Det började ju så bra i Vallentuna...

Carl Johannes Chronlund
Foto: Riksarkivet

Arbetaren Carl Johannes Chronlund var 1,90 meter lång, väger 93 kilo och har stark kroppsbyggnad. Det skriver någon den 20/2 1908 på Långholmens Centralfängelse när han tas in för 3:e resan stöld hvars föröfvande användts ringare skräckmedel eller hot samt böter.

Han har av Stockholms Rådhusrätt dömts till straffarbete i 3 år 6 månader och 3 dagar samt "förlust av medborgerligt förtroende i tre år utöfver strafftiden" och släpps inte ut igen förrän 23 augusti 1911. Då har han 31 kr 73 öre på fickan. 

Han är hemmahörande på Kungsholmen, har brunt hår och skägg och bruna ögon. Näsan är rak och munnen "vanlig" medan hyn är blek. Som utmärkande kännetecken har han ett ärr efter blindtarmsoperation vilket måste ha varit rätt ovanligt 1908.  

Efter ett år i fängelset har Carl Johannes gått ner till 86 kg och efter två år väger han 82,5 kg. Därefter ingen registrering.

Och det som började så bra i Vallentuna!

Vi tar det från början...

Vallentuna (AB) CI:7 (1884-1894) Bild 190 / sid 15

Carl Johannes Cronlund föddes i No 11 Ekeby, Loviselund, Vallentuna, den 4/5 1886. 

Han var son till:

Bagaren 

Carl Gustaf Johannesson Chronlund född 25/3 1837 i Götheryd, Kronobergs län - död 1/2 1915 i Katarina församling, Stockholm. Danvikens hospital. 

Son till: 

torparen Johannes Jonasson född 23/9 1809 i Göteryd ohh Ingeborg Jönsdotter född 21/5 1811.

Familjen bodde en tid i torpet Kronholmen i Kölaboda Storegård, Kronobergs län, vilket kan vara upphov till efternamnet Chronlund som Carl Gustaf tar sig. 

(Gifte I)

Carl Gustaf Johannisson Cronlund (utan h) var först i förhållande med skomakareänkan, kammakerskan och månglerskan Anna Maria Pettersson född 14/1 1832. De bodde i Gamla stan och hade två barn. Sonen uppges vara hans. Han hade ju flyttat till Stockholm 1856.  

1. Anna Elisab Eleonora född 22/7 1856 (möjligen död 26/7 1856)
2. Carl Philip Lorentz Pettersson född 9/10 1858

Familjen skrivs tillsammans i Storkyrkoförsamlingens församlingsböcker. Det betyder att de tillhör samma hushåll men de är kanske inte gifta då hon tituleras änka. Carl Gustaf for ju till Stockholm 1856, som bekant, så han skulle kunna vara far till barnen. Jag kan inte hitta dem i databaserna vilket bara betyder att de är inskrivna med felaktigheter. Båda barnen hade i vilket fall som helst redan varit vuxna när Carl Gustaf Johannesson Chronlund (med h) gifte sig med Mathilda Sofia Andersson.  

   

Gift 27/1 1881 med:

Mathilda Sofia Andersson född 8/1 1856 i Bergshammar, Nyköpings län. 

Död 14/3 1920 i Köpenhamn. Då skriven på Nansensgade 69 Stuen, Köpenhamn. Änkefru och Husföreståndarinna. 

Barn:

        Maria Elisabeth född 2/2 1880 i Maria församling, Stockholm (hennes före äktenskapet, ej                    inflyttad i Vallentuna. Lämnades till Allmänna Barnbördshuset. Barnhemsbarn No 10092.

        Se nedan)

1. Ingeborg Ebba Sofia född 13/10 1881 i Husby Ärlinghundra (kassörska, med mor till Köpenhamn 1914 - död ogift 16/4 1940 i Höör)
2. Tyra Maria Mathilda född 22/10 1883 i Danderyd (död ogift av tbc 28/2 1906 i Kungsholms förs)
3. Carl Johannes född 4/5 1886 i Vallentuna
4. Gustaf Petrus född 16/3 1889 i Vallentuna (chaufför, mekaniker. Gift 18/12 1920 med Augusta Mathilda Jonasson född 25/4 1888 i Gårdsby - död 12/6 1938 i Köpenhamn) Gustaf Petrus död 12/7 1933 i Nansensgade 69 Stuen, Köpenhamn, Danmark. 

Barnhemsbarn No 10092

Barnhemsbarn No 10092

Mathilda Sofia Andersson tvingades göra sig av med sin oäkta unge Maria Elisabeth Andersson efter
förlossningen. Annars kunde hon varken få arbete eller gifta sig framöver. Nyfödda Maria Elisabeth Andersson lämnades därför in till Allamänna Barnbördshuet för att mot 250 kronor bli barnhemsbarn, dvs kunna utlockalisera i princip till vem som helst mot betalning. 

Den 21/5 1880 lämnades hon ut drygt tre månader gammal till statdrängen Anders Gustaf Wallin från Bränntorp, Ytter Selö församling ... Stallarholmen. 

Ett år senare, den 23 maj 1881 lämnades ettåringen ut till arbetskarlen Karl P Söderström i Elgesta, Odensala församling. Där blev hon tydligen kvar. Den 24/2 1888 görs en anteckning om att fosterfamiljen flyttat till Kårsta församling, lägenheten Hagalund No 3, Uppsala stift. 

Det var smeden Karl Petter Söderström 

född 14/4 1830 i Kårsta och hans hustru Juliana Öberg född 10/7 1827 i Kårsta som tog barnhusbarnet No 10092 till sig sedan dottern (och kanske flera barn) hade flyttat hemifrån. De var redan i 50 års åldern då de blev spädbarnsföräldrar på nytt. 

Den 4/9 1889 får barnhemsbarnet några böcker från barnhuset och den 3/4 1890, när hon fyllt tio år, föräras hon "1/2 beklädnad och en bok om geografi". 

1894 är det dags för konfirmation. Den 20/2 får hon eller fosterfamiljen en belöning på 25 kronor och 22/3 nattvardskläder. Samma år anteckas "Lifräntebok avsänd, qvitto bland inkommande handlingar". Allmänna Barnhuset hade därmed gjort sitt. 

1890 flyttade familjen Chronlund från Vallentuna till Kårsta (se nedan). 

Dessvärre får vi aldrig veta om mor och dotter någonsin möttes. 

 

Men det gick bra för Maria Elisabeth. 

Hon arbetade först som piga lite varstans innan hon 6/12 1903 gifte sig med arbetaren och före detta båtsmannen Viktor Boman född 12/6 1868 i Malsta. De bodde länge i Kårsta och flyttade småningom till Össeby-Garn där maken gick från att vara jordbruksarbetare till att bli jordägare. 

De fick barnen:  

1. Tore Mauritz 10/6 1904 i Kårsta 
2. Tora Maria den 5/11 1905 i Kårsta
3. Betty Viktoria föds 11/6 1912 i Össeby-Garn

Maria Elisabeth Andersson gift Boman dog 4/4 1944 och hennes man Viktor Boman dog 7/10 1946 i Össeby-Garn De var då skrivna på Kumla 1:16, Nybygget. 

Vallentuna

Familjen Chronlund

Loviselund vid dagens Rosendalsslingan 7
Fotograf okänd. Vallentuna bildarkiv

Familjen flyttade till Vallentuna från Stockholm 9/11 1883 och hade även tidigare flyttat ofta vilket enklast syns på var barnen är födda. De blev kvar i sju år och flyttade sedan vidare till Kårsta 1890. 

Carl Chronlund var 19 år äldre än hustrun och står antecknad som änkling. Han bodde många år i Stockholm före äktenskapet och var då i hushåll - eller gift - med Skomakareänkan, kammakaren och månglerskan Anna Maria Pettersson född 14/1 1832. 

Se ovan.  

Men nu var han alltså gift med Mathilda Sofia Andersson född 8/1 1856 i Bergshammar och kom till Vallentuna med henne och de fyra barnen. 

1. Ingeborg Ebba Sofia född 13/10 1881 i Husby Ärlinghundra 
2. Tyra Maria Mathilda född 22/10 1883 i Danderyd 
3. Carl Johannes född 4/5 1886 i Vallentuna
4. Gustaf Petrus född 16/3 1889 i Vallentuna 

Loviselund 

(huset på bilden ovan) ska, enligt Vallentuna bildarkiv, motsvara adresseb Rosendalsslingan 7. Det är troligt att där fanns flera byggnader. Om bilden ovan berättar bildarkivet att en Conrad Österberg hade lånat 200 kronor av sin morbror och att han med hjälp av det kunde inreda ett rum i huset till handelsbod. Det har förstås ingenting med vår Carl Johannes Chronlund att göra men säger något om den miljö till vilken han föddes. 

Bildarkivets uppgifter har sannolikt lämnats av den person som överlät fotografiet. Enligt husförhörslängden (1882-1891) bodde emellertid en riktig handlare i Loviselund. Han hette Johan August Löfgren (1842-1884) och efter honom kom handlaren Carl Erik Eriksson (1838-1919) som blev kvar till 1893 när hans flyttlass gick till Uppsala. Båda hade förstås fruar, barn och tjänstefolk. 

Handlare och bagare

Det är efter Carl Erik Eriksson och hans familj som handlaren Konrad Österberg född 12/11 1864 bosätter sig i Loviselund 1992. Han kom från Asunda i Ekeby rote, så han har inte flyttat långt. Han var nygift och snart hade han och hustrun tre fyra barn i Loviselund. Historien om 200-ringen kommer troligen från en tidigare bostad. Konrad Österberg var handlare när han kom. Han blev kvar i Loviselund till 17/11 1898 då han flyttade ett stenkast bort till Ekebydal där han också var handlare.  

Bagare var en annan yrkeskår i Loviselund. Bagaren Karl Gustaf Bergman flyttade in med sin familj 1882 och flyttade vidare året därpå. Det var honom Carl Johannes Cronlunds pappa efterträdde i Loviselund. Till sin hjälp kom han att ha minst två bagaregesäller som avlöste varandra. Det fanns alltså såväl handelsbod som bageri i Loviselund - kanske i ett och samma företag. Det måste ha doftat väldigt gott där borta.   

Efter sju år i Vallentuna 

flyttade familjen Chronlund till Kårsta och så småningom vidare därifrån först till Vendel i Uppsala län innan de lagom till jul den 21/12 1897 flyttade till Bellmansgatan 27 i Maria församling, Stockholm, där de öppnade och drev en mjölk- och brödhandel. Det tycks fungera ganska väl tills i mars 1913. Familjen är då bosatt i Råsunda, Solna, när Carl Gustaf Chronlund den 27/3 1913 helt enkelt flyttar iväg ensam till Katarina församling.   

Det ser i husförhörslängden ut som att han helt enkelt bara lämnar familjen åt sitt öde. Av Rotemannen framgår emellertid att fd bagaren Karl Gustaf Chronlund är inlagd på Danvikens hospital där han sedan dör 1/2 1915. 

Danviks hospital 

har varit allt från sjukhus till dårhus (Stockholms idiothem) men 1913 får man nog utgå från att det var ålderdomshem. I och med att Karl Gustaf Chronlund formellt flyttade dit 76 år gammal för att aldrig återkomma kan man ana att han var mycket sjuk eller svårt dement. 

Familjen bodde kvar i Råsunda ett drygt år men skingras sedan den 11/6 1914. Hustrun och äldsta dottern flyttar till Köpenhamn i Danmark - vilket de sanolikt inte hade gjort om det fanns någon möjlighet till umgänge med en kär anförvant på sjukhus i Nacka. 

Yngste sonen, Gustaf Petrus, är chaufför och mekaniker till profession. Han flyttar till Matteus församling ger sig så småningom också iväg till Köpenhamn.  

Karl Johannes på brottets bana

Den första kriminalvårdsanteckningen i Rotemannen är från november 1903. Långholmen står det. Sedan rullar det på av sig själv. Karl Johannes kallas visserligen dräng bosatt på Hantverkargatan 11 men kriminalanteckningarna blir allt längre: 

Å Långh.1904-12-02 1905-01-01 1906-01-01 1909-01-01,Å Långholmens Centralfäng.Till 1911-08-23

Å Långholmen 1911-08-23

Stöld 1:a resan

Stöld 2:a resan

Stöld 3:e resan mm 20/2 1908 - 23/8 1911

Centralfängelset Långholmen har intervjuat honom: 

Carl Johannes berättar om sina föräldrar och att sämjan var god i det fattiga hemmet när han växte upp. Han berättar också om sina två syskon Ingeborg Ebba Sofia och Gustaf Petrus att de till skillnad från honom själv är välartade. Lillasyster Tyra Maria Mathilda gick ju bort i Tbc redan 28/2 1906. Den äldre halvsystern Maria Elisabeth nämns inte. Han kanske inte ens kände till hennes existens. 

Ingen inom släkten har någonsin varit tilltalad eller straffad för brott, konstaterar han. Ingen har heller fört en kringstrykande levnad. 

Carl Johannes Chronlund
Foto: Riksarkivet

Carl Johannes berättar vidare att han bodde hemma tills han blev häktad och att vården i hemmet var god. Han har gått 6 år i skolan - i Kårsta och i Örbyhus. Han har därefter arbetat fem år i slaktaryrket. Det är det yrke han kan. Tidvis har han fört en sysslolös levnad och varit fallen för dryckenskap. 

På frågan om han redan som barn blivit straffad svarar Karl Johannes ja. Han begick 17 år gammal en stöld som han 1903 fick tre månaders straffarbete för. Orsaken var, säger han, att han var utan arbete och befann sig i nödställda omständigheter. Brottet bestod av att han tog en rock utanför en pantförsäljning. 

Året därpå 1904 blev han dömd till sex månaders straffarbete för 1:a resan stöld. Men han har inte saknat vare sig uppehälle eller ärligt försörjningsmedel. 

Nu var han den 17/2 1908 av Stockholms Rådhusrätt dömd till 3 år 6 månaders straffarbete för 3:e resan stöld varvid använts ringa skräckmedel eller hot 

Ur rättegångshandlingarna:

Chronlund och Karlsson lockar tyske sjömannen Harder med sig nattetid till Söder Mälarstrand, där de under hot fråntagit Harder penningar till ett belopp av 35 kronor, som Chronlund och Karlsson sedermera delat mellan sig. 

Den 23/8 1911 muckar Carl Johannes Chronlund från Långholmen. Några månader senare, nyårsafton  31/12 1911 så folkbokförs han på adressen Ingermarsgatan 6.

Han valde att gå till sjöss och omkom genom drunkning den 13/3 1915 i Flambrorugh, Engelska kanalen, vilket pastorsämbetet fick veta genom en attest från Svenska konsulatet i Hull. 

Åh, så sorgligt!

Storasyster var oäkta och tvingades bli barnhemsbarn.

Lillasyster dog av tbc 1906

Fadern tas in på Danviks hospital den 27/3 1913 och dör 1/2 1915

Mamman och systern flyttade till Köpenhamn 11/6 1914 

Karl Johannes gjorde karriär på kåken och dog genom drunkning i Engelska kanalen den 13/3 1915

Carl Gustaf Johannesson Chronlund

Göteryd (G) AI:14 (1843-1852) Bild 162 / sid 152 (fam i torpet Kronholmen i Kölaboda Storegård)

Hamneda (G) AI:9 (1844-1851) Bild 208 / sid 198 (fam i Bohok, Hamneda)

Hamneda (G) AI:10 (1851-1856) Bild 211 / sid 198 (som ovan)

Hamneda (G) AI:10 (1851-1856) Bild 204 / sid 191 (fam i torpet Liljelund, Hökhult. CG t Sthlm 1856)

Hamneda (G) AI:11 (1856-1862) Bild 201 / sid 188 (Hökhult. CG tillbaka 1858. namnbyte senare) 

Karl Johannes Chronlund

Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 1150 / sid 416 (fam Chronlund i Loviselund)

Kårsta (AB) AI:16 (1886-1890) Bild 1940 / sid 189 (fam i Backalund. från Vallentuna 17/11 1890)

Kårsta (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 1960 / sid 186 (fam i Backa. Flytt till Wendel 23/9 1895)

Vendel (C) AI:20a (1891-1896) Bild 151 / sid 139 (fam å Libbarbo ägor, Uppsala län)

Vendel (C) AI:21a (1896-1901) Bild 149 / sid 139 (som ovan. Flytt till Maria i Stockholm 17/12 1897)

Kungsholm (A, AB) FI:13 (1904-1906) Bild 1930 / sid 189 (Tyra död av tbc)

Solna (AB) AIIa:23b (1906-1914) Bild 670 / sid 4313 (familjen splittras)

Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:28 (1906-1909) Bild 2350 / sid 8704 

          (Nr 8704 1908 Stamrullan)

Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:14 (1907-1911) Bild 480 / sid 45 (biografi fånge No 68)

Johannes (A, AB) FI:2 (1914-1919) Bild 470 / sid 43 (Carl Johannes död genom drunkning) 

Maria Elisabeth Andersson, barnhemsbarn 10092

Kårsta (AB) AI:16 (1886-1890) Bild 1630 / sid 155 (Maria Elisabet hos fosterfam i Kårsta)

Rö (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 1120 / sid 102 (Maria Elisabet piga i Ticksta, till Kårsta 24/10 1995)

Kårsta (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 1620 / sid 152 (Maria Elisabet piga i Rickeby)

Kårsta (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 1640 / sid 154 (fosterhemmet)

Kårsta (AB) AIIa:1 (1896-1903) Bild 1150 / sid 95 (Maria Elisabet piga i Gillberga Dannviken)

Kårsta (AB) AIIa:1 (1896-1903) Bild 1010 / sid 81 (piga i Gillberga No 1, till Närtuna 30/10 1899)

Närtuna (AB) AII:1 (1897-1908) Bild 2460 / sid 235 (piga i Byle)

Närtuna (AB) AII:1 (1897-1908) Bild 1370 / sid 126 (gift och mamma i Närtuna)

Kårsta (AB) AIIa:2 (1903-1913) Bild 3060 / sid 297 (andra barnet och flytt till Össeby Garn 6/11 1909)

Össeby-Garn (AB) AIIa:7 (1908-1917) Bild 400 / sid 186 (fam i Kumla, tredje barnet, maken jordäg)

Össeby-Garn (AB) AIIa:7 (1908-1917) Bild 590 / sid 205 (fam flytt till Kumla, Stensta lgh)

Össeby-Garn (AB) AIIa:10 (1918-1935) Bild 400 / sid 186 (fam i Kumla, Stensta)