Hon gav namn åt Kristineberg...

Margreta Christina Jansdotter Kindberg

i Christineberg

Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 1860 / sid 182
(Det står överallt att Christina var född i Orkesta. Men där letar man förgäves. Hon var född i Vallentuna. Men en tid under småbarnsåren bodde familjen i Orkesta. Därav missförståndet.)

Skomakare Israel Kindberg född 11/11 1826 i Täby - död 16/10 1870 i Vallentuna

Och hans hustru:

Margreta Christina Jansdotter född 26/9 1832 i Vallentuna - död 5/4 1918 i Kristineberg, Vallentuna

(Skrevs felaktigt hela livet som född i Orkesta men det var hon alltså inte. Hon var född i Vallentuna.)

Margreta Christina Jansdotter var dotter till torparen Jan Jansson född 1803 i Skånela och Maja Stina Abrahamsdotter född 1803 i Vallentuna. Familjen bodde några år i Orkesta men återvände till Vallentuna där de slog sig ner på Rickeby ägor. 

Israel Kindberg var son till Israel Kindberg född 1790 och hans första hustru Catharina Jansdotter född 1788 i Vallentuna. Israel var skomakare och före detta lantvärnist vilket innebar att han hade varit soldat av något slag. Lantvärnet 1805-1809 var en statlig myndighet som inrättades under 1808-1809 års krig. Israel var dessutom gratialist vilket sannolikt innebär att han hade skadats i tjänsten och för det fått en viss pension. 

Israel och Christina slog rot först i Fogelsången och sedan i Christineberg som fick sitt namn efter henne och som väl var en del av Bällstalund. Israel försörjde familjen som skomakare men dog av lungsot i en ålder av 43 år 11 månader och fem dagar. Christina hade just fyllt 38 år. Hon hade tre små barn och en fosterson att ta hand om. 

Några år senare fick hon dessutom en oäkta son, som det hette. Johan August får ändå heta Kindberg i efternamn. Hon var fattig men tycks ha hankat sig fram genom att ta emot barnhusbarn, inhysingar och hyresgäster. När hennes far, Jan Jansson, blivit fattig änkling flyttade han 24/10 1876 som inhyses till Christineberg. Vi får hoppas att han kunde hjälpa sin dotter så att det inte blev tvärtom.  

Christina överlevde sin Israel i nästan 50 år och gick ur tiden den 5/4 1918 i Kristineberg. 

Barn:

1. Edla Margreta född 17/11 1858 i Vallentuna - död ogift 4/6 1937 i Kristineberg
2. Johanna Wilhelmina född 15/2 1861 i Vallentuna - Gift Sjögren. Änka 1911. Död 2/2 1941. Då skriven på Lilla Nygatan 16 i Storkyrkoförsamlingen. 
3. Christina Josefina född 24/7 1862 i Vallentuna Gift Kindgren, änka 22/2 1935. Död 21/4 1950 i Skånela. Å församlingen skriven. 
4. Carl Emil Rudolf Hallenberg född 21/11 1865 i Hedvig Eleonora, Stockholm (fosterson) Målare. Gift 10/10 1897. Död 26/3 1941. Då skriven på Rådmansgatan 77 i Adolf Fredriks församling. 
5. Hilda Sofia född 24/9 1867 i Vallentuna (gm dragon Karl Wilhelm Mörk i Mörby) Gift Mörk. Död 4/10 1907. Då skriven på Karlbergsvägen 58 i Matteus församling. 
6. Johan August född 28/11 1873 i Vallentuna (änkan Kindbergs oäkte son) Gift 27/10 1899. Död 17/12 1941. Då skriven på Karlbergsvägen 35 i Matteus församling. 

Skomakaren i Christineberg

Israel Kindberg och Margreta Christina Jansdotter

Vallentuna (AB) AI:16b (1848-1852) Bild 1680 / sid 161 (Israel skomakare i Fågelsången)

Vallentuna (AB) AI:17b (1853-1856) Bild 1220 / sid 117 (som ovan, hustrun Marg Christ Jansdtr)

Vallentuna (AB) AI:18b (1856-1860) Bild 1500 / sid 144 (inh skomak i Fogelsången)

Vallentuna (AB) AI:19 (1861-1868) Bild 2270 / sid 220 (familjen i Fogelsången)

Vallentuna (AB) AI:19 (1861-1868) Bild 2180 / sid 211 (familjen i Christineberg)

Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 2860 / sid 277 (fam i Christineberg, maken död, fadern enkl)

Vallentuna (AB) AI:20 (1869-1877) Bild 1860 / sid 177 (fadern Jan Jansson från Gäddarölund till Chr)

Vallentuna (AB) CI:5 (1861-1873) Bild 700 (oä sonen Johan August föds)

Vallentuna (AB) AI:21 (1878-1881) Bild 1860 / sid 182 (änkan med barn mfl i Christineberg)

Vallentuna (AB) AI:22b (1882-1891) Bild 730 / sid 374 (som ovan) (samt sju andra)

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 770 / sid 273 (som ovan, barnen flyttar) (+ fyra andra) 

Vallentuna (AB) AII:1a (1900-1908) Bild 580 / sid 48 (änkan Kindberg och sex andra)

Vallentuna (AB) AII:2a (1908-1917) Bild 630 / sid 51 (änkan på undantag och tre andra)

Vallentuna (AB) AII:3a (1917-1923) Bild 600 / sid 44 (Margreta Kristina död i Kristineberg 5/4 1918)

Deras dotter Hilda Sofia Mörk

Vallentuna (AB) AI:23b (1892-1899) Bild 1620 / sid 358 (dtr Hilda Sofia gm dragon Mörk i Mörby)

Flyttar från Mörbydal i Vallentuna till stan 29/3 1904. 

De äldre generationerna

Israel Kindberg dä och dy 

Rinkeby Båtmanshus, Vallentuna

Där bodde Båtsman No 7 Erik Orm född 1/6 1811 i Täby och hans hustru

Stina Charlotta Ersdotter född 16/7 1806 i Ösjö

Och många, många flera...

Bland andra:

Fd Landtvärnisören* och Gratialisten

Israel Kindberg född 1/4 1790 (njuter underhåll vid Konungens Hospital)

Gift I med: Catharina Jansdotter född 1788 i Vallentuna - död 17/5 1846

Gift II med: Anna Catharinga Ekberg född 10/11 1790 i Östuna

Barn i första giftet:

1. Carl Petter född 12/10 1818 i Vallentuna - död 1826
2. Sofia född 3/6 1822 i Danderyd
3. Christina Wilhelmina född 1/7 1824 i Täby - död 28/4 1830
4. Israel Kindberg född 11/11 1826 i Täby (se nedan)

* Lantvärnet 1805-1809 (statlig myndighet)

Under 1808-1809 års krig uppsattes ett lantvärn (i Pommern redan under 1805-1807 års krig). Lantvärnsbrigader sattes upp i de flesta länen. De enskilda förbandens handlingar har sammanförts i samlingen Lantvärnet. Stora mängder andra handlingar om lantvärnet kan påträffas i samlingen Krigshandlingar 1808-1809.

Lantvärnisten och skomakaren 

Israel Kindberg

Vallentuna (AB) AI:8 (1806-1810) Bild 220 / sid 13 (gossen Israel i Gräfwelsta)

Vallentuna (AB) AI:10a (1814-1820) Bild 270 / sid 21 (inhyses i G-a, fd Landtwärn, ofärdig enl betyg)

Vallentuna (AB) AI:10b (1814-1820) Bild 180 / sid 12 (Israel skomakare i Ubby, gift)

Täby (AB) AI:12 (1826-1835) Bild 800 / sid 74 (familjen i Gribbylund)

Täby (AB) AI:12 (1826-1835) Bild 3480 / sid 342 (som ovan)

Vallentuna (AB) AI:13b (1831-1835) Bild 1130 / sid 107 (familjen i Gustafsberg, Rickeby ägor)

Vallentuna (AB) AI:15b (1842-1847) Bild 1000 / sid 93 (som ovan)

Vallentuna (AB) AI:15a (1842-1847) Bild 2070 / sid 212 (familjen i Rickeby båtmanshus)

Vallentuna (AB) AI:16b (1848-1852) Bild 1800 / sid 173 (familjen i Gustafsberg, Rickeby)

Vallentuna (AB) AI:17b (1853-1856) Bild 1210 / sid 116 (som ovan)

Vallentuna (AB) AI:18b (1856-1860) Bild 2000 / sid 194 (som ovan)

Vallentuna (AB) AI:19 (1861-1868) Bild 2610 / sid 254 (som ovan)

Greta Stina Jansdotter (Margreta Christina)

Torparen

Jan Jansson född 1803 i Skånela (Orkesta)

Maja Stina Abrahamsdotter född 1803 i Vallentuna

Barn:

1. Jan Eric född 1/4 1830 i Vallentuna
2. Greta Stina född 26/9 1832 i Vallentuna
3. Johanna född 21/10 1835 i Vallentuna
4. Sofia född 27/7 1840 

Greta Stina eg Margreta Christina Jansdotter

Vallentuna (AB) CI:2 (1792-1854) Bild 190 / sid 187 (Greta Stina föds i Vallentuna)

Vallentuna (AB) AI:13b (1831-1835) Bild 400 / sid 34 (familjen i Upprätta)

Vallentuna (AB) AI:14b (1836-1841) Bild 350 / sid 29 (familjen i Upprätta)

Vallentuna (AB) AI:14b (1836-1841) Bild 350 / sid 29 (familjen i Upprätta men skriven i Orkesta)

Orkesta (AB) AI:8 (1836-1840) Bild 750 / sid 71 (familjen till Orkesta 1834, familjen i Stora Plagen)

Orkesta (AB) AI:9 (1841-1845) Bild 720 / sid 68 (familjen i Stor Plågen)

Vidbo (AB) AI:9 (1841-1845) Bild 2550 / sid 98 (familjen i Bottoth)

Vidbo (AB) AI:10 (1845-1849) Bild 1490 / sid 146 (som ovan)

Vallentuna (AB) AI:15a (1842-1847) Bild 2020 / sid 207 (familjen inhyses i Kärrbodal, Rickebo ägor)

Åsnekvinnan och Kalle med kroken...

 Min första artikel 1995 om åsnekvinnan Catharina Åsberg i Molnby slutar så här: 

Själsfrände

- Jag är inte den första åsneägaren i Vallentuna, säger Catharina som hört talas om en själsfrände i torpet Norrbacka vid Sursta någon gång på 1920-talet.

- Gumman lär ha haft en svärson vid namn ”Kalle med kroken” och en åsna som hon hämtade varor vid stationen med. Om någon känner till henne skulle jag vilja veta vem hon var.

Läs hela inlägget om Catharina Åsberg här

När jag lade in artiklarna om Catharina Åsberg på bloggen 2020 gjorde jag förstås också ett försök att hitta hennes själsfrände. Då gick jag bet på uppgiften men idag 2024 gjorde jag ett nytt försök. Och då gick det bättre... 

Först,

Torpet Norrbacka i Sursta 

På Norrbacka i Sursta bodde i slutet av år 1923 smeden Karl Hugo Jansson född 1897 och hans hustru Brita Kristina Johanna Samuelsson född 1896. De var nygifta och hade flyttat in när sommaren stod som vackrast i mitten av juli månad 1923.  

Om det fanns flera än en byggnader på Norrbacka är oklart men strax före jul, den 21/12 1923 flyttade även änkefru Helena Emilia Åkerblom gift Bolin och hennes fosterson (ritbiträdet Björn Gustaf Björklund född 1911) in från Gustav Wasa församling i Stockholm. 

Hon var Catharina Åsbergs själsfrände. Problemet var bara att bevisa det... 

Gamla Väsbyvägen österut mellan Sursta och Norrbacka i Västra Vallentuna
Foto Gun Hillbo 2006. Vallentuna bildarkiv.

Helena Emilia Åkerblom gift Bolin

i torpet Norrbacka i Sursta hade en åsna till sin hjälp 

när hon hämtade varor vid Vallentuna station.

Men vi tar det från början.

Vem var hon?

Helena Emilia Åkerblom 

född 17/10 1856 i Skultuna, Västmanlands län

Helena Emilia var tvilling och nummer sju i barnaskaran. Hennes tvillingbror Ernst Emmerik dog av torsk den 10/12 1856. Han blev bara en månad och 23 dagar gammal. Vid tiden för tvillingarnas födelse bodde familjen i Tibble Prostgård, Skultuna. 

Helena var dotter till: 

Kyrkoherde Johan Frans Åkerblom född 11/11 1806 i Tillberga, Västmanlands län och hans hustru sedan 1835 Maria Cathrina Norström född 3/8 1815 i Håtuna, Uppsala län

Deras barn:

1. Carolina född 11/2 1836 i Tillberga (kh änka 1875, d 1881 i Folkärna)
2. Fredrik född 13/6 1839 i Falun (
3. Henrik född 8/11 1841 i Falun
4. Maria Elisabeth född 8/5 1847 i Falun
5. Knut Alrik född 9/9 1849 i Skultuna
6. Ernst Emmerik född 17/10 1856 i Skultuna (tvilling) - död av torsk 10/12 1856 i Skultuna
7. Helena Emilia född 17/10 1856 i Skultuna (tvilling)

År 1859 flyttade familjen från Skultuna till Prostgården i Jäders, Folkärna (Avesta kommun), Kopparbergs län, och där växte Helena och hennes sex syskon upp.

 

Modern dog på operationsbordet

Det är under tiden i Jäders, Folkärna, som modern dör i Stockholm den 27/12 1874. 

I dödboken står - det är förmodligen pappa prosten själv som skriver - att modern dog "till följd av professor Santessons misslyckade operation å hennes halsstruma medelst insprutad jodd, hvilken förmodligen spridde sig i hela blodsystemet, förorsakade lamhet och bölder å flere ställen af kroppen samt häftig afmattning, för ökad genom den myckna materia som vid böldernas öppnande uttömdes.

Enligt professor Santesson betyg: Struma Cystiva Sarcomatosa (primär orsak) (suppurativa) Pyemia, pneumonia secrnarias (sekundär orsak). 

Prostdottern Carolina Berglöf född 11/2 1836 (Helena Emilias syster) blir plötsligt änka efter maken kyrkohere P Berglöf i Säfsnäs gått bort den 23/7 1875 i Folkärna. Hon flyttade då hem till sin far (som just blivit änkling) med sina sex barn varav sonen Per dör 12 år gammal 2/4 1879 av sockersjuka och lunginflammation. Carolina Berglöf dör själv av kräfta den 7/4 1881 och lämnar barnen ensamma hos sin morfar Johan Frans Åkerblom. 

1. Anna Berglöf född 23/6 1866 i Säfsnäs (dövstumme-lärarinnan)
2. Per född 28/8 1867 i Säfsnäs - död 2/4 1879 av sockersjuka och lunginflammation
3. Nils Berglöf född 4/1 1869 i Säfsnäs
4. Elin Berglöf född 3/11 1870 i Säfsnäs
5. Sven Berglöf född 11/1 1873 i Säfsnäs
6. Knut Berglöf född 16/2 1875 i Säfsnäs

Systerns barn skingras åt olika håll i landet på 1890-talet.

  

Prostgården blev Kungsgården

Helena Emilia Åkerblom bor hemma hos fadern på prostgården tills hon gifter sig 29/12 1879 med lantbrukaren och ingeniören Johan Otto Bolin född 8/4 1851 i Falun. Han flyttar till prostgården i Folkärna samma år (1879). De får i rask takt barnen:

1. Ellen Maria född 18/10 1880 i Folkärna (g Enegren, änka 1943, d 1965 i Salem)
2. Signe Carolina född 18/4 1882 i Folkärna - död 20/11 1928 i Vallentuna
3. John Olof Bolin född 6/11 1884 i Folkärna (tvilling) (g 1912, d 1940 i Nässjö)
4. Sten Wilhelm född 6/11 1884 i Folkärna (tvilling) (g 1920, d 1937 i Särna)
5. Ingegärd Helena född 14/8 1888 i Kungsgårda (frånskild Bolin Laurent, d 1946 i Joh Sthlm)
6. Eric Frans född 27/7 1891 i Folkärna (g 1918, d 1956 i Högalid, Sthlm)
7. Eyvor Anna född 15/9 1895 i Folkärna (tvilling) (g Jacobson, änka 1974, d 1986 i Lindesberg. Hon var vid sin död "på församlingen skriven" eller "utan känd hemvist". Säkert inget märkligt. I folkräkn 1980 bor hon på Prästgat 7 i Lindesberg. I folkräkn 1985 är hon skriven på lasarettet, avd 2 i Lindesberg). Året därpå dog hon. Verkar ha bott i Lindesberg sedan 1919. 
8. Rolf Ebbe född 15/9 1895 i Folkärna (tvilling) (g 1925  d 1933 i Folkärna men bosatt i Bromma)

Så dör pappa prosten den 17/5 1886. Ordet "Prostgården" stryks i husförhörslängden och ersätts av namnet "Kungsgården". I hushållet bor han fortfarande med de fem barnbarnen efter dottern Carolina.  

I Kungsgården bor även systern Helena Emilia Åkerblom Bolin med maken och barnaskaran som fylls på allt eftersom. 

Helena Emilias make dör 3/2 1900. Ingen dödsorsak angiven i dödboken. Han blev bara 48 år 10 månader och 1 dag gammal och efterlämnade änkan och åtta omyndiga barn. Familjen bor kvar nästan ett år som hyresgäster. I början av december år 1900 går flyttlasset med änkan och sex av barnen till Uppsala domkyrkoförsamling där hon även tar sig en fosterson (Au Baltzar Netterblad född 1890) för att dryga ut hushållskassan. 

Familjens adress 1902 och följande år är: 

Fjärdingsroten, kvarteret Alfhild No 6, Gården No 21 Rundelsgatan, Uppsala Domkyrkoförsamling. Hur hon försörjer familjen framgår inte.  

Är hon åsnekvinnan?

Absolut ingenting tyder på det. 

Familjen flyttar till Stockholm 1914 och Helena Emilia Bolin kommer småningom till Sursta i Vallentuna 1923 där hon blir kvar i knappt fem år till 1928 då hon flyttade in till Storkyrkoförsamling.

Hon har en fosterson, ritbiträdet Björn Gustaf Björklund född 13/4 1911 i Johannes församling. 

Om Helena Emilia Bolin hade åsnor på torpet Norrbacka (1923-1928) är okänt. Det har vi bara Catharina Åsbergs ord på - förutsatt att Helena Emilia Bolin är rätt person och har en svärson som kallades Kalle med kroken. 

Helena Emila Åkerblom Bolin flyttar 26/5 1930 från Bromma till Lindesberg där hon skrivs som ensamstående. Hon har emellertid sin dotter Eyvor Anna i staden så man kan ana att det är orsaken.

Helena Emilia Åkerblom gift Bohlin dog i Lindesberg stad, Örebro län, den 4/3 1935 (ett h i namnet är tillagt i dödboken). Hon var skriven i kvarteret Pilen i Lindesberg, jordfästes i Örebro och gravsattes slutligen i Folkärna. 

Sven Karlssons diversehandel i Sursta 1920.
Fotograf okänd, Vallentuna bildarkiv.

Kalle med Kroken

Det visar sig att Helena bor granne med sin dotter Signe Karolina Bolin född 18/4 1882 som är gift med handlaren Sven Josef karlsson född 31/7 1893 i Ramundeboda i Örebro län. De bor bara ett stenkast Helena Bodin från Norrbacka och driver Sursta handelsbod. Signe Karolina Bolin som alltså är Helena Emilias dotter född 18/4 1882 i Folkärna är sedan 12/11 1916 gift med handlaren (fd speditionsförman). 

Familjen flyttade till Vallentuna 10/3 1922 

De har två söner: Sven Johan född 1918 i Göteborg och Olof Åke Henrik född 1921 på Allmänna BB, Engelbrekts församling. Karlokina Bolin dör 20/11 1928 varpå maken  8/12 1931 flyttar till Ramundeboda

Men frågan är alltså:

Sven Josef Karlsson var alltså svärson till Helena Emilia Åkerblom Bodin. 

Men var han "Kalle med Kroken"? 

Svaret kommer oväntat i Vallentuna bildarkivs bildtext till fotot ovan. 

Det står: 

"Sven Karlssons diversehandel låg i Sursta i hörnet av Gällstavägen.

Karlssons ena hand var amputerad och försedd med en krok."

Frågan är därmed besvarad. 

Sven Johan Karlsson i Sursta är identifierad som Kalle med Kroken. 

Hans svärmor, Helena Emilia Åkerblom Bodin, var alltså den första av två i Vallentuna som hade en eller flera åsnor. Catharina Åsbergs själsfrände är därmed identifierad. 

En senare upplaga av Sursta handel.
Okänd fotograf 1958, Vallentuna bildarkiv

Kyrkoböcker

Sven Josef Karlsson - Kalle med Kroken

Ramundeboda (T) AI:19 (1891-1896) Bild 156 / sid 148 (fam i Klockaretorp Lassåna gård)

Ramundeboda (T) AI:19 (1891-1896) Bild 64 / sid 56 (som ovan)

Ramundeboda (T) AIIa:1 (1896-1903) Bild 1560 / sid 142

Ramundeboda (T) AIIa:2 (1903-1912) Bild 1630 / sid 159

Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIIa:46 (1915-1927) Bild 199 / sid 1195 (Sven Johan bokhållare)

Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIIa:47 (1916-1927) Bild 42 / sid 1238 (bokhållare)

Spånga (A, AB) AIIc:5 (1919-1930) Bild 1790 / sid 175 (in från Masthugget 1920)

Hammarby (AB) AIIa:5 (1916-1929) Bild 2050 / sid 189 (speditionsförman o bokhållare)

Vallentuna (AB) AII:3b (1917-1923) Bild 860 / sid 333 (infl 10/3 1922 m fru o barn)

Vallentuna (AB) AII:4b (1923-1931) Bild 1500 / sid 142 (frun död, flytt Kung Karl 1/3 1929)

Vallentuna (AB) AII:4b (1923-1931) Bild 3050 / sid 297 (hu död 20/11 1928, fl R-boda 8/12 1931)

Ramundeboda (T) AIIa:7 (1928-1942) Bild 1940 / sid 175 

Ramundeboda (T) AIIa:9 (1928-1942) Bild 3080 / sid 796 (Sven Josef till Lindesberg 28/6 1941)

Lindesberg (T) AIIaa:24 (1931-1940) Bild 1030 / sid 1094 (bor på Hejbacken)

Lindesberg (T) AIIaa:31 (1941-1952) Bild 90 / sid 1094

Lindesberg (T) AIIaa:31 (1941-1952) Bild 94 / sid 1098

Lindesberg (T) AIIaa:31 (1941-1952) Bild 60 / sid 1063 (bor i Bäckmanstorp)

Lindesberg (T) AIIaa:31 (1941-1952) Bild 114 / sid 1119

Lindesberg (T) AIIaa:31 (1941-1952) Bild 93 / sid 1097

Lindesberg (T) AIIaa:31 (1941-1952) Bild 114 / sid 1119

Carolina Åkerblom Berglöf

Folkärna (W) F:5 (1862-1894) Bild 114 (sonen Per död av sockersjuka o lunginflammation)

Folkärna (W) F:5 (1862-1894) Bild 122 (Carolina föd av kräfta)

Kyrkoböcker Helena Bolin: 

Skultuna (U) AI:13a (1854-1864) Bild 8 / sid 1 (familjen i Prästgården Tibble)

Skultuna (U) F:3 (1836-1862) Bild 87 (tvillingbror död av torsk) 

Folkärna (W) AI:17a (1866-1875) Bild 257 / sid 252 (familjen i porstgården i Jäders)

Folkärna (W) F:5 (1862-1894) Bild 87 (moderns död)

Folkärna (W) AI:18a (1876-1885) Bild 267 / sid 260 (Helena Emilias egen familj i prostgården)

Folkärna (W) AI:19a (1886-1891) Bild 200 / sid 194 (prostgården blir Kungsgården)

Folkärna (W) AI:20a (1891-1899) Bild 251 / sid 240 (familjen i Kungsgården, maken dör)   

Folkärna (W) F:6 (1895-1918) Bild 550 / sid 47 (maken död)

Folkärna (W) AIIa:1b (1900-1911) Bild 1840 / sid 423 (Helena Emilia o barnen i Kungsgården)

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIIaa:3 (1895-1904) Bild 1470 / sid 543

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIb:74 (1903) Bild 275

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIb:77 (1904) Bild 388

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIb:80 (1905) Bild 358

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIb:83 (1906) Bild 290

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIb:86 (1907) Bild 351

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIb:92 (1909) Bild 373 

Från Uppsala1914 till Hälsingegatan 18, Matteus församling, ensamstående lantbrukaränka. Ut 1915 till Vasaroten.  

Vallentuna (AB) AII:4b (1923-1931) Bild 1470 / sid 139 (änkan m fosterson i Norrbacka, Sursta)

          (från Gustaf Wasa 21/12 1923 - till Storkyrkoförsamlingen 24/10 1928)

Lindesberg (T) AIIba:10 (1925-1934) Bild 900 / sid 882 (änkan fr Bromma 26/5 1930 t Tullgärdet 356)

Lindesberg (T) AIIba:12 (1935-1950) Bild 960 / sid 437 (änkan död 4/3 1935)

En åsnekvinna till...

Okänd fotograf 1969. Vallentuna bildarkiv.

Ytterligare en kvinna med åsna återfinns hos Vallentuna bildarkiv. Där finns nämligen tre bilder på "barn som bekantar sig med en åsna" i samband med vad som påstås vara en fotokurs 1969. 

En åsna och två getter figurerar på bilderna som är tagna på Kvarntorp vid Olhamra gård. 

Djurens ägare sägs vara Eva Walldie-Hedlund som bodde på Kvarntorp och drev sin kennelverksamhet där under minst ett par decennier från och med 1970.

Så vem var hon då?

Eva Maria Walldie född 9/8 1943 i Flen, Södermanland - död den 20/4 2019 i Tollarp, Kristianstads kommun, Skåne.  

Okänd fotograf 1969. Vallentuna bildarkiv.

Eva Walldie gifte sig den 18/6 1970 och blev Eva Walldie Hedlund. Hon flyttade samma år från Stockholms stad till Kvarntorp, Olhamra, i Vallentuna där hon öppnade kenneln Ivanhoe för uppfödning av terrier hundar.

- Hon föddes in i airedaleterrieruppfödning då hennes föräldrar hade startat kenneln redan under 1940-talet, skriver tidningen AiredaleTerriern nr 2, 2019 i ett memoriam sedan hon gått ur tiden 2019. 

Hon hade då lämnat Vallentuna och var skriven i Tollarp, Kristianstads kommun, Skåne. 

Läs hela artikeln här.

Allt Christer Jägerhult spelade svängde...

Christer Jägerhult

Anders CHRISTER Ragnar Jägerhult född 6/9 1929 i Oscars församling, Stockholm - död 17/7 1989 i Matteus församling, Stockholm.

Son till: 

Fanjunkaren vid Svea Lifgarde Ragnar Gottfrid Jägerhult född Nilsson född 9/2 1899 i Lomma, Malmöhus län och hans hustru: 

Elma Elisabet Westerlund född 23/10 1899 i Hällestad, Östergötlands län

De tog sig i samband med vigseln 25/10 1924 namnet Jägerhult. 

Familjen bodde 1940 på Garnisonen 1 i Oscars församling, Stockholms stad. 

Barn:
1. Anders CHRISTER Ragnar född 6/9 1929 i Oscars församling
2. Kerstin Elisabet född 30/12 1930 i Oscars församling

Christer Jägerhult växte upp med föräldrar och syster i anslutning till Garnisonen i Stockholm. Garnisonen var förr kasernområde för Svea livgarde och Göta livgarde och Christers far, Ragnar Jägerhult - som kom till militärförläggningen från Lomma 1916 - var trots allt sergeant och småningom fanjunkare vid just Svea livgarde. Kanske var bostaden en tjänstebostad rent av. 

Garnisonen

Miljön tycks åtminstone ha varit inspirerande.  Christer växte nämligen blev nämligen militärmusiker och kapten vid just Svea livgarde. Han bodde emellertid inte kvar i kvarteren kring Garnisonen. Flyttlasset gick först till Solna och så småningom vidare till Vallentuna. Där var han lyckligt gift och far till fyra gossar varav två är tvillingar. 

PJ Jägerhult är den mest kände av sönerna. Läs mer om honom här. 

Christers huvudinstrument var trummor eller rättare sagt slagverk. Det hindrar inte att han på fritiden ägnade en stor del av sitt liv åt jazzmusik som trumpetare. I båda dessa världar tycks han numera vara närmast legendarisk.  

Eller vad sägs om att ett ex av tidningen Min Melodi nr 27, 1955, just nu 2024 ligger ute till försäljning för 9 kr på Tradera. Och i den finns en liten artikel om Christer Jägerhult. Med mycken möda och ett förstoringsglas kan man läsa som följer:

"Christer Jägerhult

är en av våra finaste jazztrumpetare trots att han egentligen spelar jazz endast vid sidan om. Han är nämligen musikfurir vid Svea Livgarde där han i första hand ägnar sig åt trumslagning.

Christer föddes 1929 i Stockholm och började som musikelev vid 15 års ålder. Först 1948 började han syssla så smått med jazz och dansmusik men redan året därpå fick han chansen med Leif Kronlunds orkester. 

Sedermera har han gästspelat hos bland andra Curt Söderlund, Thore Ehrling och Arne Domnerus. En annan välkänd kapellmästare som varit ute efter honom är Simon Brehm. 

Nu är Christer sen något år tillbaka i Leifs förnämliga band och utan tvivel dess skarpaste solist." 

Christer var alltså en flitigt anlitad som musiker i alla tänkbara stora sammanhang. Han medverkade under många år som studiomusiker på i stort sett alla grammofonskivor som spelades in i Sverige. 

Under en tid på 60-talet spelade han i sjumannabandet Seven Sounds som sågs och hördes på danspalats som Bal Palais på Kungsgatan och Puttes vid Hornstull som drevs av Putte Wickman.

"Allt Jägerhult spelade svängde!"

Min gamle skolkamrat Tommy Frölin skriver exempelvis på sin hemsida om lokala evenemang när han spelade (trummor) tillsammans med Kurt Wallis Pettersson och Christer Jägerhult. 

Och signaturen Jan Carlo

berättar i sin blogg "Ingen himmel är så blå som vår" om musik han spelat:

"Ordet ”trumslagarpojke” är/var välbekant för den generation som nu kallas för äldre, eller till och med inträtt i en värld dit inga trummor hörs. Ordet har sitt ursprung från militärmusikens barnarov.

 

 Pojkar som ännu inte hållit i en rakhyvel, blivit befriade från sin sopranröst, eller knappt uppnått en och en halv meters längd, ”snodde värvning” till musiken. Att spela trumma var obligatoriskt. Ordet "trumslagarpojke" var fött. Så var det även för mig från och med den 16 januari 1955. 

Min lärare blev den legendariske Christer Jägerhult. (bilden)

På en annan sida skriver han: 

De närmade sig de femtio åren och skulle snart gå i pension!! Kårens solotrumslagare var Christer Jägerhult. Christer som också var lysande jazztrumpetare. Allt Jägerhult spelade svängde.

På Riksarkivet finns tidningsklipp - musik, teater, dans och film:

NSD 1983-08-15: Marschmusik längs gatorna
Om Arméns musikplutons besök i Luleå med parad och figurativ marschmusikuppvisning på Storgatan. Major Carl-Henrik Norelius och kapten Christer Jägerhult intervjuas om militärmusikens roll och om musiker som soldater.
NSD 1983-08-15: Musikern en skicklig skytt
Om Arméns musikplutons besök i Luleå med parad och figurativ marschmusikuppvisning på Storgatan. Major Carl-Henrik Norelius och kapten Christer Jägerhult citeras.

(NSD är möjligen Norrländska Socialdemokraten)

Södermanlands regemente, Musikpluton

Kaserngården den 29 maj 1986. Arméns Musikpluton framför gymnastiksalen. 

Musikanförare är kapten Christer Jägerhult. 

Foto: Per-Olof Rosén

Dagens Nyheter 

har den 19 maj 1995 en artikel som är låst för icke prenumeranter. Av texten kan dock ses följande:

"Efter att den klassiske Christer Jägerhult gick bort har ingen gjort Tommy rangen stridig som Sveriges främste militärtrumslagare..."

Örnsköldsviks Allehanda

Ett välriktat slag för musiklivet – Härnösands slagverksensemble drog fulla hus på teatern
5 februari 2020 11:38
En uppvisningskonsert med Härnösands slagverksensemble är ett obligatoriskt inslag i Härnösands, ja hela Ådalens, musikliv. På tisdag kväll bjöd man, tillsammans med folkhögskolans dansensemble, på ett varierat program inför fulla hus på Härnösands teater.
Konserten inleddes traditionsenligt med det öronbedövande stycket ”Trumsalut” av Christer Jägerhult. Sedan blev det betydligt mer nyanserade ...

Samma tidning på annan plats:
Nu laddar Härnösands slagverksensemble för konsert
22 maj 2018 — På repertoaren står den obligatoriska ”Trumsalut” av Christer Jägerhult – ett stycke som är slagverksensemblens signum, vidare verk av Frank ...
Det är inte ofta man behöver använda hörselskydd för ett reportage, men när slagverksensemblen i Härnösand repeterar inför sin stora konsert är det ett absolut måste.

Christer Jägerhult var:
Gift I den 16/11 1953 med:
Ingrid Marianne Jansson född 4/3 1929 i Tyska Riket. Frånskild 24/8 1970.

Gift II den 20/2 1975 med:
Harriet Birgitta Lindered född 31/5 1945 i Katarina föarsamling, Stockholm (hovmästare)
Frånskild 8/11 1977. Död 12/4 1988 i Spånga.

Gift III den 11/12 1977 med:
Anna Margaretha Sandelin född 27/6 1942 i Finland

Christer gick ur tiden den 17/7 1989 i Matteus församling, Stockholm. Men ännu lever hans minne kvar. Inte minst inom militärmusiken. Se nedan.

 

Jubileumskonsert 22 juli 2022 med "Arméns Musikpluton 1982". 

40-årsjubileum i ett blåsigt Strängnäs. 

Med kommentaren ”Vi har repeterat tre timmar efter 40 års paus”, inleddes jubileumskonserten med Arméns musikpluton (AMP) årgång 1982. Konserten hölls i Ugglans park i Strängnäs på lördagen den 18 juni. Efter ett upprop på Facebook för ett och ett halvt år sedan kunde cirka 35 av de ursprungliga 60 musikerna återses. Ugglans park var fylld med ett par hundra intresserade lyssnare långt innan konserten började. Publiken satt på bänkar, stod i skuggan under träden och låg på gräsmattorna i det strålande sommarvädret.

Den treåriga försöksverksamheten med en värnpliktig militärmusikkår startade våren 1982, så det var den allra första årgången av AMP som firade 40-årsjubileum. Musikkåren bestod av två musiktroppar om 30 musiksoldater, varav en ryckte in i januari och en senare under året. De första ledarna, vilka lånades ut från Regionmusiken i Stockholm, var musikdirektör Torgny Hanson (som efterträdde Åke Dohlin efter en kort tid), regementstrumslagare Jonny Rådén och truminstruktör Christer Jägerhult. Vid jubileumskonserten dirigerade Torgny Hanson orkestern utom i Sörmlandsmarschen som leddes av Jonny Rådén. Christer Jägerhult gick bort för många år sedan. Valet av dirigent till jubileumskonserten var självklart. På Facebook skrevs enbart kommentaren ”Samma”.

Konsertprogrammet hade valts bland den musik som spelades 1982 och den försågs med trevliga kommentarer av Torgny Hanson. Några av musikerna berättade mellan musikstyckena om minnen och upplevelser under värnpliktsåret. Det handlade om ankomsten till och mottagandet vid Södermanlands regemente (P10), när 60 badankor köptes in och exercerades med till ett simprov och ”hyssen” vid sista vaktparaden och slutkonserten. De sistnämnda innebar att musikkåren gjorde Helt om marsch istället för Halt på Stortorget efter utmarschen från högvaktsavlösningen, och marscherade tillbaka till slottet. På slutkonserten byttes en repris i Florentinermarsch ut mot Muckartwist, men man återgick elegant till Florentinermarsch efter reprisens slut. Tubaisten Per Sjöberg uttryckte sig så här i en avslutande kommentar: ”Vi var inte de hårdaste och tuffaste soldaterna i den svenska armén, men vi hade stil”!

Det måste ha varit en stor upplevelse för musikerna att ses efter 40 år. Minnesbilden av varandra var väl i de flesta fall som 20-åriga ynglingar, och nu möttes de som 60-åriga män. Torgny Hanson försäkrade dock att han kände igen alla. Många av musikanterna i AM årgång 1982 blev professionella musiker eller fortsatte med musiken på kvalificerad amatörnivå. De som hade lagt spelandet på hyllan deltog nog inte i jubileet. Att det varit en 40-årig paus i spelandet som blåsorkester märktes inte. Utförandet, samspelet och musicerandet och utförandet var på mycket hög nivå även 2022.

Och så var det det där med äpplet och päronträdet...

Reveljen - Marinens Musikkårs Vänner - Nr 34, februari 2013

Kyrkoböcker och andra källor

Ragnar Gottfrid Nilsson (ff)

Lomma (M) AIIa:3 (1895-1902) Bild 590 / sid 647 (hos föräldrarna i Lomma, far stationskarl)

Lomma (M) AIIa:7 (1902-1912) Bild 930 / sid 686 (som ovan)

Lomma (M) AIIa:11 (1912-1924) Bild 2510 / sid 695 (som ovan, fyra barn varav ett tvillingpar)

Lomma (M) AIIa:11 (1912-1924) Bild 950 / sid 539 (som ovan. Ragnar till Svea Lifgarde 6/12 1916) 

Svea livgardes församling (AB) AII:2 (1909-1927) Bild 2100 / sid 202 (9 Kompaniet)

Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 20 Narvaroten (A, AB) DIa:419 (1891-1926) Bild 280 / sid 19a 

(922 Garnisonen Svea Livgarde Underofficerare o deras personal- Ragnar Gottfrid Nilsson sergeant)

Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 20 Narvaroten (A, AB) DIa:429 (1891-1926) Bild 20 / sid 106a. Ragnar Gottfrid Nilsson sergeant. 

Folkräkningen 1940 

Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:44 (1940) Bild 2770 / sid 772

Namnbyte till Jägerhult. Ragnar Gottfrid Jägerhult är fanjunkare vid Svea Livgarde, Stockholm. 

Christer Jägerhult (f)

Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:44 (1940) Bild 2770 / sid 772 (Christer bor hos föräldrarna i Garnisonen 1, Oskars församling)

Folkräkningen 1950. Christer är ogift Musikfurir och bor på adress Hagavägen 14 i Hagalund. (1948 bodde han på Stg 1399 i Solna. 

Folkräkningen 1960. Christer är musiker tillika gift fyrbarnspappa (varav ett tvillingpar). Familjen bor på Ängkärrsgatan 4 4tr i Solna.

Folkräkningen 1970. Christer är Musikfanjunkare. Han är frånskild och bor på Törnbacken 11 (Thidholm) i Solna. Familjen bor på Lagerfeldts väg 28 i Vallentuna. 

Folkräkningen 1975. Christer arbetar inom Regionsmusiken. Han är omgift och bosatt på St Tenstagränd 6 Nb i Spånga. Familjen bor på Lagerfeldts väg 28 i Vallentuna. 

Folkräkningen 1980 och 1985. Christer är gift för tredje gången 11/12 1977 och bosatt på Sulitelmavägen 13 2tr i Bromma

- Vi barn kunde lyssna till hennes vackra sång, när vi gick förbi ute på vägen...

 Stinsadottern i Frösunda

Siri Wallerstedt (1894-1996) berättade i en intervju om "Frösunda förr" med Josef Andersson i tidskriften Sockenstrunt No 2, 1979. 

Adelina Patti (1843-1919)

- Själv minns jag från min barndom en annan känd kvinna, som en tid vistades på gården Berg i Frösunda. Hon hette Adelina Patti och var - tillsammans med Christina Nilsson - en av de mest firade sånger.skorna under senare delen åv 1800-talet. Hon var spanjorska och sedan år 1899 gift med friherre Rolf Cederström. 

- Omkring 1905 bodde hon hos änkan efter en källarmästare Nilsson, som köpt gården Berg. Anledningen till att sångerskan vistades där vet jag inte. Men jag såg henne flera gånger - en vacker mager äldre kvinna alltid klädd i svart klänning, liksom en del andra kvinnor i Medelhavsländerna. 

- Vi barn kunde lyssna till hennes vackra sång, när vi gick förbi ute på vägen.

Wikipedia
Adelina Patti, egentligen Adela Juana Maria Patti, född 19 februari 1843 i Madrid - död 27 september 1919 i Wales, var en italiensk-amerikansk sopran. Hon var syster till Carlotta Patti. 

Adelina Patti framträdde första gången på en konsert i New York redan 1850, debuterade sedan som operasångerska i samma stad 1859 och i London 1861. 

Hon vann från första början glänsande framgång, vilken sedan ytterligare befästes genom en rad turnéer i Europa och USA. 

Hon räknas som en av de tre största bel cantosopranerna på 1800-talet tillsammans med Jenny Lind och Kristina Nilsson. 

Ett trettiotal grammofoninspelningar finns bevarade från den senare delen av karriären i början av 1900-talet. 

Bland Adelina Pattis många framträdanden märks Rosina i Barberaren i Sevilla, Violetta i La Traviata, titelpartiet ur Lucia di Lammermoor med flera. Hon framträdde även på en välgörenhetskonsert i Stockholm 1900.

Patti gifte sig 

1868 med markisen de Caux, 

1886 med operasångaren Ernest Nicolas (död 1898) och för tredje gången 1899 med den 27 år yngre svenske friherren Olof Rudolf Cederström.

Nedslagskratern Patti på planeten Venus är uppkallad efter henne.

Bukowskis:
Adele Maria Juana Patti, kallad Adelina, var dotter till den sicilianske tenoren Salvatore Patti och sopranen Caterina Barili-Patti från Rom, men själv född i Madrid och uppvuxen i New York.

Hon blev en av sin tids mest hyllade sopraner. Patti gifte sig tre gånger; hennes första äktenskap var med
Henri de Roger de Cahusac, markis de Caux. Äktenskapet upplöstes dock 1885 och hon gifte om sig redan 1886, denne gång med tenoren Ernesto Nicolini. 

Efter hans död ingick hon sitt sista äktenskap med den svenske aristokraten baron Rolf Cederström. Hon fick aldrig några barn och paret bosatte sig i Swansea Valley i södra Wales där hon köpte slottet Craig-y-Nos.

Målningen ovan av okänd 1800-talskonstnär såldes på Bukowskis för 34 000 kronor. Oklart när. 

Baron Olof Rudolf Cederström

Tredje gången gillt

Gift 1899 med den 27 år yngre baron Olof Rudolf Cederström född 10/7 1870 i Lövsta, Funbo, Uppsala - död 24 februari 1947 i Hare Lodge, Newmarket, Suffolk, England. 

Volontär vid Svea artilleriregemente 1890. Avsked 1892.

Mogenhetsexamen 1892. Elev vid Kellgrens gymnastiska institut i London 1892. Assistent vid Kellgrens gymnastiska institut 1893. Fredsdomare i grevskapet Breconshire i Wales.
Död 1947-02-24 (Hare Lodge, Newmarket, England).

Gift 1:o 1899-01-25 i S:t Michaels kapell Brecon i Breconshire grevskap med operasångerska Adéle Maria Juana (Adelina) Patti från Italien, i hennes 3:e gifte (gift 1:o 1868 med markisen H. de Caux, från vilken hon blev skild.; gift 2:o 1886 med operasångaren Ernest Nicolas (Nicolini), född 1833 i Tours, död 1898 i Pau), född 1843-02-19 i Madrid. Mles Palmes de Fr, M de la Ville Brux m brilj, HavKalO, LMA. Död 1919. Dotter av tenorsångaren Salvatore Patti och Catherine Chiesa.

Hon. Hermoine Frances Caroline
Cederström (Fellowes)

Gift 2:o 1923-11-14 med Hermione (Erme) Frances Caroline Fellowes i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1909-06-08 i London med Lord Essé Charles Gordon-Lennox , från vilken hon blev skild 1923, född 1875-02-10 i London, död 1949-05-04). född 1886-07-31. Död 1971-12-28 i London, (enligt annons i Times 1971-12-30).Dotter av kammarherren hos Drottning Victoria William Henry Fellowes, 2:e baron De Ramsey, och lady Rosamund Jane Frances Spencer Churchill, 7:de Hertigen av Malboroughs dotter, och kusin till Winston Churhill.

De fick dottern Brita Yvonne Elmes (Cederström) alias Brita Bampfylde född 30/12 1924 i St Marylebone, London, England. 

Varför den internationella storstjärnan Adelina Patti i början av 1900-talet bodde på gården Berg i 

Frösunda står emellertid skrivet i stjärnorna...

Änkan efter Källarmästare Nilsson hette Johanna Gustava Nilsson född 10/10 1851 i Motala. Hon bodde i Berg med sin son Bengt Gustaf född 3/8 1884 i Örebro från 25/9 1902 då hon flyttade till Frösunda från Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Maken dog redan 21/9 1897. Mor och son flyttade vidare till Mosjö i Örebro län 20/11 1912. 

En tid under åren 1902-1912 bodde alltså Adelina Patti hos änkan i Berg. Hon är av naturliga skäl - hon var ju inte svensk - dessvärre inte inskriven i husförhörslängden.

Kyrkoboken:

Frösunda (AB) AII:2 (1902-1913) Bild 3670 / sid 357 

Cajsa Warg på Löfsta säteri?

Stinsadottern i Frösunda
Siri Wallerstedt (1894-1996) berättade i en intervju om "Frösunda förr" med Josef Andersson i tidskriften Sockenstrunt No 2, 1979. 

- Flertalet Frösundabor levde av jordbruket. Det fanns både mindre och större lantgårdar. En del kan man väl kalla gods eller herrgardar med många anställda.
- Jag hörde berättas·om att fältmarskalken Berndt Otto Stackelberg som levde på 1700-talet en tid ägde Lövsta säteri och bodde där. 

Han var ''sin tids största matvrak" och på gården fanns en bänk eller ett bord, som var utsågat i en rundel för att han skulle få plats med sin stora mage.

Han hade bland andra i sin tjänst hushållerskan Christina Warg, känd som författare till kokboken "Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimmer" vars första upplaga kom ut 1755 (14:e.uppl 1822). 

Enligt traditionen skall Stackelberg - som också var intresserad av kokkonstens teori - ha inspirerat Kajsa Warg (hennes författarnamn) till den berömda kokboken.

Den berömda Cajsa Warg ska alltså, enligt Siri Wallerstedt och den muntliga traditionen en tid ha bott i Vallentuna, närmare bestämt på Lövsta säteri i Frösunda som då var en helt egen socken. 

20 år senare skriver tidskriften Sockenstrunt om det på nytt. Närmare bestämt i nr 1, 1999 där man redogör ägarna till Löfsta Säteri. 

- Under 1700-talets andra hälft dyker det upp en spännande person. Bernt Otto Stackelberg, som var sin tids störste gourmet och gourmand, bor på gården. 

- Om man nu är berömd för att både äta mycket och gott, vad är då naturligare än att anställa en god kokerska? 

- Stackelberg lär ha anställt Cajsa Warg, vårt lands mest berömda kokboksförfattare. 

Det nuvarande köket i huvudbyggnaden är detsamma som då, om än lätt moderniserat. Tänk om Cajsa Warg i just det köket prövade sina recept!

Jag har inte kunnat finna något som helst belägg för att vare sig Bernt Otto Stackelberg eller Cajsa Warg skulle ha bott på Löfsta. Jag har inte funnit någon av dem i husförhörslängderna. Kanske bodde de i så fall på Löfsta en så kort tid att de inte hann folkbokföras. 

Berndt Otto Stackelberg dy

Berndt Otto Stackelberg dy

Jag vet inte heller om det är särskilt troligt att vare sig Berndt Otto Stackelberg dä (1662-1734) eller hans son Berndt Otto Stackelberg dy (1703-1787) var så tjock som Siri Wallerstedt beskriver. Båda var friherrar och aktiva militärer som deltog i allehanda slag.

Den äldre (född i Reval, Tallin, och död i Åbo) var en mycket tjänstgjorde för såväl Frankrike som  Nederländerna och Sverige. 

Den yngre, som också var född i Tallin blev svensk medborgare och var kanhända inte fullt så aktiv som sin far. Om någon av dem var så matglad att han blev en tjockis, så var det troligtvis han. Han var dessutom född samma år som Cajsa Warg och alltså jämgammal i tiden. Att hon arbetade för honom står emellertid helt klart men om hon gjorde det på Löfsta säteri i Frösunda är för närvarande oklart.

  

Jag hittar heller ingen uppgift om att han skulle ha varit särskilt matglad (gourmet och gourmand) annat än i tidskriften Sockenstrunt vilket gör påståendet begränsat. Det är därför oklart om det är sant eller om det är en skröna som måste tas med en rejäl nypa salt. I synnerhet som även en annan av hennes arbetsgivare, Leonard Klinckowström, tillskrivs samma egenskaper. Se nedan.  

Läs mer om far och son Stackelberg här och här och här och här 

Så vad finns det då för uppgifter om Cajsa Warg?

Det är så länge sedan Cajsa Warg levde (1703-1769) att jag inte kan komma på något sätt att finna henne i kyrkoböckerna. 

Men Wikipedia berättar: 

Anna Christina "Cajsa" Warg 

född 23/3 1703 i Örebro 

- död 5/2 1769 i Stockholm

Författare och hushållerska

Noterbara verk: "Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber av Cajsa Warg som kom att bli "en av de mest inflytelserika kokböckerna från mitten av 1700-talet till tidigt 1800-tal. 

Warg föddes i Örebro som dotter till rådmannen Anders Warg och hans hustru Katharina ("Karin") Livijn. Hon flyttade hemifrån i unga år för att tjäna sitt levebröd och fick tjänst som hushållerska (vid den tiden kallad "husmamsell") i rika Stockholmsfamiljer, som greve Wolter Reinhold von Stackelberg, Berndt Otto von Stackelberg, och slutligen hos statssekreteraren och överpostdirektören Leonard Klinckowström i Stockholm.

År 1755 gav hon ut den första upplagan av sin kokbok Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentimber som sammanlagt gavs ut i fjorton upplagor på svenska, fyra på tyska, en på finska och en på estniska. Under hennes livstid kom verket ut i ytterligare tre svenska upplagor med ett tillskott av en bok om färgning av garn samt ett "bihang" med ytterligare recept i den fjärde upplagan 1765. Det finns inga belägg för att Warg kallades Cajsa under sin livstid, utan benämns som Christina i skrifterna och signerar med det namnet.

Warg dog 1769 och gravsattes genom visst släktskap i det Klinkowströmska gravkoret i Klara kyrka i Stockholm. Några månader efter hennes död publicerades en gravskrift på vers i Carlskronas Wekoblad som avslutades med följande:

”Uppå grafwen bör bli skrifwit;

Här nu hwilar Mamsell Warg,

Som oss Kokeboken gifwit,

och ej war på rätter karg.

Lefwa skall hon i wårt minne,

Wördas af hwar Delicat,

Tils en ann, Mamsell wi finne,

Som så wäl kan laga mat. „

Carlskronas Wekoblad nr 38, 1769-06-03

Historiesajten berättar också

om Cajsa Warg: 

Biografi
Anna Christina (kallad Cajsa) Warg föddes den 22/23 mars 1703 i Örebro som dotter till landskamreren Anders Persson Warg och Catharina Månsdotter Lewin (22).

Cajsa Warg, den svenska 
kokkonstens urmoder

Cajsas familj var av en god familj, hennes farfar var borgmästare i staden och hennes mor Catharina var dotter till en förmögen brukspatron. Vid fem års ålder dog Cajsas far Anders och hennes mor gifte två år senare (1710) om sig med Erik Rosenstråle som var regementskvartermästare vid Östgöta kavalleriregemente, och Cajsa fick efter vart fyra halvsyskon.

Köksa
När Cajsa blev lite äldre flyttade hon till Stockholm där hon fick plats som köksa hos generalen och greven Wolter Reinhold von Stackelberg som hade varit arbetskamrat med hennes pappa. Han var också svåger till kung Fredrik I:s älskarinna Hedvig Ulrika Taube. Cajsa ansågs laga otroligt god mat och fick till slut ett mycket gott anseende därav.

Husmamsell

Under 1740-talet tog hon tjänst som husmamsell hos sin mors kusin, Catharina Klinckowström. Catharina var gift med Leonard Klinckowström och han älskade Cajsas mat. Han var en tjock och matglad herre som alltid skulle ha minst tolv rätter per måltid. Hans hem sägs ha varit öppet för dåtidens kändisar som Carl Michael Bellman och Johan Tobias Sergel som ofta kom dit och åt.

Cajsa Wargs kokbok utgiven 1755

Gav ut kokbok
Vid 52 års ålder (1755) gav hon på egen bekostnad ut en kokbok på 800 sidor som hette: 'Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber'. Boken blev en storsäljare och 1772 översattes den också till tyska. I hennes bok står det: 'man tager, om man så hafva kan', vilket sedan sägs ha blivit det kända: 'man tager vad man haver' detta uttryck står dock aldrig i hennes bok, men däremot börjar ofta hennes recept med 'man tager..'. 

Det är emellertid inte bara recept i boken utan även andra råd och tips, till exempel hur man färgar ull, sköter kor, om växtfärgning och ljusstöpning. Boken blev dominerande för svensk matlagning under flera generationer. Redan under hennes livstid hann boken komma ut i fyra upplagor, och efter hennes död kom den ut i tio till.

Testamente
År 1757 dog Cajsas matmor Chatarina Klinckowström och det sägs att herr Klinckowström efter detta fördrev sina kvällar med att spela kort med sin hushållerska, det vill säga Cajsa. Två år efter hustruns död gick även herr Klinckowström och han bestämde i sitt testamente att Cajsa skulle få bo kvar i huset så länge hon levde vilket hon också gjorde. I testamentet stod det även att hon hade rätten att begravas i familjen Klinckowströms gravvalv. Cajsa gifte sig aldrig, vilket var ganska ovanligt på den tiden och varför hon inte gjorde det är det ingen som vet.

Cajsa (65) gick bort den 5 februari 1769 och begravdes i det Klinckowströmska gravvalvet.

Och en tid bodde hon alltså kanske
på Löfsta säteri i Frösunda, Vallentuna.

Vallentuna kommuns hemsida:

Löfsta
Löfsta ligger i den allra nordligaste delen av Frösunda socken. Ägorna är väl sammanhållna och
gränsar till Tarby och Billsta i söder.
Namnet är en sammansättning av förleden löv- och efterleden –sta, vilket torde tolkas som
bebyggelsen på stället med mycket lövvegetation.

Läs mer om gården här

Stålis, en vänlig och trevlig man med ett liv som kanske inte alltid var så enkelt...

Erik Stålhane (1932-2001) en profil i Vallentuna

Gustaf Erik Anders Stålhane

Född 16/10 1932 i Sundsjö, Jämtlands län 

- död 2/2 2001 i Vallentuna

Erik Stålhane var vid sin död skriven på adress Kragsta 903. 

Sonen Sören berättar:

- Det är en bit in efter skålhamravägen ungefär ca 200-300 meter innan Gamla Billefälts område. Det är en liten skogsväg in på vänster sida och det är Björn Ek som äger huset där.

Stålis var onekligen en stor profil...

Stefan Hällsén

fd busschaufför:

Han kallades för Stålis. Han var alltid glad, pratsam och trevlig när han åkte med på bussen.

Monica:

Så minns jag honom också.

Han jobbade på Åhlén och Åkerlunds tryckeri på Torsgatan och var alltid ett trevligt sällskap på tåget hem från stan. 

Erik Stålhane var son till: 

Byggnadsarbetaren, armeraren 

Gustaf Efraim Stålhane född 17/9 1885 i Söderhamn - död 17/5 1962 i Östersund. 

och hans hustru:

Ester Linnea Wikström född 24/3 1904 i Sundsjö - död efter en bilolycka den 2/3 1939. 

Familjen bodde då i Nässja, Österfärnebo. 

Deras barn: 

1. Gustaf Erik Anders född 16/10 1932 i Tafnäs, Sundsjö församling, Jämtlands län
2. Jan Gustaf Evert född 1/10 1936 i Östersund

Eriks föräldrar gifte sig den 14/5 1932 när han redan hade anmält sin ankomst till världen. Eriks far, Gustaf Efraim Stålhane, var byggnadsarbetare och kom från ett genuint arbetarhem i Söderhamn. Eiks mor, Ester Linnea Wikström, var dotter till en fd fältjägare och gratialist i Sundsjö vilket tyder på att han hade blivit skadad i tjänsten och som plåster på såren uppbar en viss pension. Han drog sig fram som torpare men dog av lunginflammation 1912 när Ester Linnea bara var åtta år gammal. Hustrun lämnades därmed ensam med omkring tio barn. Prästen skriver i husförhörslängden att hon var fattig.  

I och med vigseln den 14/5 1932 såg framtiden ljus ut för Gustaf Efraim Stålhane och Ester Linnea Wikström. Några månader senare, den 16/10 1932 föddes sonen Gustaf Erik Anders och tre år senare, den 1/10 1936 sonen Jan Gustaf Evert. De bodde hos hennes familj i Sundsjö den första tiden men flyttade sedan - som de flesta andra på den tiden - till de platser där han kunde finna arbete. Flyttlasset bar först iväg till Lockne 1935, Hälsingtuna 1937, Ockelbo 1937, Öster Löfsta 1939 och Österfärnebo 1939. Se kyrkoböckerna nedan. 

Eriks mamma dog 

den 2/3 1939 på Centrallasarettet i Gävle efter en bilolycka. Han var bara sex år gammal då och lillebror tre. Moderns diagnos: "Fractura cranii + Broncho pneumonia" tyder på krosskador i skallen och efterföljande lunginflammation. 

"Dödsbevis skickades från dr Erik Karlmark, Stockholm den 7/2 1939. Jordfäst och begraven i Sjundsjö församling, Jämtlands län. Attest därom från Sundsjö 13/3 1939." (Det är något lurt med datumen här, Scb:s Db, Ra).

Eriks far stod därmed ensam med pojkarna vilket var en omöjlig situation vid den här tiden om man inte genast gifte om sig eller anställde en hushållerska. Den 12/9 1940 flyttades därför lillebror till Lockne i Jämtland där han blev fosterbarn. Se hans historia sist på sidan. 

Erik flyttades den 20/11 1940 till Sundsjö där han, som prästen skriver, redan hade vistats en tid. Där. i Tavnäs, Sundsjö, fanns moderns släkt och det ser ut som att Erik fick växa upp hos sin moster Beda Elisabet Wikström född 7/10 1890. 

Gustaf Efraim Stålhane

Eriks pappa å församlingen skriven

Eriks pappa flyttade den 25/11 1940 till Täby i Stockholms län där han bodde i Viggbyholm tomt 13-15 och arbetade som byggnadsarbetare hos Tector Byggnads AB. 

I kyrkoböckerna återfinns han 1947 i Mörsil och senare i Östersund där han 1949 var skriven på adress Pantbanken 1 och 1955 Stationsgatan 244-245. Han dog i Östersund den 17/5 1962 och var då sedan 1959 "å församlingen skriven" vilket innebar att han inte hade någon känd fast adress. Om det berodde på att han faktiskt inte hade någon adress eller om han bara inte hade anmält den till prästen är svårt att veta.

Erik flyttade 1950 också till Östersund där han skrevs som Volontär och bosatt i fastigheten Fältjägaren1. 

Det är oklart om då försökte gå i sin morfars fotspår och bli fältjägare och om han han då återförenades med sin pappa. Det är dessvärre även oklart om bröderna Stålhane någonsin fick kontakt med varandra.  

Senare kan vi följa Erik i de folkräkningar som gjordes. 

1952 bodde Erik i Mörby 1:66 i Vallentuna. 

1955 gifte han sig den 14/8 1955 med Eijvor Alice Janet Lillian Berg född 3/8 1934 i Sankt Görans 

         församling, Stockholm. Erik tituleras då tryckeribiträde. 

1957 bor familjen i Rickeby 1:211, Vallentuna och året därpå 

1958 föddes sonen Sören. 

1964 Skilsmässa den 28/12 1964

1970 bor Erik ensam på adress Norrgården 29, Vallentuna. Av folkräkningen framgår att Erik

         pensionerades 1970 när han bara var 38 år. 

1975 bor han inneboende hos en E Ljungblad på adress Sörgården 129 i Vallentuna.

1980 bor Erik på Ruriks väg 19 som väl är ett litet hus tillhörande Vallentuna-tvätten.

1985 bor Erik på adress Stockholmsvägen 2, Vallentuna.

1988 Omkring detta år flyttade Erik in i stugan med adress Kragsta 903, Vallentuna där han också

         slutade sina dagar den 2/2 2001. 

Sonen Sören på facebook 2024:
- Bläddrade igenom lite bilder i mobilen och hittade den här bilden på min far när han var statist i filmen Lyftet 1978.
- Jag har för mig att han kände några skådespelare i filmen och han jobbade ibland på en båt i Stockholm som hette Tranan och jag tror att det var där han träffade en del filmfolk bla Kenneth Ahl som var producent för filmen Lyftet.

Läs om:

filmen Lyftet här och här och här och här

Skärgårdsbåten Tranan här och här och här 

Läs även om släkterna Stålhane här

Kyrkoböckerna Eriks barndomsår:

Sundsjö (Z) AIIa:5 (1932-1941) Bild 2330 / sid 221 (fam i Tafnäs, utflyttar till Lockne 26/1 1935)

Lockne (Z) AIIa:5 (1931-1945) Bild 1320 / sid 116 (fam i Haga, inflyttad fr Sundsjö 26/1 1935. 

          Utflyttad till Hälsingtuna, Gävleborgs län 20/2 1937. 

Ockelbo (X) AII:3a (1928-1940) Bild 450 / sid 29 (fam inflyttad till Wij 20/12 1937. Utflyttad till 

          Öster Löfsta 15/1 1939)

Österfärnebo (X) AIIa:4b (1927-1939) Bild 1940 / sid 434 (fam i Nässja, infl fr Öster Lövsta 1/3 

          1939. Modern död)

Österfärnebo (X) AIIa:5b (1939-1949) Bild 1940 / sid 434 (fam i Nässja, familjen skingras)

Så hur gick det då för lillebror?

Jan Gustaf Evert Stålhane, blev 1940 fosterbarn hos sotarmästare Erik Olsson (1904-1948) och hans hustru Anna Margareta född Sundin (1909-1962) i Lockne, Jämtland. De hade då varit gifta sedan 1933 till synes utan att ha fått några egna barn. Fosterfar dog 1948 när lillebror var tolv år gammal. 1951 gick flyttlasset till Kantorp 4:1, Sköldinge i Södermanland. Där skrivs Jan Gustaf Evert som inneboende hos Anna Margareta Olsson. Året därpå gifte fostermor om sig och kom sedan att heta Anna Margareta Tovling. Jan Gustaf Evert skulle strax därpå fylla 16 år. 

Jan Gustaf Evert Stålhane bodde kvar i Sköldinge 1958 och gifte sig året därpå den 5/12 1959 med Vanja Anna Maria Pettersson född 27/7 1937 i Stora Malm, Södermanland. De slog sig ner i Hedemora där han folkbokfördes som gruvarbetare. Skilsmässa 4/4 1966.

Jan Gustaf Evert Stålhane gifte 18/11 1967 om sig med Eva Kari Maria född 11/6 1944 i Sandviken. Hon är affärsbiträde och han montör. De slår sig ner på adress Årbygatan 15 i Eskilstuna där han blir kvar till sin död 6/10 2015. De hade då varit frånskilda sedan 11/6 1985, dvs i mer än 30 år. 

Jan Gustaf Evert Stålhanes barn:

Maria Caroline Stålhane född 23/1 1960 i Västra Vingåker (första giftet)

Jan Håkan Karl Stålhane född 5/3 1968 i Eskilstuna Kloster (andra giftet)

Jan Erik Stefan född 3/3 1972 i Eskilstuna Kloster (andra giftet)