Samlade runt familjegraven från vänster: Ingvar Jacobsson, Onsala, Elin Jacobsson, Gustaf Kuick, Åkersberga, Vera Österlund, Norrtälje, Olle Jacobsson, Norrtälje, Bengt Bjelvenstedt, Hägersten, Sven-Henrik Jacobssson, Norrtälje, Ernst-Olof Håkansson, Wien, Österrike, Rolf Jacobsson, Mölndal, Karin Håkansson, Stockholm, Margareta Näslund, Rosersberg och Håkan Håkansson, Ramkvilla.
Foto: Monica Antonsson
Norrtelje Tidning 20/6 1985
(VALLENTUNA)
En ovanlig släktträff ägde nyligen rum i Vallentuna. Från när och fjärran anlände en generation kusiner av den Jacobssonska släkten för att hedra familjegraven vid den gamla stenkyrkan. Det var inledningen på en dags samvaro som också innehöll en rundresa till några av de många släktgårdarna i Roslagen.
Ingvar Jacobsson från Onsala är den som har forskat fram släktens historia. Anonorna letar sig bakåt i tiden till sent 1600-tal. Där återfinns anfadern Pär Nilsson (1687-1763) och hans hustru Margaretha Jacobsdotter (1688-1782) bosatta på Mälby gård i Rö socken.
Tre generationer senare flyttade nämndeman Jacob Jacobsson (1799-1855) från den gamla släktgården till Wäsby gård i samma socken. En av hans döttrar blev sedermera gift och bosatt i Kårsta. En annan dotter gifte sig och flyttade till Örsta i Angarn.
Sonen Jacob Jacobsson (1828-1907) flyttade med sin unga familj till Vallentuna där släkten sedan kom att stanna i flera generationer. Det berättas att den då femårige sonen Johan Theodor Jacobsson (1861-1930) fick uppleva utvandringen från Rö socken till gården Kusta i Vallentuna till fots tillsammans med gårdens oxar, kor och hästar.
Tre gårdar
Familjen förvärvade hela tre gårdar i Vallentuna liksom också gästgiveriet på Åbyholm. Sonen Richard trolovade sig så småningom med faderns husföreståndarinna. Han förköpte sig dock på en gård i Rimbo och sköt sig 1897. Husföreståndarinnan födde hans son som senare kom att utvandra till Amerika.
Den andre sonen, Johan Theodor Jacobsson, gifte sig med Tekla Östervall (1866-1947) vars far ägde både Wäsby och Rickeby gårdar. Tekla har gått till historien som bondflickan som av de styrande i socknen fått förtroendet att överlämna blommor till kung Oscar II, när denne den 21 december 1885 anlände till Vallentuna för att inviga järnvägsstationen. Kungen tyckte att Tekla var så vacker att han älkvärt bjöd henne ombord på tåget.- Du är välkommen att deltaga vid invigningsmiddagen på järnvägsrestaurangen i Rimbo, lär han ha sagt till den av spänning svimfärdiga flickan.
Tekla och Johan bosatte sig på fädernegården Kusta. De begåvades med nio barn. Familjens ekonomi anges ha varit ansträngd och man fick arbeta hårt.
- Om morgonen klockan fem började arbetet som var slut klockan sju på kvällen, utom för kvinnorna som hade ytterligare ett par timmars arbete med sina sysslor.
För att bättra på ekonomin efter flera nödår försökte bönderna på 1920-talet dika ut den intilliggande Angarnsjön för att öka åkerarealen.
- Detta misslyckades och resulterade i det som nu är Angarnssjöängen, säger Bengt Bjelvenstedt, en av kusinerna.
Livet gick vidare och så småningom skingrades barn och kusiner bort från Vallentuna. Vid släktträffen nyligen samlades man vid Tekla och Johan Jacobssons grav för att tala om gångna tider. Släktforskaren Ingvar Jacobsson fann en inskription i kyrkklockan.
- Det står att Johan Jacobsson var kyrkvärd när klockan gjöts om 1921. Den hade spruckit vid mobiliseringen 1914.
Från Vallentuna kyrka for kusinerna vidare till de gamla släktgårdarna. Åbyholm, Kusta och Lappdal. Därefter besökte de Rö och Skederids kyrka för att till sist inta familjemiddagen på Karlösa gård.
MONICA ANTONSSON
Den här sortens berättelser sätter verkligen fantasin i rullning.
Särskilt historien om Richard Jacobson som sköt sig 1897 på grund av vidlyftiga affärer och lämnade husföreståndarinnan ensam med deras gemensamme oäkte son.
Han tog sig till Amerika, berättade släkten ovan.
Men hur gick det för gossen?
Den frågan kittlar i alla fall mig.
Men först måste man ta reda på vilka de faktiskt var.
Den Jacob Jacobsson som flyttade till Vallentuna var gift med Henrika Catharina Lindgren. De kom hit med sina två äldsta söner från Skederid den 8/4 1869 och tog Förhörsroten No 12 Åbyholm i besittning.
Hemmansägaren och kyrkvärden
Jacob Jacobson på Åbyholm och hans familj
Den Jacob Jacobsson som flyttade till Vallentuna var gift med Henrika Catharina Lindgren. De kom hit med sina två äldsta söner från Skederid den 8/4 1869 och tog Förhörsroten No 12 Åbyholm i besittning.
Hemmansägaren och kyrkvärden
Jacob Jacobson på Åbyholm och hans familj
 |
| Jacob Jacobsson och Henrietta Jacobsson utmärkta med x. |
Jacob Jacobson född 29/11 1828 i Rö - död 10/4 1907 i Vallentuna
Gift I med: Henrika Catharina Lindgren född 24/5 1840 i Rö - död 19/6 1890 i Vallentuna
Gift II (23/4 1894) med: Annette Holm född 15/4 1860 i Helleberga - död 4/11 1908 i Vallentuna
Barn i första giftet:
Sonen Johan Theodor tar över Kusta gård:
Ägare till 1 mtl Kusta gård.
Det var hans vackra fru som fick åka tåg till Rimbo
med kung Oscar II.
Johan Theodor Jacobsson född 7/11 1861 i Skederid
Gift 24/6 1886 med:
Tekla Eugenia Östervall född 14/2 1866 i Vallentuna
Barn:
Men det är alltså Richard Emanuel Jacobsson och hans efterlevande som i detta sammanhang är de intressanta.
Richard Emanuell Jacobsson född 7/6 1868 i Skederid
Richard Emanuel växer upp i Åbyholm och bor 19 år gammal fortfarande hemma när 17-åriga Emma Lovisa Njurling född 6/2 1870 från Riala blir piga på gården 1887. Det var en fin gård. I artikeln ovan står att där fanns ett gästgiveri (uppgift från släkten) men i husförhörslängden nämns en handelsbod. Jacob Jacobsson hade en hel del tjänstefolk som kom och gick men åtminstone fem pigor och två drängar åt gången i det egna hushållet varav en alltså var Emma Lovisa Njurling.
Vad Richard Emanuel hade för sig är svårare att ta reda på. Det ser ut som att han hade någon sorts militärt intresse då det i husförhörslängden under "Bevistat Beväringsmöte" står att han inskrevs och tjänstgjorde 1889. Han hade god kristendomskunskap och var duktig på att läsa. Under rubriken Värnplikt i en senare husförhörslängd står beteckningen 13 135/1889 vilket kanske bara betyder att han hade gjort lumpen.
Om släktingarna i artikeln ovan hade rätt så uppstod en romans mellan hemmansägarens son Richard Emanuel och pigan Emma Lovisa som resulterade i en förarglig graviditet. De säger till och med till reportern (undertecknad) att de unga tu var trolovade. Tillåt mig tvivla, som farmor sa...
Emma Lovisa Njurling föder sin oäkte son Martin Emanuel den 31/5 1892 i Sigtuna (St Olof) trots att hon alltså då hörde hemma i Vallentuna. Man kan ana att hon för skams skull var tvungen att föda någonstans där skandalen inte skulle bli så uppenbar. Såväl mor som far skrevs som okända av prästen i Sigtuna. Den lille gossen lämnades bort tämligen omgående.
I den här ej synliga kanten av födelseboken har prästen antecknat följande: Barnet lemnadt som fosterbarn åt smeden Fredrik Holmström och hans hustru under Österby gård i Haga socken.
Emma Lovisa Njurling återvänder till sin tjänst som piga på Åbyholm. Släkten påstår i artikeln ovan att hon var Jacob Jacobssons husföreståndarinna men så står det inte i husförhörslängden. Där är hon kort och gott en 22-årig piga som hade skickats bort för att föda husbondens oäkta barnbarn. Hur släkten vet att Richard Emanuel var far till barnet förtäljer inte historien men man får utgå från att så var fallet. Det har troligen betalats ut ett underhåll för barnet.
Det kan hända att Emma Lovisa ångrade att hon lämnat bort sin lille pojk. I vilket fall som helst så kom gossen till Åbyholm från Vassunda (vid Sigtuna) 1893. Han skrevs då in i Vallentuna som pigan Emma Lovsas oäkte son Martin Emanuel född 31/5 1892 i St Olof, Sigtuna. Mor och son lämnade Åbyholm och flyttade vidare till Viksta 1894.
Det var vanligt förr när sönernas erövringar burit frukt att pigor med oäkta barn kördes på porten. Det är svårt att se någon annan förklaring på Emma Lovisas uppbrott. Hon blir piga i Jellsta, Viksta, där hon fick ha sin pojke med sig.
Då kommer Richard Emanuel tillbaka till Vallentuna. Det känns onekligen som att han har hållit sig undan. Richard Emanuel kommer närmast från Väster-Löfsta i Västmanland den 6/11 1895 för att bli lantbrukare hos sin bror på Kusta gård.
Emma Lovisa skiljs från sin son Martin Emanuel den 13/5 1896 för att kunna arbeta. Han får bo hos sin mormor, änkan Ulrika Lovisa Jansdotter född 24/7 1929 i Riala. Det känns som att Emma Lovisa och hennes mor delar på ansvaret för pojken under hans uppväxtår och att han alltså inte måste sakna sin mamma.
Det ser värre ut för Rickard Emanuel som den 31/3 1897 flyttar från Kusta i Vallentuna till Tomta i Rimbo där han enligt släkten (se ovan) ägnade sig åt vidlyftiga husaffärer. Han är i själva verket en arrendator med dåliga affärer.
Den 25/4 1897 flyttar han tillbaka till Kusta men fyra dagar senare skjuter han sig i Rimbo. Det blir polisutredning och begravningen sker i tysthet. Se dödboken i Vallentuna nedan.
År 1897 den 22 maj förrättades efter anmodan bouppteckning efter arrendatorn i Tomta, Rimbo socken, Richard Jakobsson från Vallentuna, hvilken afled å Tomta den 29 derförutgångne April, efterlemnande såsom sterbhusdelegare:
Fadren Jacob Jacobsson å Åbyholm, Vallentuna
Myndiga brodern Johan Jacobsson å Kusta, Vallentuna
samt omyndiga syskonen:
Anna Henrietta Jacobsson
Knut Jacobsson
Och voro fadren och den myndige brodren personligen närvarande och för de omyndiga förmyndaren Possessionaten J. Lindgren å Backa, Kårsta socken.
Boet uppgavs af bemälde J. Lindgren.
Här nämns alltså inga biologiska barn till Richard Jacobsson. Och sannerligen ingen trolovad. Formuleringen: "Sonen Richard trolovade sig så småningom med faderns husföreståndarinna"
var med andra ord en efterkonstruktion. Richard var uppenbarligen inte intresserad av vare sig sonen eller hans mor. Och inte hade hon varit husföreståndarinna heller. Som vanligt alltså. En enkel piga hade ingenting att sätta emot när husbonden eller hans söner tog för sig.
Tillgångarna räknas upp från kreatur till verktyg, husgeråd och silversaker. Skulderna uppgår till 6 295 kronor och 62 öre. När de räknats av är behållningen i boet totalt 771 kronor och 48 öre för arvingarna att dela på.
Under rubriken skulder i bouppteckningen finns en fordran från fröken Emma Njurling "enligt räkning" på 39 kronor och 92 öre. Det är allt som nämns om henne och hennes son.
Ett drygt år senare, den 6/5 1898, flyttar Emma Lovisa Njurling in på Kusta och skrivs då i samma hushåll som den överstrukne (döde) Richard Emanuel i husförhörslängden. Hon kallas inte piga. Man kan ana att hon kanhända belönades för sin tystnad som höll skandalen borta.
Låt oss hoppas det.
Efter ett och ett halvt år flyttar Emma Lovisa vidare till Salem den 11/11 1899. Allt medan sjuårige Martin Emanuel bor kvar hos sin mormor i Riala.
Emma Lovisa Njurling arbetar vidare som piga, hushållerska, kokerska, matvaruhandlerska och tjänarinna tills hon 8/11 1912 flyttar till Vaxholm. Där blir hon Caféidkerska å Höjden i "Den civila delen" innan hon blir mässföreståndare på Officersmässen å Oskar Fredriksborg på Rindö.
Martin Emanuel Njurling
År 1900 bor Martin Emanuel hos mormor Ulrika Lovisa Jansdotter Njurling i Ekeby, Riala. Han är åtta år gammal. Mamma Emma Lovisa försörjer dem som piga medan pappa Richard Jacobsson på sin höjd möjligen bidrar ekonomiskt. Tio år senare, den 15/11 1910, flyttar han till Vaxholm för att bli biträde åt en handlare som även har såväl slaktare som styckmästae i sin tjänst. Adressen är No 74, Qvarteret Vega i Vaxholm.
Gift I med: Henrika Catharina Lindgren född 24/5 1840 i Rö - död 19/6 1890 i Vallentuna
Gift II (23/4 1894) med: Annette Holm född 15/4 1860 i Helleberga - död 4/11 1908 i Vallentuna
Barn i första giftet:
- Johan Theodor född 7/11 1861 i Skederid
- Richard Emanuel född 7/6 1868 i Skederid
- Anna Henrietta född 9/12 1877 i Vallentuna
- Knut Arvid född 15/3 1884 i Vallentuna
Sonen Johan Theodor tar över Kusta gård:
Ägare till 1 mtl Kusta gård.Det var hans vackra fru som fick åka tåg till Rimbo
med kung Oscar II.
Johan Theodor Jacobsson född 7/11 1861 i Skederid
Gift 24/6 1886 med:
Tekla Eugenia Östervall född 14/2 1866 i Vallentuna
Barn:
- Olga Henrietta Margareta född 2/5 1887 i V-tuna
- Ivan Teodor Ansganius född 4/2 1889 i Vallentuna
- Einar Teodor Hypatius född 14/11 1891 i V-tuna
- Ester Karin Elisabet född 28/8 1893 i Vallentuna
- Ernst Claes Theodor född 7/7 1895 i Vallentuna
- Alva Tekla Elisabet född 31/5 1897 i Vallentuna
- Sven Ragnar Theodor född 29/11 1898 i Va-tuna
- Bror Nils Teodor född 6/10 1900 i Vallentuna
- Edit Anna Margareta född 3/11 1905 i Vallentuna
Men det är alltså Richard Emanuel Jacobsson och hans efterlevande som i detta sammanhang är de intressanta.
Richard Emanuell Jacobsson född 7/6 1868 i Skederid
Richard Emanuel växer upp i Åbyholm och bor 19 år gammal fortfarande hemma när 17-åriga Emma Lovisa Njurling född 6/2 1870 från Riala blir piga på gården 1887. Det var en fin gård. I artikeln ovan står att där fanns ett gästgiveri (uppgift från släkten) men i husförhörslängden nämns en handelsbod. Jacob Jacobsson hade en hel del tjänstefolk som kom och gick men åtminstone fem pigor och två drängar åt gången i det egna hushållet varav en alltså var Emma Lovisa Njurling.
Vad Richard Emanuel hade för sig är svårare att ta reda på. Det ser ut som att han hade någon sorts militärt intresse då det i husförhörslängden under "Bevistat Beväringsmöte" står att han inskrevs och tjänstgjorde 1889. Han hade god kristendomskunskap och var duktig på att läsa. Under rubriken Värnplikt i en senare husförhörslängd står beteckningen 13 135/1889 vilket kanske bara betyder att han hade gjort lumpen.
Om släktingarna i artikeln ovan hade rätt så uppstod en romans mellan hemmansägarens son Richard Emanuel och pigan Emma Lovisa som resulterade i en förarglig graviditet. De säger till och med till reportern (undertecknad) att de unga tu var trolovade. Tillåt mig tvivla, som farmor sa...
Emma Lovisa Njurling föder sin oäkte son Martin Emanuel den 31/5 1892 i Sigtuna (St Olof) trots att hon alltså då hörde hemma i Vallentuna. Man kan ana att hon för skams skull var tvungen att föda någonstans där skandalen inte skulle bli så uppenbar. Såväl mor som far skrevs som okända av prästen i Sigtuna. Den lille gossen lämnades bort tämligen omgående.
 Sigtuna, Sankt Olof och Sankt Per (AB) CI:11 (1883-1894) Bild 340 |
I den här ej synliga kanten av födelseboken har prästen antecknat följande: Barnet lemnadt som fosterbarn åt smeden Fredrik Holmström och hans hustru under Österby gård i Haga socken.
Richard Emanuel syns fortfarande inte till.
Emma Lovisa Njurling återvänder till sin tjänst som piga på Åbyholm. Släkten påstår i artikeln ovan att hon var Jacob Jacobssons husföreståndarinna men så står det inte i husförhörslängden. Där är hon kort och gott en 22-årig piga som hade skickats bort för att föda husbondens oäkta barnbarn. Hur släkten vet att Richard Emanuel var far till barnet förtäljer inte historien men man får utgå från att så var fallet. Det har troligen betalats ut ett underhåll för barnet.
Det kan hända att Emma Lovisa ångrade att hon lämnat bort sin lille pojk. I vilket fall som helst så kom gossen till Åbyholm från Vassunda (vid Sigtuna) 1893. Han skrevs då in i Vallentuna som pigan Emma Lovsas oäkte son Martin Emanuel född 31/5 1892 i St Olof, Sigtuna. Mor och son lämnade Åbyholm och flyttade vidare till Viksta 1894.
Det var vanligt förr när sönernas erövringar burit frukt att pigor med oäkta barn kördes på porten. Det är svårt att se någon annan förklaring på Emma Lovisas uppbrott. Hon blir piga i Jellsta, Viksta, där hon fick ha sin pojke med sig.
 |
| Kusta gård |
Emma Lovisa skiljs från sin son Martin Emanuel den 13/5 1896 för att kunna arbeta. Han får bo hos sin mormor, änkan Ulrika Lovisa Jansdotter född 24/7 1929 i Riala. Det känns som att Emma Lovisa och hennes mor delar på ansvaret för pojken under hans uppväxtår och att han alltså inte måste sakna sin mamma.
Det ser värre ut för Rickard Emanuel som den 31/3 1897 flyttar från Kusta i Vallentuna till Tomta i Rimbo där han enligt släkten (se ovan) ägnade sig åt vidlyftiga husaffärer. Han är i själva verket en arrendator med dåliga affärer.
Den 25/4 1897 flyttar han tillbaka till Kusta men fyra dagar senare skjuter han sig i Rimbo. Det blir polisutredning och begravningen sker i tysthet. Se dödboken i Vallentuna nedan.
 |
| Vallentuna (AB) CI:8 (1895-1917) Bild 1720 / sid 6 |
 |
| Vallentuna (AB) CI:8 (1895-1917) Bild 1720 / sid 6 |
 |
| Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:7 (1897-1898) Bild 4080 / sid 397 |
Fadren Jacob Jacobsson å Åbyholm, Vallentuna
Myndiga brodern Johan Jacobsson å Kusta, Vallentuna
samt omyndiga syskonen:
Anna Henrietta Jacobsson
Knut Jacobsson
Och voro fadren och den myndige brodren personligen närvarande och för de omyndiga förmyndaren Possessionaten J. Lindgren å Backa, Kårsta socken.
Boet uppgavs af bemälde J. Lindgren.
Här nämns alltså inga biologiska barn till Richard Jacobsson. Och sannerligen ingen trolovad. Formuleringen: "Sonen Richard trolovade sig så småningom med faderns husföreståndarinna"
var med andra ord en efterkonstruktion. Richard var uppenbarligen inte intresserad av vare sig sonen eller hans mor. Och inte hade hon varit husföreståndarinna heller. Som vanligt alltså. En enkel piga hade ingenting att sätta emot när husbonden eller hans söner tog för sig.
Tillgångarna räknas upp från kreatur till verktyg, husgeråd och silversaker. Skulderna uppgår till 6 295 kronor och 62 öre. När de räknats av är behållningen i boet totalt 771 kronor och 48 öre för arvingarna att dela på.
Under rubriken skulder i bouppteckningen finns en fordran från fröken Emma Njurling "enligt räkning" på 39 kronor och 92 öre. Det är allt som nämns om henne och hennes son.
Ett drygt år senare, den 6/5 1898, flyttar Emma Lovisa Njurling in på Kusta och skrivs då i samma hushåll som den överstrukne (döde) Richard Emanuel i husförhörslängden. Hon kallas inte piga. Man kan ana att hon kanhända belönades för sin tystnad som höll skandalen borta.
Låt oss hoppas det.
Efter ett och ett halvt år flyttar Emma Lovisa vidare till Salem den 11/11 1899. Allt medan sjuårige Martin Emanuel bor kvar hos sin mormor i Riala.
 |
| Vallentuna (AB) AI:23a (1892-1899) Bild 2100 / sid 196 |
Emma Lovisa Njurling arbetar vidare som piga, hushållerska, kokerska, matvaruhandlerska och tjänarinna tills hon 8/11 1912 flyttar till Vaxholm. Där blir hon Caféidkerska å Höjden i "Den civila delen" innan hon blir mässföreståndare på Officersmässen å Oskar Fredriksborg på Rindö.
 |
| Oskar Fredriksborg. Kungliga Waxholms Kustartilleriregementes Kaserner |
Emma Lovisa Njurling lämnar Vaxholm 48 år gammal den 13/11 1918 och flyttar hem till Riala där prästen skriver i husförhörslängden att hon äger lägenheten Lillgården i Eneby. (Obs! inte Ekeby där modern bodde) Hon tycks med andra ord så småningom ha kommit på grön kvist och kallas nu enbart Fröken. Emma Lovisa förblir ogift och dör 26/10 1957. Hon var då skriven i Lillgården Eneby 1:28, Riala.
Och nu, historien om:Martin Emanuel Njurling
oäkta och hemlighållen son till
Emma Lovisa Njurling och Richard Emanuel Jacobsson
År 1900 bor Martin Emanuel hos mormor Ulrika Lovisa Jansdotter Njurling i Ekeby, Riala. Han är åtta år gammal. Mamma Emma Lovisa försörjer dem som piga medan pappa Richard Jacobsson på sin höjd möjligen bidrar ekonomiskt. Tio år senare, den 15/11 1910, flyttar han till Vaxholm för att bli biträde åt en handlare som även har såväl slaktare som styckmästae i sin tjänst. Adressen är No 74, Qvarteret Vega i Vaxholm.
Ett halvår efter att Martin flyttat dör mormor Ulrika Lovisa Jansdotter den 29/5 1911.
I grannskapet i Vaxholm finns en kvinna inflyttad från Norra Amerika 1909. Hon återvänder dessutom året därpå. Kanske var det hon som berättade om det förlovade landet på andra sidan Atlanten och fick Martin att börja fundera på emigration.
Martin flyttar till Kungsholmen 14/12 1911. Han är 19 år gammal och skrivs 2012 in i Rotemannaarkivet som slakteribiträde bosatt på Fleminggatan 10. Sedan försvinner alla spår. Martin Emanuel skrivs in i boken för obefintliga 1916. Prästen vet inte vart han tagit vägen. Ingen tycks ha hört av honom på flera år.
Nu vet ju vi, tack vare artikeln om släkten ovan, att Martin Emanuel emigrerade till Amerika. Han står också skriven som emigrant till Amerika såväl 1929 som 1936. Men det är inte hela sanningen. Det visar sig nämligen att han emigrerade redan 1914 utan att svenska myndigheter fick kännedom om det. Kanske gick han till sjöss och hoppade av i New York? Han tog i vilket fall som helst värvning i Amerika - eller inkallades att göra sin värnplikt - för att han redan bodde där.
Första världskriget bröt ut den 28/7 1914 och pågick till 11/11 1918.
Martin Emanuel Njurling finns med bland dem som kallades in till militärtjänstgöring. Han var 24 år gammal och plötsligt väldigt långt från Åbyholms gård i Vallentuna.
I New York, utdrag gällande militärtjänstgöring under första världskriget 1914-1919
Martin E Njurling född i Sweden ca 1892. 25 år gammal
Tjänstgöringens startdatum: 14 aug 1917
Plats för tjänstgöringens start: Governors Island, New York
Governors Island
är en ö strax utanför Manhattan och Brooklyn i New York. Ön var i över 200 år militärbas för den amerikanska armén innan den blev bas för kustbevakningen.
Ön fick sitt namn i slutet av 1700-talet. Den användes som militärinstallation 1776 under det amerikanska revolutionskriget då de kontinentala arméerna tog upp defensiva verk på ön.
Från 1783 till 1966 var ön en amerikansk armépost, som främst tjänade som träningsplats för trupper, även om den också fungerade som en strategisk försvarspunkt under krigstid.
Därefter blev ön en viktig amerikansk kustbevakningsinstallation fram till 1996. Efter att den hade avvecklats som militärbas såldes den 2003 till allmänheten för ett nominellt belopp och öppnades för allmänt bruk 2005. I dag är Governors Island ett sommarparadis som helt enkelt tillhör staden.
Läs mer om Governors Island här och här
Efter några veckor på Governors Island kallades Martin Emanuel Njurling 1917 ut i kriget på riktigt. Den 18 september 1917 bar det iväg med fartyget Carmania.
USA, arméns transporttjänst, passagerarlistor 1910-1939.
Inkallelse, värvning och tjänstgöring
Martin Njurling
Närmast anhörig: Emma Njurling (mor) Officers Mission, Oskar Fredriks Borg, Sweden
Moderns adress anges också så här: Bamer Jatan, Stockholm (Jag gissar på Birger Jarlsgatan)
Han anger alltså fästningen i Vaxholm som sin hemadress.
Avresedatum: 18 sep 1917
Fartyg: Carmania (transportfartyg för soldater under 1:a världskriget)
Militärt förband: Eastern
Grad: Private (värnpliktig)
Anteckningar: Quartermaster´s Enlisted Reserve Corps
Och den 22 juni 1919 bar det av mot Frankrike.
USA, arméns transporttjänst, passagerarlistor 1910-1939.
Inkallelse, värvning och tjänstgöring
Martin Njurling
Närmast anhörig: Emma Njurling (mor) Officers Mission, Oskar Fredriks Borg, Sweden
Moderns adress anges också så här: Bamer Jatan, Stockholm (Jag gissar på Birger Jarlsgatan)
Avresedatum 22 Jun 1919
Avreseort: Marseille, France
Ankomstdatum 7 Juli 1919
Ankomstort: New York
Fartyg: Guiseppe Verdi
Militärt förband QMC
Grad: P1/C
Tjänstgöringsnummer: #214810
Någonstans mitt under brinnande krig möts
Martin Emanuell och Anna Sophia Gustavsson född 17/9 1895.
De gifter sig 28/12 1918 i New York och får
barnen:
1. Lillian Maria Njurling (Lillian Fosse) född 17/8 1920 i New York - död 4/1 2003.
Social Security number 065120053
2. Martin född 28/5 1924 (1925) - död ett år gammal den 9/4 1926 på Manhattan, New York
1920 års federala folkräkning i USA
Martin Njurling är 28 år och bosatt på Manhattan Assembly District 20 i New York.
Gatan heter East 124th Street.
Man konstaterar att han är en vit man som emigrerade 1914.
Han hyr sin bostad med en kompis och är ogift trots att han alltså gifte sig 1918.
Yrke: slaktare som arbetar inom köttindustrin mot att han får lön
Han är naturalized, kan läsa och skriva
Den 24 juni 1921
ansöker Martin Njurling om att få bli naturaliserad.
Obs! att det i folkräkningen 1920 står att han redan var det.
Adress 363 W. 17 St
Familjen har varit i Sverige och hälsat på.
De "utvandrar" på nytt den 17/8 1929 och lämnar Sverige med kryssningsfartyget Drottningholm. Fartyget avseglar från Göteborg med destination New York. Martin Emanuel är 37 år gammal och hustrun Anna 33. Att döma av båtens passagerarlista medföljer åttaåriga Lillie Njurling.
USA, befolkningsförteckningar 1822-1995
1931 bor familjen på adress 1068 Teller av, Manhattan, New York, City Directory, USA
Besök i Sverige
1936 har familjen varit hemma och hälsat på igen. Martin är 43, Anna 40 och Lily 16 år gammal. Även denna gång reser de med Drottningholm som lägger ut från Göteborg den 12/2 1936 och ankommer till New York den 21/2 1936.
1940 års federala folkräkning i USA
Martin Njurling är 47 år.
Han är man, vit, svensk, gift och familjens överhuvud
Adress 1940: New York (New York City (All Boroughs), Bronx, New York
Husnummer 306.
Adress 1935: Som ovan
Han är nauralized.
Yrke: slaktare
Bostaden är hyrd.
Månadshyra: 65 (dollar?)
Han har gått åtta år i skolan och arbetar 42 timmar i veckan och tjänar 460 (dollar).
Hustru Anna är 43 år och dottern Lillian är 19 år = född ca 1921
Andra världskriget 1939-1945
Mönstringskort från andra världskriget 1942
Martin Emanuel Njurling har blivit 50 år gammal.
född 31 May 1892 i Stakholen (Stockholm), Sweden
Militär inkallelse: 1942
Han var då bosatt i Bronx, New York, USA där han som man skrevs som familjens överhuvud.
Sverigebesök
Den 1/10 1946 ankommer 26-åriga Lillian Njurling från Göteborg till New York med fartyget Gripsholm.
Martin Emanuel Njurling död
Martin Emanuel Njurling dör 62 år gammal den 2/7 1953 och är begravd på Druid Ridge Cemetery, Pikesville Baltimor County, Maryland, United States of America.
I hans eftermäle står:
Det är oklart om det blev någon gravsten. Jag hittar åtminstone ingen bild på en. Den Ole Fosse som skrivit under ansökan med änkan är troligen dotterns make.
Ännu en resa till Sverige
Den 6 maj 1954 reser Anna Njurling från New York till Sverige med fartyget Kungsholm.
Hon anger att hon är neuraliserad sedan 24 /6 1921 och att hon ska stanna i Sverige 6 månader.
Kanske besökte hon sin då 84-åriga svärmor Emma Lovisa Njurling i Riala som levde ytterligare några år och gick ur tiden 87 år gammal den 26/10 1957.
Och en gång till...
Den 28 sept 1960 ankommer amerikanskan Anna Njurling från Sverige till New York med fartyget Kungsholm.
Hon dog 15/6 1987 och begravdes hos maken sörjd och saknad av dottern Lillian med familj.
Hennes eftermäle:
Kyrkoböckerna
Jakobsson
Skederid (AB) AI:19 (1866-1870) Bild 330 / sid 27 (familjen i Skederid)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 3500 / sid 341 (familjen i Åbyholm)
Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 2250 / sid 221 (familjen i Åbyholm)
Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 1830 / sid 484 (familjen i Åbyholm, hustrun dör,
Emma Lovisa Njurling är piga på gården, en av flera
Martin Emanuel Njurling
Sigtuna, Sankt Olof och Sankt Per (AB) CI:11 (1883-1894) Bild 340 (Martin föds)
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1270 / sid 323 (familjen i Åbyholm, nya hustrun)
Emma Lovisa Njurling är piga på gården, en av flera. Hon har en oäkta son (sid 324):
Martin Emanuel född 31/5 1892 i St Olofs förs (det är väl Adolf Fredrik)
Viksta (C) AI:19 (1891-1895) Bild 110 / sid 105 (Emma Lovisa med oä son piga i Viksta)
Viksta (C) AI:20 (1896-1900) Bild 122 / sid 112 (Emma Lovisa med oä son piga i Viksta)
Riala (AB) AI:17 (1895-1899) Bild 250 / sid 14 (Martin Emanuel hos mormor i Ekeby, Riala)
Riala (AB) AIIa:1 (1900-1920) Bild 300 / sid 16 (Martin Emanuel hos mormor)
Vaxholm (AB) AIIa:5 (1908-1912) Bild 1410 / sid 134 (Martin Emanuel biträde i Vaxholm)
Vallentuna (AB) AI:23a (1892-1899) Bild 2100 / sid 196 (Bröderna på Kusta, Rickard till Rimbo)
Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 1200 / sid 110 (ena broderns familj i Kusta)
BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (ArkivDigital) Martin Emanuel i Boken över obefintliga
BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (ArkivDigital) (Martin E i boken över Lösa personer)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) CIId:1 (1891-1917) Bild 750 / sid 139 (bouppteckn efter Richard Jacobsson nämns i Förteckn över avlidna efter vilka bouppteckningar intregistrerats vid Häradsrätten i Stockholms läns västra domsaga år 1897)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:7 (1897-1898) Bild 4080 / sid 397 (bouppteckningen)
Emma Lovisa Njurlings arbetsliv
Riala (AB) AI:15 (1871-1884) Bild 150 / sid 9
Föräldrahemmet. Dotter till skattebonden Adolf Fredrik Njurling ohh Ulrika Lovisa Jansdotter.
Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 1840 / sid 485
Från Riala 1887 (piga i Åbyholm) kvar på adressen
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1280 / sid 324
Från Riala 1887 (med oä son på Åbyholm) till Viksta 1894
Viksta (C) AI:19 (1891-1895) Bild 110 / sid 105
Från Vallentuna 11/11 1894 (piga med oä son) kvar
Viksta (C) AI:20 (1896-1900) Bild 122 / sid 112
Från Vallentuna 1896 (med sonen, piga i Viksta) till Riala 1896
Stockholm Rotemansarkivet
Från Viksta 21/5 1896 (piga hos utskänknngsföreståndare Hirch Meijer) till Vallentuna 5/11 1897
Tunnelgatan 17, Klara
Vallentuna (AB) AI:23a (1892-1899) Bild 2100 / sid 196
Från Klara förs (boende i Kusta) till Salem 11/11 1899
Salem (AB) AIIa:1 (1896-1905) Bild 120 / sid 1
Från Vallentuna 26/11 1899 (hushållerska i Högantorp) till St Olofs i Sigtuna 5/5 1900
Sigtuna, Sankt Olof och Sankt Per (AB) AIIa:1 (1895-1903) Bild 270 / sid 13
Från Salem 29/5 1900 till Sigtuna (kokerska i St Lars Villa No 6-7) till Ed, Vaxholm 19/9 1902
Stockholm Rotemansarkivet
Från Sigtuna 1903 (piga hos vinhandlare Per Samuel Skogh ) till rote 13 Stadsgårdsroten 1904
Södra Blasieholmshamnen, Jakobs förs
Stockholm Rotemansarkivet
Från Jakobsroten 1904 (tjänarinna) till Rote 4 Kungsholmen 1905
Hökens gata 3, Stadsgårdsroten, Katarina förs
Stockholm Rotemansarkivet
Från Stadsgårdsroten 20/2 1905 (matvaruandlerska) till Stadsgårdsroten 8/4 1905
Kungsgatan 40,80 Kungsholmen
Stockholm Rotemansarkivet
Från Kungsholmsroten 14/4 1905 (kokerska) till Vaxholm 16/11 1912
Hökens gata 3, Stadsgårdsroten, Katarina
Vaxholm (AB) AIIa:3 (1900-1912) Bild 490 / sid 40
Från Katarina förs 8/11 1912 (med kollegan i Höjden i Dalen, Rindö No 2) NB p 560
Bland Caféidkare.
Vaxholm (AB) AIIa:9 (1913-1920) Bild 680 / sid 560
Från GB 40 (kaféidkerska å Höjden i den civila delen) till p 826 den 8/12 1913
(ägare av Höjden, handelsbiträdet Nils Nilsson i Dalen)
Vaxholm (AB) AIIa:9 (1913-1920) Bild 3340 / sid 826
Från p 560 (mässföreståndare Officersmässen å Oskar Fredriksborg) till Riala 11/11 1918
Riala (AB) AIIa:1 (1900-1920) Bild 840 / sid 70
Från Vaxholm 13/11 1918 (äger lägenheten Lillgården i Eneby, Gustafsberg och Nordstjärnan)
ingen flytt därifrån.
Oskar-Fredriksborgs fästning
är en historisk befästningsanläggning på östra Rindö i Vaxholms kommun vid inloppet till Stockholm som uppfördes åren 1870–1877. Befästningen är sedan 2002 förklarad som byggnadsminne. Befästningen gav namn åt den intilliggande tätorten Oskar-Fredriksborg, som från tätortsavgränsningen 2015 heter Rindö. Mittemot, på östra sidan om Oxdjupet ligger sedan 1735 Fredriksborgs fästning.
I grannskapet i Vaxholm finns en kvinna inflyttad från Norra Amerika 1909. Hon återvänder dessutom året därpå. Kanske var det hon som berättade om det förlovade landet på andra sidan Atlanten och fick Martin att börja fundera på emigration.
Martin flyttar till Kungsholmen 14/12 1911. Han är 19 år gammal och skrivs 2012 in i Rotemannaarkivet som slakteribiträde bosatt på Fleminggatan 10. Sedan försvinner alla spår. Martin Emanuel skrivs in i boken för obefintliga 1916. Prästen vet inte vart han tagit vägen. Ingen tycks ha hört av honom på flera år.
Nu vet ju vi, tack vare artikeln om släkten ovan, att Martin Emanuel emigrerade till Amerika. Han står också skriven som emigrant till Amerika såväl 1929 som 1936. Men det är inte hela sanningen. Det visar sig nämligen att han emigrerade redan 1914 utan att svenska myndigheter fick kännedom om det. Kanske gick han till sjöss och hoppade av i New York? Han tog i vilket fall som helst värvning i Amerika - eller inkallades att göra sin värnplikt - för att han redan bodde där.
Första världskriget bröt ut den 28/7 1914 och pågick till 11/11 1918.
Martin Emanuel Njurling finns med bland dem som kallades in till militärtjänstgöring. Han var 24 år gammal och plötsligt väldigt långt från Åbyholms gård i Vallentuna.
I New York, utdrag gällande militärtjänstgöring under första världskriget 1914-1919
Martin E Njurling född i Sweden ca 1892. 25 år gammal
Tjänstgöringens startdatum: 14 aug 1917
Plats för tjänstgöringens start: Governors Island, New York
är en ö strax utanför Manhattan och Brooklyn i New York. Ön var i över 200 år militärbas för den amerikanska armén innan den blev bas för kustbevakningen.
Ön fick sitt namn i slutet av 1700-talet. Den användes som militärinstallation 1776 under det amerikanska revolutionskriget då de kontinentala arméerna tog upp defensiva verk på ön.
Från 1783 till 1966 var ön en amerikansk armépost, som främst tjänade som träningsplats för trupper, även om den också fungerade som en strategisk försvarspunkt under krigstid.
Därefter blev ön en viktig amerikansk kustbevakningsinstallation fram till 1996. Efter att den hade avvecklats som militärbas såldes den 2003 till allmänheten för ett nominellt belopp och öppnades för allmänt bruk 2005. I dag är Governors Island ett sommarparadis som helt enkelt tillhör staden.
Läs mer om Governors Island här och här
Efter några veckor på Governors Island kallades Martin Emanuel Njurling 1917 ut i kriget på riktigt. Den 18 september 1917 bar det iväg med fartyget Carmania.
 |
| Carmania |
USA, arméns transporttjänst, passagerarlistor 1910-1939.
Inkallelse, värvning och tjänstgöring
Martin Njurling
Närmast anhörig: Emma Njurling (mor) Officers Mission, Oskar Fredriks Borg, Sweden
Moderns adress anges också så här: Bamer Jatan, Stockholm (Jag gissar på Birger Jarlsgatan)
Han anger alltså fästningen i Vaxholm som sin hemadress.
Avresedatum: 18 sep 1917
Fartyg: Carmania (transportfartyg för soldater under 1:a världskriget)
Militärt förband: Eastern
Grad: Private (värnpliktig)
Anteckningar: Quartermaster´s Enlisted Reserve Corps
Och den 22 juni 1919 bar det av mot Frankrike.
 |
| Guiseppe Verdi |
USA, arméns transporttjänst, passagerarlistor 1910-1939.
Inkallelse, värvning och tjänstgöring
Martin Njurling
Närmast anhörig: Emma Njurling (mor) Officers Mission, Oskar Fredriks Borg, Sweden
Moderns adress anges också så här: Bamer Jatan, Stockholm (Jag gissar på Birger Jarlsgatan)
Avresedatum 22 Jun 1919
Avreseort: Marseille, France
Ankomstdatum 7 Juli 1919
Ankomstort: New York
Fartyg: Guiseppe Verdi
Militärt förband QMC
Grad: P1/C
Tjänstgöringsnummer: #214810
Någonstans mitt under brinnande krig möts
Martin Emanuell och Anna Sophia Gustavsson född 17/9 1895.
De gifter sig 28/12 1918 i New York och får
barnen:
1. Lillian Maria Njurling (Lillian Fosse) född 17/8 1920 i New York - död 4/1 2003.
Social Security number 065120053
2. Martin född 28/5 1924 (1925) - död ett år gammal den 9/4 1926 på Manhattan, New York
1920 års federala folkräkning i USA
Martin Njurling är 28 år och bosatt på Manhattan Assembly District 20 i New York.
Gatan heter East 124th Street.
Man konstaterar att han är en vit man som emigrerade 1914.
Han hyr sin bostad med en kompis och är ogift trots att han alltså gifte sig 1918.
Yrke: slaktare som arbetar inom köttindustrin mot att han får lön
Han är naturalized, kan läsa och skriva
Den 24 juni 1921
ansöker Martin Njurling om att få bli naturaliserad.
Obs! att det i folkräkningen 1920 står att han redan var det.
Adress 363 W. 17 St
Familjen har varit i Sverige och hälsat på.
De "utvandrar" på nytt den 17/8 1929 och lämnar Sverige med kryssningsfartyget Drottningholm. Fartyget avseglar från Göteborg med destination New York. Martin Emanuel är 37 år gammal och hustrun Anna 33. Att döma av båtens passagerarlista medföljer åttaåriga Lillie Njurling.
USA, befolkningsförteckningar 1822-1995
1931 bor familjen på adress 1068 Teller av, Manhattan, New York, City Directory, USA
Besök i Sverige
1936 har familjen varit hemma och hälsat på igen. Martin är 43, Anna 40 och Lily 16 år gammal. Även denna gång reser de med Drottningholm som lägger ut från Göteborg den 12/2 1936 och ankommer till New York den 21/2 1936.
1940 års federala folkräkning i USA
Martin Njurling är 47 år.
Han är man, vit, svensk, gift och familjens överhuvud
Adress 1940: New York (New York City (All Boroughs), Bronx, New York
Husnummer 306.
Adress 1935: Som ovan
Han är nauralized.
Yrke: slaktare
Bostaden är hyrd.
Månadshyra: 65 (dollar?)
Han har gått åtta år i skolan och arbetar 42 timmar i veckan och tjänar 460 (dollar).
Hustru Anna är 43 år och dottern Lillian är 19 år = född ca 1921
Andra världskriget 1939-1945
Mönstringskort från andra världskriget 1942
Martin Emanuel Njurling har blivit 50 år gammal.
född 31 May 1892 i Stakholen (Stockholm), Sweden
Militär inkallelse: 1942
Han var då bosatt i Bronx, New York, USA där han som man skrevs som familjens överhuvud.
Sverigebesök
Den 1/10 1946 ankommer 26-åriga Lillian Njurling från Göteborg till New York med fartyget Gripsholm.
Martin Emanuel Njurling död
Martin Emanuel Njurling dör 62 år gammal den 2/7 1953 och är begravd på Druid Ridge Cemetery, Pikesville Baltimor County, Maryland, United States of America.
I hans eftermäle står:
The Evening Sun (Baltimore Maryland)
~06 Jul 1953 page 26
On July 2, 1953, Martin E, Njurling, husband of Anna S. Njurling (nee Gustavson), of 6235 Woodcrest avenue, and beloved father of Mrs. Lillian Fosse. Predeceased by son, Martin in 1926.
NOTES:Och änkan Anna Sophia ansöker om en gravsten:
Born Sankt Olof, Stockholm, Uppland, Sweden
Mother . Emma Lovisa Njurling . Feb 6 1870 . Riala, Uppland
Private 1st Class Aug 14 1917- Jul 17 1919 QMC . served overseas St. Aignan, France Sept 1917-Jul 1919
Det är oklart om det blev någon gravsten. Jag hittar åtminstone ingen bild på en. Den Ole Fosse som skrivit under ansökan med änkan är troligen dotterns make.
Ännu en resa till Sverige
Den 6 maj 1954 reser Anna Njurling från New York till Sverige med fartyget Kungsholm.
Hon anger att hon är neuraliserad sedan 24 /6 1921 och att hon ska stanna i Sverige 6 månader.
Kanske besökte hon sin då 84-åriga svärmor Emma Lovisa Njurling i Riala som levde ytterligare några år och gick ur tiden 87 år gammal den 26/10 1957.
Och en gång till...
Den 28 sept 1960 ankommer amerikanskan Anna Njurling från Sverige till New York med fartyget Kungsholm.
Hon dog 15/6 1987 och begravdes hos maken sörjd och saknad av dottern Lillian med familj.
Hennes eftermäle:
On June 15, 1987, Anna Sophia (nee Gustavson) beloved wife of the late Martin E. Njurling and devoted mother of Lillian Maria Fosse. Loving grandmother of Ole Martin Fosse and Carol Anne Handy. Predeceased by son, Martin in 1926.
Kyrkoböckerna
Jakobsson
Skederid (AB) AI:19 (1866-1870) Bild 330 / sid 27 (familjen i Skederid)
Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 3500 / sid 341 (familjen i Åbyholm)
Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 2250 / sid 221 (familjen i Åbyholm)
Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 1830 / sid 484 (familjen i Åbyholm, hustrun dör,
Emma Lovisa Njurling är piga på gården, en av flera
Martin Emanuel Njurling
Sigtuna, Sankt Olof och Sankt Per (AB) CI:11 (1883-1894) Bild 340 (Martin föds)
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1270 / sid 323 (familjen i Åbyholm, nya hustrun)
Emma Lovisa Njurling är piga på gården, en av flera. Hon har en oäkta son (sid 324):
Martin Emanuel född 31/5 1892 i St Olofs förs (det är väl Adolf Fredrik)
Viksta (C) AI:19 (1891-1895) Bild 110 / sid 105 (Emma Lovisa med oä son piga i Viksta)
Viksta (C) AI:20 (1896-1900) Bild 122 / sid 112 (Emma Lovisa med oä son piga i Viksta)
Riala (AB) AI:17 (1895-1899) Bild 250 / sid 14 (Martin Emanuel hos mormor i Ekeby, Riala)
Riala (AB) AIIa:1 (1900-1920) Bild 300 / sid 16 (Martin Emanuel hos mormor)
Vaxholm (AB) AIIa:5 (1908-1912) Bild 1410 / sid 134 (Martin Emanuel biträde i Vaxholm)
Vallentuna (AB) AI:23a (1892-1899) Bild 2100 / sid 196 (Bröderna på Kusta, Rickard till Rimbo)
Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 1200 / sid 110 (ena broderns familj i Kusta)
BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (ArkivDigital) Martin Emanuel i Boken över obefintliga
BiS, Befolkningen i Sverige 1840-1947 (ArkivDigital) (Martin E i boken över Lösa personer)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) CIId:1 (1891-1917) Bild 750 / sid 139 (bouppteckn efter Richard Jacobsson nämns i Förteckn över avlidna efter vilka bouppteckningar intregistrerats vid Häradsrätten i Stockholms läns västra domsaga år 1897)
Stockholms läns västra domsaga (AB, C) FII:7 (1897-1898) Bild 4080 / sid 397 (bouppteckningen)
Emma Lovisa Njurlings arbetsliv
Riala (AB) AI:15 (1871-1884) Bild 150 / sid 9
Föräldrahemmet. Dotter till skattebonden Adolf Fredrik Njurling ohh Ulrika Lovisa Jansdotter.
Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 1840 / sid 485
Från Riala 1887 (piga i Åbyholm) kvar på adressen
Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1280 / sid 324
Från Riala 1887 (med oä son på Åbyholm) till Viksta 1894
Viksta (C) AI:19 (1891-1895) Bild 110 / sid 105
Från Vallentuna 11/11 1894 (piga med oä son) kvar
Viksta (C) AI:20 (1896-1900) Bild 122 / sid 112
Från Vallentuna 1896 (med sonen, piga i Viksta) till Riala 1896
Stockholm Rotemansarkivet
Från Viksta 21/5 1896 (piga hos utskänknngsföreståndare Hirch Meijer) till Vallentuna 5/11 1897
Tunnelgatan 17, Klara
Vallentuna (AB) AI:23a (1892-1899) Bild 2100 / sid 196
Från Klara förs (boende i Kusta) till Salem 11/11 1899
Salem (AB) AIIa:1 (1896-1905) Bild 120 / sid 1
Från Vallentuna 26/11 1899 (hushållerska i Högantorp) till St Olofs i Sigtuna 5/5 1900
Sigtuna, Sankt Olof och Sankt Per (AB) AIIa:1 (1895-1903) Bild 270 / sid 13
Från Salem 29/5 1900 till Sigtuna (kokerska i St Lars Villa No 6-7) till Ed, Vaxholm 19/9 1902
Stockholm Rotemansarkivet
Från Sigtuna 1903 (piga hos vinhandlare Per Samuel Skogh ) till rote 13 Stadsgårdsroten 1904
Södra Blasieholmshamnen, Jakobs förs
Stockholm Rotemansarkivet
Från Jakobsroten 1904 (tjänarinna) till Rote 4 Kungsholmen 1905
Hökens gata 3, Stadsgårdsroten, Katarina förs
Stockholm Rotemansarkivet
Från Stadsgårdsroten 20/2 1905 (matvaruandlerska) till Stadsgårdsroten 8/4 1905
Kungsgatan 40,80 Kungsholmen
Stockholm Rotemansarkivet
Från Kungsholmsroten 14/4 1905 (kokerska) till Vaxholm 16/11 1912
Hökens gata 3, Stadsgårdsroten, Katarina
Vaxholm (AB) AIIa:3 (1900-1912) Bild 490 / sid 40
Från Katarina förs 8/11 1912 (med kollegan i Höjden i Dalen, Rindö No 2) NB p 560
Bland Caféidkare.
Vaxholm (AB) AIIa:9 (1913-1920) Bild 680 / sid 560
Från GB 40 (kaféidkerska å Höjden i den civila delen) till p 826 den 8/12 1913
(ägare av Höjden, handelsbiträdet Nils Nilsson i Dalen)
Vaxholm (AB) AIIa:9 (1913-1920) Bild 3340 / sid 826
Från p 560 (mässföreståndare Officersmässen å Oskar Fredriksborg) till Riala 11/11 1918
Riala (AB) AIIa:1 (1900-1920) Bild 840 / sid 70
Från Vaxholm 13/11 1918 (äger lägenheten Lillgården i Eneby, Gustafsberg och Nordstjärnan)
ingen flytt därifrån.
Oskar-Fredriksborgs fästning
är en historisk befästningsanläggning på östra Rindö i Vaxholms kommun vid inloppet till Stockholm som uppfördes åren 1870–1877. Befästningen är sedan 2002 förklarad som byggnadsminne. Befästningen gav namn åt den intilliggande tätorten Oskar-Fredriksborg, som från tätortsavgränsningen 2015 heter Rindö. Mittemot, på östra sidan om Oxdjupet ligger sedan 1735 Fredriksborgs fästning.
Hej Monika!
SvaraRaderahar du möjligen stött på släktingar till familjen Njurling med samma namn från Össby-Garn. Vet du var pigan Emma Lovisa Njurling från Riala möjligen hade släkt i Össby-Garn. En väldigt trevlig och speciell berättelse du forskat fram. Bra jobbat!
Hej!
SvaraRaderaOch tack!
Ja, det blev ju väldigt spännande alltihop.
Jag vet nog inte mera än vad som står här. Jag gissar att du har en tanke. Berätta så letar jag lite till. Hur tänker du?