Fagermodarn...

Den man som kom att kallas för Fagermodarn hette i verkligheten Karl Hemrik Andersson. Hans namn varierar i kyrkoböckerna och än oftare kallas han Carl Emmerik Andersson. Han var i alla händelser född 12/5 1891 i Orkesta och i födelseboken avslöjas att han faktiskt var tvilling.  

Orkesta (AB) B:4 (1891-1903) Bild 370

Den 12 maj 1891 föddes alltså i Orkesta två gossar som namngavs Oskar Henning och Karl Hemrik. De var oäkta, skriver prästen. Modern, pigan Johanna Wilhelmina Andersdotter i Nedersumpen, Söderby, var nämligen inte gift. Ingen barnafader namnges. Wilhelmina Andersdotter har emellertid själv erkänt sina barn i ett intyg som ligger i födelseboken. Allt för att de ska få ärva åtminstone henne. Arvsrätt efter modern var nämligen ingen självklarhet förrän 1905. Arvsrätt efter fadern om föräldrarna var ogifta infördes först 1970.   

Orkesta (AB) B:4 (1891-1903) Bild 370

I kanten av födelsenotiserna för båda barnen skriver prästen:

Modern har skriftligen anhållit att barnet varder antecknadt såsom hennes barn för att bevara dess lagliga arfsrätt. Intyget (se ovan) ligger dessutom med i födelseboken. 

Som dopvittnen den 14/5 1891 anges: 

Modern själf, torparen Karl Petter Andersson i Nedersumpen och pigan Teckla Gustafsson i Lindh: Nybygget.

Söderby gård i Orkesta 2000
Foto: Peter von Schoultz, Vallentuna bildarkiv.

Piga i Söderby
Bland torpen i Söderby finns såväl Nedersumpen som Uppsumpen. Det förstnämnda kan kort och gott även kallas Sumpen som det ser ut i husförhörslängden. Där bodde 1891 torparen Karl Petter Andersson född 20/5 1859 i Orkesta. Han har fyra unga drängar och en fosterson Gustaf Ivar Engström född i Stockholm 1887. Gossens båda biologiska men ogifta föräldrar står antecknade i husförhörslängden. Den 10/11 1900 får han flytta till Mörbytorp i Lindholmen där han blir fosterson hos en annan torpare.  

I Sumpen bor även hushållerskan Augusta Emilia Olsson född 2/9 1870 i Värmdö med inte mindre än fyra oäkta barn. Hon och torparen Karl Petter Andersson kommer så småningom att gifta sig. Då, den 26/8 1899, erkände de sig båda som föräldrar till åtminstone två av hennes fyra barn. 

I hushållet fanns även pigan Gerda Josefina Gustafsson född 1876 i Frösunda och pigan Johanna Wilhelmina Andersdotter född 7/2 1864 i Orkesta och hennes båda oäkta tvillingsöner Oskar Henning och Karl Hemrik födda 12/5 1891. Även i den och följande husförhörslängder skriver prästen in att modern har erkänt sina barn. 

En av tvillingarna, Oskar Henning Andersson, dör emellertid den 24/2 1892. I dödboken står att han dog av bröstsjukdom i en ålder av 9 månader och 12 dagar. Han begravdes den 28/2 1892 i Orkesta. 

Hushållerska i Kulla, Lindholmen

Lindholmsvägen vid infarten till Lindholmen nära Kulla
gård 1974. Foto: Ann Engstrand, Vallentuna Bildarkiv.

Den 11/11 1895 flyttar Johanna Wilhelmina Andersdotter och sonen Karl Hemrik till Kulla i Lindholmen. Hon avancerar från piga till hushållerska åt torparen Karl Oskar Johansson född 28/12 1867. När han sju år senare planerar gifta sig 1903 flyttar Wilhelmina och Hemrik Andersson 15/11 1902 till granngården. 

Där blir Wilhelmina hushållerska hos statdrängen Sven August Johansson född 2/9 1850 i Nye, Jönköpings län. Hans hustru hade 5/6 1902 dött i barnsäng. Barnet överlevde och plötsligt stod statdrängen där ensam med två små barn.  

Den oäkte tvillinggosssen Hemrik Andersson flyttade 16 år gammal till Frösunda 11/11 1907 för att påbörja en lång karriär som dräng i Billsta. 1909 flyttade han vidare till en annan drängsyssla i Rosendal i Frösunda. Här skrevs han nu som Carl Emmerik Andersson vilket kom att följa honom länge. År 1910 blev han dräng i Luttergärde och 1913 i  Luttergärde, Stora No 1 och 2 i Frösunda. En kort tid var han sedan statdräng i Berg, Frösunda, men han återvände 1914 som jordbruksarbetare till torpet Hagalund i Luttergärde. Och då var han inte längre ensam...

Molnbyvägen mellan Roseberg och
Gustavsbergs gård. Till vänster ses
dagens Grindstugan under Molnby.
Foto: Gun Hillbo 2002.
Vallentuna bildarkiv.

Carl Emmerik gifte sig

Den 30/10 1913 vigdes Carl Emmerik Andersson med Astrid Charlotta Pettersson född 3/5 1896 i Frösunda. 

Prästern skrev i husförhörslängden att båda kontrahenterna muntligen hade samtyckt till giftermålet och att giftomannasamtycket hade lämnats av kvinnans mor och hennes man. 

Makarna hade redan då den gemensamma dottern Nanny Maria född 10/3 1912 i Frösunda, vilket prästen noterade i och med att hon minsann var oäkta född. 

Den 2/1 1914 föddes dessutom sonen Karl Kristian i Frösunda. Han dog emellertid av slag den 20/5 1914. 

Carl Emmeriks mor, Wilhelmina Andersson, dog av kronisk hjärtsjukdom och njurlidande på lasarettet i Hammarby den 15/8 1915 och begravdes i Orkesta den 22/8 1915. 

Lasarettet i Hammarby är detsamma som Löwenströmska lasarettet som kungamördaren Anckarströms familj 1811 skänkte mänskligheten som någon slags botgörelse efter mordet på Gustav III 1792. 

Redan dagen efter begravningen, den 23/8 1915, skrevs bouppteckningen efter Johanna Wilhelmina Andersson som ju redan vid sonens födelse var så angelägen om att han skulle ha arvsätt efter henne. Nu var ju lagen sådan att det var en självklarhet men så var det inte 1891 vid hans födelse. 

Bouppteckningen skrevs av Erik Gustaf Ström som var Befallningsman i Lindholmen. Den bevittnades av G A Söderström fd Nämndeman och finns bevarad hos Stockholms läns västra domsaga. 

Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:16 (1915-1916) Bild 3290 / sid 49

Bouppteckning

År 1915 den 23 Augusti förrättades bouppteckning efter ogifta hushållerskan Johanna Wilhelmina Andersson i Lindholmen i Orkesta socken, hvilken, född den 7 Februari 1864 aflidit den 15 innevarande Augusti och som arfvinge efterlämnalt sonen Karl Emrik Andersson född den 12 Maj 1891 från Luttergärde i Frösunda socken. 

Närvarande vid förrättningen var ofvanbemälda Karl Emrik Andersson.

Boet uppgafs under edlig förpligtelse af Karl Emrik Andersson antecknades och värderades i följande ordning. 

Tillgångar:

Enligt revers af torparen CP Andersson i Mörbytorp (290), 1 år och 5 månaders ränta á 5% derå (6:04), Enligt motbok med Sveriges Postsparbank (326:66), Från Sjuk o begravningskassan Hjälpsamhet (57), från samma källa: dödsfallsersättning (100), Guldärringar (2), 1 byrå (5), 1 spegel (3), 1 symaskin (25), Fruntimmersgångkläder (50), 6 lakan (6), 22 handdukar (5:50), Parti ... (1), 1 st tyg (11:25).

Summa tillgångar Kronor 888:45

Skulder:

Handlare W Rosén Lindholmen (8:95), Torparen A Eklund Strömmen (2), Arbetaren G Andersson Skensta(?) (5), Kista och svepning (26), Klockor och lister (1:50), Begrafningskostnad /111:76), S:t Eriks sjukhus Stockholm (90), Löwenströmska lasarettet (4:50), Bouppteckningsarvode (1)

Summa skulder Kronor: 250:71

Boets behållning Kronor: 637:74

Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:16 (1915-1916) Bild 3300 / sid 50

Att allt blifvit riktigt uppgifvet och ej något med vilja eller vetskap dolt eller utelemnadt intygar under edlig förpligtelse. Karl Emrik Andersson. 

Här finns alltså hans egen namnteckning av vilken det framgår att han själv kallade sig Karl Emrik Andersson.

Karl Emrik Andersson blev, såvitt jag förstår, tämligen välsituerad tack vare sin mor. En prisomvandlare på nätet ger vid handen att 638 kronor 1915 motsvarar mellan 30 000 och 35 000 kronor idag. Wilhelmina hade verkligen sparat och dessutom investerat genom att låna ut pengar mot ränta (hur felräknat det än ser ut att ha blivit i bouppteckningen). Hon var till och med så förutseende att hon tog en privat socialförsäkring hos Sällskapet Hjälpsamheten - i en tid då inga sociala rättigheter fanns - som till sist kom att stå för hennes sjuk- och begravningskostnader. Utan en man var en kvinna annars tämligen hjälplös. Med tanke på värdet av hennes  "fruntimmers- gångkläder" kan hon nog också ha varit en rätt proper kvinna.

Några direkta skulder hade hon inte heller, bara sånt som det faktiskt kostade att få dö. 

Det kanske var tack vare sitt modersarv som Karl Emrik till sist kunde bli torpare i Fagermoda även om det kan ha tagit en tid innan torparen CP Andersson i Mörbytorp kunde lösa reversen.   

Torpare i Fagermoda

Den 2/11 1915 flyttade familjen till Orkesta där Carl Emmerik Andersson blev statdräng i Stora Mörby. Mindre än två veckor senare föddes dottern Naemi Ingegerd Vilhelmina den 8/11 1915. 

Den 28/11 1918 flyttade familjen till Grindstugan under Molnby i Vallentuna där Carl Emmerik Andersson skrevs som jordbruksarbetare. 

Den 1/11 1920 flyttade de vidare till torpet Fagermoda under Molnby där Karl Emmerik Andersson och hans familj etablerade sig som torpare. 

Fagermoda under Molnby gård

 

Torpet Fagermoda under Molnby gård. Det lilla huset längst till vänster var en gammal kolonistuga
som hämtats från Stadshagen på Kungsholmen. Den lilla byggnaden till höger om torpet var en
vedbod med halmtak. Foto: Nolle Andersson 1960. Vallentuna bildarkiv. 

Här ses torparen Carl Hemrik Andersson på sin traktor på baksidan av torpet Fagermoda.
Till höger skymtar den gamla kolonistugan som hämtats från Kungsholmen i Stockholm. 
Foto: Nolle Andersson 1960. Vallentuna bildarkiv.  

Vid Fagermoda fanns dessutom denna loge som byggdes om på 1930-talet. Den bestod av ett 

stall med vagnsbod och ett hönshus längst till höger. I bakgrunden skymtar torpet Kallboda. 

Foto: Nolle Andersson 1958. Vallentuna bildarkiv. 

Hus vid Lingsbergsvägen
Nolle Andersson, nr 9 i barnaskaran, har lämnat in ovanstående fotografier till Vallentuna bildarkiv. Han har dessutom lämnat med två bilder tagna vid "föräldrahemmet vid Lingsbergsvägen".

Jag gissar med ledning av folkbokföringsadresserna (nedan) att huset låg i korsningen Åbyholmsvägen (nuvarande Lindholmsvägen) / Lingsbergsvägen.  

På bilden till höger ses Astrid Charlotta Andersson 1960 med några av sina barnbarn.

Foto: Nolle Andersson, Vallentuna bildarkiv.

Familjen

Karl Hemrik (Carl Emmerik) Andersson född 12/5 1891 i Orkesta - död 8/3 1979 i Vallentuna

Och hans hustru (vigsel 30/10 1913):

Astrid Charlotta Pettersson född 3/5 1896 i Frösunda - död 15/5 1976 i Vallentuna

Makarna var vid sin död skrivna på adress Björknäs, Åbyholmsvägen 501, 186 00 Vallentuna

Astrid Charlotta gav liv åt inte mindre än 12 barn varav 11 överlevde barndomen. 

- Föräldrarna hade den egenheten att alla deras barn skulle ha namn som började på N, berättade sonen Nolle Andersson en gång. Och kom de inte på något namn på N så tog de ett annat namn och satte ett N framför. Som till exempel Olle. Det är därför jag heter Nolle...

Barn:

1. Nanny Maria född 10/3 1912 i Frösunda (Gift Karlsson. Änka 25/7 1969. Död 31/10 1977. Då skriven på adress Marsvägen 14 i Nyköping) 
2. Karl Kristian född 2/1 1914 i Frösunda - död av slag den 20/5 1914 i Frösunda
3. Naemi Ingegerd Vilhelmina född 8/11 1915 (Gift Nilsson 15/10 1938. Död 10/10 2002. Då skriven på Ekollonvägen 4B i Sollentuna)
4. Karl Nore född 16/8 1917 i Orkesta (Gift 30/4 1950. Död 23/2 1983. Då skriven på Lövängsvägen 66 i Täby. 
5. Nora Charlotta född 19/12 1919 i Vallentuna (Gift Gustafsson. Änka 18/10 2015. Död 9/1 2020. Då skriven på Snödroppsgrän 23 i Hässelby)
6. Nelly Sofia född 31/3 1922 i Vallentuna (Gift Jansson. Skild 23/2 1961. Död 22/8 1996. Då skriven på Alströmergatan 16 i Stockholm)
7. Nancy Matilda född 1/8 1924 i Vallentuna (Gift Wallén. Änka 13/6 2012. Död 9/3 2019. Då skriven på Broby gård 3 i Täby men bosatt hos son på Sveavägen i Täby)
8. Nils Gustav född 9/8 1928 i Vallentuna. Skild 18/3 1968. Död 30/7 2017. Då skriven på Söder Enbyvägen 7 i Sorunda. 
9. Nolle Emanuel född 20/8 1930 i Vallentuna (Skild 7/3 1969. Död 29/4 2015. Då skriven på Skördevägen 3 i Vallentuna. 
10. Henny Nerland född 26/7 1932 i Vallentuna (ogift man död 9/5 2012. Då skriven på Lingsbergsvägen 2 i Vallentuna)
11. Astrid Nelsy född 3/9 1937 i Vallentuna
12. Ninni Margareta född 20/4 1940 i Vallentuna

Kyrkoböckerna:

Orkesta (AB) B:4 (1891-1903) Bild 370 (tvillingarna föds, modern erkänner sina söner)

Orkesta (AB) AI:19 (1891-1901) Bild 1370 / sid 127 (fam i Nedersumpen, Söderby) 

Orkesta (AB) B:4 (1891-1903) Bild 880 (ena tvillingen död)

Orkesta (AB) AI:19 (1891-1901) Bild 1860 / sid 175 (modern hushållerska i Kulla)

Orkesta (AB) AI:20 (1891-1895) Bild 990 / sid 91 (modern hushållerska i Kulla)

Orkesta (AB) AIIa:1 (1896-1903) Bild 2070 / sid 194 (fam flyttar t granngården)

Orkesta (AB) AIIa:1 (1896-1903) Bild 2060 / sid 193 (modern hushållerska i granngården, Kulla)

Orkesta (AB) AIIa:2 (1902-1915) Bild 2130 / sid 201 (modern död och sonen till Frösunda 1907)

Orkesta (AB) FI:1 (1912-1943) Bild 110 / sid 4 (modern död i Kulla)

Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:16 (1915-1916) Bild 3290 / sid 49 (moderns bouppteckn)

Frösunda (AB) AII:2 (1902-1913) Bild 740 / sid 64 (dräng i Billsta)

Frösunda (AB) AII:2 (1902-1913) Bild 1800 / sid 170 (dräng i Rosendal)

Frösunda (AB) AII:2 (1902-1913) Bild 2350 / sid 225 (dräng i Luttergärde)

Frösunda (AB) EI:1 (1895-1969) Bild 34 / sid 26 (vigsel, Emmerik gifter sig)

Frösunda (AB) AII:4 (1913-1930) Bild 160 / sid 258 (gift dräng i Luttergärde Stora)

Frösunda (AB) AII:4 (1913-1930) Bild 1960 / sid 438 (gift statdräng med familj i Berg)

Frösunda (AB) AII:4 (1913-1930) Bild 120 / sid 254 (gift jordbruksarbetare med fam i Luttergärde)

Frösunda (AB) FI:1 (1895-1945) Bild 520 / sid 44 (sonen Karl Kristian död i Berg)

Orkesta (AB) AIIa:2 (1902-1915) Bild 1720 / sid 160 (statdräng på Stora Mörby)

Orkesta (AB) AIIa:3 (1916-1930) Bild 1750 / sid 162 (som ovan, till Vallentuna 28/11 1918)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 2450 / sid 229 (fam i Gridstugan u Molnby, till Fagermoda)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 2420 / sid 226 (torpare i Fagermoda)

Vallentuna (AB) AII:4b (1923-1931) Bild 210 / sid 13 (torpare i Fagermoda)

Här tar församlingsböckerna slut och folkräkningarna tar vid. 

1940

Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta

Bor med familjen i Fagermoda under Molnby i Vallentuna

Han kallas möjligen torghandlare och hon är husmor.

1950

Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta

Bor med familjen i fastigheten Molnby 1:1 i Molnby, Vallentuna

Han tituleras arrendator

1960

Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta

bor med hustrun i fastigheten Åby 1:66, Nya Åbyholm, Vallentuna

Han tituleras fortfarande arrendator

1970

Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta

och hustrun bor på adress Björknäs, Åbyholmsvägen pl 501 i Vallentuna

Han kallas nu förre arrendatorn 

1975

Karl Emmerik Andersson född 12/5 1891 i Orkesta 

och hustrun hr nu flyttat till Väsbygården i Vallentuna

Han tituleras fortfarande förre arrendatorn

Hustrun dör 1976 och Karl Emmerik 1979.

Monica:

Det visar sig att jag har haft kontakt med åtminstone två av "barnen" i den här familjen. 
När jag i min ungdom sjöng i dansband spelade vi ofta på Stora hotellet i Nynäsham. Här på bild med Clarence Fridsjös orkester 1969/1970.

Restaurangen var en rundel eller rotunda med fönster runt hela fasaden. Där vi stod och spelade såg vi Gotlandsbåtarna komma in och lägga till vid kajen. Det var verkligen exotistiskt. 

En som ofta var där och dansade var Nils Gustav Andersson född 1928 som då bodde i Sorunda, dvs en son till torparparet i Fagermoda, Carl Hemrik och Astrid Charlotta Andersson. Jag minns honom som en mycket vänlig man som gärna gjorde sig anledning att åtminstone någon gång per kväll prata bort en stund om gamla Vallentuna. Han var mycket proper, stilig och trevlig och hälsade alltid till sin bror Nolle i Vallentuna. 

Stora hotellet i Nynäshamn brann dessvärre ner till grunden några år senare. Det var en stor förlust för Nynäshamnsborna. 

Den yngre brodern Nolle Andersson, som donerat bilder till bildarkivet och som bodde på Skördevägen i centrum såg man i vimlet då och då. Han hörde liksom till. Vid ett tillfälle ringde han och berättade om sin blommande, ovanligt fina julkaktus. Jag cyklade dit och tog bilder på både honom och kaktusen till en liten notis i tidningen Södra Roslagen. 

När jag hittar klippet ska jag lägga ut det här. 

Handlaren Conrad Österberg

Conrad Österberg affärsidkare i Vallentuna, byggde och drev
bl a Ekebydals handelsbod och Conrad Österbergs
diversehandel i huset Vallby vid Vallentuna järnvägsstation.
Porträtt med familjen, fr v hustrun Hilma Österberg samt
barnen Sven Österberg Elsa Österberg Margareta Österberg
och Astrid Österberg gift Fahlström.
Foto: Anna Johnson 1900. Vallentuna bildarkiv.

Conrad Österberg 

född 12/11 1864 i Vallentuna 

- död 16/7 1921 i Vallentuna.
Son till Henrik Österberg, brukare i Hassla

och hans hustru:

Margreta Christina Nilsdotter född 27/9 1827.

Conrad Österberg var 30/10 1892 gift med: Hilma Josefina Eriksson 

född 16/3 1873 i Vallentuna

- död av blodpropp i barnsäng den 

24/11 1912 i Vallentuna

De hade barnen: 

1. Sven Konrad Henrik f 20/4 1893

2. Astrid Josefina född 21/3 1895

3, Elsa Elisabeth född 10/10 1896

4. Aurora Margareta född 13/9 1899

5. Signe Kristina född 5/7 1902

6. Hilma Gunhild född 24/5 1905

7. Edit Viola född 29/10 1908

8. Hilma Paulina född 4/11 1912

    - död av hjärntuberkulos 13/1 1917

Samtliga barn födda i Vallentuna.

Vallentuna bildarkiv:

Conrad Österberg byggde handelsboden 

i Ekebydal på 1890-talet och etablerade sig som affärsidkare där.

Av husförhörslängden framgår att Conrads mor hade blivit änka men 1876 gift om sig med arrendatorn 

Anders Jansson född 14/12 1831 i 

Ekeby Asunda. 

Därifrån flyttade Conrad 30/10 1892 

när han gifte sig med Hilma Josefina Eriksson som var dotter till torparen Johan Ersson född 1832 på Lindö. 

De unga tu flyttade till Ekebydal där Conrad Österberg skulle etablera sig som handlare. 

Det fanns emellertid en annan handlare på platsen nämligen: 

Handlaren Karl Erik Eriksson född 3/2 1838 i Frösunda som med fru och barn flyttade till Uppsala 1893 och lämnade över till Conrad Österberg. 

Familjen flyttar till en annan fastighet i Ekebydal den 17/11 1898. Dit flyttar även Conrads mor och fostersyster. Törs man gissa att den nya fina villan med handelsbod var inflyttningsklar nu?

Ekebydals handelsbod sommaren 1906.
Foto: Zackeus Carlsson. Vallentuna bildarkiv

Från ett annat håll:

Okänd fotograf 1905. Vallentuna bildarkiv. 

Conrad Österberg byggde Vallentuna största specerihandel åren 1907-1908. 

Den kallades Vallby och var belägen i korsningen Allévägen / Banvägen mitt emot järnvägsstationen. 

Vallby

Conrad Österbergs diversehandel stod klar 1908.
Okänd fotograf 1910, Vallentuna bildarkiv.

Conrad Österber drev butiken till 1920 när Valfrid Jansson tog över. Jansson sålde butiken till Erik L Andersson 1934 och fyra år senare köptes den av Georg Tibell som drev den till början av 1960-talet.  

Conrad Österberg var då änkling sedan 24/11 1912. Han dog själv 57 år gammal den 16/7 1921.

Kyrkoböcker:

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1490 / sid 345 (Conrad hos föräldrarna i Ekeby)

Vallentuna (AB) AI:23a (1892-1899) Bild 1370 / sid 123 (Hilma hos förälsrarna på Lindö)

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1460 / sid 342 (Conrad m familj kommer till Ekebydal)

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1480 / sid 344 (flytt till annan fastighet i Ekebydal)

Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 1710 / sid 161 (fam skrivs på Villa Vallby, Rickeby ägor)

Vallentuna (AB) AII:2b (1908-1917) Bild 2000 / sid 446 (fam ägare till Rickeby Wallby 5)

Vallentuna (AB) AII:3b (1917-1923) Bild 1740 / sid 421 (fam i Villasamhället, makarna dör)

Vallentuna (AB) CI:8 (1895-1917) Bild 2210 / sid 55 (hustrun död)

Georg Tibell

Farfar Gunnar Antonsson berättade ofta om Tibell, om vad han sagt och gjort. De umgicks på något vis, var kompisar, hade kul. Jag vet inte om det bara var på ålderns höst eller om de hade varit kompisar länge. De kom båda som invandrare till Vallentuna på 1930-talet.
Härom dagen var det någon i Uno Skölds facebook grupp som ville veta var hans affär låg. Och det vill förstås jag också.
Bästa källan för information är ofta Vallentuna Bildarkiv. Tänk på det alla ni där ute som har ett fotoalbum. Se till att era bilder så småningom arkiveras där.

 

Foto: Yngve Sjögren 1984
Vallentuna Bildarkiv

Ernst Georg Tibell 

född 3/2 1904 i Björklinge norr om Uppsala 

- död 27/11 1995 i Vallentuna

Tibell var då änkling (23/11 1980) och bosatt på Sommarvägen 13 i Vallentuna.

Tibell köpte affären vid stationen av Erik L Andersson och drev den till i början av 1960-talet. Huset hade då stora sprickor och Tibell tyckte sig vara för gammal för att bygga nytt. 

Konsum köpte marken och invigde ett nytt affärshus på platsen 1965.  

Det ska finnas en av Yngve Sjögren inspelad intervju med Georg Tibell på biblioteket. 

Ljudband 50. 

Aff'ärsidkarna i Vallby

Tibell var, som sagt var, inte först på plats som specerihandlare i hörnet Allévägen/Banvägen. 

Conrad Österberg 

var född 12/11 1864 och son till Henrik Österberg, brukare i Hassla. Conrad Österberg byggde handelsboden i Ekebydal på 1890-talet innan han byggde huset Vallby med diversehandeln mitt emot järnvägsstationen 1907-08. Han var gift med Hilma och hade fyra barn. Han blev änkling 24/11 1912 och dog själv 57 år gammal den 16/7 1921. 

Läs mer om honom här 

Rörelsen övertogs 1920 av Valfrid Jansson som i sin tur sålde till 

Erik L Andersson 1934. Jag har inte lyckats identifiera någon av dem. 

Fyra år senare - 1938 - såldes butiken till Georg Tibell som drev den till i början av 1960-talet. 

Fastigheten revs 1962 och tre år senare stod en ny Konsumhall färdig på platsen. I huset fanns även folkbibliotek och försäkringskassa på övervåningen. 

Conrad Österbergs diversehandel

Okänd fotograf 1910. Vallentuna bildarkiv

Conrad Österbergs diversehandel stod klar 1908.
Okänd fotograf 1910, Vallentuna bildarkiv.

Tibells affär

Okänd fotograf 1960, Vallentuna bildarkiv

Så här känner jag igen Tibells affär eller i varje fall resterna av det. 
Fotografen står på Banvägen och ser Allévägen svänga upp till vänster.
Foto: Gunnar Kullberg 1960. Vallentuna bildarkiv. 

Foto: Gunnar Kullberg ca 1955. Vallentuna bildarkiv.

Foto från nästan samma plats.
Helge Henningsson 1972. Vallentuna bildarkiv.

I början av 1950-talet hade i stort sett alla ägor som tillhört Rickeby gård styckats till tomter för enbostadshus. I förhållande till de tomter som styckades på Prästgårdens marker i söder så var tomterna något större och mer individuellt utformade. I öster fanns en snickerifabrik och en såg intill Roslagsbanan. Stationsområdet ligger delvis på Rickeby ägor.

Vallentuna stationssamhälle med Vallentuna järnvägsstation t h och Tibells affär i bildens mitt. Framför stationshuset ligger Pressbyråkiosken Allra längst t h syns en matarstation till järnvägens elektricitet, senare riven.

Handlaren 

Ernst Georg Tibell född 3/2 1904 i Björklinge 

Son till: Lägenhetsägaren Gustaf Tibell född 7/7 1867 i Börklinge ohh Augusta Pettersson född 20/4 1866 i Björklinge. 

Gift 17/4 1933 med:

Helga Maria Juliana Eriksson född 3/2 1895 i Vallentuna - död 23/11 1980 i Vallentuna

Barn i hennes första äktenskap:

Brita Kristina Pettersson född 3/9 1925 i Fasterna

Per Arne född 11/1 1922 i Fasterna

Gemensamt barn:

Gudrun Margareta född 8/11 1933 i Hammarby 

Georg Tibell kommer 18/11 1929 från Fasterna till Fjälsta No 5 i Husby utjord (Husby-Ärlinghundra) först som handelsbiträde och senare handlare.

Han gifter sig 17/4 1933 och flyttar med familjen till Vallentuna 16/6 1938 där han tar över handelsboden i korsningen Allévägen / Banvägen och etablerar sig som handlare.  

1940 Familjen bor i Rickeby 1:7, Vallby i Villasamhället

1950 Specerihandlare. Familjen bor kvar på adressen med gemensamma dottern

1960 Som ovan. Dottern har flyttat. 

1962 rivs handelsboden.

1970 Georg Tibell står skriven som brevbärare. Makarna har flyttat till Sommarvägen 13. 

1975 Som ovan.

1980 Som ovan. Ingen yrkestitel dock. Hustrun död. 

1985 Georg är änkling. Bor kvar på Sommarvägen 13 till sin död 27/11 1995 i Vallentuna

Monica Doverhall 

skriver på facebook att hon köpte candysocker i Tibells affär. Helt rätt. Men hur förklarar man vad det var???

Konsumhuset byggdes 1965 och bytte 1982 namn till Torghuset.
Okänd fotograf 1972

Kyrkoböcker

Björklinge (C) AII:2 (1901-1908) Bild 960 / sid 82 (Tibell hos föräldrarna)

Björklinge (C) AII:3 (1909-1913) Bild 1110 / sid 98 (föräldrarna i Forsby)

Björklinge (C) AII:3 (1909-1913) Bild 1230 / sid 110 (som ovan)

Björklinge (C) AII:4 (1914-1920) Bild 1260 / sid 116 (som ovan)

Björklinge (C) AII:4 (1914-1920) Bild 1370 / sid 127 (fam i Mickelsbo)

Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:5 (1923-1932) Bild 1200 / sid 107 (Georg handelsbiträde i Husby)

Björklinge (C) AII:6 (1927-1931) Bild 430 / sid 29 (hos föräldrarna, handelsbitr)

Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:6 (1932-1943) Bild 111 / sid 100 (handlande i Fjällsta, Husby No 5)

Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:6 (1932-1943) Bild 111 / sid 100 (fam flyttar till Vallentuna 16/6 1938)

Lennart "Sillen" Selinder

Hej,
Hittade din blogg ”Vallentunabor” av en slump. Intressant och bra med en historisk koppling,
Det finns en person som kanske kan vara av intresse att lägga till – Lennart Selinder som troligen gick under namnet ”Sillen” och var framstående hockeyspelare för bl.a. AIK och Vallentuna BK på 1960/70 talen.
Vet inte om han är intresserad av att vara med men kanske…
Hälsningar,
Thomas

Jag kan verkligen ingenting om sport. 

Det var något av det första som dåvarande chefen för tidningen Södra Roslagen sa till mig sedan jag tilldelats bevakningsansvar för Vallentna i början av 1980-talet:

- Låt bli sporten! Det fixar du inte.

Och jag har sällan blivit så glad för kritik. Vilken lättnad!

Så jag kan absolut ingenting om Lennart Selinder. 

Hjälp mig gärna!

Jag googlar...

Det finns lite fakta om Lennart Selinder på den här sidan. 

Det finns även en bild med texten: 

Vallentuna BK / Division 2 - 76/77

Den lyckas jag inte kopiera men jag hittar den på annan plats.

Jag kopierar in den och hoppas att det är okej. 

Säg till annars så tar jag bort den.

Snygg kille!  

Det ser ut som att han spelade i AIK 1959-1974 (division 2 till 1)

Och därefter i Vallentuna BK 1974-1977 (division 3 till 2)

Under en lista med rubriken "Team personal historia"

1975-76	Vallentuna BK	Division 2	Spelare-tränare
1977-78	Väsby IK	Division 1	Huvudtränare
1978-79	AIK	Elitserien	Asst. Tränare
1979-80	Väsby IK	Division 1	Huvudtränare
1980-81	Väsby IK	Division 1	Huvudtränare
1982-83	Vallentuna BK	Division 2	Huvudtränare
1983-84	Vallentuna BK	Division 1	Huvudtränare
1986-87	Norrtälje IK	Division 2	Huvudtränare

Under rubriken biografi och trivia har Ronnie Johansson (kanske ägare av bilden ovan) skrivit följande: 

Officiella spel Team Sverige: 30 B, 2 J

"Sillen" kallad.

Egen AIK-produkt som tillhörde den så kallade kycklingkedjan 

med Göran "Svirre" Svensson och Anders "Ankan" Parmström .

Syntes alltid långt fram i skytteligorna. 

B-landslagsspelare som avslutade med spel i Vallentuna BK, en klubb som han senare kom att träna. 

Har även varit uppskattad och underskattad assisterande tränare till "Ankan" i AIK.
Bor i Vallentuna.

Lennart Selinder i Vallentuna finns på Linked in.

Av sidan framgår att han i det civila är ingenjör utbildad i Maskinteknik vid Stockholm Instutute of Technology (STI) Han var under drygt 30 år verksam inom Karlebokoncernen. Det är fd arbetskamrater som hört av sig och meddelat det. Samma vänner påpekade att han under flera år spelade fotboll i Vasalunds IF. Lennart Selinder har dessutom arbetat som bussförare för Arriva Bus (UK). 

Han är född 7/10 1942 och har alltså fyllt 80 år. 

Han bor i ett kedjehus på Dalavägen 4 i Vallentuna tillsammans med hustrun Margret Selinder född 14/11 1945.

Sme-Kalle Karlsson

Fantastiskt foto av Jan Ek 1975.
Sme-Kalle Karlsson, Vallentuna bildarkiv

Sme-Kalle

Smidesmästare Karl Simon Karlsson

född 28/10 1901 i Bjurtjärn, Örebro län, Värmland

- död ogift på nyårsafton 31/12 1991 i Vallentuna. 

Kalle kom till världen i Kväggestorp 1/4 mtl i Bjurtjärn. 

Den som tycks svara för eller möjligen äger fastigheten är Bergsmannen Anders Nilssons sterbhus som visar sig vara dödsboet efter Kalles morfar. 

Hustrun, Kalles mormor Enkan Sofia Karlsdotter (mm) gift Nilsson född 26/1 1832 i Lungsund (död 25/12 1922) var i livet och bor på fastigheten. Hon blev änka redan 2/1 1894, hela sju år innan Kalle föddes. 

Kalles egen familj såg ut så här: 

Bergsmannen Axel Ludvig Karlsson (f) 

född 2/5 1866 i Varnum - död 1/1 1926 i Bjurtjärn

Gift 29/2 1895 med:

Anna Sofia Andersdotter (m) född 19/3 1870 i Bjurtjärn

Barn:

1. Klara Sofia född 26/10 1897 i Bjurtjärn

2. Anders Valentin född 30/8 1899 i Bjurtjärn

3. Karl Simon född 28/10 1901 i Bjurtjärn

4. Gustaf Valfrid född 17/3 1904

                                                                       5. Anna Viktoria född 12/12 1907 i Bjurtjärn

                                                                       6. Margareta Leontina född 25/6 1911

                                                                   

Om Kalles far, Axel Ludvig Karlsson, skriver prästen i husförhörslängden: 

Bjurtjärn (S, T) AIIa:1 (1901-1909) Bild 201 / sid 189

Såsom sinnessjuk inskrifven å Kristinehamns hospital den 9 december 1907. Derifrån utskrifven frisk den 15 mars 1908. Det står även civiläktenskap. Om det betyder att makarna var borgerligt gifta framgår inte. Det framgår heller inte på vilket vis Kalles pappa var sinnessjuk en tid av sitt liv. 

Anteckningen återkommer i nästa husförhörslängd. 

Bjurtjärn (S, T) AIIa:2 (1910-1922) Bild 245 / sid 228

Kalle är 21 år gammal när hans mormor dör och 25 år när fadern går bort. Familjen skingras och Kalle är chaufför till yrket. Han flyttar 22/2 1928 till Långbro i Örebro län. Därifrån flyttar han som jordbruksarbetare till Vallentuna 5/4 1930. Han hamnar i Ekeby No 1 i Väsby rote. 

Med på flyttlasset är nye ägaren av gården, hemmansägare Agne Elof Laurentius von Schultzenheim född 20/3 1895 i Bäcke, Älvsborgs län, och hembiträdet Viola Herta Elisabeth Johansson född 4/12 1907 i Vintnora, Örebro län. Prästen noterar att hemmansägaren är gift med Hilda Natalia född Carlsson från Oscars församling i Stockholm. Hon dör av Nephritis cronica (kronisk njurinflammation) den 4/8 1930 i Vallentuna. 

När hemmansägare Schulzenheim lämnar Vallentuna 12/10 1931 för ett liv i Örebro blir Sme-Kalle kvar. 

Bjurtjärn (S, T) AIIa:1 (1901-1909) Bild 201 / sid 189 (familjen i Kväggestorp)

Bjurtjärn (S, T) AIIa:2 (1910-1922) Bild 245 / sid 228 (familjen i Kväggestorp)

Bjurtjärn (S, T) AIIa:3 (1923-1931) Bild 249 / sid 235 (Som ovan. Mormor och far dör)

Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 2140 / sid 201 (Kalle kommer till Vallentuna)

Sme-Kalle Karlsson var bosatt på rimligt avstånd från sin smedja och hade adress Hövdingevägen 6, Vallentuna. Han hjälpte bönder och andra vallentunabor med diverse arbeten före servicefirmornas tid. 

Som skicklig hantverkare var han i många år en hjälpare i nöden för dem alla. 

Ännu 1975 hade han sin smidesverkstad i industriområdet vid Tellus Maskin. 

Gamla smedjan byggdes i slutet av 1880-talet och revs 1955. En ny smedja byggdes samma år mellan Elverket och Tellus-Makin. Den revs 1985 inför gymnasiebygget. 

Bildarkivet:

KS Karlsson smidesverkstad

Gamla smedjan vid K S Karlssons smidesverkstad Sme-Kalle. Se nedan. 

Den gamla smedjan låg där Vallentuna motor nu har sina lokaler. Smedjan byggdes i slutet av 1880-talet. Det är eventuellt smeden Almgren som står t h på bilden. Han kan ha varit ägare innan smeden Georg Sjögren övertog smedjan. 1930 kom K S Karlsson i hans tjänst. 

Sjögren avled 1933. Sme-Kalle tog över smedjan och tog även hand om Sjögrens familj. Den gamla smedjan revs 1955 och en ny smedja byggdes t v om nuvarande Elverket. Den smedjan revs 1985 inför byggstarten av Vallentuna gymnasium. T v står gesällen Ulv†n (se nedan)

Okänd fotograf 1920. Vallentuna bildarkiv.

Sme-Kalle1940.
Okänd fotograf. Vallentuna bildarkiv.

- Vi fick ta järnringarna med tänger och lyfta upp dem på hjulen. Och sedan snabbt ner i kallt vatten! 

Temperaturskillnaden gjorde att järnet krympte och slöt sig om träet. Man var svettig in på bara kroppen av hetta och ansträngning. Konstigt att man lever än idag…

- Nu för tiden går arbetet så mycket lättare, konstaterar han. Allt smide av större format görs med maskinkraft. Nu arbetar jag också i bekväma lokaler. Den gamla träkåken var opraktisk, särskilt på vintern. Ömsom iskall, ömsom stekhet Vi tände stora brasor i spisen när vi arbetade med smidet. Hettan kunde bli nästan outhärdlig.

Smed-Kalle kan laga jordbruksmaskiner, göra konstsmide och utföra allehanda småreparationer. En mycket efterfrågad yrkesman av såväl jordbrukare som annat folk. Ändå representerar han en yrkeskår som är på väg att försvinna.

Okänd fotograf 1970. Vallentuna bildarkiv.

K S Karlssons smidesverkstad. Den gamla smedjan låg där Vallentuna motor nu har sina lokaler och revs 1955. En ny smedja byggdes mellan Tellus-Maskin och Elverket. Den smedjan revs 1985 när Tellus' industrier byggdes om till Vallentuna gymnasium. Inne i smedjan står t v Malm från Åkersberga och K S Karlsson, Sme-Kalle t h

Foto: Jan Ek 1975. Vallentuna bildarkiv.

Smidesmästare K S Karlsson, Sme-Kalle har varit till stor hjälp för bönder och andra vallentunabor med sin stora yrkesskicklighet som hantverkare och smed. Här ses han i arbete i sin smedja byggd i mitten av 1950-talet och riven 1985 i samband med att nya gymnasieskolan byggdes i Tellus'maskins industrilokaler.

Kommuninformation

Nr 5, 1980

Han är en institution i Vallentuna – Smed-Kalle, 79 år.

Inte bara för att han fortfarande driver verkstad i egen regi, utan också – och kanske allra mest – för att han representerar en yrkeskår som är på väg att försvinna. 

Han är den pålitlige hantverkaren som folk kan vända sig till med småreparationer av olika slag. Han kan laga jordbruksredskap och cyklar. Och smida till en ugnslucka.

Men Smed-Kalle själv är ingen säker på att hans sort verkligen är i utdöende. Inte som landets ekonomi ser ut i dag.
- Vi måste nog lära om, säger han. Går vi mot hårdare tider, får vi allt ta tillvara det vi har! Inte bara köpa nytt.

Smed-kalle är självlärd och det var mest av en slump som han hamnade i yrket. I yngre år var han lantbruksarbetare i Närke. Då den godsägare han jobbade för köpte Ekeby gård i Vallentuna följde han med. Men när godsägaren flyttade tillbaka igen blev Kalle arbetslös.

En liten träkåk vid nuvarande Vallentuna Motor blev hans öde. Där jobbade smeden Ragnar Malm som Kalle slog sig ihop med.
Det var ett hett och slitigt göra att vara smed på den tiden. Allt skulle utföras för hand. Ett av de tyngsta jobben bestod i att sätta 30 kg tunga järnringar på vagnshjul.
- Det måste gå fort, berättar Smed-Kalle. Vagnshjulen var av trä och kunde brinna upp om det heta järnet låg an för länge. 

- Vi fick ta järnringarna med tänger och lyfta upp dem på hjulen. Och sedan snabbt ner i kallt vatten! Temperaturskillnaden gjorde att järnet krympte och slöt sig om träet. Man var svettig in på bara kroppen av hetta och ansträngning. Konstigt att man lever än idag…
- Nu för tiden går arbetet så mycket lättare, konstaterar han. Allt smide av större format görs med maskinkraft. Nu arbetar jag också i bekväma lokaler. Den gamla träkåken var opraktisk, särskilt på vintern. Ömsom iskall, ömsom stekhet Vi tände stora brasor i spisen när vi arbetade med smidet. Hettan kunde bli nästan outhärdlig.

År 1955 fick Kalle sin nya cementbyggnad mellan Tellus och Vallentuna Motor. Nu gick det att hålla en mera jämn värme.
I dag har arbetet också fått en annan karaktär. Det mesta jobbet består av svetsning och svarvning.
Smed-Kalles kundkrets har i alla tider bestått av bönder och många har säkert välsignat Kalle när plogen gått sönder mitt under plöjningsarbetet.
Fortfarande kommer bönderna till honom men också privatpersoner hittar vägen till verkstaden.
- Jag lappar lite av varje. Ibland gör jag också en del konstsmide, säger Smed-Kalle. Nyligen smidde jag luckor till en öppen spis åt kommunalrådet Wikström. Och i höstas fick jag en grind till en skyddsmur färdig.

Idag jobbar Kalle 2-3 timmar om dagen.
- Jag vill hålla mig igång, säger han. Det blir för enformigt att gå hemma.

Smed-Kalle har aldrig varit gift. Han har alltid rått sig själv och gillar inte att vara overksam. En del av tiden hemma går förstås åt till att skriva räkningar och sköta bokföringen.
- Skulle man leja folk så lir det snart kaputt, konstaterar han torrt.

Och så trycker folk på för att Smed-Kalle skall fortsätta. De stora verkstäderna tar inte emot sådana här jobb. Och det är så mycket som går sönder…

- Många undrar nog hur du på egen hand kunnat lära dig yrket? Folk säger att du är något av ett ”geni” på området. Listar alltid ut hur du skall laga ett trasigt föremål.
- Det ligger i fingrarna. Man kanske är född sån, tror Kalle. Något betyder det väl också att man som barn fick vara med i de vuxnas arbete. Min barndomsgård ligger i Kväggestorp i Värmland. Mina föräldrar var lantbrukare. På varenda gård fanns det en smedja.
- Särskilda hantverkare kom till gården och reparerade redskapen och då hängde man där hela dagarna. En annan ville ju också tota och hålla på.

Hur ser Smed-Kalle på framtiden? 

Han är nöjd över att arbetet blivit lättare, säger han. Finns det mer att vara nöjd över?
- Jag ser fram emot ett stort varuhus i centrum. Det är besvärligt att behöva resa för att handla det man behöver. Och det nya sjukhuset är också välkommet, säger han. Men jag vill inte klaga. Mycket har blivit bättre. Men det går för fort med utvecklingen. Det är därför som Vallentuna är så+ fattigt. Och så är det tråkigt att många gårdar försvinner.

Smed-Kalle vill förstås inte heller att hans eget yrke skall dö ut.
- Jag har varit ensam i det här jobbet i Vallentuna i flera år, säger han. Nu behövs det nyrekrytering. Men de yngre tycker väl inte att det lönar sig att laga saker. Fast vem vet, det kanske svänger. Kanske någon hoppar på yrket när jag lägger av. Framtiden får utvisa åt vilket håll utvecklingen går.
Maud Lennep

Foto: Yngve Sjögren 1979

Flygfoto över Tellus-Maskins industri i Vallentuna. Vägen framför industrin är Industrivägen och i förgrunden spåren till Roslagsbanan. Den vita byggnaden t h om Tellus är K S Karlssons smidesverkstad, Sme-Kalle