Vem var Margreta Kaspers i Snapptuna?

Jag gissar att det var i samband med anläggandet av Roslagsbane- eller Vallentunadepån i Molnby som Akreologkonsult 2016 och 2017 genomförde arkeologiska utgrävningar av trakten kring Molnby gård och Snapptuna. 

Missa inte den gedigna redogörelsen här 

Berättelsen på facebook hittar du här

Depån underhåller Roslagsbanans nya tåg X15p som snart ska trafikera Roslagsbanan men testas fortfarande. Till år 2024 ska 22 tåg levereras till depån medan senare skall tillkomma verkstadskapacitet för 67 tåg och ytterligare uppställningsplatser. Det formella "första spadtaget" togs i maj 2017. Depån färdigställdes hösten 2020.

Men vem var Margreta Kaspers? 

Det är frågan...

Arkeologikonsult

Vem var Margreta Kaspers?
En gåta från 1600-talets Snapptuna.

I Molnby utanför Vallentuna i Stockholm har vi undersökt flera husgrunder från 1600- och 1700-talet på en plats som i källorna kallas för Snapptuna. De som bodde här ägde inte sin mark själva utan var knutna till Molnby säteri. På en karta från 1680-talet finns två hussymboler i området. Den norra av dessa enheter utgjordes av Snapptuna torp. Den som bodde där gjorde dagsverken på Molnby och kallades därför dagsverkestorpare. 

Bostadshuset för Snapptuna torp bestod av en stuga på 35 m2 med en spis i ena hörnet. I den lilla stugan hittade vi spår av att någon sytt, en nål, två brynen som man slipat nålar på och en fingerborg.

När fingerborgen rengjordes för konservering visade det sig att den hade en inskription. På fingerborgen fanns både namn och årtal, nämligen Margreta Kaspers 1626. 

Henne vill vi veta mer om!
De skriftliga källor som finns från den här tiden är främst olika skattelängder. De är mycket kortfattade och de personer som nämns med namn är nästan uteslutande män. Om kvinnorna nämns står de beskrivna som ”hustru” utan namn. Om en kvinna var änka och ensam förestod hushållet kan hon stå med namn. I Snapptuna har vi inga sådana exempel. Den första kvinnan som nämns vid namn är Lisa Persdotter som flyttade in i Snapptuna gård med sin man 1739.

 

Den äldsta uppgiften om Snapptuna är från år 1538. I jordeboken antecknades hur mycket varje person skulle betala i skatt och under rubriken Torpare finns två personer, Jens och Erik, i Snabertone (man stavade lite som man ville på den här tiden). Båda ska betala 3 öre i skatt vilket motsvarar ungefär 170 kronor. Det framgår inte om de hade familj men man får anta att det fanns både fru och barn. 

Snapptuna dyker sedan upp lite då och då i källorna men dokument saknas under många år och det är ibland lite oklart hur man ska tolka det som står. Bodde de i samma hus eller hade de varsin stuga med tillhörande ladugård och uthus? Vår arkeologiska undersökning har inte heller kunnat svara på dessa frågor.

Vem var då Margreta Kaspers? 

Bodde hon i Snapptuna torp? Den lilla fingerborgen med inskriptionen är en förhållandevis dyrbar sak. Att få sitt namn ingraverat på en personlig ägodel var ganska ovanligt vid tiden. Kan någon i torpet ha fått den i gåva av Margreta? Kanske som tack för en tjänst eller väl utfört arbete? Efternamnet Kaspers är relativt ovanligt, endast ett tiotal personer finns med namnet i Sverige idag. 

Om man söker på nätet leder namnet främst till Nederländerna och Tyskland. Själva Margreta har vi dock inte lyckats hitta.

Släktforskar du? Är du kanske släkt med Margreta Kaspers? Vi tar tacksamt emot hjälp med att reda ut hur Margretas fingerborg har hamnat i Snapptuna.
Konservering av Studio Västsvensk Konservering

Arkologikonsult och SL Stockholm har försett Molnby station med fina skyltar om vad som sig
i trakten utspelat sig haver under århundradens lopp. 

Se också detta om en möjlig sentida ättling: (Margarita Kaspers född 1768) som du hittar här och här