Vackre Sten...

Vackre Sten

Gustaf Alfred Sten född 13/1 1877 i Härkeberga

Enligt dödboken död 4/8 1961 på Vårdhemmet Högalid i Stockholm. 

Där var han åtminstone skriven. En annan uppgift säger att han dog på Norrtälje lasarett.

Vackre Sten var en av hundratals luffare som hade för vana att söka sig till tegelbruken för att om nätterna få värme och skydd mot väder och vind. Där kunde de också värma sin mat om de hade någon. År 1900 fanns flera hundra tegelbruk i Sverige, Luffarna turnerade bland dem och två av de bästa var Vallentuna och Åby tegelbruk. Om luffarna och lite till berättar Svante Berg i sin bok "Två tegelbruk i Vallentuna" 1996 sid 111-125. 

Det är ingen tvekan om att livet var tämligen hårt för luffarna. De flesta var män utan vare sig arbete eller bostad och sådan fick man helt enkelt inte vara. Var och en hade skyldighet att själv arbeta för sin försörjning. Den som valde att göra annat och ta dagen som den kom dömdes till tvångsarbete. Rättesnöre för det var 1885 års lag om lösdriveri: 

"Den som antingen sysslolös stryker omkring från ort till annan utan medel till sitt uppehälle, där ej omständigheterna ådagalägger att han söker arbete, eller eljest utan att äga medel till sitt uppehälle underlåter att efter förmåga sökaärligen försörja sig och tillika föra ett sådant levnadssätt, att våda därav uppstår för allmän säkerhet, ordning och sedlighet" kunde alltså ända till 1965 dömas för lösdriveri. Efter en första varning burades de in på anstalt dömda till tvångsarbete. 

I perioder dessemellan vandrade de här männen omkring, tiggde mat och sov där de fick plats. Men säkert fanns det inslag av såväl alkoholism som kriminalitet hos många av dem. Svante Berg skriver till och med om spritlangare, bondfångare, yrkesspelare och prostituerade.    

Vallentuna tegelbruk före första branden i mitten av 1930-talet. I bakgrunden syns tegelfabrikör

Axel W Lundqvists villa Idaborg, byggd 1922. Bakom Idaborg syns fabrikör C J Gustafssons villa, ägaren till Åby tegelbruk. C J Gustafsson köpte Åby gård 1924 och byggde Åby tegelbruk 1927. 

Villan byggdes om i mitten av 1930-talet till det utseende den har än i dag

Okänd fotograf 1927. Vallentuna bildarkiv. 

Svante Berg berättar:

- Luffarnas personliga hygien var inte den bästa alla gånger. Aska och damm från tegeltillverkningen samlades uppe på tegelugnarna och detta trängde in i deras kläder. Att det sedan var varmt uppe på tegelugnarna så att luffarna svettades gjorde inte saken bättre. 

Lite är känt om luffarna som kom till Vallentuna. En hette Axel Ferdinand Holmgren och var född 1884. En annan kallades Lycko-Per, en tredje Skrik-Ture och en fjärde Lång-Luven. Och så var det då Vackre Sten som egentligen hette Gustaf Alfred Sten och var född 13/1 1877 i Härkeberga. Och då det är känt är det numera tämligen lätt att gå i hans fotspår. 

Svante Berg: 

- Han hade i yngre dagar bott i Knutby och ansågs vara en riktig fruntimmerskarl. Det är sannolikt från den tiden namnet Vackre Sten kommer. 

Jag kan inte se några spår av Knutby i Vackre Stens historia. Kanske kan någon annan berätta om det?

Hans far var fd Gardisten No 49 vid Kongliga Lifgardet och senare statdrängen: 

Carl Gustaf Jansson Sten född 3/4 1829 i Askersund - död 7/2 1917 i Kristianopel

(Han hette i verkligheten Per Gustaf Larsson Sten. Läs mer om det här)

Och modern (vigsel: 31/7 1875) var: 

Helena Andersdotter född 3/4 1850 i Kristianopel, Blekinge - död 6/7 1892 i Kristianopel 

Barn: 

1. Carl August Karlsson född 15/4 1875 i Härkeberga (oä fä) gift 1903 död 9/12 1935 i Stockholm
2. Gustaf Alfred född 13/1 1877 i Härkeberga
3. Johan Otto Walentin född 8/3 1879 i Härkeberga. Ogift. Död 12/4 1932 i Karlskroa
4. Gustaf Adolf Karlsson född 29/11 1881 i Kristianopel. änkl 1958 - död 9/1 1969 i Mörbylånga
5. Anna Teresia född 13/1 1884 i Kristianopel. Ogift. Död 13/2 1945 i Kristianopel
6. Augusta Alfrida född 28/9 1889 i Kristianopel. Gift Olsson 1934 - död 11/4 1951 i Barlingbo 

I husförhörslängderna står att Gustaf Alfred Sten 9/1 1891 fick prästbetyg för konfirmation i Stockholm. Han återkom 13/11 1891. Samma dag flyttar äldste brodern som statkarl till Österhaninge. 

Ett drygt halvår senare dog modern av lungsot den 6/7 1892. Hon blev 42 år 3 månader och 3 dagar gammal som det står i dödboken. Fadern blev därmed ensam med fem hemmavarande barn. Den äldste Gustaf Alfred, som så småningom skulle bli Vackre Sten, hade just fyllt 15 år. Den yngsta var bara tre år gammal. 

Fadern tycks ha klarat av att hålla ihop familjen. Gustaf Alfred flyttar till Stockholm först 1896. Johan Otto flyttar 1898 och Gustaf Adolf år 1900. Därefter var bara döttrarna kvar. Anna Teresia ger sig iväg för att arbeta 1901. Två år senare kommer hon tillbaka med oäkte sonen Karl Gustaf August född 20/11 1903. Det ser ut som att hon därmed fick stanna och ta hand om hushållet. Systern Augusta Alfrida ger sig av till Hamlingbo på Gotland 6/12 1907. Hon återkommer vid nyår 1911 men ger sig iväg igen 12/11 1915. Två år senare dör den då nästan 88 år gamle fadern den 7/2 1917. 

Då hade sonen Gustaf Alfred född 13/1 1877 eller Vackre Sten som han kallades, redan en lång karriär som småtjuv och kåkfarare bakom sig. Man kan undra hur mycket familjen visste om det...

Systern Anna Teresia född 13/1 1884 (som alltså hade samma födelsedag som sin bror Gustaf Alfred) och hennes son, jordbruksarbetaren Karl Gustaf August Svensson född 20/11 1903 blev kvar i Bredavik tills han 1923 ensam emigrerade till Nordamerika. Han reste från Göteborg 19/4 1923 med destination New York. 

Den 24/11 1926 flyttar Anna Teresia till sin bror Johan Otto Valentin Sten i ett annat hus i Bredavik No 7. Han är en sjuklig arbetare. Hon är sjuklig, fattig och inneboende. Gissningsvis bor de då i föräldrahemmet. Han dör av magsår 12/4 1932. 

Men åter till Vackre Sten...

Väl på plats i Stockholm fick Gustaf Alfred Sten fel födelsedatum några gånger och återfinns i databaserna som född såväl 3/1 som 30/1 1877. Dock alltid i Härkeberga. Rätt är 13/1 1877. 

Av databasen Rotemannen framgår att Gustaf Alfred Sten flyttade till Stockholm från Kristianopel i Blekinge 1895. Han fick arbete som hyrkuskdräng och kallas såväl åkeriarbetare som åkare. En hyrkusk kan liknas vid en taxichaufför som kör folk mot betalning. Han bodde inneboende på Torkel Knutssongatan 20 på Söder. 

Forskaren Mats Carlsson 

har därefter hjälpt mig att gå i Vackre Stens fotspår.

Jag har till exempel aldrig tidigare sökt i KB:s tidningsarkiv

vars artiklar till för 115 år sedan är sökbara.

Varmt tack för hjälpen!

Det där med hyrkuskdräng låter ju seriöst.

Men hur var det egentligen?

Det visar sig att Gustaf Alfred Sten ingalunda levde ett tillbakadraget arbetsliv i huvudstaden. Tvärtom. Han var en livligt omskriven kändis i tidningarna. Eller kanske rättare sagt en ökändis...

Tidningen Fäderneslandet 

8/1 1898

Stenhård är polisen emot Sten,

vår gamle bekante hyrkusk (eller hyrkuskdräng som han ibland kallar sig) Gustaf Alfred Sten.

Så snart han råkat titta för djupt i glaset - och det hör snart sagt till det hvardagliga - eller varit ute och skäktat* - och det inträffar icke mindre sällan - som oftast med en halt eller sårbehäftad eller på annat sätt lytt krake, så är polisen nästan alltid framme och slår ned på honom och lägger ideligen, som här förut antydts, sten på bördan i "kampen" för tillvaron åt honom. 

Man kan förhärda sig till ett stenhjerta för mindre än så. Rapport på rapport!

Också kännes det nog icke heller för Sten, som fölle det en tyngd från hans hjerta för hvarje gång han sålunda "hör till de kallade". Tvärtom! Han kan ej svälja förtreten utan en ny nedsköljning. Och han gör sig osynlig i domstolen så länge och ofta han kan, trots påbrödsböterna för utevaron och 50-kronorsvitena vid ny kallelse. 

Härom dagen dömdes han för fylleri och visad grymhet vid behandling af kreatur på Hamngatan, der han kört med en sårbehäftad häst att plikta 20 kronor. Fick sig så samtidigt ett åläggande vid 50 kronors vite att inställa sig ånyo i domstolen ett par dgar derefter för att svara i ett par andra rapporter och dömdes då att i dessa båda mål böta: för intrång i åkareyrket, förseelse mot hyrkurskreglementet och djurplågeri sammanlagt 45 kronor. 

Sedan dess har hans namn ånyo ett par gånger påropats i nya rapporter men ingen Sten har hörts af. 

Min kommentar:

Ska man uppfatta det som att Vackre Sten bedrev någon slags svart-taxi-verksamhet om nätterna eller ännu värre... Jag vet faktiskt inte. 

*Skäktning är en slaktmetod som innebär att djuret avlivas genom att halspulsådrorna skärs av med kniv. 

Stockholms Dagblad 14 februari 1898 och 

Dagen 15 februari 1898

Nattskäktaremeriter

Hyrkusken Gustaf Alfred Sten har under loppet af mindre än ett halft år ådragit sig böter och viten till ett sammanlagdt belopp af 490 kronor, ådömda i 34 särskilda mål för intrång i åkaryrket, grymhet i behandling af kreatur, fylleri mm. Måttet befanns härom dagen rågatdt och Sten insattes på 52 dagars förvandlingsstraff. Sten aftjenade i fjol 245 kronor för liknande förseelser. 

Min kommentar:

Om förvandlingsstraff var att han skulle förvandlas till en bättre människa eller om det innebar att 52 dagar i buren kompenserade icke betalada böter vet inte jag. 

Aftonbladet Halfvecko-upplagan 

25 augusti 1897

Arme häst!

Förliden lördagsnatt anhölls och infördes å Adolf Fredriks vaktkontor en så kallad nattskäktare Gustaf Alfred Sten, anställd hos hyrkuskenkan Forsberg. Vid närmare påseende af den af honom omhänderhafda hästen, befanns att venstra ögat var helt och hållet borta, ur den tomma ögonhålan rann ymnigt med var, ett större öppet sår fanns å venstra sidan af hufvudet, i såväl högra som venstra lokstaden funnes flere halfläkta sår, och i sjelfva manken där lokremmen låg och skafde, var en större svullnad med sår och därtill ett större sår i vensra ländkotan. 

Stockholms Dagblad 9 juni 1898

Dagens Nyheter 10 juni 1898

Meriterad hyrkusk

Hyrkusken Gustaf Alfred Sten har insatts i ransakningsfängelset för att med 21 dygns fängelse aftjena 180 kronors böter, som han under loppet af en månad åsamkat sig för tio särskilda förseelser. Samme man aftjänade i sistlidne februari 490 kronor böter som af polisdomstolen ådömts honom för icke mindre än 34 olika förseelser. 

Dagen 

22 november 1898

Dömd för fylleri å detektiva polisstationen

Åkaredrängen Gustaf Alfred Sten kom i onsdags i berusadt tillstånd in å detektiva polisstationen. Hans ärende var till polisdomstolen. I går var Sten inkallad i polisdomstolen och dömdes att för fylleri hos detektiva polisen böta 15 kr. Dessutom dömdes han att böta 25 kronor för det han kört med en halt häst och 5 kronor för att han kört för fort. 

Tidning för Falu län och stad och Helsingborgs-Posten 23 november 1898 

Borlänge-Posten 26 november 1898

Stockholm

"Det är ändå roligt att lefva!

En dag i förra veckan kom åkardrängen Gustaf Alfred Sten, en gammal poliskund, ramlande in genom dörren till detektiva polisstationen.

- Hvad är ni för en gök? frågade en detektivkonstapel.

- Har pliktat förr, och jag vill plikta nu med. Hästen var halt på alla benen. 

- Det är visst ni med.

- Är jag på sned?

- Svara. Hvem är ni?

- Hä, vet ni inte dé, Gustaf Alfred Sten. 

- Gå ut karl!

- Jag har, en rik far...

Han "rapporterades, fick sofva ruset af sig innan han släpptes, och i förgår var han inkallad till polisdomstolen. 

- Hvarför kom ni inte hit i onsdags när ni var kallad? frågade domaren. 

Den åtalade log sitt gemytligaste löje och svarade:

- Jag kunde inte gå uppför trapporna, och så behöll dom mej i detektiven. Jag får väl betala för logiet. 

För fylleri under försvårande omständigheter dömdes han nu att böta 15 kr. 

- Och så det andra, herr domare.

"Det andra" ko också. 

Han hade kört med en frisk häst på Folkungagatan och hade kört för fort. Därför fick han plikta 5 kr. 

Men nu log den dömde åter ett bredt löje:

- När jag kör med en häst som ej kan gå, klagade han, får jag plikta, och när jag kör med en som springer som själva kattan, får jag plikta. De ä roligt att lefva ändå. S.T.

Dagens Nyheter 9 feb 1899

Befriaren kom; det var "dille"

Hyrkuskdrängen Gustaf Alfred ten hade vi olika tillfällen dömts till följande böter: för fylleri under sabbat 20 kr, för samma förseelse å söckendag 15 kr, för visad grymhet mot kreatur, en gång 50 kr, en andra gång 25 och en tredje gång 10 kr, för förseelse mot droskreglementet (som skäktare) 30 och mot trafikreglementet 5 kr, för öfverdådig framfart 25 kr, för försutet vite 10, för utevaro från domstol 5 och för försummelse att ha lykta tänd 5 kr, summa 200 kr.

Enär alla bötesbeloppen vore obetalda, förvandlades dessa för ett par dagar sedan af polisdomstolen till 23 dagars fängelse. Sten hade emellertid blott varit där några timmar, då han angreps af delirium tremens, hvarför han måste intagas å sjukhus. 

Stockholms dagblad och Nya Dagligt Allehanda 14 februari 1899

Västernorrlands Allehanda 16 februari 1899

Olämplig för yrket / Många förseelser

Hyrkuskdrängen Gustaf Alfred Sten aftjenar för närvarande i rannsakningsfängelset 200 kr böter ådömda för elfva särskilda förseelser, så som fylleri, djurplågeri mm. Samme man har under de två sista åren ådömts och aftjänat 1 030 kronor för sjuttiosex förseelser af hvarjehanda slag. 

Fäderneslandet 

4/8 1900

"Sten på bördan" åt sig må man väl säga,

att hyrkusken Gustaf Alfred Sten lägger. 

Tidt och ofta är han framrapporterad, fastän han gerna praktiserar det gamla Sahlbomska ordspråket: "Om du dröjer", genom att förfallolöst uteblifva från domstolen, sålunda ådragande sig ytterligare böter för utevaron och försutna viten af samma orsak, uppgående till 25 och 50 kr. 

I lördags hade han två rapporter oafgjorda. De gällde båda förseelser mot §1 droskreglementet (sk schäktning) och trafikreglementet plus en fyllerirapport.

Sten dömdes nu i dessa rapporter att plikta 165 kr.

Dertill kommo böter för utevaron och försutna viten, 85 kr, samt oguldna böter för djurplågeri mm hvilket tillsammans utgjorde för Sten en "samlad styfver" i böter och försutna viten på 300 kr, att nu genast aftjäna. 

Och det - gick han in på. 

Stockholms signalementsfotografier 1869-1920
Gustaf Alfred Sten, 23 år, hyrkuskdräng. Porträtt 1900. Polisrapport 22/9 1900.
Å vänster underben ett stort rött ärr efter hästsparkar. 

År 1900 hade Gustaf Alfred Sten gjort sig skyldig till en stöld i Stockholm. Han var efterlyst, häktades i Oskarshamn den 8/9 1900 och förpassades till kronohäktet i Västervik för vidarebefordran till Stockholm. Allt enligt statsfiskal Ericson i Oskarshamn och de "Polisunderrättelser" som på den tiden spreds till polisstationerna i landet. Det var "första resan stöld" för Gustaf Alfred Sten.

Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv:

Ankom (23 år gammal) 22/10 1900. Dömd av Stockholms Rådhus Rätt 16/10 1900 för 1:sta resan stöld till 3 månaders straffarbete och 1 års vanfrejd. Genom Öfverståtembetets 16/12 dömd för böter till ytterligare 11 dagar samma år. 

Föräldrarna: Hemmansägaren Karl Gustaf Jansson Sten och hans hustru Anna Helena som dog 1892 i Kristianopel. 

Uppfostran: Hyrkuskdräng. Har begått Herrens Nattvard. Hemma till 13:de året. God vård. Jordbruksarbetare. Folkskola 7-13 år. 1:stra nattvardsgång 1891 i Brännkyrka församling, ej sedan. 

Till äktenskap ledig. 

Mantalsskriven (19 år) i Maria Magdalena församling 23/1 1896. No 67. 

En förut fötbälld för fylleri.... "Pliktat bortåt ett par tusen kronor för intrång i åkareyrket"

Kunskap i kristendom, läsning o skrifning mm vid ankomsten: Försvarlig i kristendomskunskap. Kan läsa, skrifva och räkna. 

Dagen när fängelsetiden slutas: 28/12 1900 eller 5/1 1901. Avgång 5/1 1901.

Anmärkning: Rusig, begifven. Tog en häst och sålde. Bedrivit så kallaat nattskäkteri. 

Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:19 (1899-1900) Bild 4510 / sid 431

Stockholms Dagblad och Aftonbladet 8/10 1901 samt

Svenska Dagbladet,  Hvad Nytt I Dag, Dagen, Stockholmstidningen och Nya Dagligt Allehanda 9/10 1901

För vedstölder från "Hemmet för frigifna fångar" som haft vedupplag vid Söder Mälarstrand, hafva åkaredrängarne Gustaf Alfred Sten och Johan Fredrik Johansson, båda förut straffade för stöld, häktats. 

 

Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv:

Ankom (24 år gammal) till fängelset 23/10 1901. Dömd af Stockholms Rådhusrätt 17/10 1901 för 2:dra resan stöld till 5 månaders straffarbete och 2 års vanfräjd. 

Kunskap i kristendom, läsning o skrifning mm vid ankomsten: Försvarlig. Kan läsa, skrifva och räkna.

26/11 1901 transporterad till Wexiö. 

Dagen när fängelsetiden slutas: 12/2 1902. 

Anmärkning: Rusig, begifven. Stal en kvarts famn ved. Varit jordbruksarbetare i Blekinge. Kom till Kalmar för att söka läkare mot syfilis*. Träffade en sjömanspojk som han ej sett på många år. Denne öfvertalade honom att följa med till Stockholm.  

Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:20 (1900-1901) Bild 3430 / sid 323

* Läs om syfilis på 1800-talet här. 

När Gustaf Alfred Sten senare dömdes till förlust av medborgerligt förtroende till 12/2 1904 och fyra månaders fängelse - som han satt av på Långholmen 12/10 1901 till 12/2 1902 - blev han straffad för "Andra resan stöld". Den 27 mars 1902 kungjordes i "Polisunderrättelser" att han var fri.
(I Rotemannen står felaktiga datum.)

Förlust av medborgerligt förtroende innebar att den dömde förlorade sin rösträtt. Han fick inte vittna i domstol, inte inneha offentlig tjänst och inte arbeta i ett yrke som krävde god frejd. Han fick helt enkelt acceptera att en tid vara illa sedd. I synnerhet som uppgiften fördes in i prästbetyget och följde personen livet ut. En gång märkt alltid märkt.

Den 13/11 1902 varnades Gustaf Alfred Sten av Stadsfiskalen i Stockholm för lösdriveri. Han var enligt Rotemannen fortfarande skriven som inneboende på Skinnarviksgatan 15 men bodde uppenbarligen inte där. Ogift och ensamstående var han i alla fall.

Den 25/5 1903 varnades han igen för lösdriveri, denna gång av K.B. i Stockholms län.

Men det blev värre än så...

1904 är Gustaf Alfred Sten efterlyst.
I "Polisunderrättelser" står:
I No 63 D1-03 sist omnämnde förre hyrkuskdrängen Gustaf Alfred Sten är misstänkt att hafva vid olika tillfällen under Januari och Februari månad detta år i samråd med åkaredrängen Karl Johan Andersson ur en olåst källare inom egendomen No 1 Näckströmsgatan i Stockholm tillgripit diverse kopparkärl, af hvilka en del sedermera anträffats.

Andersson, som häktats, har erkänt att han och Sten i samråd någon dag i sluet af Januari ur den nämnda källaren tillgripit ett kopparlock till en lacedosa och någon dag i midten av Februari en kopparkastrull och en kopparkittel. Kopparlocket hade de sålt. Kastrullen och kitteln hade de lemnat i förvar hos en lumphandlare.
Sten, som beskrifves vara 175 cm lång, medelstark med brunt hår och skägg, blå ögon, ärr efter ett knifhugg å venstra kinden, iklädd sliten brunaktig kavajkostym, svart mjuk filthatt och snörkängor, torde efterspanas och vid anträffandet anhållas samt höras om ofvannämnda stölder, hvarefter telefrafunderrättelse om resultatet af förhöret torde lämnas stadsfiscal Stendahl i Stockholm som begärt efterlysningen.

Svenska Dagbladet 15/5 1904:

Stölderna från Berns.

Åkardrängen Gustaf Alfred Sten undergick på lördagen rannsakning för det han varit delaktig i de stölder af kopparkärl, som en renhållningskarl Karl Johan Andersson för någon tid sedan föröfvade från en källare till Berns Salonger. Sten erkände och uppgaf att han sålt kärlen till en lumphandlare. Efter öfverläggning dömdes Sten för tredje resan stöld till 6 månaders straffarbete och 3 års vanfrejd. 

Stockholms Dagblad och Svenska dagbladet 

15/5 1904

Kopparstölderna hos Berns

Som bekant egde för en tid sedan en del stölder af kopparkärl rum i Berns salonger. Kärlen hade tillgripits af ett par åkardrängar, som afhämtat sopor från restauranten. En af dessa är förut dömd och på lördagen rannsakades åkardrängen Gustaf Alfred Sten för delaktighet i tillgreppen. Den tilltalade erkände och dömdes för tredje resan stöld till 6 månaders straffarbete och 3 års vanfrejd. 

Lumphandlaren Lagerström, hvilken tilltalats för det han köpt af de stulna kärlen från en annan lumphandlare, frikändes från allt ansvar. 

Fäderneslandet 15/6 1904

Dagens Nyheter 17/5 1904

Åkardrängen Gustaf Alfred Sten undergick rannsakning för det han varit delaktig i de stölder af kopparkärl, som renhållningskarlen Karl Johan Andersson föröfvade från en källare till Berns salonger. Sten erkände och uppgaf, att han sålt kärlen till en lumphandlare.

För tredje resan stöld vardt det 4 månaders straffarbete.  

Hvad Nytt I Dag och Stockholms-Tidningen 16/5 1904

Tjufven anträffad å "Grubbens"

I början af året häktades och dömdes här en renhållningskarl, Karl Johan Andersson, hvilken i källaren till Berns salonger föröfvat stölder af kopparkärl. Denne uppgav att han till medbrottsling haft en åkardräng, Gustaf Alfred Sten. Denne har i dagarna anträffats, intagen å Grubbens. 

Han dömdes på lördagen för 3:e resan stöld till 6 månaders straffarbete och 3 års vanfrejd. 

Senare samma år (1904) under 

"Häktade personer och aflysningar":
I No 33 A1 detta år efterlyste förre hyrkuskdrängen Gustaf Alfred Sten född den 13/1 1877 har den 6/5 häktats i Stockholm för i efterlysningen omnämnda brott, enligt meddelande af stadsfiscal Lidberg i Stockholm.
Gustaf Alfred Sten hamnar i kronohäktet å Långholmen där han intogs 20/5 1904 och frigavs 2/10 1904. Hans förlust av medborgerligt förtroende har nu sträckts ut till 2/10 1907.

Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv:

Uppgifter som ovan.

Ankom (27 år gammal) 20/5 1904. Dömd av Stockholms Rådhus Rätt 14/5 1904 för 3:dje resan särskilt liderlig stöld till 6 månaders straffarbete och 3 års vanfräjd. 

Uppförande inom fångvårdanstalten: 5 dagar smita (?) af slängkl. för upprepade samtal i fånggård. 

Frigavs 2/10 1904 

Anmärkning: Rusig

Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:22 (1903-1904) Bild 4020 / sid 380

Tidningar yngre än 115 år 

kommer man dessvärre inte åt. 

Härifrån får vi nöja oss med polisunderrättelser. 

Den 28/11 1907 varnas Gustaf Alfred Sten av Stadsfiskalen i Stockholm för lösdriveri.

Den 24/8 1908 döms Gustaf Alfred Sten av ÖSÄ (möjligen överståthållarämbetet) till sex månaders tvångsarbete för lösdriveri. Svartsjö var den mest kända tvångsarbetsanstalten för män.

Statens vårdanstalt å Svartsjö

No 476 Sten Gustaf Alfred - Ankom den 28 augusti 1908 förpassad från Öfverståthållarämbetet. 

Född den 13 jan 1877 i Herkulsberga församling, Uppsala län

1.74 m lång, 0,89 m staty, 1,78 m famnmått, medelstark kroppsbyggnad, brunt hår, dito skägg, blå ögon, rak näsa, ordinär mun, dito panna, rak oval ansiktsform. Särskilda kännetecken, ett ärr efter knifhugg å vänstra kinden. Ogift. Arbetare.

 Mantalsskrifven i Maria församling, Stockholm. Inflyttad 23/1 1896.

Anledning till straff: 

22/10 - 28/12 1900  undergått straffarbete för 1:a resan stöld

19/10 1901 - 12/2 1902 undergått straffarbete för 2:a resan stöld

20/5 - 2/10 1904 undergått straffarbete för 3:e resan stöld. 

Har medborgerligt förtroende.

Varför personen ankommit: Dömd 3 gången enligt Öfverståthållarämbetets utslag den 20/8 1908 för lösdrifveri hållas till tvångsarbete i sex månader.  

Vid ankomsten medhavda och sedermera erhållna penningar o persedlar jämte värde å de senare. 

Kontant: 1 öre 

1 par byxor och 1 rock = värda 50 öre 

1 blus, 1 hatt, 1 skjorta, 1 par strumpor, 1 par skor, 1 lifrem, 1 snusdosa, 1 plånbok, 2 betyg. 

Allt utan värde. 

Han hade alltså 1 öre på fickan när han kom, fick en premie på 48 öre och lyckades arbeta ihop 14 kr 72 öre under fängelse tiden. Han fick dessutom 1 kr 25 öre för något jag inte kan tyda. Totalt 15 kr 73 öre att kvittera ut. Se namnteckning. 

Frigifvning 1909 den 24 februari frigång efter uttjänt ådömd arbetstid och förpassad till Stockholm med betyg väl sig förhållit. 

Afgång kl 6 fm med tåg från Riddersvik

Ofvanstående likvid samt att jag på statens bekostnad erhållit 1 rock, 1 väst, 1 par kalsonger
jämte 1 par skor erkännes härmed. Svartsjö den 24 februari 1909. G A Sten
Statens vårdanstalt å Svartsjö med föregångare (AB) DIIIaa:27 (1908) Bild 810 / sid 476

Den 24/2 1909 förpassas Gustaf Alfred Sten efter beslut av ÖSÄ på grund av lösdriveri till Alfta socken i Gävleborgs län för att arbeta.

Den 20/5 1911 varnas Gustaf Alfred Sten av Stadsfiskalen i Uppsala för lösdriveri.

Den 1/10 1914 döms Gustaf Alfred Sten av ÖSÄ till 8 månaders tvångsarbete i Malmö på grund av lösdriveri. Han friges från Tvångsarbetsanstalten i Karlskrona den 1/6 1915.

Centralfängelset i Karlskrona

Personuppgifter som ovan. 

Lösdriveri Överståthållarämbetet 28/9 1914 tvångsarbete i 8 månader.

1915 behållning från 1914 21 kr 14 öre samt arbetsförtjänst 50 kr 86 öre 

Uttag beklädnad enligt räkning 8:55, 27:75 och 35:70. 

Summa vid avgång 72 kr

Han är mindre arbetsför och friges 1/6 1915. Frigiven kl 7:45 för att avgå med bantåg till hemorten. 

Centralfängelset i Karlskrona (K) D3AA:35 (1913-1914) Bild 1870 / sid 183

 

Den 17/4 1916 döms Gustaf Alfred Sten åter igen av ÖSÄ till tvångsarbete på grund av lösdriveri. Den här gången får han skaka galler ett helt år på anstalten i Karlskrona.

Den 2/7 1917 varnas Gustaf Alfred Sten än en gång Överståthållarämbetet (utskrivet) för lösdriveri.

Den 25/1 1918 döms Gustaf Alfred Sten av ÖSÅ till 1 år och 2 månaders tvångsarbete på Svartsjöanstalten. Han friges den 25/3 1919.

Statens vårdanstalt å Svartsjö

Personuppgifter som ovan. 

Förut dömd 4 g afgick 17/4 1917 Nr 490/1916

Undergått straffarbete (3 resor) enligt ovan 

Orsak till varför personen ankommit: Dömd 5 gången enligt Överståthållarämbetets utslag den 22/1 1918 för lösdrifveri hållas till tvångsarbete i ett år, 2 månader. 

Över detta avger han en "Nöjdförklaring den 25/1 1918".

Medhavda pänningar och persedlar: Kontant 1 krona 99 öre

1 rock, 1 par byxor, 1 väst, 1 tröja, 1 mössa, 3 skjortor, 1 par kalsonger, 1 par strumpor, 1 par skor, 3 näsdukar, 1 lifrem, 2 portmonnäer, 2 snusdosor, 5 brödkort, 1 sockerkort, 1 fläskkort, 1 flyttningsintyg. Allt utan värde.

Vackre Sten är fullt arbetsför och friges 25/3 1919 klockan 6 på förmiddagen och förpassas till Stockholm. 

 

Han får arbetspremier till ett värde av 164 kronor 76 öre

Pengar till en ångbåtsbiljett: 1 kr 50 öre

Totalt 166 kronor och 26 öre. 

Av summan får han kläder för 100 kr 55 öre, premievaror för 12 kr 20 öre 39 kr som översänds och 14 kr 44 öre kontant. 

Statens vårdanstalt å Svartsjö med föregångare (AB) DIIIaa:46 (1918) Bild 170 / sid 413

Den 31/8 1919 har Gustaf Alfred Sten dömts för stöld till 3 månaders fängelse. Han friges 31/11 1919 från kronohäktet på Långholmen. (Det står felaktigt 1:a resan stöld i "Polisunderrättelser").

Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv:

Fader: Karl Gustav Jansson Sten, Bredavik, Brömsebro, Kalmar län. Modern död. 

Grovarbetare. Uppfostrade i hemmet. Folkskola. Konfirmerad 1891 i Torsås församling, Kalmar län. 

Ogift. Folkbokförd i Maria, Stockholm, sedan 23/1 1896. 

Tudugare häktad: Ej sedan 1900, då för 1:sta resan stöld (uppgiften felaktig)

Ankom 5/9 1919. Dömd av Stockholms Rådhus Rätt den 28/8 1919 för stöld till 3 månader. 

Frigavs 30/11 1919 eller rättare 5/12 1919

Rusig, begifven.

Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:34 (1918-1919) Bild 3020

Den 25/7 1921 varnas Gustaf Alfred Sten för lösdriveri.

Den 9/4 1923 döms Gustaf Alfred Sten till 8 månaders tvångsarbete på grund av lösdriveri. Han friges från Svartsjöanstalten 9/12 1923. Han har då tjänat ihop 108 kronor vilket är mångdubbelt mer än hans medfångar.

                    Ingen fångrulla från Svartsjö på nätet efter 1920.  

Den 16/5 1924 döms Gustaf Alfred Sten till 1 år och 2 månaders tvångsarbete på Svartsjöanstalten på grund av lösdriveri. Bakom domen stod som vanligt Överståthållarämbetet.

Den 16/7 1925 förpassas Gustaf Alfred Sten på grund av lösdriveri till Alfta socken i Gävleborgs län "som med förpassningen avses". Allt i enlighet med dom av Överståthållarämbetet.

Den 3/1 1932 varnas arbetaren Gustaf Alfred Sten av Stadsfiskalen i Stockholm för lösdriveri.

1933
Under inseende av Stockholms Polisstyrelse utgivna för rikets Polismyndigheter.

Efterlysta personer

I No 18 D 1 - 32 sist omnämnde arbetaren Gustaf Alfred Sten, hemmahörande i Stockholm, har instämts till Vaxholms Rådhusrätt 14/8 för olovligt tillgrepp men uraktlåtit att inställa sig , varför han torde efterspanas och anhållas samt underrättelse, medan han kvarhållet, sändas till tillförordnad stadsfiscal Bågenholm i Vaxholm, viken begärt efterlysningen.

Sten, född 13/1 1877 i Härkeberga socken, Uppsala län - se bilden här ovan - var år 1914, enligt uppgift från Centralbyrån för fingeravtryck, 175 cm lång med mörkblont hår, mustascher, bred panna, något konvex näsa och blå ögon. Red.

Häktade personer och avlysningar
I No 194 A 1-33 efterlyste arbetaren Gustaf Alfred Sten har anhållits i Stockholm enligt meddelande från tillförordnade stadsfiscalen Bågenholm i Vaxholm.

Diverse underrättelser:
Vaxholms Rådhusrätt hava dömt:
Den 4/9 i No 201 B 2-33 sist omnämnde arbetaren Gustaf Alfred Sten för brott mot 20 kap 1§ 2:a stycket strafflagen till 15 dagsbåter á 1 krona.

Den 19/5 1936 varnas Gustaf Alfred Sten av Stadsfiscalen i Stockholm för lösdriveri.

1938 blir han efterlyst efter rymning.
Arbetaren Gustaf Alfred Sten från Stockholm - född 13/1 1877 i Härkeberga socken, Uppsala län, 175 cm lång med ordinär kroppsbyggnad, brunt gråsprängt hår, långa mustascher, blå ögon, rak näsa, ordinär mun och ärr efter knivhögg å vänstra kinden - vilken understödstagare olovligen avvikit från sådant i 33§ i lagen 14/6 1918 (Nr 422) om fattigvården avsett arbetshem, torde efterspanas och, därest han anträffas, återföras till arbetshemmet Ösbyholm för män, enligt begäran från styrelsen för nämnda arbetshem, adress Norrtälje.
Sten är beskriven och avbildad i No 194 å 1-33 samt sist omnämnde i No 123 D1 - 36. Red.

1938 Häktade personer och avlysningar
1 No 142 A 8-38 efterlyste Gustaf Alfred Sten har numera återinställts å arbeshemmet Ösbyholm för män; enligt meddelande från Styrelsen för nämnda arbetshem.

1938 Rymling på nytt, efterlyst på nytt
I No 237 B2-38 sist omnämnde arbetaren Gustaf Alfred Sten -fdd 13/1 1877 i Härkeberga socken, Uppsala län, hemmahörande i Stockholm, 175 cm lång med ordinär kroppsbyggnad, brunt gråsprängt hår, långa mustascher, blå ögon, rak näsa, ordinär mun och ett ärr efter knivhugg å vänstra kinden - vilken understödstagare 3/10 ånyo olovligen avvikit från sådant i 33 § i lagen 14/6 1918 (Nr 422) om fattigvården avsett arbetshem, torde efterspanas och derest han anträffas, återföras till arbetshemmet Ösbyholm för män, Norrtälje, enligt begäran från Styrelsen för nämnda arbetshem.

1938 Häktade personer och avlysningar
I No 239 A 5-38 efterlyste Gustaf Alfred Sten har numera genom polishandräckning återinställts å arbetshemmet Ösbyholm för män, Norrtälje, enligt meddelande från Styrelsen därstädes.

1941 Grovarbetare Gustav Alfred Sten född 13/1 1877 i Härkeberga socken, hemmahörande i Stockholm 24/4 av förordnad kriminalkommissarie därest varnad för lösdriveri.

1943 den 7/1 av Överståthållarämbetet dömd till 6 månaders tvångsarbete på Svartsjöanstalten. Straffet avtjänades 7/1 till 7/7 1943.

Det är oklart vad folk i Vallentuna faktiskt visste

 om Vackre Sten. Av eftermälet att döma sågs Vackre Sten 

mest som ett pitoreskt - måhända av det mer obehagliga slaget - inslag i miljön

Jag vet inte om Gustaf Alfred Sten lämnade sin kriminella bana när polisrapporterna om honom upphör. Han var 66 år fyllda när han frigavs från Svartsjöanstalten 7/7 1943 och kanhända för gammal för att ställa till med jäkelskap. Eller så lät man hnom hållas. Och 1951 upphörde polisrapporterna.  

 

Det hade vid den här tiden börjat talas om folkpension och 1946 fick alla över 67 år 1000 kronor per år att leva på. Det kanske räckte för Vackre Sten med lite tiggande och trixande i övrigt. 

Svante Berg skriver:
- Han tycks i många år ha fört en ambulerande tillvaro med blygsam gårdfarihandel. När han väl fick folkpension ställdes avierna till polisen i Norrtälje, till tegelbruket i Finsta eller till socialförvaltningen i Vallentuna.
- Det kunde hända att man stötte på honom på Brunkebergstorg inne i Stockholm med en liten låda på magen. Han sålde rakblad och skosnören för att dryga ut folkpensionen. 

- Han vistades tidvis på ett vårdhem vid Högalid uppe på Söder men trivdes inte utan gav sig ut på luffen då och då.

Vårdhemmet Högalid var ett hem för alkoholister. Där arbetade Greta Persson och hennes man Stig innan de slog sig ner i Vallentuna. Du kan läsa om det här.

Den enda bilden av Vackre Sten i Vallentuna bildarkiv. 

Svante Berg 

låter förre kanslichefen Gunnar Käller berätta om Vackre Sten i slutet av juli 1952.

- Jag hade varit i Vallentuna en månad och blev larmad av distriktssköterskan Gertrud Ivarsson, som fått höra att "Vackre Sten" sedan flera dagar låg uppe på ugnen i Vallentuna tegelbruk. Han var sjuk och utmattad. Man tog hand om honom och förde honom till järnvägsrestaurangens kök, där Göta Lundqvist rakade honom så att han såg någorlunda respektabel ut innan Bergströms taxi körde honom till S:t Görans sjukhus i Stockholm. Där blev han liggande ett par veckor. Redan då hade han ett besvärligt bråck som bara förvärrades. 

1955 fick Gunnar Käller och kommunalingenjör Petter Nordin ta hand om Vackre Sten i kommunalhuset och föra honom till ålderdomshemmet en kväll, där de med gemensamma krafter och med ett biträde till hjälp fick ner honom i ett badkar. Då var han så illa däran att han var nöjd med att bli badad!

- Herrarna har varit vänliga mot mig. Jag ska komma ihåg herrarna i mitt testamente. 

Konstnären Vide Janssons porträtt av Vackre Sten
i mitten av 1950-talet.
Bilden är publicerad i Svante Bergs bok.

Den vänlige Roslagsbanemannen Gustaf Åkerblom berättar också i Svante Bergs bok: 

- Vackre Sten är den mest specielle luffare jag mött. Han arbetade som någon slags åkardräng i sin ungdom. 

- Jag minns honom mest från min tid på Stockholm Östra. Han var en kolossalt färgstark person och hade en väldig berättarförmåga.

Vackre Sten tycks ha åkt med Roslagsbanan mellan Vallentuna och Östra mest varje dag trots att han sällan hade några pengar. Det var alltid någon som förbarmade sig över honom. 

- Jag hade en arbetskamrat som ömmade för Vackre Sten, säger Gustaf Åkerblom i boken. En gång gav han honom en överrock och ett täcke, en kostym och en enkel biljett till Vallentuna. 

- Vackre Sten låg alltid på ugnarna i Vallentuna tegelbruk. Sedan kunde han fortsätta sin tegelbruksrunda och fara vidare med tåget till Rimbo. 

- När jag var pojke och bodde i Frösunda kom han ofta. På vintern låg han i stallet bakom krubborna där man lade upp hö till hästarna. Då hade han en massa överrockar på sig. 

Gustaf Åkerblom berättar att Vackre Sten på slutet blev portad på Roslagsbanan. 

Han ställde till det helt enkelt. 

En annan berättare är Gunvor Luks. Hon minns Vackre Sten på 50-talet som krokig och lite knepig. Han nästan släpade sig fram. 

- En gång när jag kom med sista tåget och skulle ta cykeln hem låg han på marken och kravlade. Det var isigt och han behövde hjälp att komma upp. 

Gunvor Luks lyckades få den gamle mannen på fötter med både glasögon och käpp som hade farit iväg. 

-  Tack snälla människa, sa Vackre Sten och stapplade bort mot tegelbruket. 

Gustaf Alfred Sten dog när sommaren var som vackrast den 4/8 1961. Svante Berg skriver att han dog på Norrtälje sjukhus. Kanske var han på rymmen då från Vårdhemmet Högalid där han var inskriven.  

Han blev 84 år 1 månad och 21 dagar gammal. 

Kyrkoböckerna (föräldrahemmet):

Härkeberga (C) AI:13 (1876-1880) Bild 7 / sid 4 (fam i Hårshär - till p 94)
Härkeberga (C) AI:13 (1876-1880) Bild 97 / sid 94 (fam i Walgeby -från p 4 till p 67 1878)
Härkeberga (C) AI:13 (1876-1880) Bild 70 / sid 67 (fam i Walgeby - från p 94 1878 till Simtuna 1879)

Simtuna (C, U) AI:25 (1876-1880) Bild 428 / sid 420 (fam i Tisby - fr Herkulberg 1879 till p 266 1880)

Simtuna (C, U) AI:25 (1876-1880) Bild 234 / sid 226 (fam i Tisby - fr p 420)

Simtuna (C, U) AI:26 (1881-1885) Bild 236 / sid 227 (fam i Wester Wad. till Kristiopel 1882)
Kristianopel (K) AI:22 (1875-1883) Bild 810 / sid 340 (Gardisten - fam i Spralleboda - fr Simtuna 82)

Kristianopel (K) AI:24 (1883-1890) Bild 70 / sid 304 (fam i Spratleboda - fr Simlunda 1882 - t p 15 85)

Kristianopel (K) AI:23 (1883-1890) Bild 20 / sid 15 (fam i Bredavik No 7 - Betyg till Stockholm)

Kristianopel (K) AI:25 (1891-1895) Bild 28 / sid 22 (fam i Bredevik - mor död 1892)

Kristianopel (K) AIIa:1 (1896-1900) Bild 300 / sid 25 (fam i Bredavik. till Stockholm 1896) 

Kristianopel (K) FI:2 (1883-1894) Bild 65 / sid 63 (modern död)

Kristianopel (K) AIIa:3 (1901-1905) Bild 320 / sid 24 (familjen i Bredavik)

Kristianopel (K) AIIa:5 (1906-1910) Bild 380 / sid 25 (som ovan)

Kristianopel (K) AIIa:7 (1911-1921) Bild 310 / sid 23 (som ovan, fadern dör)

Kristianopel (K) AIIa:9 (1922-1939) Bild 320 / sid 22 (familjen i Bredavik)

Kristianopel (K) FI:3 (1895-1939) Bild 2110 / sid 208 (Johan Otto Valentin död)

Rotemannen 1895-1898:

Åkariarbetare Gustaf Alfred Sten född 3/1 1877 i Härkeberga. Ogift, inneboende utan familj. Adress Torkel Knutssonsgatan 20. In 1895 från Kristianopel, Blekinge län.  

Rotemannen 1898-1908

Åkeriarbetare Gustaf Alfred Sten född 3/1 1877 i Härkeberga. Ogift, ensamstående. Inflyttad 1898. Skriven på adress: Skinnarviksgatan 15. 

Kriminalanteckning: Å Långholmen 19010101-19020212 19040531

Rotemannen 1908-1918

Åkare Gustaf Alfred Sten född 3/1 1877 i Härkeberga. Ogift, ensamstående. Skriven i Skinnarviksroten, Maria  

Kriminalanteckning:

Tvångsarbete i Malmö 1914-10-08 TiLI 1915-06-01, 1916-10-31 å Svartsjö, Häktad för Lösdriveri 1918-10-16, Å Svartsjö till 1919-03-15, Långholmen 1919-10-21 Frigiven Fr Långh 1919-12, Häktad 1923-03

Folkräkningen 1890

Hemförsamling: Kristianopel

Hemort: No 7 Bredvik

Föräldrar och syskon.

För egen del ogift och ensamstående

Folkräkningen 1900

Gustaf Alfred Sten född 1877,

Hemförsamling: Maria Magdalena rote 16

Hemort: Långholmen N:ris 1-2 Å Kronohäktet intagna Fångar

Ogift och ensamstående

173 personer i "hushållet"

Folkräkningen 1910

Hemförsamling: Maria Magdalena rote 19

Hemort: Kvarstående obefintliga sedan åren 1901-1910

Yrke: Åkaredräng

Ogift och ensamstående

Svante Berg skriver om Vackre Sten och de andra luffarna i sin bok

"Två tegelbruk i Vallentuna"

sid 111-125

Kommentarer från Uno Skölds facebookgrupp "Så var det i Vallentuna": 

• • • Christer GR Jansson

• • Min svärmor Britta och hennes mamma Greta bodde på Åbyholms gård i början på 40-talet.
    Hon berättade om en luffare vackre Sten som ibland övernattade på höskullen. För att få övernatta på höskullen fick han lova att inte röka där.
    
    
    Christer GR Jansson Gjorde han som han blev tillsagd då? Han verkar ju inte ha varit särskilt snäll.
    
    Christer GR Jansson
    Verkar så, höskullen brann inte.
    
    Tomas Törnebohm
    
    Kommer ej ihåg Vackre Sten däremot ”Luffar Gunnar” vilken rörde sig runt tegelbruken i Vallentuna centrum i slutet av 50-talet och på 60-talet.
    Han visade mig en gädda han fångat i ån närmast Lundqvist tegelbruk. Han hade alltid en bylsig keps och en s…
    Visa mer
    
    
    Monica Antonsson
    
    Författare
    
    Man undrar ju vilka de var egentligen...
    
    
    
    Sirkka Harakka
    
    Jag bodde en kort tid på Åbyholms gård på 60 talet.
    
    
    
    Sören Stålhane
    
    Enligt min mormor så fick han Namnet Vackre Sten för att byxorna hade gått sönder i grenen så kronjuvelerna vid några tillfällen syntes. Vet ju inte om det är sant. Finns säkert andra som vet mer om honom. Men han var tydligen ganska känd på roslagsban…
    Visa mer
    
    
    Monica Antonsson
    
    Författare
    
    Sören Stålhane Om han hade några pengar ja. Verkar mest som han tiggde till sig tågbiljetten vareviga gång. Till slut blev han portad på RB, skriver Svante Berg i sin bok om Tegelbruken.
    
    
    Sören Stålhane
    
    Monica Antonsson det stämmer nog som du säger att han inte hade så mycket pengar så det blev nog till att stå med mössan i handen ganska ofta.
    
    
    Monica Antonsson
    
    Författare
    
    Svante Berg har intervjuat Gustaf Åkerblom i sin bok om Tegelbruken. Gustaf berättar hur Vackre Sten tiggde...
    
    
    
    Åke Kvick
    
    Min farsa arbetade på bägge tegelbruken och då träffade jag en del gubbar som fick sova på sidan av brännugnarna om de skötte sig. Vackre Sten, Dikar-Sven och Långluven och en farbror som kallades för Spel-Jerker sov där ibland, men de var lite skrämma…
    Visa mer
    
    
    Anita Walther
    
    Minns honom han hytte med käppen när vi möttes på vägen var så otäckt
    
    
    
    Monika Stolpe
    
    Jag minns honom också .Han satt ofta på en parkbänk utanför Bertas kondis .vid dammen som vi barn badade i .
    
    
    Sven-Ove Andersson
    
    Jag kommer ihåg vackre Sten På 50 talet, han var i Stan på dagarna åkte Roslagståget ut på em. för att sova i röda bruket. Han fick en tågvagn för sig själv, lukta dåligt (urin) .
    
    
    
    Monica Antonsson
    
    Författare
    
    Sven-Ove Andersson Han kanske var en sån är t-spritgubbe som fanns förr?
    
    
    Sven-Ove Andersson
    
    Monica Antonsson
    Vet inte, men det fanns en story kring Sten att han var lärd med hög utbildning. Det är något tänka på i dagens samhälle. Ingen skall dömas, i livet kan mycket hända
    
    
    Monica Antonsson
    
    Författare
    
    Sven-Ove Andersson Så sant...
  • •