fredag 24 januari 2025

Marianne Larsson Liverhall Johansson

Marianne Johansson med hjälpredor i ICA Rickeby 1973
Vallentuna bildarkiv.
Den 22 februari 1973 blev "Sivertssons livs" "Ica Rickeby". 
Här är personal och hjälpredor i kiosken, som är en separat del i den nya butiken. 

Ica Rickeby låg på Skolvägen 1, nedanför Karlbergsvägen. Ica-butiken lades ner i slutet av oktober 2017.

Fotografiet ingår i bildserien ”Vardagsliv i Vallentuna kommun” av Rachael Gough-Azmier & Gunilla Blomé, Haga Studios HB.


Britt Marianne Larsson / Liverhall gift Johansson
född 5/4 1936 i Engelbrekts församling - död 27/8 2009 i Vallentuna
Dotter till: 
Verkmästare Evert Erik Fredrik Larsson född i Ljusterö (1909-1972) ohh (vigsel 23/5 1931) 
Agnes Maria Larsson född Karlsson född i Stora Malm, Södermanlands län (1906-1995) .
 
Anita Ymling berättar att Mariannes bror, Lars Larsson, kallades "Platt-Lasse" för att han tillverkade byggplattor. Adressen 1950 var "Santoriniverken" varför man kanske kan gissa att han arbetade på den gamla plattfabriken nedanför Vallbostrand. Han står emellertid folkbokförd som glasblåsare. 1960 är han försäljare och bor inneboende på Allévägen 19.

Marianne var gift den 14/2 1959 med och den 15/11 1982 skild från:
Linjearbetare Lars Johan Alfred Johansson född 11/10 1931 i Ed, Stockholms län - död 24/7 2015 i Hägersten

Deras barn: 
Lena Marianne född 14/8 1960 i Vallentuna
Eva Linnéa född 28/4 1962 i Vallentuna

Tidslinje

1940
Britt Marianne Larsson född 5/4 1936 i Engelbrekt bor med föräldrar och en bror (Lars Evert Emanuel född 25/12 1930) på adress Rickeby 1:175 Lilla Skogshyddan, Vallentuna

1946 och 1950
Britt Marianne Larsson född 5/4 1936 i Engelbrekt. Adress: Bällsta 2:188 Santoriniverken, Vallentuna

Någon gång mellan 1950 och 1960 bytte familjen namn till Liverhall

1960 och 1970
Kontoristen Britt Marianne Johansson född Liverhall född 5/4 1936 i Engelbrekt bor på adress: Fornminnesvägen 21, Vallentuna. Fadern är 1960 affärsföreståndare. Föräldrarna bor i fastigheten Bällsta 2:83) (1970 är fadern verkmästare. Familjen bor på Lagmansvägen 32 i Bällsta)

1975 Marianne är skriven på adress: Tvärvägen 12, Vallentuna

1980 och 1985 bor Marianne Johansson född Liverhall född 5/4 1936 i Engelbrekt på adress 
Norrgården 34, Vallentuna. Hon bor 1990, 2000 och 2009 på Tvärvägen 17, Vallentuna

Foto 1950 av Sven-Erik Bogren

Ett gäng grabbar ur VBK utanför Vetebageriet på Allévägen i Vallentuna. Killarna är troligen på väg hem till Tillborgs för att äta! Fr v Olle "Bull" Andersson, Lars "Platt-Lasse" Larsson (ändrade senare efternamn till Liverhall), Karl "Stämmis" Karlsson, Åke Tillborg och Stig Österberg.

Lars Liverhall bodde vid sin död på samma adress som sin syster Marianne, Tvärvägen 17 BV, Vallentuna. Han dog ett halvår innan hon dog nämligen 5/2 2009. Han var då änkling sedan 19/11 1994. 

fredag 17 januari 2025

Anders Petter Andersson brände ner sin stuga i Solberga, Vallentuna. Men tro det eller inte. Tidningarna hade fel...

Kungliga Biblioteket har ett förnämligt tidskriftsarkiv som man numera kan nå via internet. I min jakt på Vallentunabor hittade jag härom natten den här historien...

En mordbrännare
Med för mordbrand häktade 70 årige lägenhetsinnehafvaren Petter Andersson från Solberga i Vallentuna hölls i tisdags rannsakning vid extra ting med Danderyds skeppslag. 

Den gamle mannen erkände att han anlagt branden hos sig. Det hade skett emedan alla på sista tiden varit så elaka mot honom, särskilt hans dotter och måg, som han afvisat ur hemmet, samt emedan det var öfverenskommet med hustrun, att den af makarna som öfverlefde den andra skulle tända på stugan, så att denna icke skulle tillfalla andra personer. 

Stugan och allt hvad Andersson bygde skulle nämligen, enligt kotrakt af år 1867, efter hans död tillfalla stomhemmanet Söderberga, som eges af hemmansegaren Karl Johan Karlsson från Nyby i Vallentuna. 

Detta ville nu Andersson förekomma, "emedan de voro så elaka". 

En morgon, sedan han kört dotter och måg på porten, anlade han eld i ladugården, men den tog sig icke till följd af kospillningen. 

Derefter anlade han eld i sin stuga, fattade bössan och skulle skjuta sig, men skottet befanns borta. 

Andersson begaf sig då till skogs, medan stugan brann och man i ruinerna letade efter, som man trodde, hans förbrända lik. 

Slutligen upplystes att någon mött Anders Petter Andersson i skogen. Tjugo man utsändes för att leta efter den försvunne. Man hittade honom långt borta vid Mörby, der han ämnade dränka sig.
- Hade ni inte kommit så snart, sade han vid förhöret till kommissarien, stode jag inte här nu.

Anders Peter syntes för öfrigt taga saken lugnt. Han åt och drack med god smak samt sof på natten så godt som aldrig förut förklarade han.

Åklagaren påvisade, hur genom branden nära liggande skog och hus samt en hel by hotades med undergång, som varit viss, derest det blåst mera. 

Domaren: - Tänkte inte Andersson på det?

Anders Peter Andersson: - Jo. Derför tände jag på när det var lugnt och marken våt. 

Åklagaren betviflade på angifna grunder, att Anders Peter Andersson bekymrat sig om detta. 

Målet öfverlemnades med yrkande om ansvar för skada å annans egendom, men rätten ansåg sig icke kunna afgöra målet i dess nuvarande skick, utan uppsköt detsamma. 

Norra Hallands tidning Vestkusten
21 september 1898 (se klipp till vänster)

Snyggt "inbördes testamente"
Hallandsposten 20 sept 1898
Enligt detta klipp med samma text hette mordbrännaren Anders Peter Andersson från Solberga som ska vara beläget strax efter Veda när man kommer från Vallentunahållet.

Gubben som brände sin stuga, 
därför att "alla voro så elaka" lägenhetsegaren Per Andersson från Solberga i Vallentuna, har för mordbrand dömts till 2 år 4 månaders straffarbete samt tre års vanfrejd och ersättningsskyldighet, meddelar NT. 
Upsala Läns Annonsblad
15 oktorber 1898
 
Åldrig mordbrännare
Med 70-årige lägenhetsinnehafvaren Per Andersson från Solberga by af Vallentuna socken, allmännast känd under namnet "Fasters moster" hölls i tisdags ny ransakning. Andersson hade häktats emedan han, enligt med sin aflidna hustru i lifstiden gjord öfverenskommelse, nedbränt sin stuga på det att ingen skulle ärfva den efter honom, ty "alla voro så elaka mot dem". 

Vid 4-tiden på morgonen den 22 sistlidne augusti tände Andersson på, men den i ladugården anlagda elden tog sig icke, hvaremot stugan nedbrann. 

Vittnen intygade att, om vinden varit starkare otvifvelaktigt först lägenheten Berghäll, som låg närmast, och derefter hela Söderberga by, der alla uthus äro försedda med halmtak, nedbrunnit. 
Andersson dömdes till 2 år och 4 månaders straffarbete samt att 3 år derutöfver vara medborgerligt förtroende förlustig, hvarjemte Andersson förpligtades ersätta målsegare och vittnen.
                                                                   
Fäderneslandet 
8 oktober 1898

Arbetskarlen Anders Petter Andersson återfinns i Riksarkivets samling "Frigivna straffarbetsfångar" som No 5598 år 1900 (fånge no 7742 i stamrullan och No 2212 i porträttrullan. Handlingen till vänster skrevs när han frigavs den 10 juli 1900. 
Här nämns emellertid inte Vallentuna.
Och jag börjar ana oråd!

Anders Petter (född 13/6 1828 i Taxinge församling, Södermanland) anges vid frisläppandet vara hemmahörande i Skå församling, Stockholms län.
Han har då avtjänat 2 år och 4 månaders straffarbete för mordbrand vilket, påstår man, skulle ha utdömts av Färentuna Härads Rätt den 4 oktober 1898 varpå straffet skulle ha börjat 10/10 1898. 

Någon gång under strafftiden ska en förflyttning från Länsfängelset i Stockholm till Centralfängelset i Långholmen ha genomförts. 

Anders Petter Andersson förpassades till Hemorten med 22 kr 74 öre på fickan samt en postsparbanksbok med 35 kronor och 68 öre. Beloppet bestod av egna medel och besparad arbetsförtjänst. 
 
Anders Petter Andersson beskrivs ha ordinär kroppsbyggnad och vara 170 cm lång med blek hy, ordinär mun, rak nästa och gråblå ögon. Såväl skägg som hår var gråsprängt. Han vägde vid ankomsten 73 kg.
 
Centralfängelset Långholmen (AB) DIIIag:1 (1882-1914) Bild 100 (inskriven som 206 å Långholmen)
Centralfängelset Långholmen (AB) DIIIda:11 (1895-1899) Bild 3100 / sid 306 (fångens biografi)

Vissa fångar blev intervjuade
Och bland fängelsets biografier finns Anders Petter Anderssons berättelse:  
Det är bara ett fel. Den utspelar sig inte i Vallentuna...

Föräldrarna, som voro mindre jordbrukare i närheten af Mariefred, äro döda för långt tillbaka.
Har en bror, som är skomakare i Stockholm, och en som är verkstadsarbetare i Södertelge samt en syster som tillsammans med sin man innehar de aflidne föräldrarnas hemman. Syskonens ekonomiska och sedliga förhållanden uppgifves vara goda. En bror, som en tid arbetade vid Rörstrands porslinsfabrik, samt en syster äro döda. Sistnämnde bror var upprepade gånger straffad för stöld. 

Anders Petter Andersson
Gifte sig vid omkring 35 års ålder med Anna Sofia Olsdotter som afled den 21/4 1898. Hon uppgifves ha varit en bra hustru. Har en dotter, som är gift med en arbetskarl i Skå. 

Tills han konfirmerats oklanderlig. 
Ingen skola. Kan läsa någorlunda men ej skrifva. 
Kom då han lämnade hemmet ut att tjäna och fortsatte dermed tills han 1865 af sin dåvarande husbonde fick den å andra sidan omnämnda lägenheten upplåten åt sig. Genom att odla och i Stockholm afyttra potatis, köksväxter och frukt har han skaffat sig en ganska god bäring och säger sig ha åtskilligt med pengar på banken. 

Lärt något yrke eller handtverk? Är kunnig i gröfre snickeri. 
Fört sysslolös lefnad? Nej. Har förutom varit en flitig arbetare. 
Varit fallen för dryckenskap? Ej i högre grad.
Såsom minderårig begått brott? Nej.
Hvilken anses orsaken varit till brottet? Skadebegär. 

Under hvilka omständigheter begicks desamma? 
Då hustrun dog, flyttade dottern och svärsonen hem till Andersson för att hjälpa honom på gamla dagar. Då han utsett en annan person till man åt dottern och denna alltså gift sig mot faderns vilja, var enigheten redan från början mindre god. 

Ännu sämre ställdt blef det, sedan de kommit tillsammans. Andersson ville styra efter sitt hufvud och dottern och svärsonen efter sitt. Härtill kom att Andersson äfven lefde i fiendeskap med ägaren till jorden. För att å ena sidan hindra denne senare att komma i besittning af de å lägenheten uppförda husen och å andra sidan beröfva dottern och svärsonen en del af deras arf, beslöt Andersson att offra sina byggnader åt lågorna och satte därför eld på dem. 
En rätt betydande penningesumma, som han gömt i en vägg i stugan, kläder och öfriga inventarier blefvo härvid byte för elden. 

Andersson själv begaf sig efter eldens anläggning åt skogen, där man fick hålla skallgång efter honom en hel dag, innan han infångades. Det var ute i vattnet, där han förmodligen ämnade dränka sig, som man grep honom. 

Andersson har sedan långt tillbaka åtnjutit mycket dåligt rykte i sin hemtrakt och den allmänna önskan lärer där vara, att han aldrig mer måtte återkomma. Öfver bordet visar han ej den ringaste ånger utan lägger tvärtom i dagen den största skadeglädje öfver att han kunnat beröfva ofannämnda personer så mycket egendom. 

Utdrag ur rättegångshandlingarna 
Dömd för mordbrand av Färentuna Härads Rätt och ingenting annat. 
Genom hvad Andersson erkänt och i öfrigt i målet förekommit lagligen styrkt att sedan Andersson åren 1865-1867 på sin och sin hustrus lifstid fått åt sig upplåten nyttjanderätten till ett å 5/96 mantal i Söderberga by i Skå socken beläget område, kallat Solberga, under villkor bland annat, att efter makarna Anderssons död de å lägenheten då befintliga åbyggnader skulle utan ersättning tillfalla jordägaren och Andersson å lägenheten uppfört ett boningshus och en ladugårdsbyggnad han i afsikt att förhindra, att dessa byggnader tillfölle nuvarande jordägaren, hemmansägare Karl Johan Karlsson, på morgonen den 22 augusti 1898 satt eld å byggnaden, af hvilka boningshuset fullständigt nedbrunnit. 

Där ser man...
Tidningar över hela landet hade alltså fel, när de skrev om mordbranddramat och Anders Petter Andersson i Solberga, Vallentuna, 1898. Notiser och artiklar tycks, sedan de väl en gång hade skrivits, ha spridits vidare till alla andra tidningar i landet. De är ofta kopierade rakt av. Samtliga skrev därför också att Anders Petter Andersson hade rannsakats och dömts vid ting i Danderyds skeppslag. 
Men det var alltså inte sant. 
Det stora mordbrandsdramat utspelade sig i Skå och ingen annanstans. Någon skrev fel och alla andra följde efter i månader. Till och med när de refererade domen var Vallentuna som brottsplats på tapeten.  Tänk, så tokigt det kan bli...  

Så tji fick jag som letar Vallentunahistoria. 
Det förklarar ju varför jag inte kunde hitta karln i våra trakter. Och knappt Solberga heller fast det finns ett litet Solberga (eller åtminstone en busshållplats som heter så) strax bortom Veda.
Men nog är det ändå en spännande historia...

Anders Petter Andersson 
släpptes från Långholmen 10/7 1900 efter avtjänat straff. Han sägs vara en duktig korgflätare och hans uppförande hade varit gott. Han begick emellertid självmord en kort tid efter frigivningen, står det i biografihandlingen. Vid kontroll med dödboken visar det sig att han bara överlevde sin frigivning i 13 dagar. Kanske hade han helt enkelt ingenstans att ta vägen.  

Anders Petter Andersson född 13/6 1828 i Taxinge, Södermanlands län - död 23/7 1900 i Solberga, Skå
Änkling efter Anna Sofia Olsdotter som dog 21/4 1898 i Solberga, Skå socken.

Skå (AB) AI:17 (1891-1899) Bild 930 / sid 81

Längst ut i kanten på samma husförhörslängd står: 
Hängde sig själf 23/7 1900. Häktad för mordbrand den 22/8 1898.
Betyg 25/8 1898. Afgår 10/7 1900 - 2 år 4 mån. Förlust av förtroende 3 år till 10/7 1903

Skå (AB) FI:2 (1896-1936) Bild 110 / sid 5
I församlingens dödbok står att Anders Petter Andersson jordfästes (i tysthet) som det alltid står
vid självmord. Ja, det står faktiskt hängning och självmord också. Av någon anledning har man sökt och fått tillstånd av Ks Befalln. hofr i Stockholms län för begravningen den 2/8 1900. Kanske misstänkte
man att han var mördad...

Vill man veta om han hade en massa pengar på banken, som han sa,
så får man leta reda på hans bouppteckning. 

Därmed är det väl slut på den här historen!

Såvida inte denna tidningsnotis från 1895 - som också spreds över hela Sverige - handlar
om samme Anders Petter Andersson från Vallentuna. Det är i så fall en helt annan historia.
Men tills vidare får notisen helt enkelt ligga kvar här. 


Norrtälje tidning 7 sept 1895
DN 4 sept 1895
Stockholmsvisit som blef allt för dyr.
I söndags anlände från Vallentuna en dräng, Anders Petter Andersson, till Stockholm. 
Samma dag på middagen uppträdde Andersson på Engelbrektsgatan, hoppande och gestikulerande. 

Då Andersson till följd af sitt beteende måste anhållas af polis, satte han sig till så kraftigt motstånd, att ordningens väktare måste i åkdon forsla honom till polisstationen. 

Häktad och inställd i polisdomstolen, erkände Andersson hvad som lades honom till last. Han dömdes att böta för fylleri 10 kr, för förargelseväckande beteende å gata 15 kr samt för våldsamt motstånd mot polis 60 kr eller tillsammans 85 kronor. 


Mord och självmord i Vallentuna...

Vårt Land 17/1 1895a
Mordförsök och sjelfmord
Ett uppskakande morddrama utspelades i onsdags morse vid Haga i Angarns socken, Vallentuna härad i Stockholms län. Parterna i den upprörande händelsen voro måleriarbetaren August Westerman från Stockholm och hans hustru Hanna Olsson från Stabby, Söderby-Karls socken. Makarne hade varit gifta i fyra år och egde två barn. 

Westerman hade ursprungligen varit målare, men sedermera under någon tid haft anställning som baptistpredikant i Väddö, hvilken befattning han emellertid lemnade för omkring ett år sedan, då han inflyttade till Stockholm. Der började han föra ett oordentligt lefnadssätt, så att hustrun, som fruktade för hans vildsinthet, kort före sistförflutna julhelg med sina barn reste till sin moder i Stabby. För tillfället uppehöll hon sig hos sina i Angarn vid Haga boende systrar, hvilka der innehafva en handelsaffär.

Sistlidne söndag hade Westerman gått till sin i Stockholm bosatta kusin, sjöman R Nilsson, och bedt denne vara sig följaktig åt Roslagen för att i skol- och missionshus med en laterna magica föreviga bibliska bilder, hvarmed Westman förr en gång sysselsatt sig. 

"I måndags begåfve de sig med tåg till Knutby, derifrån till Edsbro och Stabby, der Westerman förmodade, att hustrun befann sig. Då han fick höra, att hon uppehöll sig i Angarn, begaf han sig dit och anlände i går morse kl 8 fm till Haga, der hustruns systrar, som sagdt, bo. 

Sedan Westerman helsat på hustrun och hennes systrar, inlät han sig i ett vänskapligt samspråk med hustrun i och för en uppgörelse i godo om skilsmässa i äktenskapet. Han ville att hustrun skulle följa honom
Vårt land 17 jan 1895
till hufvudstaden för att försälja lösöreboet.

Men midt i samtalet, hvarunder de voro ensamma i ett rum, drog han fram en 6-pipig revolver, sköt hustrun ett skott vid örat och sig sjelf i pannan. Båda föllo omkull, men mannen reste sig snart, rusade fram till hustrun och trampade henne med ena foten på hufvudet, under det han i ena handen höll en fin, skarpslipad jagtknif. 

En av hustruns systrad och Nilsson, hvilken hört skotten, störtade nu in i rummet. Systern inlät sig ögonblickligen i handgemäng med svågern och lyckades efter en stunds brottningskamp öfvermanna mördaren, så att han stapplande föll ut i ett angränsande rum. Nilsson hade dervid ryckt revolvern ur Westermans hand och kastat bort vapnet. 

Sedan han förts ut på gården och hindrades att åter komma in till hustrun, gick han till fönstret och tillfogade sig ett 6 centimeter bredt och mycket djupt sår i halsen. 

Sedan sprang han omkring en stund, till dess han vanmäktig sjönk ned i snön och dog.

Det finnes förhoppning, att hustrun icke kommer att få något allvarsammare framtida men af skottet.

Samma text under rubriken: 
Ett vederstyggligt morddrama
Hallandsposten 18 jan 1895
Elfsborgs läns annonsblad 
22 jan 1895 
mfl tidningar.

Ett ruskigt familjedrama
utspelades i tisdags morse vid Haga i Vallentuna härad. 
Måleriarbetaren och baptistpredikanten August Westerman aflossade då mot sin hustru Hanna Olsson ett skott vid örat och mot sig själf ett i pannan. Båda föllo till marken, men Westerman reste sig snart och trampade hustrun på hufvudet, hållande i handen en fin jaktknif. 

Han hindrades emellertid från att fullborda dådet samt gick därpå bort och tillfogade sig ett djupt sår i halsen. Sprang därpå omkring en stund, tills han vanmäktig sjönk ned i snön och dog. Hustrun lefde ännu på middagen och något hopp ansågs finnas om hennes 
                                                                               vederfående. 

Sv Morgonbladet 24 jan 1895
Blodsdramat i Vallentuna
Hustru Hanna Westerman befinner sig nu, sedan kulan uttagits, betydligt på bättringsvägen, och så vida intet oförutsedt tillstöter, skall hon inom kort vara fullt återställd. 





DN 23 mars 1895
Hagadramat
Hustru Westerman, offret vid det ohyggliga mord och sjelfmordsdramat vid Haga, hvilken såsom förut omnämts vårdats å Serafimerlasarettet, är nu i det närmaste återställd. Hon kan vistas uppe om dagarne och torde under den närmaste framtiden kunna utskrifvas som fullt återställd. 


Målaren (som sin far) och Baptistpredikanten
Johan August Westerman född 29/9 1861 i Skäfthammar, Uppsala län - död 16/1 1895. Han var då folkbokförd på Hålländargatan 26B i Adolf Fredriks församling. 
Gift 5/7 1891 med:
Johanna Margareta Olsson född 17/7 1862 i Söderby Karl

Barn:
August Emanuel Westerman född 13/3 1892 i Väddö
Eva Margareta Birgitta Westerman dödd 2/10 1893 i Adolf Fredriks församling, Stockholm

Hanna Olsson bodde kvar i Söderby Karl med sina barn till 1941 då hon flyttade med dottern och hennes man till Finngarnö i Estuna. Där dog hon nästan 80 år gammal den 18/2 1942.

Dragon No 35 Fredrik Adolph Glans i Sursta

född 2/4 1849 - död 31/7 1932

Bror till Dragon No 31 Johan August Rönn i Åbyholm, Vallentuna
som du hittar här

Fredrik Adolph (Palm) Glans blef först indelt soldat i Husby-Ärlinghundra där han 19 år gammal antogs som Dragon No 82 år 1868 och fick avsked tre år senare 1871. Han tjänstgjorde vid Livregementets dragoner i Kättsta Rote, Lif-Sqvadron kompaniet i Husby Ärlinghundra socken och hade torpnr LD-01-0082. 

En av de sista 
dragonerna i Vallentuna
Fredrik Adolph Glans överfördes 1871 till Livregementets dragoner i Sursta Rote, Lif-Sqvadron kompaniet i Vallentuna socken där han fick torp nr LD-01-0035 i Förhörsroten No 3 Sursta Dragonboställe. Det var samma dragonboställe uppe på berget - om vilken Väsbyvägen i dag gör en sväng - där det på 1700-talet bodde minst två dragoner med soldatnamnet Surbom efter Sursta. 

Om dem kan du läsa här.
Fredrik Adolph Glans tjänstgjorde till 1898. Att hans bror - Johan August Rönn (som blev fd dragon 1892) skulle ha varit Vallentunas siste dragon stämmer alltså inte. Hans egen bror - Fredrik Adolph Glans i Sursta - vann den kampen med hela sex år. Han hade då tjänstgjort som dragon i 30 år. 

Dragon No 35 i Sursta
Fredrik Adolf Glans 
(född Palm) född 2/4 1849 i Fresta - död 83 år gammal den 31/7 1932 i Engelbrekts församling. Han var då skriven med hustrun på Surbrunnsgatan 10 i Stockholm. 

Gift I den 28/11 1875 med: 
Amalia Christina Lovisa Lindgren född 284 1854 i Sollentuna - död av lungsot den 26/2 1890. Hon blev 35 år 9 månader och 28 dagar gammal. 

Gift II den 19/4 1897 med:
Tekla Augusta Lundström född 11/9 1868 i Vallentuna - död 29/4 1943 i Matteus församling, Stockholm. Hon var då folkbokförd på Hagagaten 50. 

Barn i första giftet: 
  1. Johan Adolf Gottfrid född 20/5 1876 i Vallentuna
  2. Carl Hjalmar född 22/7 1878 i Vallentuna
  3. Fritz Gustaf född 6/6 1881 i Vallentuna
  4. Frida Amalia född 9/7 1883 i Vallentuna - död av lunginflammation 18/12 1884 i Vallentuna. Hon blev 1 år 5 månader och 9 dagar gammal.
  5. Karl Melker född 1/12 1886 i Vallentuna

Barn i andra giftet:
  1. Hildur Margit född 18/6 1897 i Kungsholms församling, Stockholm
  2. Elsa Maria född 19/6 1899 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm
  3. Karl Enar Adolf född 23/7 1903 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm

Fredrik Adolf Glans blev änkling 1890 och fick hinderslöshetsbetyg till Kungsholmens församling i Stockholm 24/3 1897. 
Andra frun och deras gemensamma dotter flyttade ut från Kungsholms församling till Vallentuna 27/11 1897. Makarna och de två yngsta barnen flyttade vidare till Hedvig Eleonora församling 10/7 1899. 



Släktforskaren Mats Carlsson: 
- Jag ”ögnade” igenom namnen på de olika dragonbarnen i Sv Porträttarkiv och hittade Gottfrid Glans, son till Rönn´s bror. Han lyckade ”komma upp sig” och lämnade den rel fattigdom som ofta var deras livsväg.


Dragon 
Fredrik Adolph (Palm) Glans i Sursta född 2/4 1849 i Fresta (Grana i Va 1861-68) 
Dragon No 82 i Husby-Ärlinghundra (Kjettsta ägor Elgesta) Kungliga Uppl Dragonkår, Lifsquadronen
Dragon No 35 Glans i Sursta, Vallentuna
Husby-Ärlinghundra (AB) AI:15 (1866-1870) Bild 1280 / sid 120 (og dragon no 82 Glans i Kjettesta)
Husby-Ärlinghundra (AB) AI:16 (1871-1875) Bild 1330 / sid 128 (som ovan. Till V-tuna 23/10 1871)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 660 / sid 58 (gifte Dragon No 35 Glans i Sursta)
Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 410 / sid 37 (g Dragon no 35 Glans i Sursta dragonboställe)
Vallentuna (AB) AI:22a (1882-1891) Bild 820 / sid 72 (Dragon no 35 Glans m fam i Sursta)
Vallentuna (AB) AI:23a (1892-1899) Bild 650 / sid 51 (ej längre dragon, till Hedvig Eleonora)
1902 inflyttad i Johannes församling, Stockholm
1925 inflyttad i Engelbrekts församling, Stockholm

Databasen Rotemannen
1899-1902 Fredrik Adolf Glans är timmerman. Familjen bor på Odengatan 8, Humlegårdsroten, 
1902           Familjen bor på Odengatan 38 (Surbrunn 12)
1902-1906 Fredrik är snickare. Familjen bor på Surbrunnsgatan 10, Humlegårdsroten
1906-1925 Fredrik är snickare. Familjen bor kvar på Surbrunnsgatan 10 i Morkullan 25
1925-1926 Som ovan. Makarna bor kvar men barnen har flyttat och databasen upphör. 

söndag 12 januari 2025

Anna Elin Andersson i Herräng, Sursta, blev mördad 1935!

"Vallentuna-mördaren i Kalmar rådhus"

Den 19 juli anhölls jordbruksarbetaren Gustav Augustinsson för ett rånmordsförsök i Kleva, Resmo socken på Öland. Han blev gripen innan han skulle ta båten i Mörbylånga över till fastlandet. 
Senare, den 20 juli erkände han även mordet på Anna Elin Andersson i Vallentuna den 16 juli 1935.
Som obotligt sinnesjuk dömdes mördaren Gustav Augustinsson till förvaring på den fasta paviljongen i Säter.

Foto Walter Olson, Kalmar läns museum
Det är det enda... 
man får veta om mordet på Anna Elin Andersson i Vallentuna på nätet idag. Texten, som sedan 23/6 2016 tillhandahålls på nätet av Kalmar läns museum, handlar i stället om fotografen som förevigade mördaren i rättssalen.
    Se bilden till vänster och texten om fotografen längst ner på sidan.

    Artikeln avslöjar inte ens att Gustav Augustinsson egentligen hette Vallentin Karlsson...




      Vem var mordoffret 
          Anna Elin Andersson?

Det framgår av dödboken att Anna Elin Andersson (född Persson) den 10/11 1877 i Fränninge, Malmöhus län - död 16/7 1935. Hon var då bosatt i Herräng inom Sursta rote i Vallentuna. 
Därmed kan vi också följa hennes väg genom livet.

Fränninge (M) CI:6 (1862-1880) Bild 1820 / sid 179

    Anna Elin Persson föddes alltså i Fränninge den 10/11 1877. Hon var äldsta dotter till den 28-årige åbon Per Nilsson och hans hustru Bengta Johnsdotter. Familjen bodde i Frenninge No 2 och syskonen blev fler och fler... 

    Per Nilsson född 5/1 1849 i Fränninge, Malmöhus län
    Gift 16/2 1877 med:
    Bengta Johnsson född 30/1 1852  i Hörby, Malmöhus län
Familjen bodde i 1/16 mtl av Fränninge No 2. De hade en dräng och en piga till sin hjälp i jordbruket. 
Barn:
  1. Anna Elin född 10/11 1877 i Fränninge
  2. Nils född 10/5 1879
  3. Olof född 3/6 1881 - död 14/7 1888 i Fränninge
  4. Johan Alfred född 26/11 1882 (utvandrad till Nord Amerika 16/7 1906, dödförklarad 31/7 1941)
  5. Gottfrid född 28/9 1884
  6. Anna Mathilda född 6/11 1886
  7. Jenny född 12/11 1888
  8. Anna Maria född 16/9 1894
Som de flesta andra ungdomar på landet på den tiden tog syskonen Persson anställning årsvis och återkom mellan varven till föräldrahemmet. 
Läs mer om familjen i Frenningeboken som du hittar här

Anna Elin 
flyttade till Hörby 10/12 1900 för att arbeta som piga hos en kamrerare och återkom 22/11 1901. 
Hon flyttade vidare till St Petri församling i Malmö 10/11 1903 för att bli piga hos en kamrersfamilj i Westerport. Hon återkom till föräldrahemmet 8/11 1904, gifte sig och flyttade 4/9 1906 med maken till Katarina församling i Stockholm. 

Anna Elin Persson född 10/11 1877 i Fränninge - mördad 16/7 1935 i Herräng, Vallentuna
Gift den 28/12 1904 med: 
Karl Johan Andersson född 22/11 1878 i Torrlösa, Malmöhus län - död 25/11 1947 (se nedan) i Vallentuna. Han var både trädgårdsmästare och grönsakshandlare.  

De fick dottern:
1. Ebba Elin Elisabet född 23/11 1906 i Katarina 

I Stockholm bor de på följande adresser. 
Rotemannen
1906 5/9 - 1907 10/10 Blekingegatan 15; Swedenborgsgatan 48, Skanstullsroten, Katarina församling
1907 12/10 - (1908) Urvädersgränd 8, Stadsgårdsroten, Katarina. Systern Jenny Persson inneboende
1907 - 1909 29/9 Urvädersgränd 8, Stadsgårdsroten, Katarina. Flytt t Storkyrkoroten. Ingen inneboende
1909 6/10 - 1914 Järntorgsgatan 57, Storkyrkoroten, Sankt Nikolai församling. Fem inneboende varav 
            en är systern Jenny Persson. De har även ett fosterbarn Dorothy född 1912. Flytt till Sofiaroten
1914- 1919 23/12 Triewaldsgränd 1, Storkyrkoroten, Sankt Nikolai församling. En inneboende 
            språklärare. 

Till Vallentuna

Familjen flyttar från Storkyrkoroten (Gamla stan) till Vallentuna dagen före julafton 23/12 1919.
Och skrivs in i Vallentuna 2/1 1920.
Carl Johan Andersson tituleras fd trädgårdsmästare blir nu hemmansägare i Lotterängen i Sursta rote. 

På luciadagen 13/12 1926 flyttar familjen till Herrängen i Sursta Rote. 
Karl Johan Andersson folkbokförs som lantbrukare, trädgårdsmästare och hemmansägare i Herräng     
Och det är alltså där Elin Andersson den 16/7 1935 blir mördad av ett knivhugg i lungan. 

Flashback citerar Svenska Mordfall och konstaterar att det för år 1935 inte finns några klassiska fall som ännu är omtalade. Skribenten minns dock följande:
- 16 juli 1935. Elin Andersson (1877.11.10) knivhöggs till döds och rånades på Herrängs gård i Vallentuna. Gärningsmannen hade tidigare arbetat på gården men sagt upp sig efter att ha hamnat i konflikt med Elin. Valentin Karlsson (1908) dömdes till rättspsykiatrisk vård."

Svenska Mordfall står: 
  • Brottsoffer: Elin Andersson, född 1877-11-10
  • Gärningsman: Vallentin Karlsson, född 1908-04-02, död 1983-09-24
  • Datum: 1935-07-16
  • Adress/ort: Herrängs gård, Vallentuna
  • Län: Stockholm
  • Modus: Kniv
  • Brottsrubricering: Mord, försök till mord, rån m.m.
  • Dom: Straffriförklarades och intogs för vård på sinnessjukhus
  • Händelse: Vallentin Karlsson cyklade ut till Herrängs gård där han tidigare varit anställd. När han mötte sin före detta arbetsgivare, Elin Andersson, högg han ihjäl henne med en fällkniv. Han genomsökte sedan gården efter pengar och värdesaker innan han försvann från platsen.
  • Karlsson greps den 19 juli efter att ha förövat ett liknande dåd i Kleva på Öland. Han hade där tagit sig in hos en äldre kvinna och misshandlat henne svårt med brevpress och kniv. I tron om att hon avlidit hade han sedan sökt igenom bostaden efter pengar och värdesaker. Efter misshandeln, som kom att rubriceras som mordförsök, blev kvinnan döv.
I SCB:s dödbok står också "Knivhugg, lungan" samt "Omedelbart tillkallad läkare dr Hallrup Rättsmedicinsk undersökning av Dr Karlmark. ... styrelsens tillstånd till begravning 22/7 1935." 

Boets behållning uppgavs till 410 kronor och 55 öre vilket både maken och dottern undertecknade.
Maken, Carl Johan Andersson född 22/11 1878, dog 25/11 1947 enligt bouppteckningen. Enligt registret över desamma uppges han ha avlidit 20/2 1948. Bouppteckningen är dessutom insorterad som nr 38 bland 1948 års bouppteckningar. I databasen Sveriges Dödbok är han inte ens med. 
Så vad ska man tro? 

Bouppteckningen finns emellertid och enligt den dog han alltså 25/11 1947. Han efterlämnade dottern Fru Ebba Elisabet Bjursell född Andersson som var gift med jordbrukaren Ejnar Fredrik Vilhelm Björsell i Herräng, Vallentuna. Som ensam arvinge var det också hon som redovisade boet. Hon fick ärva 11 002 kronor 86 öre efter sin far. Det hela bevittnades av köpman OV Torpsjö ohh kontorist I Torpsjö hemmahörande på Karlbergsvägen 41 i Stockholm.

Kyrkoböcker: Anna Elin Andersson född Persson 
Fränninge (M) AI:23 (1886-1898) Bild 100 / sid 6 (familjen i Fränninge No 2)
Fränninge (M) AIIa:1 (1898-1915) Bild 13 / sid 7 (som ovan)
Hörby (M) AIIa:1 (1900-1906) Bild 710 / sid 68 (piga hos en kamrer)
Malmö Sankt Petri (M) AIIa:14 (1901-1906) Bild 1220 / sid 115 (Anna Elin piga i Westerport)
Vallentuna (AB) AII:3b (1917-1923) Bild 1230 / sid 370 (familjen i Lotterängen)
Vallentuna (AB) AII:4b (1923-1931) Bild 1910 / sid 183 (som ovan, flytt 13/12 1926 t Herrängen)
Vallentuna (AB) AII:4b (1923-1931) Bild 1930 / sid 185 (familjen i Herrängen)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:30 (1935) Bild 3780 / sid 39 (bouppteckn efter Anna Elin)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:43 (1948) Bild 1240 / sid 38 ( " efter maken Carl Johan)

___________________________________________________


Dottern 
Ebba Elin Elisabet Andersson 
gift Bjursell

Dottern 
Ebba Elin Elisabet född 23/11 1906 i Katarina församling
flyttar den 16/10 1922 tillbaka till Storkyrkoförsamlingen. Hon har ännu inte fyllt 16 år. 
Ebba blir småningom hembiträde i Danderyd och flyttar tillbaka till Vallentuna 28/11 1931 då hon sannolikt bor hos föräldrarna trots att prästen bara skrivit "Dottern" i församlingsboken.
Den 23/10 1936 kommer Ebba från Nysund till Degerfors där hon blir hembiträde hos en trädgårdsmästare. Därifrån flyttar hon tillbaka till Vallentuna 6/11 1939. 

Folkräkningarna
1940 bor Ebba i kvarteret Lönnen i Engelbrekts församling. Hon arbetar som diskerska på restaurang
         Brända Tomten vid Stureplan. 
1946 Ebba Bjursell bor i fastigheten Mällösa 3:4, Herrängs gård i Vallentuna.
1947 Den 11/9 1947 gifter hon sig med fd måleriarbetaren Ejnar Fredrik Wilhelm Bjursell född 
         5/5 1900 i Tidaholm. Hennes far, Karl Johan Andersson, dör 25/11 1947.
1948 Bouppteckning registreras efter fadern 17/2 1948 och hon är ensam arvinge. 
1950 Ebba Bjursell bor med maken i fastigheten Mällösa 3:4, Herrängs gård i Vallentuna.
1951 Som ovan
1958 Den 7/10 1958 har Ebba Bjursell skilt sig och flyttat till Gillberga 2:21, Björknäs i Kårsta
1960 Som ovan. Ebba Bjursell är hönseriägare. 
1970 Ebba Bjursell är fortfarande frånskild hönseriägare.
1975 Som ovan
1980 Som ovan men det står ingenting om hönseriet. 
1985 Som ovan
1990 Som ovan
2000 Ebba Elin Elisabet Bjursell gick ur tiden 18/7 2000 på Korallens sjukhem, Åby gata 6 i 
         Vallentuna. Hon var då 93 år 7 månader och 25 dagar gammal. 
         Hon fick sannolikt inte några barn.

Kyrkoböcker: Dottern Ebba Elin Elisabet Andersson gift Bjursell
Danderyd (AB) AIIa:19 (1929-1940) Bild 2410 / sid 633 (dottern hembiträde i Jernemåla)
Degerfors (T) AIIa:13b (1936-1942) Bild 360 / sid 282 (dottern hembiträde i no 117)
Degerfors (T) AIIa:16a (1937-1948) Bild 1110 / sid 96 (dottern tillbaka till Vallentuna 6/11 1939)

___________________________________________________


Mördaren 
Karl Gustaf Vallentin Karlsson Glännljung

Den man som, enligt ovan, ställdes inför rätta som Gustav Augustinsson uppträdde alltså under falskt namn. I verkligheten hette han Karl Gustaf Vallentin Karlsson född 2/4 1908 i Dörby, Kalmar län.
Död som Karl Gustaf Vallentin Glännljung den 24/9 1983 i Sundsvall Gsutav Adolf, Västernorrland. 


Karl Gustaf Vallentin Karlsson född 2/4 1908 i Dörby, Kalmar län - död 24/9 1983 i Sundsvall. 
Son till: statdrängen Ernst Albin Karlsson född 1879 ohh Signe Lydia Charlotta Franzén född 1881. 
Karl Gustaf Vallentin Karlsson bytte namn till Glännljung och flyttade till Sundsvall. 

Gift I den 13/3 1932 med och 20/4 1955 frånskild från: 
Signe Augustina Maria Johansson född 23/2 1898 i Föra, Kalmar län - död 18/2 1972 i Föra

Gift II den 3/1 1978 med: 
Emma Vilhelmina Glännljung född 2/4 1900 i Aspeboda, Kopparbergs län - död 20/2 1978 i Sundsvall
Äktenskapet blev kortare än två månader. Varför är okänt. Offentliga digitala arkiv går bara fram till 1949. Emma Vilhelmina Glännljung-Hässeltun dog i Sundsvall Gustav Adolf, Västernorrland. 


Kyrkoböcker: Karl Gustaf Vallentin Karlsson 
Ljungby (H) AIIa:8 (1920-1930) Bild 18 / sid 512 (KGV i föräldrahemmet)
Hossmo (H) AIIa:3 (1929-1940) Bild 1550 / sid 141 (i föräldrahemmet, moderns son före äktenskapet)
Hossmo (H) AIIa:3 (1929-1940) Bild 2850 / sid 271 (som ovan)
Räpplinge (H) AIIa:3 (1923-1937) Bild 241 / sid 231 (dräng i Tomteby, Räpplinge)
Högby (H) AIIa:6 (1925-1943) Bild 1960 / sid 389 (dräng i Vedby)
Föra (H) AIIa:3 (1918-1932) Bild 158 / sid 143 (jordbruksarb infl 30/1 1932 i Östra Greda med hustru)

Kyrkoböcker: Sinnesslö och intagen
Föra (H) AIIa:4 (1932-1945) Bild 1550 / sid 145 (den 6/11 1936 intagen å St Sigfrids sjh, Växjö. Å
          församligen skrivna.)
Föra (H) AIIa:4 (1932-1945) Bild 2920 / sid 282 (infl 11/12 1940, sinnesslö jordbruksarbetare, Intagen 
          å S:ta Gertrud, Västervik. Å församlingen skriven)
Föra (H) AIIa:4 (1932-1945) Bild 980 / sid 88 (hustrun handelsidkare i Föra)

_________________________________________________

    Om fotografen Walter Olsson i Kalmar
    Walter Olson föddes i Örebro 26 januari 1900. Han utbildade sig till fotograf och 28 år gammal kom han till Kalmar. Här köpte han systrarna Winells ateljé på Södra Långgatan 26. Där etablerade han den firma dit Kalmars befolkning gick för att fotografera sig. Hans porträttjournal omfattar 77000 namn under 40 år. Man kan följa personers förvandling från ungdom via vuxen till gammal genom de bilder Olson tog och man kan följa familjer genom tre generationer.

    Walter Olson hade flera strängar på sin lyra. Han var pressfotograf då tidningarna inte hade egna fotografer. Hände något ringde man stadens fotografer. Han arbetade även med reklambilder, i första hand åt de olika glasbruken i regionen. Vid större evenemang i Kalmar med omgivningar var Walter Olson där. Hans bilder skildrar Kalmar och kalmarborna under tiden 1928-1968 då han överlät firman till Östen Christiernsson. Denne donerade hela Walter Olsons negativsamling till Kalmar läns museum där en del av bilderna digitaliserats. Hela porträttjournalen är överförd till digitalt format och är på så vis lätt sökbar för den som vill beställa bilder på släktingar.Walter Olson avled i Kalmar år 1988.