Från barnhusbarn till socialdemokratisk partikämpe

Carl Ludvig Thimgren 1915
Vallentuna bildarkiv

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti bildades i april 1889 i syfte att samla arbetarna och bedriva socialistisk politik. 

Först 1914, närmare bestämt den 10 maj, bildades Vallentuna Socialdemokratiska Arbetarekommun. Den som öppnade mötet var Carl Ludvig Thimgren från Ludvigsberg som manade till mötet att verka för upplysning och stark anslutning till arbetarrörelsen. Därefter fick åhörarna stå ut med ett två timmar långt föredag av en ditrest riksdasman vid namn PH Sjöblom.

37 personer antecknade sig som medlemmar till en kvartalsavgift om 50 öre för industriarbetare och 25 öre för lantarbetare. Det var oro i landet, bondetåg, regeringskris och nyval. På toppen av allt elände bröt första världskriget ut i augusti. Det skulle dröja ytterligare sju år innan allmän och lika rösträtt var införd 1921 men i Vallentuna fick kvinnorna vara med på samma villkor som männen. Arbetarekommunen präglades av kraft och stark framtidstro. 

Carl Ludvig och Lovisa Thimgren 1914
Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv.

Carl Ludvig Thimgren och hans hustru Lovisa hade just flyttat till Ludvigsberg i Vallentuna. De hade ägt fastigheten några år men bott kvar i stan medan de, gissar jag, byggde ett bättre hus åt sig. 1914 gick flyttlasset för gott till Skolvägen i Vallentuna där Ludvigsberg låg. Och nästan genast var de med om att bilda lokalavdelning till Socialdemokratiska arbetarekommunen.  

Kaffe i gröngräset. Fr v Sabel fru Thimgren fru Sabel och C L Thimgren samlade utanför Thimgrens stuga på Skolvägen C L Thimgren var med när Vallentuna socialademokratiska arbetarekommun bildades 1914. Fotograf okänd 1915. Vallentuna bildarkiv.

Carl Ludvig Thimgren var ordförande 

för Vallentuna arbetarekommun 1917, 1918 och 1920,

Han var, av allt att döma både påläst, kunnig, bestämd och osedvanligt driftig. 

Det är troligt att han dessutom var helnykterist vilket man kanske inte kan tro av bilderna att döma.

Läs mer om hans politiska gärning nedan.

Carl Ludvig Thimgen visste mer än de flesta om hur det var att vara fattig, ensam och utlämnad.

Det var troligen det som drev honom.

Så vem var han då?

Låt oss ta en promenad i hans fotspår...

Carl Ludvig 

Senare med efternamnet Thimgren
född 15/9 1868 i Klara församling, Stockholm - död 26/2 1932 i Vallentuna

Klara (A, AB) CId:1 (1862-1868) Bild 377

Av födelsenotisen framgår att gossen fick namnet Carl Ludvig och att föräldrarna var okända. Modern var ogift och 21 år fyllda. Pojkens adress var Stora Badstugatan Nr 10 (nuvarande Sveavägen). 

Släktforskaren Chris Bingefors har hjälpt mig ta reda på vad som fanns på adressen. Det visar sig att där bodde barnmorskan Sofia Dorothea Hallberg född 16/2 1834 med man och son - minst från nov 1869 till 1906 då hon var dekorationsmålareänka och flyttade till Arboga. Chris Bingefors menar att hon kan ha agerat fostermor åt Carl Ludvig utan att det registrerades. Sofia Dorothea hade verkligen ett antal fosterbarn som är registrerade i hennes familj men hon kan förstås ha haft flera om det betalade sig. 

Läs mer om dåtida Sveavägen här

Den 28/3 1874 betalar någon 400 riksdaler - kanske mer än en årslön - för att Carl Ludvig ska tas in som barnhusbarn No 13590 på Barnhuset i Stockholm. Han är fem och ett halvt år gammal. 

Frågan är var han kan ha varit de fem, sex första åren?

Gustav IIIs regering utfärdade 1785 en förordning om att barn inte skulle växa upp på barnhem, utan istället skulle placeras på fosterhem och tanken var att barnen som skrevs in på sikt skulle placeras i fosterhem. Samma år slogs Stora barnhuset samman med Politibarnhuset vid Danviken och bildade Allmänna barnhuset. Detta var en stor reform som i fortsättningen gjorde att barn inte längre uppfostrades på barnhuset tills de släpptes ut, utan om möjligt vistades där bara fram till att ett fosterhem kunde finnas åt dem.

Allmänna barnhuset 1638-1885 låg i stadens utkanter vid Drottninggatan/Barnhusgatan och var till för att hemlösa och utfattiga barn skulle få tak över huvudet
Barnen skulle fostras av personalen till lydiga och arbetsamma barn. De fick själva betala för sin mat med egna intjänade pengar. Många av pojkarna arbetade med att sy segel i barnhusets buldanverkstad medan flickorna spann eller kardade. Runt barnhusets gård fanns ett högt plank och de som försökte rymma fick som straff bära en träklump med kedja runt benet. I praktiken var barnen fångar.

Från 1850 stod barnhuset under förvaltning av en direktion, med överståthållaren såsom ordförande, sex av Kungl Maj:t förordnade ledamöter och Stockholms polismästare. Till barnhuset överlämnades barn av sanitära eller ekonomiska skäl för vård och uppfostran och placerades därefter i fosterhem, företrädesvis på landet, mot fosterlön. Direktionen kunde även belöna fosterföräldrar med penningar, böcker eller medalj av silver att bäras på bröstet.

I slutet av 1800-talet blev villkoren bättre
De första åren efter 1785 avled 30-50% av barnen före ett års ålder. Ett nytt reglemente från 1850 bestämde en överläkare skulle vara ansvarig för barnhuset. Åren 1851-1860 dog 64 % av de inskrivna barnen innan de fyllt 14 år. Sedan blev förhållandena sakta bättre och på 1870-talet var dödligheten nere i 18 %.

1875 Carl Ludvig är sex och ett halvt år gammal när han den 5/4 lämnas ut till muraren A M Andersson

         Luntmakargatan 67, Adolf Fredriks församling. 

         Arbetskarlen muraren Anders Magnus Andersson* född 28/10 1830 och hans hustru:

         Anna Christina född 30/12 1834. De hade egna barnen Jelena Ingeborg född 3/4 1861 och 

         Magnus Anshelm född 20/10 1868. Familjen bodde i Apelträdet, Adolf Fredriks församling, 

         Stockholm

1876 Carl Ludvig är sju år och återlämnas 15/1 utan anledning. Därmed är han tillbaka på Barnhuset 

         (Drottninggatan) Adolf Fredriks församling, Stockholm

        Fosterbarn i Vallentuna

         Den 30/3 lämnas Carl Ludvig ut till arbetskarlen Johan Erik Berglund i Westerhagen, Wallentuna           församling, Han återlämnas 10/11. (Någon är sjuk)

         Carl Ludvig (barnhusbarn No 13590) bor i Förhörsroten No 10 Hjelmsta, Westerhagen

         Fosterföräldrar är arbetskarlen Johan Erik Berglund född 13/12 1820 i Folkärna och hans hustru 

         Maria Christina Rosenberg född 18/12 1824 i Ljusterö som flyttade hit 24/10 1875. Carl Ludvig 

         var inte med dem då och jag har inte funnit honom i inflyttningslängden. Oklart alltså när han 

         kom till Vallentuna. 

Vallentuna (AB) B:1 (1861-1883) Bild 590 / sid 54

         Den 10/11 1876 lämnar det nioåriga barnhusbarnet Carl Ludvig (utan efternamn) lämna 

         Westerhagen i Vallentuna och flytta tillbaka till Stockholm. 

1877 Carl Ludvig utlämnas till torparen Olaus Pettersson å No 6 Hallarum, Jämjö församling, Ramdala

         Han anländer dit 24/8 1877 och flyttar omgående vidare till grannarna John Salomonsson född 

         5/4 1826 och Bengta Håkansdotter född 12/3 1829 som bor i Hallarum No 6 i Jämjö.

1880 Carl Ludvig är barnhusbarn och fosterson hos John Salomonsson och Bengta Håkansdotter. Här 

         blir han kvar i nästan sju år.  

1882 Carl Ludvig är 14 år. Allmänna Barnhuset betalade den 16/11 ut en belöning på 25 kronor. Oklart 

         om den gick till Carl Ludvig eller fosterföräldrarna. 

         

1884 Prästen skriver in hans efternamn Thimgren i husförhörslängden. Han ska snart fylla 16 år och 

         flyttar ensam från Ramdala i Blekinge tillbaka till Luntmakargatan 67 i Adolf Fredriks församling 

         i Stockholm 20/6 1884. Han är mureriarbetare hos (eller inneboende hos) sin forna fosterfar 

         Anders Magnus Andersson*. Lite trösterikt att de trots allt hade kontakt. 

1886 och 1887 Carl Ludvig Thimgren bor på Dalagatan 23 i Adolf Fredriks församling. Han kvarstår i 

         rullorna och  har alltså bott här redan innan 1886. Han är ensamstående mureriarbetare hos A S 

         Jansson. 

1888 Den 4/1 1888 registreras Carl Ludvig i Rotemannen. Han är 20 år gammal och plåtslagare. Han 

         bor på Fleminggatan 42 i Kronobergsroten (inflyttad från Teknologroten) och flyttade på 

         nyårsafton 1888 vidare till Tegnérsroten.  

1889 Året därpå är han måleriarbetare och bor på Stora Badstugatan 32 där han bör ha känt sig som 

         hemma och blir kvar till 8/1 1892 då han flyttar vidare till Observatorieroten ett stenkast bort. Då 

         kallas han järnarbetare och kan flytta in på adress Dalagatan 21. 

1890 Året därpå bor han på Luntmakargatan 67. Som de flesta andra på den tiden flyttade han varje år. 

         Carl Ludvig Thimgren är plåtslageriarbetare, bosatt i Moraset 2, Adolf Fredriks församling.

1894 Så träffar han Lovisa Eriksson och gifter sig 1894. Paret bor på adress Brahegatan 12 som även 

         kallas Skvalberget 6. Vidare bor de på Döbelnsgatan 54 och Jungfrugatan 41 innan de (se 1911)

1900 Carl Ludvig Thimgren är järnarbetare, gift med Lovisa och bosatt i Storken No 8, Hedvig 

         Eleonora församling

Foto från början av 1950-talet
när annat folk bodde i Ludviksberg.

1910 Som ovan. 

1911  Tillbaka till Vallentuna

          Carl Ludvig och hans Lovisa flyttar den 

          29/10 1911 från Hedvig Eleonora 

          församling till  Vallentuna. De bor i 

          Rickeby No 108 Ludvigsberg som Carl 

          Ludvig Thimgren äger. 

          (Där kanske värt att notera att Lovisa 

          Eugenia Nordström gift Scherdin just hade 

          dött den 22/9 1911. Det är alls inte säkert 

          att hon var hans mor. Oäkta barn hade 

          dessutom ingen arvsrätt och han är inte 

          omnämnd i hennes bouppteckning men 

          ändå. Plötsligt kunde fd barnhusbarnet Carl 

          Ludvig köpa sig en egen fastighet.) 

1912 De flyttar tillbaka till Stockholm, närmare 

         bestämt till Engelbrekts församling 11/11 

         1912. De bor på Valhallavägen 109 innan 

         de 8/6 1914 återvände till Vallentuna 

         där de registreras 1/7 1914.

1914 De flyttade ut till Vallentuna för gott. Som  

         så många andra byggde de sannolikt sitt 

         hus Ludvigsborg under åren de bodde på Valhallavägen. Säkert pendlade de med Roslagsbanan 

         fram och åter. 

1914 började de även engagera sig politiskt. Carl Ludvig Thimgren blev den förste som 

         svingade ordförandeklubban i den då nybildade socialdemokratiska arbetarekommunen. 

1930 görs en folkräkning i Sverige. Carl Ludvig Thimgren bor med sin Lovisa Eriksdotter i 

         Ludviksberg, Vallentuna. Han är svarvare till yrket och arbetar med mekaniskt arbete. Vid sidan 

         av fungerar han som understöd av R.M. Ericsson. Han har gått tre år i skolan och har en 

         förmögenhet på 6000 kronor. Hustrun har också gått tre år i skolan men någon förmögenhet har 

         hon inte. Han gick ur tiden 1932 och hon 1938.         

Carl Ludvig Thimgren född 1868

Adolf Fredrik (A, AB) AI:96 (1874) Bild 196 / sid 379 (fosterson hos Ander Magnus Andersson)Stora

Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2950 / sid 286 (Carl Ludvig i Westerhagen, Hjälmsta No 10)

Jämjö (K) AI:24 (1876-1883) Bild 56 / sid 50 (Bhb i Hallarum, från Stockholm 1877)

Jämjö (K) AI:24 (1876-1883) Bild 55 / sid 49 (Bhb i Hallarum, Här skrivs hans efternamn till)

Jämjö (K) AI:26 (1884-1895) Bild 59 / sid 55 (Bhb i Hallarum, Carl Ludvig till Sthlm)

Vallentuna (AB) AII:2b (1908-1917) Bild 2320 / sid 478 (Rickeby No 108 Ludvigsberg)

Vallentuna (AB) AII:3b (1917-1923) Bild 2210 / sid 468 (som ovan)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 3340 / sid 321 (som ovan)

Carl Ludvig Thimgren född 15/9 1868 i Klara församling, Stockholm - död 26/2 1932 i Vallentuna

Son till: Okända föräldrar

Gift 16/6 1894 med:

Lovisa Eriksdotter född 15/5 1870 i Torsås, Kalmar län - död 3/3 1938 i Vallentuna (Rickeby 129) 

Dotter till:

Mjölnaren Erik Petersson född 1833 och hans hustru Ingrid Maria Jonsdotter född 1833 bosatta i Torsås, Kalmar län

Makarna Thimgren ägde och bodde i Villasamhället No 108, Ludvigsberg, som ska ha legat på nuvarande Skolvägen. Jag kan inte se att de fick några barn.   

__________________________________________________

Notiser om Carl Ludvig Thimgren ur boken:
Socialdemokraterna i Vallentuna 75 år utgiven 1985

Arbetarekommunens första möte öppnades av Carl Ludvig Thimgren från Ludvigsberg som manade alla att verka för upplysning och stark anslutning till arbetarrörelsen.
En central fråga var kvinnorna som ännu inte hade rösträtt. Frågan togs upp och arbetarekommunen i Vallentuna beslutades enhälligt att även kvinnor var välkomna som medlemmar.

Folkets park med dansbana
Det första den nybildade arbetarkommunen gjorde var att be AB Billiga tomter om en tomt till Folkets hus och Folkets park. Bolaget, som köpte upp mark, styckade och sålde villatomter gick med på förslaget och skrev ett gåvobrev.
Alla hjälptes åt att skaffa virke och att bygga en dansbana på 8 x 8 meter i Björkby hage likaväl som de ställde i ordning allt annat som hör till en festplats.

I folkparken låg ett hus. 1916 föreslog Thimgren att arbetarekommunen och Folkets Husföreningen gemensamt skulle iordningsställa huset, rengöra och måla. Att arbetarekommunen skulle få 10 aktier och att man skulle brandförsäkra huset för 500 kronor. Blomkvist och Thorslund yrkade att dansbanan skulle få ligga kvar tills vidare.
Några månader senare beslöts att ”taga upp banan och lägga den i hög”

Godtemplarlokalen
Medlemmarna bestämde sig för att hyra Godtemplarlokalen för höstens och vinterns möten. Det föll emellertid inte i god jord hos styrelsen för Godtemplarlogen så möten fick hållas i det fria eller hemma hos enskilda medlemmar till bättre möjligheter förelåg. Man samlade ihop pengar till en fana, utsåg fanbärare och tecknade en försäkring för fanan i tio år för två kronor.

Carl Ludvig Thimgren kom en kväll med grava anmärkningar mot ”gästgifveriets innehafvarinna” för sitt mindre vackra uppträdande gentemot allmänheten. Kanske hade man hållit möten på gästgiveriet i avsaknad av egen lokal.

Ibland kom riksdagsmän som höll föredrag och sedan tog Roslagsbanan tillbaka till stan och Vallentunagruppen avtackades för fint uträttat arbete i valrörelsen.

När ”Föreningen Folkets hus i Vallentuna” skulle bildas var det Carl Ludvig Thimgren som höll reda på lagtexten. Han konstaterade också att proletariatet såg ut att vinna terräng i Sverige. Och då första världskriget just hade brutit ut talade han även om krigets hemskheter på Europas kontinent.

Godtemplarlogen 1648 Blixten
I december 1914 föreslog Carl Ludvig Thimgren att arbetarekommunen skulle ställa till med julfest den 5 januari 1915 kl 17.00 i Godtemplarlokalen. Arbetet fördelades så att herr Nilsson skulle hålla föredrag om ” Under Italiens sol”. Sekreteraren skulle ordna lokalen, kungörelsen och skaffa bröd. Herr Nyström skulle rekvirera grädde, herr Söderkvist skulle anskaffa en julgran medan herrar Nilsson och Thimgren åtog sig att anskaffa resten.

En tid senare beklagade han sig i en skrivelse till Godtemplarorden över lokalens bristfällighet varför han kallades dit för att diskutera saken.
Godtemplarlogen meddelade hösten 1916 att man beslutat höja hyran vid offentliga möten från 5 till 8 kronor per gång. Orsaken var de dyra ved- och fotogenpriserna. Arbetarekommunen måste dessutom själva ombesörja eldningen.
I mars 1917 fick de hyra lokalen för 4 kr vintertid när det behövs lyse och bränsle och fritt sommartid.

Men det var sannerligen inte slut med det...

Kampen för Konsum

På årsmötet 21 mars 1915 tog Carl Ludvig Thimgren upp frågan om kooperationen. En särskild kommitté konstaterade att det inte gick att starta en kooperativ affär i Vallentuna. I stället beslöts att medlemmarna tills vidare skulle försöka komma igång med en byteshandel.

På aprilmötet 1915 läste Carl Ludvig Thimgren upp gåvobrevet från AB Billiga Tomter. Medlemmarna reste sig som ett uttryck av tacksamhet. Sist avtackades Carl Ludvig Thimgren för sitt arbete och besvär med detta gåvobrev.

På majmötet 1915 rapporterade Herr Thimgren angående kooperationen att han hört sig för i ett par affärer i Stockholm och däribland Tules Kooperationsförening. Om medlemsantalet i Vallentuna blev 25 så åtog de sig att väga upp i påsar till var och en, efter nota som blev inlämnad, och därefter frakta upp varorna till Östra station. Mötet antog erbjudandet enhälligt och började genast organisera det hela.

Handelsförening

Från Tule efterfrågades en handelsförening.
I februari 1916 redogjorde Carl Ludvig Thimgren för svårigheterna med att bilda en sådan.
- Det kostar mycket pengar, tar tid och energi, sa Thimgren som emellertid inte avvisade förslaget. Tvärtom. En handelsförening hade varit förmånligt.

I mars samma år hölls ett offentligt möte med föredrag av Kooperativa förbundets sekreterare som sannolikt handlade om bildandet av en kooperativ handelsförening.
Socialdemokraterna tog även initiativet till Liftsmedelsnämnden. Till den skänkte herr Lagerholm på Bällsta 500 kg potatis att utdelas bland mindre bemedlade.

Ordföranden herr Thimgren konstaterade att intresset hos allmänheten för arbetarekommunen var begränsat. Många förstod inte vad det innebar att tillhöra partiet då stadgarna ej var kända. Herr Källman fick i uppdrag att försöka ordna Hjalmar Branting till sommarfesten – eller om denne var upptagen någon annan - som föredragshållare.

Festplatsen
Alla hjälptes åt att röja på festplatsen och flaggor sattes upp längs vägen. Man köpte tombolavinster för 70 kr till 1000 lotter och handlade 200 vinster till fiskdammen för 10 kronor. Herr Blomkvist fick i uppdrag att köpa kaffebröd för 30 kr från Stocksund, herr Thimgren skulle skaffa 3 kg kaffe á pris 2 kr och 10 kg socker och herr Nyström fick i uppdrag att skaffa 10 liter grädde. Vidare köptes ”500 flaskor lagrad svagdricka från fabriken Kronan, 500 lemonad, 1000 inalles och 25 viskivatten.”
Damerna fick i uppdrag att koka kaffe.

Festen hölls söndagen den 4 juli. Inträdespriset var 25 öre för äldre och 10 öre för barn och fritt inträde på lördagskvällen. Hjalmar Branting kunde inte komma till sommarfesten men en annan riksdagsman höll föredrag.
På mötet den 18 juli rapporterades att festen inbringat 151 kr i ren förtjänst när allt var betalt.

Fester ett sätt att få in pengar
På samma möte meddelades att herr Thimgrens hälsa var bruten ”så att hans krafter ej tillåta att han överanstränger sig”. Carl Ludvig Thimgren var inte krassligare än att han kunde föreslå herr Nilsson som projektledare för nästa fest.
- Herr Nilsson har sagt att vi ska ordna en ”Italiensk natt” och musik med bandånion (ett dragspelsliknande tangoinstrument), anordna ett fackeltåg och ha kulörta lyktor. Om det inte finns att få här hemma kan vi skicka efter från Tyskland.

Det lät onekligen dyrt, invände somliga men herr Thimgren sa, att ansvaret med förtroende gott kunde överlämnas till herr Nilsson.

Spelman och dansbiljetter
Under mötet berättade Carl Ludvig Thimgren att ungdomar kommit till dansbanan med önskemål om att tillsätta någon som kunde ordna med dansbiljetter och skaffa fram musik. Det resulterade i dansbiljetter för 5 öre per dans och ett arvode till spelmannen på 1 krona i timmen.
Det kan möjligen vara den ”Italienska natten” som senare redovisar en vinst på 75 kronor och 89 öre.

Hösten 1915 föreslog Carl Ludvig Thimgren att medlemmar som inte närvarat på tre månader skulle uteslutas. Efter protester ändade han sig till ett halvår vilket röstades igenom. Därefter diskuterades en tillbyggnad till ålderdomshemmet och Thimgren var förstås den som redan hade sett ritningarna.

Roslagsbanan
Det var likaså han som agerade för att få till stånd en grupp som skulle uppvakta järnvägsstyrelsen angående biljettpriset. I februari 1916 rapporterade Thimgren att järnvägskommittén uppvaktat järnvägsstyrelsen. Det hade resulterat i beskedet att ”möjligen ett tåg till kan få gå ner till Vallentuna kl 7.20 på kvällen. Ännu inget nytt vad gällde biljettpriserna.

Fjärdingsman
När det blev dags att utse en fjärdingsman påpekade Carl Ludvig Thimgren att den sökande måste vara ”absolut nykter” för att klara jobbet. Partivännen herr Thorslund meddelade att han hade sökt tjänsten. Arbetarekommunen beslöt då att rösta på honom.

Det skadliga med dans
Kommunalstämman (kommunfullmäktige) hade bordlagt en fråga om ”att få bort alla dansbanor” och Carl Ludvig Thimgren påpekade att alla måste närvara vid nästa stämma.
- Det är lika skadligt att spela kort som att dansa, sa Söderlund.
- Det är lika skadligt att gå till skjutbanan och ligga och smattra och skjuta mitt under gudstjänsten på en söndag som till att gå och dansa en kväll, sa Thimgren.

Berta Andersson 1914
Vallentuna bildarkiv

Rusdrycksfrågan
Angående rusdrycksfrågan yttrade sig Carl Ludvig Thimgren
- Det Brattska systemet ska stå kvar. Vi ska inte släppa lös rusdryckssystemet igen när vi äntligen har fått hejd på det.

Somliga såg det som förmynderi. Brattsystemet var ett ransoneringssystem som innebar att det behövdes motbok för att få köpa spritdrycker. Thimgrens linje vann och man beslöt sig för att stödja Stockholms arbetareparti.
Läs mer om Brattsystemet här

Berta Andersson
Den 15 oktober 1916 valdes Berta Andersson till sekreterare sedan föregångaren flyttat. I november samma år konstaterade Berta Andersson att mötet var för ”fåtaligt besökt” och många frågor fick bordläggas. Thimgren konstaterade problem ed justering av senaste protokollet och menade att Arbetarekommunen borde se upp med vilka som väljs till justeringsmän.

___________________________________________

Värt att notera!

Major Carl Ludvig Thimgren född 1838

Det var vanligt förr att ogifta mödrar namngav sina "oäkta" barn med anknytning till den biologiske fadern som kanske inte ville kännas vid vare sig kvinnan eller sin oäkta unge. Namnskicket var sådant att den som så ville kunde ta sig ett efternamn efter tycke och smak. Barn som vuxit upp som oäkta och därmed mindre värda var därför ofta angelägna om att visa omvärlden tillhörighet genom att ta just sin biologiske pappas namn. 

Carl Ludvig Thimgren
1838-1899

Om det gällde Carl Ludvig vet vi förstås inte. Men det är onekligen ett något udda efternamn han tog sig när det blev dags att stå på egna ben. Man får förstås tro vad man vill men i Sveriges dödbok 1830-2020 finns bara två Carl Ludvig Thimgren. Den ene känner vi vid det här laget. Se ovan. Den andre var: 

Major Carl Ludvig Thimgren född 12/6 1838 i Maria Magdalena - död 10/12 1899 i Hedvig Eleonora. 

Tilltalsnamn för båda var: Ludvig

Carl Ludvig född 1838 var son till en factor i boktryckeri, boktryckare Magnus Thimgren född 1811 ohh Anna Maria född 1807. Familjen hade tre söner och var bosatta på Riddarholmen i Stockholm. Man kan lätt konstatera att de var omgivna av pigor och husor hela sitt liv, den sortens värnlösa flickor som husbönder och deras söner helt enkelt bara kunde ta för sig av. 

Carl Ludvig Thimgren gjorde karriär inom det militära. År 1867, när barnhusbarnet Carl Ludvig, kan ha kommit till var han en ung löjtnant. I hushållet fanns just då Lovisa Eugenia Norström eller Nordström (senare kallad Jenny) född 8/11 eller 7/11 1847 (anmärkning: Nicolai) - som måste ha varit nyss fyllda 21 när barnhusbarnet Carl Ludvig kom till världen. Det ser till och med ut som att de höll ihop ett tag. Hon är inskriven med honom och hans fina familj några år utan att det framgår om hon hade någon funktion i hushållet eller inte. Lovisa Eugenia hade vuxit upp som fosterbarn så de var knappast jämlika.  

 

Carl Ludvig Thimgren blir kapten i armén, gifter sig och avancerar så småningom till major och överste. Några barn tycks han inte ha fått. 

Läs mer om Carl Ludvig Thimgren född 1838 här och här

Lovisa Eugenia Nordström växte upp som fosterbarn i Stockholm. Hon drömde sannolikt om att bli fotograf, arbetade som fotografbiträde och kallade sig småningom fotografist Jenny Nordström. Jag kan inte se att hon födde eller hade hand om ett barn fött 1868. 

Hon gifte sig 24/8 1876 med Med lic. Alexander Scherdin född 4/6 1847 i Umeå - död 19/8 1883 i Klara, Stockholm. 

Lovisa Eugenia dog som läkaränka 22/9 1911 i Hedvig Eleonora. Hon var då bosatt på Sibyllegatan och är inskriven i dödboken som född 7/11 1847. De hade sonen August Alexander Eugen (Måns kallad) född 1877.

Det är en händelse som ser ut som en tanke att Carl Ludvig född 1868 bara några veckor efter Lovisa Eugenia Nordströms död kunde fara ut till Vallentuna och köpa sig fastigheten Ludvigsberg. Men han finns inte inskriven i hennes testamenten. Med tanke på hans val av efternamn är det dock troligt att han kände till sitt ursprung och möjligen också hade en viss kontakt. 

Kyrkoböcker

Lovisa Eugenia (Jenny) Nordström

Kungsholm (A, AB) AIa:49 (1853) Bild 23 / sid 35 (Lovisa Eugenia hos far och systrar)

Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:53 (1853-1854) Bild 72 / sid 135 (Lovisa Eugenia fosterbarn)

Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:60 (1855-1856) Bild 91 / sid 271 (Lovisa Eugenia fosterflicka)

Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:80 (1860-1862) Bild 316 / sid 312 (Lovisa Eugenia fosterflicka)

Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:85 (1862-1863) Bild 51 / sid 95 (Lovisa Eugenia fosterdotter)

Maria Magdalena (A, AB) AIa:90 (1865) Bild 35 / sid 63 (Lovisa Eugenia hos fam Thimgren)

Maria Magdalena (A, AB) AIa:91 (1866) Bild 37 / sid 65 (Lovisa Eugenia hos fam Thimgren)

Maria Magdalena (A, AB) AIa:92 (1867) Bild 35 / sid 63 (Lovisa Eugenia hos fam Thimgren)

Klara (A, AB) AI:145 (1866) Bild 69 (Lovisa Eugenia arbetar hos en fotograf)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:66 (1868-1869) Bild 169 (byter namn, Jenny Nordström fotografbiträde)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:66 (1868-1869) Bild 9 (Mamsell Louise Eugenie Nordström ensam)

Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:119 (1871-1872) Bild 40 / sid 69 (fotografisten Jenny Nordström)

Jakob och Johannes (A, AB) AIa:91 (1873) Bild 36 / sid 65 (Jenny Nordström fotografbiträde)

Jakob och Johannes (A, AB) AIa:92 (1874) Bild 167 / sid 164 (Lovisa Eugenia Nordström fotografbitr)

Bouppteckningar

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:846 (1911) Bild 5670 / sid 766 (Lovisa Eugenia)

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:901 (1917) Bild 5650 / sid 565 (Carl Ludvig f 1938)