hela transportarbetet på lastbilar. Ortens två första åkare, Agne Berg och Gottfrid Lindberg, hade då börjat konkurrera med Roslagsbanan.
I boken "Örnen, bilan och stjärnorna" står på sid 202 om VBK som bildades 1919:
Idrottsintresset breddades redan efter ett par år, tack vare bröderna Agne och Gösta Berg. De båda bröderna gjorde sitt inträde i klubben våren 1921. De visste mer än sina algkamrater om indrott. "Men något så stort, snällt och starkt som Agne, det hade ingen sett."
Agne Berg blev snart föreningens ordförande.
Ungefär samtidigt etablerade han sig som åkeriägare i Vallentuna. På hans lastbilsflak kunde trettio-fyrtio ungdomar få plats.
"Ja, så kom vi då sk bilburna till matcherna."
Huvudmotståndaren hade man i Täby, men färderna utsträcktes också till mindre närbelägna socknar i Roslagen.
___________________________________________________________________________________
I den finns en fantastisk artikel om Agne Berg, 80, av Maud Lennep. Det är snart 43 år sedan. Jag har helt enkelt skrivit av den.
Om du har tillgång till bilderna...
Hör gärna av dig!
Glad och stark och med egen lastbil i garaget.
Se där några goda odds för den som ville bli brandchef på 1920-talet. På den tiden då brandförsvaret sköttes av frivilliga mannar från bygden.
Beskrivningen stämmer in på Agne Berg, idag 80 år gammal. Bas för Vallentunas borgarbrandkår i hela 42 år. Från det att borgarbrandkåren bildades år 1924 tills kommunen tog över verksamheten den 1 januari 1966.
Söders höjder
Agne är inte barnfödd i Vallentuna. Han har tillbringat sin barndom på Söders höjder. Han kom till Vallentuna år 1920 i samband med att hans far köpte Åbyholms gård. Fadern själv, modern, en syster, en bror och så Agne själv slet där i fyra år. Sedan bar sig inte jordbruket och Agne slog sig på åkeri.
- Jag körde linjetrafik Vallentuna-Stockholm. På den tiden for inte grossisterna ut med varorna själva utan vi fick åka och hämta dem. Jag flyttade också en del åt folk, Inalles har jag hållit på med åkeri i 52 år.
Folkets park
Agne är en känd figur i Vallentuna också i andra sammanhang.
Åtskilliga känner säkert till att han varit ordförande i Vallentuna bollklubb i gott och väl 10 år och att han i ett fyrtiotal år varit engagerad i Vallentuna Folkets Park.
- Varje lördag och söndag under somrarna ordnade iv dans. Vallentunafolket hade inga inkomster på den tiden, så vi fick se till att göra det billigt.
- Folket parksföreningen bilades 1924. Tre gånger fick vi bygga om dansbanan. Först höll vi till i Rosenborg ett tiotal år. Därefter flyttade vi till Åbyholm och på 1960-talet dansade vi upp i skogen, ungefär där Vallentuna ishall nu ligger. Om vintrarna dansade vi i godtemplarlokalen på Väsby gårds ägor.
Under alla dessa år var Agne vaktmästare vid danserna och höll ordning.
- Det räckte med att jag en enda gång la händerna på en bråkstake, säger han. När jag kramat om honom riktigt ordentligt, stack han inte upp mer.
Agnes talanger på vaktsidan förde mycket gott med sig. Förutom att det gick lugnt och städat till på danserna, slapp man undan avgiften till länsman.
- Varje gång vi skulle ha en dans så måste vi gå till länsman och begära så kallad resolution, berättar Agne. Det kostade en slant, men länsman lät oss slippa avgiften om jag i gengäld ställde upp som vakt och höll ordning.
Det var framlidne länsman Ragnar Woxén som var så bussig.
- Vi kom överens om att om någon hotade med att dra upp det hela som en rättssak, så skulle vi betala. Jag tror inte att länsman fick göra på det här sättet. Men han är ju död nu, så han kan inte få något för det.
Agne var som klippt och skuren för rollen som brandchef. Med sin ansvarskänsla och sitt muntra sinnelag hade han lätt för att leda och entusiasmera andra. Och han hade egen lastbil som kunde användas vid utryckningar.
Han var också en imponerande resenär i början av 1920-talet då gossarna ännu inte börjat ränna i höjden (Agne är 1.98 m lång)
Ännu är han kristallklar i huvudet och lika pratglad som förr i tiden.
Det område som Agne basade över som brandchef bestod av gamla Vallentuna kommun som i början av 20-talet befolkades av 1500 invånare.
Han var åkare till yrket och brandkåren var inrymd i hans eget garage. Där fanns precis plats för bilen och en brandspruta – en Albin 800.
Så gick det till
En utryckning på 1920-talet gick i stort till så här:
Från telefonstationen ringde man runt till de 15 frivilliga brandmännen och slog larm
Under tiden packade Agne ut sin lastbil ur garaget. Oftast fanns det vatten att pumpa upp i närheten av branden. Om inte, så fick Agne lasta på en 300 litersdunk på flaket och mjölkflaskor med vatten i.
De frivilliga skyndade ut och ställde sig att vänta längs vägen. Efterhand som Agne skumpade fram med bilen fylldes flaket av frivilliga brandmän.
- Det var inte så noga om alla var brandmän, berättar Agne. Om det behövdes så kunde också andra få vara med och släcka.
Det förfarandet gick uppenbarligen bra, för under Agnes år som brandchef blev aldrig någon skadad. Dessbättre måste man säga, så inträffade det heller inte några allvarligare bränder i området.
- Det här var den lyckligaste tiden i mitt liv, säger Agne. Det gick så in i helsike bra! Vi hade en sammanhållning som var rent märkvärdigt fin. Ingen sneglade på vad någon annan eventuellt kunde förtjäna. För ingen av oss fick över huvud taget något för egen del.
- Jag körde linjetrafik Vallentuna-Stockholm. På den tiden for inte grossisterna ut med varorna själva utan vi fick åka och hämta dem. Jag flyttade också en del åt folk, Inalles har jag hållit på med åkeri i 52 år.
Folkets park
Agne är en känd figur i Vallentuna också i andra sammanhang.
Åtskilliga känner säkert till att han varit ordförande i Vallentuna bollklubb i gott och väl 10 år och att han i ett fyrtiotal år varit engagerad i Vallentuna Folkets Park.
- Varje lördag och söndag under somrarna ordnade iv dans. Vallentunafolket hade inga inkomster på den tiden, så vi fick se till att göra det billigt.
- Folket parksföreningen bilades 1924. Tre gånger fick vi bygga om dansbanan. Först höll vi till i Rosenborg ett tiotal år. Därefter flyttade vi till Åbyholm och på 1960-talet dansade vi upp i skogen, ungefär där Vallentuna ishall nu ligger. Om vintrarna dansade vi i godtemplarlokalen på Väsby gårds ägor.
Under alla dessa år var Agne vaktmästare vid danserna och höll ordning.
- Det räckte med att jag en enda gång la händerna på en bråkstake, säger han. När jag kramat om honom riktigt ordentligt, stack han inte upp mer.
Agnes talanger på vaktsidan förde mycket gott med sig. Förutom att det gick lugnt och städat till på danserna, slapp man undan avgiften till länsman.
- Varje gång vi skulle ha en dans så måste vi gå till länsman och begära så kallad resolution, berättar Agne. Det kostade en slant, men länsman lät oss slippa avgiften om jag i gengäld ställde upp som vakt och höll ordning.
Det var framlidne länsman Ragnar Woxén som var så bussig.
- Vi kom överens om att om någon hotade med att dra upp det hela som en rättssak, så skulle vi betala. Jag tror inte att länsman fick göra på det här sättet. Men han är ju död nu, så han kan inte få något för det.
Agne var som klippt och skuren för rollen som brandchef. Med sin ansvarskänsla och sitt muntra sinnelag hade han lätt för att leda och entusiasmera andra. Och han hade egen lastbil som kunde användas vid utryckningar.
Han var också en imponerande resenär i början av 1920-talet då gossarna ännu inte börjat ränna i höjden (Agne är 1.98 m lång)
Ännu är han kristallklar i huvudet och lika pratglad som förr i tiden.
Det område som Agne basade över som brandchef bestod av gamla Vallentuna kommun som i början av 20-talet befolkades av 1500 invånare.
Han var åkare till yrket och brandkåren var inrymd i hans eget garage. Där fanns precis plats för bilen och en brandspruta – en Albin 800.
Så gick det till
En utryckning på 1920-talet gick i stort till så här:
Från telefonstationen ringde man runt till de 15 frivilliga brandmännen och slog larm
Under tiden packade Agne ut sin lastbil ur garaget. Oftast fanns det vatten att pumpa upp i närheten av branden. Om inte, så fick Agne lasta på en 300 litersdunk på flaket och mjölkflaskor med vatten i.
De frivilliga skyndade ut och ställde sig att vänta längs vägen. Efterhand som Agne skumpade fram med bilen fylldes flaket av frivilliga brandmän.
- Det var inte så noga om alla var brandmän, berättar Agne. Om det behövdes så kunde också andra få vara med och släcka.
- Det här var den lyckligaste tiden i mitt liv, säger Agne. Det gick så in i helsike bra! Vi hade en sammanhållning som var rent märkvärdigt fin. Ingen sneglade på vad någon annan eventuellt kunde förtjäna. För ingen av oss fick över huvud taget något för egen del.
Brandbolaget betalade visserligen alla frivilliga brandmän 3 kr per timme vid utryckning. Dessutom utgick ersättning med 1 kr per meter för utlagd slang och 20 kr för nyttjande av bil. Dessa pengar la brandmännen dock åt sidan för inköp av nytt materiel. När de dessutom fått in lite slantar på fester, så köpte de en gammal bil att köra med. Någon betald beredskap var det inte tal om på den tiden.
Sköter kiosken
Trots sin ålder är Agne ännu i farten. Två timmar per dag sköter han kommunens kiosk på Väsbygården. Han är populär, inte minst genom sina besök hos de gamla.
- Jag känner många av pensionärerna här på hemmet, säger han. Jag går ofta och hälsar på dem. Det tycker de är skojigt. Vissa besöker jag varje dag. Det är så trevligt här på Väsbygården. En underbar personal!
Agne ser till att hålla sig i form med långa promenader. Ingen som ser honom forsa fram kan gissa hans höga ålder.
Hur bär man sig åt för att behålla en sådan spänst?
Ja, här är några glimtar ur Agnes levnad, om de kan vara till någon nytta:
Löparrekord
Han har alltid idrottat mycket.
- År 1922 slog jag lokalt rekord i löpning 100 meter med 11,3 sekunder, säger han. Jag tror inte att någon Vallentunabo ännu har sprungit fortare än så. Jag har i alla fall inte sett någon anteckning om det.
Ingen tobak efter 1920
Den 27 augusti 1920 slutade Agne röka.
- Det var på min mammas födelsedag, berättar han. Jag hade tidigare rökt lite i smyg, men just den dagen rökte jag öppet hemma.
- Röker du! vrålade min far med tordönsstämma
Trots sin ålder är Agne ännu i farten. Två timmar per dag sköter han kommunens kiosk på Väsbygården. Han är populär, inte minst genom sina besök hos de gamla.
- Jag känner många av pensionärerna här på hemmet, säger han. Jag går ofta och hälsar på dem. Det tycker de är skojigt. Vissa besöker jag varje dag. Det är så trevligt här på Väsbygården. En underbar personal!
Agne ser till att hålla sig i form med långa promenader. Ingen som ser honom forsa fram kan gissa hans höga ålder.
Hur bär man sig åt för att behålla en sådan spänst?
Ja, här är några glimtar ur Agnes levnad, om de kan vara till någon nytta:
Löparrekord
Han har alltid idrottat mycket.
- År 1922 slog jag lokalt rekord i löpning 100 meter med 11,3 sekunder, säger han. Jag tror inte att någon Vallentunabo ännu har sprungit fortare än så. Jag har i alla fall inte sett någon anteckning om det.
Ingen tobak efter 1920
Den 27 augusti 1920 slutade Agne röka.
- Det var på min mammas födelsedag, berättar han. Jag hade tidigare rökt lite i smyg, men just den dagen rökte jag öppet hemma.
- Röker du! vrålade min far med tordönsstämma
(han hade tränat upp rösten under några år som stamanställd).
- Ja, dagen till ära, ljög jag friskt.
- Har du begär? röt han då.
- Nej, sa jag, för jag visste inte vad ordet betydde.
- Sluta då! Röt far
Och sedan dess har jag aldrig tagit ett bloss.
Inget kaffe efter 1923
- I november 1923 slutade jag dricka kaffe. Detta år körde jag mycket ved åt folk och varenda en bjöd på kaffe. ”Klart du ska ha en kopp”, trugade de. Till slut blev det för mycket. Nu dricker jag mest silverte.
Ingen sprit efter 1928
Men när det gäller flaskan var vägen till dygden betydligt längre.
- Under åren 1924-1928 drack jag 1 1/2 liter brännvin per dag, erkänner Agne. Men jag blev aldrig full. Att det blev så mycket brännvin hade sina naturliga orsaker. På 20-talet hade vi motbok. Som åkare var jag ofta på systemet med en hel bunt motböcker för att köpa ut åt mina kunder.
- Enligt lagen på den tiden fick man inte ta betalt för att köpa ut sprit åt någon. Men mina kunder fann på råd. I stället för att ge mig pengar hällde var och en upp en sup åt mig.
När polisen efter 1928 började lukta på bilisterna för att känna om de hade alkohol i kroppen, slutade Agne tvärt att dricka.
- Sedan dess har jag inte tagit en sup, säger han.
- Ja, dagen till ära, ljög jag friskt.
- Har du begär? röt han då.
- Nej, sa jag, för jag visste inte vad ordet betydde.
- Sluta då! Röt far
Och sedan dess har jag aldrig tagit ett bloss.
Inget kaffe efter 1923
- I november 1923 slutade jag dricka kaffe. Detta år körde jag mycket ved åt folk och varenda en bjöd på kaffe. ”Klart du ska ha en kopp”, trugade de. Till slut blev det för mycket. Nu dricker jag mest silverte.
Ingen sprit efter 1928
 |
| Vallentuna Kommuninformation Nr 1, 1981 |
- Under åren 1924-1928 drack jag 1 1/2 liter brännvin per dag, erkänner Agne. Men jag blev aldrig full. Att det blev så mycket brännvin hade sina naturliga orsaker. På 20-talet hade vi motbok. Som åkare var jag ofta på systemet med en hel bunt motböcker för att köpa ut åt mina kunder.
- Enligt lagen på den tiden fick man inte ta betalt för att köpa ut sprit åt någon. Men mina kunder fann på råd. I stället för att ge mig pengar hällde var och en upp en sup åt mig.
När polisen efter 1928 började lukta på bilisterna för att känna om de hade alkohol i kroppen, slutade Agne tvärt att dricka.
- Sedan dess har jag inte tagit en sup, säger han.
Agne är inte mycket för halvmesyrer inte.
Idag har han inga synliga laster. Lever sunt och citerar gärna något ur bibeln när det passar. Men så där förfärligt gudsnådig är han ändå inte. Efter bibelcitatet kan det lätt följa ett belåtet konstaterande ”Där fick hon så hon teg!”
Maud Lennep
Idag har han inga synliga laster. Lever sunt och citerar gärna något ur bibeln när det passar. Men så där förfärligt gudsnådig är han ändå inte. Efter bibelcitatet kan det lätt följa ett belåtet konstaterande ”Där fick hon så hon teg!”
Maud Lennep
________________________________________________________________________________
Agne Bergs rötter
farfar och farmor:
Magnus Andersson i Stenberga född 10/4 1812 i Norra Vånga - död 9/12 1867, ingen orsak angiven.
Gift med:
Maja Stina Andersdotter född 2/2 1816 i Norra Vånga
De bor i Stenberga Rote Lars Olofsgården 1/2 mtl i Norra Vånga
Clas Alfred är deras femte barn.
Barn:
- Stina Lotta född 12/4 1844 i Norra Vånga
- Anders Gustaf född 8/3 1846 i Norra Vånga
- Clara Sophia född 11/2 1851 i Norra Vånga - död 3/1 1874 i Norra Vånga, ingen orsak angiven.
- Lars Petter född 14/1 1856 i Norra Vånga
- Clas Alfred född 24/71863 i Norra Vånga
Magnus Andersson dör 9/12 1867 i Norra Vånga.
Änkan lämnas ensam med fyran barn. Clas Alfred är bara fyra år gammal.
I husförhörslängden står:
Inhyses änkan i Södertorps 1:sta Rote, Lilla Tjuttorp Karslätten
Maja Stina Andersdotter född 2/2 1816 i Norra Vånga
Barn:
- Anders Gustaf Magnusson född 8/3 1846 i Norra Vånga. Utvandrar till Amerika 1882.
- Lars Petter Magnusson född 14/1 1856 i Norra Vånga. Flyttar 1881, gifter sig och får barn.
- Klas Alfred Magnusson född 24/71863 i Norra Vånga (Agne Bergs far)
Klas Alfred född 24/7 1863 i Norra Vånga.
Han flyttar 1880 från modern till Carlstens Garnisonsförsamling och kommer tillbaka 1884 som:
Konstapel Klas Alfred Berg född 24/7 1863 i Norra Vånga.
Där togs alltså namnet Berg.
Klaes Alfred Berg född 24/7 1863 i Norra Vånga, Skaraborgs län - död 31/3 1935 i Nacka
Gift (borgerligt äktenskap) med 14/10 1887:
Brita Larsdotter född 27/8 1860 i Västra Vingåker, Södermanlands län - död 9/8 1951 i Nacka
Barn:
- Edit Vilhelmina född 1/9 1888 i Nacka - död ogift 18/5 1976 i Nacka
- Magnhild Rosalie född 19/8 1890 i Katarina - död 22/5 1894 i Katarina
- Gurli Naima född 1/1 1893 i Katarina - död ogift 22/5 1981 i Nacka
- Elly Magnhild född 27/12 1894 i Katarina (till V-tuna) - gift 11/6 1921 - död 12/4 1935 i Nacka
- Aina Eugenia född 18/11 1895 i Katarina (ej i dödboken)
- Sigrid Nadia född 5/2 1899 i Katarina (till Vallentuna) - död ogift 31/7 1983 i Nacka
- Agne Alfred född 31/8 1900 i Katarina (till Vallentuna) g 23/6 1937 - död 6/1 1984 i Vallentuna
- Klas Gösta född 20/8 1903 i Nacka (till Vallentuna) g 30/3 1935 - död 22/11 1984 i Nacka
I Nacka står Klas Alfred som: Handlare
I Vallentuna står han som : Hemmansägare och nämndeman
Familjen bor:
1886-1900 på olika adresser i Stockholm, oftast på Folkungagatan i Katarina församling
De flyttar 3/12 1900 till Nacka där de bor kvar i folkräkningen 1910. Sicklaby, Sicklaberg i Nacka.
1920-1924 bor familjen i Vallentuna. Alla utom Agne Berg återvänder till Nacka.
Kyrkoböcker och Rotemannen:
Norra Vånga (R) C:8 (1861-1879) Bild 24 (Klas Alfred föds)
Norra Vånga (R) AI:17 (1861-1865) Bild 108 / sid 387 (familjen i Stenberga, No Vånga)
Norra Vånga (R) AI:21 (1875-1884) Bild 135 / sid 441 (Klas Alfred Berg med mor, blir konstapel)
1886- Rotemannen. Karl Alfred Berg in fr N Wånga. Bergsgränd 5, Polhemsgat 5, Kungsholmen r 17.
- 1887 Rotemannen. Karl Alfred Berg ensamstående. Hantverkargatan 24A, Kungsholmen rote 17.
1887-1888 Rotemannen. Katarina rote 13. Folkungat 25D, Tjärhovsgat 28, Föräldrarna. Till Nacka.
1889-1890 Rotemannen. Hedvig Eleonora, Fraenkels hus, Värtans stn, Ropstensporten m första barnet
- 1893 Rotemannen. Folkungagat 40, Katarina rote 12. Makarna Berg med de fyra äldsta barnen.
1890 Rotemannen. Inflyttar till Katarina 12. Folkungagatan 42A, B och C med de två, tre äldsta barnen.
1900 Rotemannen. Katarina rote 12. Folkungagatan 31 med de fyra resp fem äldsta barnen.
1900 Rotemannen. Katarina rote 12. Folkungagatan 109, Tjärhovsgatan med sex äldsta barnen.
Nacka (AB) AIIa:3 (1896-1900) Bild 660 / sid 772 (familjen i Sicklaby No 44)
Nacka (AB) AIIa:5 (1901-1905) Bild 2100 / sid 556 (familjen i Sicklaby No 44, Sicklaberg)
Nacka (AB) AIIa:9 (1906-1910) Bild 2040 / sid 900 (familjen i Sicklaby, Sicklaberg)
Nacka (AB) AIIa:14 (1911-1915) Bild 850 / sid 1082 (familjen i Sicklaby, Sicklaberg, Nacka)
Nacka (AB) AIIa:19 (1916-1920) Bild 850 / sid 81 (familjen i Sickla by 33 o 44, Sicklaberg)
Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 830 / sid 67 (familjen till Åbyholm i Vallentuna 1920)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 950 / sid 82 (familjen i Åbyholm, Vallentuna)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 2310 / sid 218 (Agne Berg till dragonbostället i Mörby)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 2720 / sid 259 (Agne Berg i Rickeby, kondis och lastbil)
Nacka (AB) AIIa:5 (1901-1905) Bild 2100 / sid 556 (föräldrarna i Vikdalen)
Nacka (AB) AIIa:28 (1926-1930) Bild 2610 / sid 951 (föräldrarna i Vikdalen, Nacka)
Nacka (AB) AIIa:39 (1931-1939) Bild 2830 / sid 971 (föräldrarna i Vikdalen, Nacka)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar