Vem var fru Bagge i Bällsta?
Ja, det har jag undrat i många år.
 |
| Ungefär så här liten men svart och grön var stugan |
Det fanns i min barndom en sommarstuga på höger sida av Bällstavägen (om man kom från järnvägshållplatsen) närmare bestämt nr 20B - mitt för Runristarvägen. Tomtnr Bällsta 2:218.
Stugan såg ut ungefär som den på bilden och kan inte ha varit större än ett rum med kokvrå. Den syntes knappt där den låg inbäddad i grönskan.
Det var en liten enplans stuga och i den bodde sommartid fru Bagge med make (?). Jag har länge undrat vem hon var.
I synnerhet som järnvägshotellet på sin tid också ägdes av en fru Bagge. Var de släkt på något vis eller till och med identiska? Jag minns henne som mörk, kraftig och snäll men det är ungefär allt. Ganska snart revs stugan och en av de första permanenta villorna byggdes på platsen ca 1962 eller så.
 |
| Axel Bagge |
Så idag kom vi att tala om de arkeologiska utgrävningar som företogs hemma på Björkbacken på 30- och 40-talen och som sånär hade hindrat farmor och farfar från att bygga sitt hus. Plötsligt nämnde faster Anita en dr Bagge som utgrävningsledare och som i värmen kylde av huvudknoppen med en våt näsduk med knutar i alla fyra hörnen. Doktorn skulle alltså ha varit fru Bagges man. Plötsligt blev det ganska enkelt att identifiera fru Bagge!
Dr Axel Bagge var nämligen den förste antikvarien vid Statens Historiska museum. Så om honom kan man läsa på Wikipedia och ännu mer In memorian publicerad i tidskriften Fornvännen.
Jag har en väldigt tydlig minnesbild av den där näsduken. Axel Bagge dog emellertid redan 1953 så det är tveksamt att jag verkligen skulle kunna minnas honom. Det är troligare att jag minns min farfar när han någon gång berättade om doktorn och hans näsduk. Min lekkamrat, Kerstin Strid, och jag var emellertid och hälsade på fru Bagge i stugan vid ett tillfälle, gissningsvis runt 1956. Det var lördagskväll och trivsamt i stugan. Fru Bagge hade gäster för det kan ju inte ha varit äkte maken. Axel Bagge ska i alla fall ha bott i stugan i samband med utgrävningarna av några vikingagravar hemma på Björkbacken på 1940-talet. Och frun hans var ju kvar i stugan tills den såldes och revs i slutet av 1950-talet. Hon brukade komma gåendes från tåget bärandes på sina matkassar när somrarna stod för dörren.
Så vem var han då,
den där doktor Bagge?
Axel Ivar Bagge född 22/2 1894 i Rimbo - död 58 år gammal den 12/2 1953 i Högalids förs, Stockholm
Son till:
Johan Ivar Bagge född 29/7 1875 i Rimbo (syssloman o vaktmästare) ohh Hilma Josefina Matsson född 30/10 1874 i Rimbo.
Axels farfar var båtsmannen No 48 Johan Erik Jansson Bagge född 1836 i Söderby ägor i Rimbo. Namnett Bagge är alltså ett soldatnamn. Hans far, Johan Ivar Bagge, hade en titel som börjar med vagn- och som jag inte klarar av att läsa. Familjen bodde dessutom på järnvägsstation i Rimbo till 1926 då de flyttade till Stockholm, där fadern blev syssloman och vaktmästare. Under Axels uppväxtår bodde familjen i Engelbrekts, Hedvig Eleonoras och Sankt Nikolai församlingar.
Axel Bagge gifte sig 29/9 1931 med:
Signe Olivia Andersson gift Bagge
född 9/3 1901 i Ljusdal - död 7/6 1978 i Högalids förs, Stockholm
Han var vid tiden för bröllopet 2:e Auktuarie vid Statens Historiska Muséum
1940 och 1945 bodde makarna Bagge vid Huggjärnet 22 i Högalids församling, Stockholm. Han var då antikvarie specialiserad på stenåldern. 1950 bodde makarna Bagge på Lorensbergsgatan 1 i Högalids församling och där blev de kvar till sin död 1953 respektive 1978. Med Roslagsbanan tog de sig lättvindigt till sommarstugan i Bällsta.
1945 bodde även en Karl Erik Andersson född 14/5 1923 i (Ljusdal / Klara / Engelbrekt) hos makarna Bagge. Han arbetade hos Radiola står det i folkbokföringen. Det visar sig att han var fru Bagges oä son som fått växa upp i fosterhem.
 |
| Ljusdal (X) AIIa:4f (1930-1936) Bild 1800 / sid 1990 |
 |
| Engelbrekt (AB) CI:7 (1923-1925) Bild 210 / sid 13 |
Karl-Erik Andersson anges vara född i såväl Ljusdal som Klara och Engelbrekts församlingar. Det sistnämnda visar sig vara korrekt. Och av födelsenotisen att döma så hade fru Bagge ytterligare en son, nämligen Göran Andersson 12 år. De män som var hemma hos fru Bagge i stugan, när Kerstin och jag hälsade på, kan alltså mycket väl ha varit hennes söner. Kanske var de där för att helt enkelt städa ur inför försäljning och rivning...
Makarna Bagge tycks inte ha fått några gemensamma barn.
Axel Bagge blev 1930 filosofie licentiat och 1946 1:e antikvarie vid
Statens historiska museum. Han arbetade nästan uteslutande med stenåldern, som han belyste i ett flertal uppsatser och avhandlingar. Bagge ledde även ett flertal stora utgrävningar, varibland särskilt märks den i
Siretorp, behandlad i uppsatsen Stenåldersboplatserna vid Siretorp i Bleking (1939, tillsammans med
Knut Kjellmark).
Så var det med det. Mysteriet är löst.
Fru Bagge i Bällsta hade inget släktskap med familjen Bagge på järnvägshotellet.
